Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

En utsikt värd en klättring

Höga berg och djupa dalar – så kunde man beskriva Höga Kusten, som tillsammans med ”Låga Kusten” på finska sidan av Kvarken bildar ett av UNESCO:s världsarv. Ett gäng naturfotografer från Biofoto Finland upplevde världsarvet i kyligt vårväder i fjol.



I kvällsolens sken
blir berget och stenarna nästan självlysande mot den mörka himlen i nordväst. Där ute över Bottenhavet passerar ännu ett lokalt snöväder. Vi är redan i mitten av maj, men snöbyar som gör marken vit och minusgrader natt efter natt har varit typiska för den kalla våren 2017.
Vi står på toppen av Slåttdalsberget där utsikten över Höga Kusten får en att dra efter andan. Rödskiftande branta berg med karg tallskog högre upp dominerar öarna vi ser långt därnere. I Finland hittar vi liknande landskap närmast i Getabergen på Åland. Också i Geta är det granit av rapakivityp som dominerar, men bergen längs Höga Kusten är högre, de högsta topparna är drygt 280 meter över havet. Mellan bergen skär djupa havsvikar långt in i landet. En jämförelse med norska fjordar är inte alltför långsökt.

Vägen upp till Slåttdalsberget, som ligger mitt inne i Skuleskogens nationalpark, gick först genom gammal grovstammig granskog, en riktig trollskog med mjuk mossa och muntert porlande vårbäckar. Här var de enda synliga spåren av mänskan den vandringsled vi följer. Den är en del av Höga Kustenleden som sträcker sig från Ångerman­älvens mynning i söder till Örnsköldsvik i norr. I nationalparken har leden varit i så flitig användning att trädrötterna ligger blottade. Här gällde att lyfta på fötterna ordentligt för att inte snava. Att terr­ängen är extremt stenig gjorde vandringen ännu mer utmanande. 
På vägen upp passerade vi flera av de klapperstensfält som är vanliga på Höga Kusten. Det påminner om en geologiskt sett inte alltför avlägsen tid då havsnivån var flera hundra meter hög­re än idag och klappersstensfälten var en del av den dåtida strandlinjen. När havsnivån var som högst efter att inlandsisen smultit låg bara de allra högsta bergstopparna ovanför vattenytan. Sedan dess har landhöjningen fått bergen att stiga ur havet med närmare 300 meter, så att den nuvarande kustlinjen uppstått. Landhöjningen fortsätter än idag och är längs Höga Kusten 0,8 millimeter per år. Det är ungefär lika mycket som på den finländska sidan av Bottenhavet och Kvarken.
Vandringsleden upp till Slåttdalsberget är tydligt utmärkt. Ju högre upp man kommer desto glesare blir det mellan hällmarkstallarna. Klapperstenarna ersätts av öppet berg som är lätt att gå på. I de brantaste partierna får man ta händerna till hjälp för komma upp. Även Gita, som är gruppens Grand Old Lady, klarar stigningen till toppen med glans då hon får lite hjälp av gentlemannen Klaus. 

På toppen låter vi oss väl smaka av vägkosten vi fått med oss från vår inkvarteringsplats på Lapp­uddens friluftscenter, ett stycke söder om nationalparken. Den obligatoriska gruppbilden tas, och sedan är det hög tid att söka sig ned mot skogen igen. Skymningen kommer krypande och att klättra nedför Slottdalsberget i halvmörker skulle vara riskabelt. Innan solen går ned färgar den dimslöjorna över trädtopparna i gult och eldrött. Det hela påminner inte så litet om en skogsbrand.
För att inte behöva gå samma väg tillbaka besluter vi att följa vandringsleden ner på andra sidan av berget. Men här är det brant så det förslår. Till all tur är leden dragen så att man kan utnyttja naturliga trappsteg i berget. Här finns också tallar att hålla sig i, och vi kommer alla ner välbehållna. 
Vi befinner oss nu i den så kallade Slåttdals­skrevan, en djup ravin mellan två bergsväggar. Här och där finns ännu is och snö kvar, också det en följd av den sena våren. I skrevans smalaste del har ett stort klippblock kilats fast mellan bergväggarna rakt över stigen. Det ser skrämmande ut, men vi utgår från att om klippblocket funnits där i hundratals år rasar det knappast ner just då vi passerar. Det gör det inte heller, och vi fortsätter vår vandring i skumrasket mellan granarna i Slåttdalen. En koltrast sjunger ödsligt längre bort i skogen. Det är den enda fågelsången som hörs, vilket är anmärkningsvärt med tanke på att skogen den här tiden på våren brukar eka av trast- och rödhakesång i skymningen. Antagligen är det den tilltagande nattkylan som avskräcker fåglarna från att sjunga.
Då vi nästan nått fram till nationalparkens södra ingång får vi ytterligare en bekräftelse på att våren verkligen är försenad. I den stilla majnatten hörs tydligt en pärluggla ropa sitt ”popopopo”. Det är ett läte som jag närmast förknippar med månljusa nätter i mars, då pärlugglan normalt inleder sin häckning. Pärlugglesången blir hur som helst en fin avslutning på bergsvandringen.


