Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Vi är alla beroende av biodiversiteten

Varför är det viktigt att be­vara den naturliga mångfalden? Spelar det någon roll om en mask eller en mygga försvinner?

Ett svar på frågor av den här typen är att trots att vi inte idag kan se att mänskan har direkt nytta av en viss art, kan dess betydelse för hela ekosystem vara betydande. Att låta en art dö ut kan alltså få oanade följder för andra arter i ekosystemen, arter som kanske är viktiga för oss mänskor som föda eller läkemedel.
Om arter försvinner kan det inverka negativt på de ekosystemtjänster som naturen erbjuder oss. Det kan handla om upptagning av näringsämnen ur vattnet, skydd mot erosion på stränder, skogars förmåga att binda kol och rena luften, mikrobernas nedbrytning av döda växter och djur samt inte minst växternas förmåga att producera syre. 
Ekosystem med många olika funktioner sägs ha en hög funktionell diversitet. Ekologisk forskning har allt mer börjar fokusera på denna typ av biodiversitet, eftersom den har en speciell koppling till mänskans beroende av naturen. 

Det finns en uppsjö av forskningsresultat som visar att vistelse i naturen hjälper patienter att återhämta sig från sjukdomar, både fysiska och psykiska. En färsk enkätstudie i Sverige visade att naturen i Stockholm hade stor betydelse för välbefinnandet i form av att lösgöra sig från rutiner, att känna sig avslappnad, vaken och fascinerad. In-tr-essant nog gav ekologiskt värdefulla områden med hög biodiversitet en större effekt än områden som inte specifikt bedömdes vara ekologiskt värdefulla. Det fanns också en koppling till deltagarnas tidigare uppkomna relation till naturen: naturen hade den största helande effekten på dem som blivit vana att röra sig i naturen som barn.
I Finland har medicinska undersökningar visat att biodiversiteten i mänskors närmiljö inverkar på förekomsten av allergier. Mänskor som lever nära naturen på landsbygden tenderar att ha en artrikare mikro-flora av bakterier på huden och färre allergier än mänskor bosatta i urbana och mer sterila miljöer.

Ur etisk och moralisk synvinkel kan man också motivera bevarandet av biodiversiteten.
Varje art på jorden är ett unikt resultat av evolutionen som pågått i miljontals år. Man kan fråga sig om en enda art, det vill säga mänskan, har den moraliska rätten att låta andra arter försvinna genom sitt agerande.
Fynden av fossiler visar att arters utdöende är en process som pågått naturligt så länge det funnits liv på jorden. Forskarna räknar med att floran och faunan genomgått fem stora vågor av utdöende och att en sjätte våg som mänskan förorsakat pågår just nu. Forskarna hänvisar till att 927 arter dött ut sedan år 1500, enligt IUCN:s rödlista över hotade arter. Det nuvarande utdöendet bedöms vara upp till 100 gångare snabbare än vad det i medeltal varit under perioderna mellan tidigare vågor av utdöende. 

 

 

 

