Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Biodiversitetens diversa betydelse

Vid sidan av klimatförändringen är förlusten av biologisk mångfald ett av de allra största hoten mot naturen globalt.

För många är den biologiska mångfalden ändå ett ganska diffust begrepp, vilket framgår då förlusten av biodiversitet jämförs med andra, mer konkreta hot mot naturen. I miljömyndigheternas enkät bland 1 000 finländ-are år 2018 kom biodiversitetsförlusten först på femte plats när de svarande uppgav vilka hot mot naturen som de uppfattar som störst. Bland annat klimatförändringen och nedskräpning upplevdes som större hot.
I denna och tre kommande artiklar förklarar vi biodiversitetsbegreppet, och berättar om biodiversitetens betydelse för mänskan, vilka hoten mot naturens mångfald är och hur vi kan rädda den från att ytterligare minska. Vi börjar med att reda ut begreppet biodiversitet.
Enligt FN:s konvention om biologisk mångfald (CBD) är biodiversiteten alla nivåer av variation mellan levande organismer. Här ingår genetisk diversitet, artdiversitet och ekosystemdiversitet.

Den genetiska diversiteten innebär att arvsanlagen hos individer av samma art varierar. Skillnaderna har oftast uppkommit till följd av mutationer. Den genetiska diversiteten kan ta sig uttryck i olika utseende hos individer av samma art, till exempel blommor av olika färg hos vissa växtarter. Hos djuren finns många exempel på att populationer som lever geografiskt separerade från varandra med tiden börjar skilja sig genetiskt. Ett exempel är vikarsälen, som förekommer både i Östersjön och i Saimen. De båda populationerna skiljer sig så mycket att man anser att de utgör olika underarter.
Saimenvikaren är en hotad underart och om det skulle gå så illa att den dog ut skulle vikarens totala genetiska diversitet minska betydligt. Allmänt taget är arter med liten genetisk diversitet mer sårbara än arter med stor genetisk diversitet. Det beror på att hos de senare är det mer sannolikt att det finns individer med arvsanlag som gör dem motståndskraftiga mot en miljöförändring.
 

Artidiversiteten i form av antalet arter på ett område är det man oftast förknippar med begreppet biologisk mångfald. Artdiversiteten varierar naturligt så att antalet arter är störst där de bästa förutsättningarna för liv finns i fråga om värme, ljus, näring och många andra faktorer. I vårt land märks detta så att antalet arter, både bland växter och djur, minskar ju längre mot norr och ju högre upp i fjällen man kommer. Ett annat exempel är att det i näringsrika sjöar kan förekomma tiotals arter av vattenväxter, såsom näckrosor, natearter, slingor och andmat, medan det i näringsfattiga klarvattensjöar finns bara en handfull arter, såsom notblomster och braxengräs.
Ofta är ett stort antal arter tecken på att området där de förekommer är ostört och nära naturtillstånd. Exempelvis är en gammal skog med mycket död ved betydligt artrikare än en  hårt gallrad ekonomiskog. 
Artdiversiteten handlar inte bara om antalet arter utan också om hur jämnt fördelade individerna är på olika arter. Om individerna är någorlunda jämnt fördelade på arterna är diversiteten större än om några få arter dominerar och de flesta andra arter är fåtaliga. Det senare kan exempelvis vara fallet om det börjar vara ont om syre vid bottnen i en havsvik och bara ett fåtal arter som tål låga syre-halter, såsom röda fjädermygglarver, klarar sig och är talrika, medan det av känsligare arter bland musslor och kräftdjur finns kvar bara ett fåtal individer. En låg diversitet av detta slag kan alltså vara ett tecken på en störning i ekosystemet.

Ekosystemdiversitet talar man om då man avser alla de olika naturtyper som finns på ett bestämt område. Ekosystemdiversiteten är hög då det till exempel inom ett skogsområde finns olika typer av barrskog, lövskog, myrar och sjöar. I regel innebär en hög ekosystemdiversitet också en hög artdiversitet.