Gråsälarnas grynna

Under vår sista hela dag på Höga Kusten bär det av till sjöss. Agne Säterberg från Lappuddens friluftscenter kör med van hand båten ut mot den lilla grynna som av någon outgrundlig orsak fått namnet Gnäggen. Majsolen ler över Höga Kusten i väster, men vinden på havet är iskall.

Redan på långt håll syns det i kikaren att Gnäggen är befolkat – inte av mänskor utan av minst femtio gråsälar. Där ligger de huller om buller, en del på varandra, och verkar även de njuta av majsolen. Tittar man efter ser man skillnaden mellan de rundhuvade honorna och hanarna med sina långnosade hundhuvuden. 
Då vi är några hundra meter från skäret anar sälarna oråd. En efter en kravlar de mödosamt ner till strandkanten – gråsälen rör sig klumpigt på land – och plumsar ner i vattnet. Men om vi trodde att sälarna skrämda av vår närvaro skulle simma bort från grynnan tar vi fel. Gråsälen är av naturen ett nyfiket djur och då vi rundar Gnäggen följer en hel hord av sälar efter oss. Då Agne tillfälligt slår ned på farten kommer sälarna närmare båten och betraktar oss intresserat med stora mörka ögon.
Gnäggen är inte bara känt som rastplats för gråsälar. Skäret har en rik häckfågelfauna, bland annat finns här en stor tordmulekoloni. Men någon koloni ser vi inte till – bara en ensam tordmule simmande på vattnet. Agne berättar att tordmularnas massor anländer punktligt år efter år kring den 15 maj och dit är det ännu några dagar.

 

Slåttdalsberget. Foto Magnus Östman

Skuleskogens nationalpark 
- Grundad 1984.
- Cirka 3 000 hektar, ligger mitt på Höga Kusten.
- Nätverk av vandringsleder genom gammal skog, längs djupa raviner och över karga tallmoar, klapperstensfält och myrar.
- Övernattningsstugor, rastplatser med eldstäder och vindskydd, tältplatser.
- Naturum vid riksväg E4, nedanför det mäktiga Skuleberget (nästan 300 m.ö.h.), vars topp nås längs en vandringsled.

 

Magnus Östman, Finlands Natur nr 1/2018

Resultat för friluftsliv:

Välj rätt stormkök

Ett välfungerande stormkök är en förutsättning för att matlagning i naturen ska vara rolig och att slutresultatet blir gott!

Över vita vidder

I östra Lappland bjuder UKK-nationalparken med sina mjukt böljande fjällandskap på fantastiska naturupplevelser även vintertid. Men den som ger sig ut i den här ödemarken ska helst vara både vältränad och försedd med rätt utrustning.

I höstliga Åboskogar

I Åbos nordligaste utkanter finns ett område med stora sammanhängande skogar, myrar och sjöar. Följ med på en givande höstvandring till Kuhankuono.

Miljövänliga utekläder på kommande

Slitstarka, vattentäta kläder för vistelse i naturen i ur och skur har inte tidigare alltid förknippats med miljövänlighet. Även om skadliga organiska fluorföreningar fortfarande allmänt används går utvecklingen mot det bättre.