Diversiteten bland odlingsväxter är hotad

Omkring 7 000 växtarter beräknas ha utnyttjas i odlingar av mänskan genom tiderna. Genom intensiv förädling av ett fåtal arter, såsom ris, majs och vete, har skördarna av dessa kunnat ökas kraftigt, medan många tidigare odlade arter och sorter övergetts. I många fall har de försvunnit helt; enligt FAO har 75 procent av all ursprunglig diversitet hos odlingsväxterna gått förlorad under de senaste 100 åren.
Den här minskningen av genetisk diversitet bland odlingsväxterna har väckt oro bland forskare eftersom viktiga egenskaper hotar att försvinna om de gamla lantsorterna dör ut. Om stora miljöförändringar, såsom klimatförändringen och olika växtsjukdomar, slår ut monokulturerna av de få arter och sorter som vi nu är beroende av, är det viktigt att ha kvar de gamla sorterna för att om möjligt bland dem hitta mer motståndskraftiga alternativ. 
För närvarande ökar intresset i alla fall för de gamla lantsorterna även i Finland. Många av dem lämpar sig speciellt väl för ekologisk odling eftersom de är framtagna under en tid då varken konstgödsel eller kemiska bekämpningsmedel användes i jordbruket. 
Annika Michelson, lektor i lantbruksnäringar vid Tavastlands yrkeshögskola, berättar att de gamla spannmålssorterna i de flesta fall inte ger lika stora skördar som de långt förädlade moderna sorterna. Men de har andra fördelar.
– De är ofta mer högvuxna, vilket gör dem mer motståndskraftiga mot virussjukdomar. Deras rötter går djupare ned, viket gör att de effektivare tar upp näring och binder kol effektivare i jorden.
Kolbindningen ses som en allt viktigare åtgärd för att bromsa klimatförändringen.
Michelson var år 2017 med och grundade ett nätverk av 60 odlare som åtog sig att på nytt börja odla gamla lantsorter, som finns bevarade i Nordiska genbanken. För närvarande odlas 135 olika grödor inom nätverket. Här ingår både spannmål, såsom olika lantveten och svedjeråg, och andra grödor, såsom bovete, bondböna och olika ärtsorter. I många fall är det frågan om lokala sorter som igen tagits till heders i samma trakter där de en gång utvecklades.

 

Rekreation i en mångformig natur gynnar hälsan – det är bevisat många gånger om. Foto Jani Riekkinen / Vastavalo.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2020
Kommentarer (0)
Skriv siffran 9 med bokstäver:

Resultat för biologisk mångfald:

Bevara fladorna bättre

De är många och små och extremt viktiga för fisk, smådjur och vattenväxter. Men de allra flesta flador är påverkade av mänskan i mer eller mindre hög grad.

Vi är alla beroende av biodiversiteten

Varför är det viktigt att be­vara den naturliga mångfalden? Spelar det någon roll om en mask eller en mygga försvinner?

Biodiversitetens diversa betydelse

Vid sidan av klimatförändringen är förlusten av biologisk mångfald ett av de allra största hoten mot naturen globalt.

Terrängcykling i folkpark

Saari folkpark i Tammela, sydvästra Tavastland, och omgivande skogar lämpar sig utmärkt för en veckoslutstur med cykel. I maj bjuder folkparken på hav av blommande vitsippor, koltrastsång och skuttande hjortar. Är man rätt utrustad störs man inte av lite regn.

Fredade skogar, vassvikar och fågeltorn

Trots att urbana miljöer dominerar är Helsingforsregionen rikare på skyddade skogar mer eller mindre i natur­tillstånd än något annat område i Nyland. Här finns också ett antal fågeltorn vid fredade vassvikar.

Bäckarna behöver dig

Att avlägsna grenar och andra hinder, att gräva fram gammalt lekgrus eller lägga till nytt – med enkla åtgärder har fiske- och naturvårdsintresserade fått öringar att igen fortplanta sig i bäckar där de varit helt eller nästan försvunna.

Bygg bo åt taggig vän

I augusti-september går de största igelkottshanarna i vinterdvala. Honorna och årets ungar gör det lite senare. Du kan enkelt hjälpa dem att klara vintern i din trädgård.

Närkontakt med vargfamiljen

Efter många och långa vandringar, tålmodigt väntande och smygande i kamouflagekläder fick naturfotografen Mats Bentmar vara med om oförglömliga möten med vargarna i Kölstareviret i mellersta Sverige på nära håll, ostörda. Följ med här på hans spännande vargmöten. Nu är denna vargfamilj utplånad i licensjakten – till sorg för fotografen och alla oss som gläds åt att uppleva vargarna levande.

Bort med vresrosen

Vresrosen blommor och nypon är vacka, men dess förmåga att snabbt sprida sig på stränderna och konkurrera ut ursprungliga strandväxter gör den problematisk.

Landhöjningsskärgård, skogar och myrar

Vår nya artikelserie om Svenskfinlands naturpärlor inleds i mellersta Österbotten. Tuija Warén, specialplanerare vid Forststyrelsens naturtjänster i Vasa, rekommenderar spännande utfärdsmål.