Med hjälp av olika typer av diversitetsindex kan man jämföra hur biodiversiteten varierar mellan olika områden eller hur den utvecklats med tiden. Ett sådant mått på diversiteten berättar dock ingenting om enskilda arter. Det är därför viktigt att även följa med hur olika arter varierar i tid och rum. Det gäller speciellt de så kallade nyckelarterna, som har en viktig roll i ekosystem eftersom de ger skydd mot fiender, förökningshabitat, föda etc. åt många andra arter. Ett exempel är blås-tången som i vår skärgård har en nyckelroll i de hårda klippbottnarnas ekosystem. Om blåstången försvinner blir en mängd musslor, snäckor, kräftdjur, insektslarver och fiskyngel utan mat och skydd mot fiender. 

En del arter är viktigare än andra för biodiversiteten i ett ekosystem. Blåstången är en sådan art eftersom mängder av musslor, snäckor, kräftdjur, insektslarver och fiskyngel är beroende av den.
Foto Mats Westerbom

 

 

Rödlistorna har blivit ett viktigt verktyg, med vilket man följer med i hur hög grad artdiversiteten är hotad. Numera görs också rödlistor äver hotade naturtyper. 
Finlands senaste rödlista publicerades våren 2019. Den omfattar 22 000 bedömda arter. Av dessa bedömdes 11,9 % eller var nionde art vara hotad.
En motsvarande bedömning av hotade naturtyperna utkom i december 2018.

 

 

Magnus Östman, Finlands Natur nr 1/2020
Kommentarer (0)
Skriv siffran 7 med bokstäver:

Resultat för biologisk mångfald:

Vi är alla beroende av biodiversiteten

Varför är det viktigt att be­vara den naturliga mångfalden? Spelar det någon roll om en mask eller en mygga försvinner?

Biodiversitetens diversa betydelse

Vid sidan av klimatförändringen är förlusten av biologisk mångfald ett av de allra största hoten mot naturen globalt.

Fredade skogar, vassvikar och fågeltorn

Trots att urbana miljöer dominerar är Helsingforsregionen rikare på skyddade skogar mer eller mindre i natur­tillstånd än något annat område i Nyland. Här finns också ett antal fågeltorn vid fredade vassvikar.

Bäckarna behöver dig

Att avlägsna grenar och andra hinder, att gräva fram gammalt lekgrus eller lägga till nytt – med enkla åtgärder har fiske- och naturvårdsintresserade fått öringar att igen fortplanta sig i bäckar där de varit helt eller nästan försvunna.

Bygg bo åt taggig vän

I augusti-september går de största igelkottshanarna i vinterdvala. Honorna och årets ungar gör det lite senare. Du kan enkelt hjälpa dem att klara vintern i din trädgård.

Närkontakt med vargfamiljen

Efter många och långa vandringar, tålmodigt väntande och smygande i kamouflagekläder fick naturfotografen Mats Bentmar vara med om oförglömliga möten med vargarna i Kölstareviret i mellersta Sverige på nära håll, ostörda. Följ med här på hans spännande vargmöten. Nu är denna vargfamilj utplånad i licensjakten – till sorg för fotografen och alla oss som gläds åt att uppleva vargarna levande.

Bort med vresrosen

Vresrosen blommor och nypon är vacka, men dess förmåga att snabbt sprida sig på stränderna och konkurrera ut ursprungliga strandväxter gör den problematisk.

Landhöjningsskärgård, skogar och myrar

Vår nya artikelserie om Svenskfinlands naturpärlor inleds i mellersta Österbotten. Tuija Warén, specialplanerare vid Forststyrelsens naturtjänster i Vasa, rekommenderar spännande utfärdsmål.

Kompostera mera

Matsvinnet i hushållen är ett allt mer uppmärksammat problem. Det kan motverkas genom gammal hederlig kompostering, som i slutändan ger prima mylla. En rätt skött kompost hålls igång hela vintern av egen kraft och om den ändå fryser går att få igång den igen på våren

Låt skogsnaturen i din närhet frodas

Vägen till en rik natur i din närskog går via mossbelupna lågor på marken, ståtliga torrakor och ett stort inslag av lövträd.