Lappa tält och sovsäck

Markus Weckman, vildmarksguide och försäljare av utelivsutrustning, ger tips om hur man enkelt kan laga sin utrustning om skador uppstår.

Över öde vatten

Kasariselkä ligger spegelblank så långt ögat når. Fjärden är så vidsträckt att det är med nöd och näppe man ser en skogsrand resa sig över horisonten längst borta i söder. Kasariselkä är en av de stora fjärdarna i Enare träsk, Finlands tredje största sjö.

Terrängcykling i folkpark

Saari folkpark i Tammela, sydvästra Tavastland, och omgivande skogar lämpar sig utmärkt för en veckoslutstur med cykel. I maj bjuder folkparken på hav av blommande vitsippor, koltrastsång och skuttande hjortar. Är man rätt utrustad störs man inte av lite regn.

Över Skärgårdshavets isar

Många ser skärgården enbart under sommar­månaderna. Det är synd, för skärgårdsvintern har sin speciella charm. Vitheten och tystnaden ute på isvidderna ger fina upplevelser som långfärdsskridskoåkarna upptäckt.

Fredade skogar, vassvikar och fågeltorn

Trots att urbana miljöer dominerar är Helsingforsregionen rikare på skyddade skogar mer eller mindre i natur­tillstånd än något annat område i Nyland. Här finns också ett antal fågeltorn vid fredade vassvikar.

Bäckarna behöver dig

Att avlägsna grenar och andra hinder, att gräva fram gammalt lekgrus eller lägga till nytt – med enkla åtgärder har fiske- och naturvårdsintresserade fått öringar att igen fortplanta sig i bäckar där de varit helt eller nästan försvunna.

Höst i norra Karelen

Ruunaa rekreationsområde öster om Lieksa lämpar sig utmärkt för en höstlig veckoslutsvandring som även tonåringar uppskattar – trots nattkyla och snöslask.

Fågelrik skärgård, orörda myrar och berg

Södra Österbottens skärgårdszon är smal men rik på både flyttande och häckande fåglar. Inne i landet finns vidsträckta myrar i naturtillstånd och några av Österbottens högsta berg.

Från broccoli till biobränsle

Biogas som alternativt, miljövänligt drivmedel i bilar är starkt på kommande. Anläggningarna där gasen framställs ur organiskt avfall blir allt fler, liksom också tankstationerna där gasbilarna kan fylla sina tankar.

Karga klippor, djupa havsvikar och lövängar

Den åländska naturen bjuder på allt från kala klippor med rykande bränningar till lugna inomskärsvikar och klarvattensjöar. På land är frodiga lundar med rik flora på kalkmark vanligare än någon annanstans i Finland. Med landskapsfärjorna rör du dig enkelt i det åländska öriket.

Lapplands himmelrike

Utanför turistorterna och de mest frekventerade vandringslederna gömmer sig många okända pärlor i den lappländska naturen. Oratunturi i Sodankylä är ett lättillgängligt exempel.

Finländarna älskar sin natur – men inte utan förbehåll

En majoritet av finländarna anser att bevarande av naturens mångfald hör till samhällets viktiga uppgifter. Många vill se ett skogsbruk som bättre tar hänsyn till skogsnaturen. Hittills har detta ändå inte förverkligats genom politiska beslut.

Det ska börjas i tid

Eva och Thomas Ramstedt startar planeringen av sommaren tidigt. Som friluftsföretagare finns mycket att tänka på. De hoppas på en sommar full av upplevelser, också för den egna familjen.

Att flyga är inte nödvändigt

För allt fler framstår flygresor som något det går att avstå från – med hänsyn till klimatet. Många gör sitt val i tysthet, men det blir allt vanligare att gå med i någon form av nätverk där man kollektivt går in för att sluta eller kraftigt minska sitt flygande.

Klimatångest – intressant nytt forskningsområde

Klimatångest har under de senaste åren bubblat upp som ett fenomen som de flesta känner till och som många säger sig lida av. Men hur många? Bred samhällsvetenskaplig forskning gjord i Finland är svår att finna, säger teologen Panu Pihkala.