Kompostera mera

Matsvinnet i hushållen är ett allt mer uppmärksammat problem. Det kan motverkas genom gammal hederlig kompostering, som i slutändan ger prima mylla. En rätt skött kompost hålls igång hela vintern av egen kraft och om den ändå fryser går att få igång den igen på våren

Låt skogsnaturen i din närhet frodas

Vägen till en rik natur i din närskog går via mossbelupna lågor på marken, ståtliga torrakor och ett stort inslag av lövträd.

Under Antarktis is

Antarktis är inte bara höga isberg, pingviner och sälar på iskanten. På havsbottnen under isen finns en enorm biologisk mångfald i form av marina djur anpassade till den iskalla miljön. Men även här börjar klimatförändringen göra sig påmind.

Låt ängen ta över gräsmattan

Att hålla efter ogräs, att sprida mängder av gödsel och att klippa sin gräsmatta i tid och otid tar tid och kan bli svettigt och dyrt. Varför inte istället låta naturens mångfald ta över en del av gräsmattan?

Små kraftverk – stor skada för fisken

Små vattenkraftverk har marginell betydelse för landets energiförsörjning, men deras inverkan på vattendragens funktion som vandringsleder för fiskar är desto större. Miljöorganisationer föreslår nu en lagändring som skulle göra det möjligt att förpliktiga kraftverksbolagen till att bygga fisktrappor där detta är motiverat.

När skogen försvinner

Då man låtit sin skog sköta sig själv i naturtillstånd är det tungt att se hur kalavverkningar i grannens skog påverkar träden och bäcken i den egna skogen.

Sista chansen för Svartåns musslor

I Svartån lever Finlands sydligaste population av flodpärlmussla ännu segt kvar, men ingen föryngring har skett på många år. Nu ska musslorna få hjälp med att föröka sig.

Bakom galler

Runda små äppel eller ärter, kottar eller konstiga färgfläckar på bladen. De kallas galler och förorsakas av diverse insekter och andra småkryp som mat åt organismernas larvstadier.

Med vargen som granne

Det går att leva med vargen som granne. Men det innebär utmaningar för jägare med hund och för boskapsuppfödare. Det visar erfarenheter nu även i norra Tenala.

När klimatet kräver flyttning

”Assisterad migration är än så länge mer en idé än en praktisk åtgärd. Men idén kan bli verklighet inom ett decennium om vi inte får bukt med klimatförändringen.”

Kalk skapar mångfald

”Vårt land är fattigt, skall så bli, För den, som kalk begär”

Myror ger mersmak

De håller sig med husdjur, sköter om sin drottning i vått och torrt, försvarar stacken mot inkräktare och använder mediciner mot sjukdomar. Myrorna är mycket mer än besvärliga småkryp som planlöst springer omkring på köksbordet.

Se och hör fåglarna bättre från tornen

Var du än bor i Svenskfinland är det aldrig speciellt långt till närmaste fågeltorn.

Flyktingcentral för orangutanger

Genom konfiskering, socialisering och återintroducering försöker rehabiliteringscentret för orangutanger på Sumatra bevara de akut hotade djuren – ett projekt för att motarbeta för­lusten av biodiversitet.

Kina växer

Kina står inför många utmaningar för att kunna försörja den växande befolkningen. Det råder brist på odlingsmark, vattnet är förorenat och den biologiska mångfalden minskar.

Finlands myrskydd kompletteras

Finland är världens myrrikaste land, men skyddet av myrnaturen är bristfällig. Nu bereds ett kompletterande skyddsprogram med avsikt att förbättra myrskyddet speciellt i södra Finland.

Låt alla blommor blomma

– Betesmarken vid ån skulle vi sköta oberoende om vi fick miljöstöd eller inte, säger Maria Dentala.

Här går pungdjuren säkra

Att flytta friska djurpopulationer ut till fredade, isolerade öar är en lösning Australien gått in för när den ursprungliga faunan trängs tillbaka av introducerade rovdjur och sjukdomar.

Finlands rödlista under lupp

Finland gav som avslutning på biodiversitetsåret 2010 ut en uppdaterad version av den nationella rödlistan. Rödlistan bekräftade att vi trots goda föresatser inte lyckats stoppa minskningen av biodiversiteten.