Under Antarktis is

Antarktis är inte bara höga isberg, pingviner och sälar på iskanten. På havsbottnen under isen finns en enorm biologisk mångfald i form av marina djur anpassade till den iskalla miljön. Men även här börjar klimatförändringen göra sig påmind.

Låt ängen ta över gräsmattan

Att hålla efter ogräs, att sprida mängder av gödsel och att klippa sin gräsmatta i tid och otid tar tid och kan bli svettigt och dyrt. Varför inte istället låta naturens mångfald ta över en del av gräsmattan?

Små kraftverk – stor skada för fisken

Små vattenkraftverk har marginell betydelse för landets energiförsörjning, men deras inverkan på vattendragens funktion som vandringsleder för fiskar är desto större. Miljöorganisationer föreslår nu en lagändring som skulle göra det möjligt att förpliktiga kraftverksbolagen till att bygga fisktrappor där detta är motiverat.

När skogen försvinner

Då man låtit sin skog sköta sig själv i naturtillstånd är det tungt att se hur kalavverkningar i grannens skog påverkar träden och bäcken i den egna skogen.

Sista chansen för Svartåns musslor

I Svartån lever Finlands sydligaste population av flodpärlmussla ännu segt kvar, men ingen föryngring har skett på många år. Nu ska musslorna få hjälp med att föröka sig.

Bakom galler

Runda små äppel eller ärter, kottar eller konstiga färgfläckar på bladen. De kallas galler och förorsakas av diverse insekter och andra småkryp som mat åt organismernas larvstadier.

Med vargen som granne

Det går att leva med vargen som granne. Men det innebär utmaningar för jägare med hund och för boskapsuppfödare. Det visar erfarenheter nu även i norra Tenala.

När klimatet kräver flyttning

”Assisterad migration är än så länge mer en idé än en praktisk åtgärd. Men idén kan bli verklighet inom ett decennium om vi inte får bukt med klimatförändringen.”

Kalk skapar mångfald

”Vårt land är fattigt, skall så bli, För den, som kalk begär”

Myror ger mersmak

De håller sig med husdjur, sköter om sin drottning i vått och torrt, försvarar stacken mot inkräktare och använder mediciner mot sjukdomar. Myrorna är mycket mer än besvärliga småkryp som planlöst springer omkring på köksbordet.

Se och hör fåglarna bättre från tornen

Var du än bor i Svenskfinland är det aldrig speciellt långt till närmaste fågeltorn.

Flyktingcentral för orangutanger

Genom konfiskering, socialisering och återintroducering försöker rehabiliteringscentret för orangutanger på Sumatra bevara de akut hotade djuren – ett projekt för att motarbeta för­lusten av biodiversitet.

Kina växer

Kina står inför många utmaningar för att kunna försörja den växande befolkningen. Det råder brist på odlingsmark, vattnet är förorenat och den biologiska mångfalden minskar.

Finlands myrskydd kompletteras

Finland är världens myrrikaste land, men skyddet av myrnaturen är bristfällig. Nu bereds ett kompletterande skyddsprogram med avsikt att förbättra myrskyddet speciellt i södra Finland.

Låt alla blommor blomma

– Betesmarken vid ån skulle vi sköta oberoende om vi fick miljöstöd eller inte, säger Maria Dentala.

Här går pungdjuren säkra

Att flytta friska djurpopulationer ut till fredade, isolerade öar är en lösning Australien gått in för när den ursprungliga faunan trängs tillbaka av introducerade rovdjur och sjukdomar.

Finlands rödlista under lupp

Finland gav som avslutning på biodiversitetsåret 2010 ut en uppdaterad version av den nationella rödlistan. Rödlistan bekräftade att vi trots goda föresatser inte lyckats stoppa minskningen av biodiversiteten.