Ta ut det sista av vintern

Vårvinterdagarna blir längre. Använd det tilltagande ljuset till naturupplevelser för stora och små! Syskonen Markus och Frida motiverar och inspirerar till turer ut i minusgraderna.

Holkdags!

Nu är det är hög tid att se till att fågelholkarna är i gott skick. Här får du tips om skötsel, bygge och uppsättning av bostäder för vårens fåglar.

Långa sandstränder och orörda myrar

Norra Österbottens natur bjuder på allt från långa obebyggda sandstränder, till forsar och vidsträckta myrar. I skogarna kan man med lite tur stöta på björn, varg, järv och skogsvildren.

Med snö i båten

Senhösten med snövita stränder och mörka vatten är en fin tid i skärgården. Så länge vattnen är isfria dröjer sig knipor, skrakar och svanar kvar, och vid högvatten vandrar sommarens fiskyngel ut ur fladorna.

Kökar – eldorado för naturturisten

Vindstilla dagar med jämngrå himmel. Flockar av stjärtmesar i björk­skogen och alfåglar i vinterdräkt på havet. Men också rytande bränningar mot grå klippor, piskande regn och snöglopp. Kökar har sin charm även under vinterhalvåret.

Varför köpa när man kan låna?

Delningsekonomin går ut på att produkter används effektivare av allt fler personer för att undvika onödiga köp av nya produkter. Idag ser vi allt fler exempel på innovativ utlåning, uthyrning och återanvändning.

Vidgade vyer för naturfotografer

Viltkameror och drönare med kamera är moderna hjälp­medel för den som vill följa med och dokumentera naturen.

Fåglarna behöver energirik mat

Om vintern äter fåglarna främst för att få energi så att de klarar att hålla uppe sin kroppstemperatur i kylan. Ju kallare det är desto mer energi behöver fågelkroppen för att kompen­sera för värmeförlusten.

Natur i österled

Östra Nylands skärgård är inte lika känd som de västliga skärgårdsområdena, men även här finns öar av alla storlekar, stora fjärdar och idylliska sund väl lämpade för skid- eller skridskoåkning. I Sibbo storskogs nationalpark är skogsnaturen ännu väl bevarad. Åmynningar och myrar hyser ett rikt fågelliv.

Datorn som biolog

Datorn lär sig snabbt att känna igen växt- och djurarter. Frågan är om den kommer att bli en bättre naturinventerare än mänskan?

Miljöaktiv unirektor

Jari Niemelä är nybliven rektor vid Helsingfors universitet. Han har en bakgrund som forskare i entomologi och stadsekologi. Han har också lett arbetet vid universitetets nygrundade institut för hållbar utveckling. Jari Niemelä är försiktigt optimistisk när det gäller samhällets utveckling i hållbar riktning.

Höststämning

Dimhöljda soluppgångar, sent sjungande småfåglar och glittrande trollsländor – september är en månad med många njutbara stunder i naturen.

Åländsk vildmark med spår av historien

Knotiga, vindpinade martallar utspridda på öppna bergsplatåer. Talrika raviner och tvärbranta stup. Bortom bergen skymtar Norrhavet som möter himlen i en horisont obruten av öar. Då nordanvinden ryter till vräker bränningarna skummet långt in över land.

Stor skärgård, gamla skogar och lundar

Västra Nylands skärgård är vidsträckt och mångsidig. Hangö udds sandmarker har en speciell flora och insektsfauna. Lundar med hassel, ek och andra ädla lövträd finns på många håll. Inlandet bjuder på stora skogsområden och rikligt med sjöar och åar.

Gör rent utan kemikalier

Med enkla medel går det att minimera städandets negativa effekter på miljö och hälsa. Man kommer långt med biologiskt nedbrytbara rengöringsmedel och mikrofiberdukar.

Dialog över Finska viken

Finland och Estland söker efter synergier i arbetet med att planera sina havsområden. Grannländerna gynnas av att känna till varandras planeringsprocesser och framtidsvisioner.

De vurmar för åländsk natur

Läraren, den pensionerade miljötjänstemannen och den unga biologen hyser alla ett brinnande intresse för Ålands natur.

Avverka träd – ha skogen kvar

”Det kalhyggesfria skogsbruket har en enorm potential. Nyttan för landskapet och skogsnaturen är obestridlig och dessutom gynnas markägaren ekonomiskt. Det är bara en tidsfråga innan det kalhyggesfria skogsbruket ökar kraftigt i popularitet.”

I baldersbråns rike

Utskären i juli bjuder på strålande blomsterprakt och talrika fågelungar som noga vaktas sina föräldrar.

Lövängar, sandrev och höga berg

Åbolands skärgård har inte utan orsak kallats för världens vackraste. Här finns oändliga möjligheter att paddlande eller seglande på egen hand utforska öar och stränder av alla slag. Naturtyperna varie­rar från kala kobbar och låga sandörar till höga berg, gamla skogar och artrika lövängar.

Med hav och havtornssaft i blodet

Som barn följde de sina familjer till sjöss och till skogs. Som vuxna har båda valt en livsstil mer rik på tid och upplevelser än pengar. Kusinerna Jonas Sjöblom och Alexandra Sjöblom tar vara på varje årstid.

Järven – enstöring på vandring söderut

Vargen, björnen och lodjuret har vi småningom blivit bekanta med även i södra Finland, i takt med att bestånden vuxit. Nu finns tecken på att även järven – den minst kända av de fyra stora – sakta sprider sig söderut.

En utsikt värd en klättring

Höga berg och djupa dalar – så kunde man beskriva Höga Kusten, som tillsammans med ”Låga Kusten” på finska sidan av Kvarken bildar ett av UNESCO:s världsarv. Ett gäng naturfotografer från Biofoto Finland upplevde världsarvet i kyligt vårväder i fjol.

Två röster i skärgårdsvåren

Då orrtupparna spelar på stränderna och tranorna blåser fanfarer i den stilla aprilkvällen är vårstämningen i skärgården som finast.

Landhöjningsskärgård, skogar och myrar

Vår nya artikelserie om Svenskfinlands naturpärlor inleds i mellersta Österbotten. Tuija Warén, specialplanerare vid Forststyrelsens naturtjänster i Vasa, rekommenderar spännande utfärdsmål.

Kompostera mera

Matsvinnet i hushållen är ett allt mer uppmärksammat problem. Det kan motverkas genom gammal hederlig kompostering, som i slutändan ger prima mylla. En rätt skött kompost hålls igång hela vintern av egen kraft och om den ändå fryser går att få igång den igen på våren

Sarek i vinterskrud

Rejäl vinterkyla, hårda vindar och blötsnö, men också strålande sol över mäktiga fjälltoppar. Kämpigt, men alla gånger mödan värt, tyckte de blivande vildmarksguiderna efter sin vintertur i svenska fjällen.

Efter fasankriget

Mellan noll och 30 000 blyhagel per 100 kvadratmeter. Det har Riggert Munsterhjelm kommit fram till i sin analys av jorden på den åker som skulle förse hans familj med giftfria och möjligast ekologiska grödor.

Under Antarktis is

Antarktis är inte bara höga isberg, pingviner och sälar på iskanten. På havsbottnen under isen finns en enorm biologisk mångfald i form av marina djur anpassade till den iskalla miljön. Men även här börjar klimatförändringen göra sig påmind.

Djupt i Birkalands skogar

Riktig urskog är en bristvara i Svenskfinland, ja i hela södra Finland. Men i Seitseminen nationalpark, inte långt från södra Österbotten, kunde ett gäng naturfotografer uppleva den skogliga höstnaturen när den är som bäst.

Gråsparvarnas by

Välbevarad kulturhistoria, ett ålderdomligt landskap genomkorsat av gärdsgårdar och en sällan skådad mångfald av växter och insekter – det är Stensjö by i ett nötskal.

Mot Finlands topp

Att vandra till Haldefjäll från Kilpisjärvi är populärt men inte så lite krävande. Det fick ett gäng nyländska killar erfara förra sommaren.

Låt ängen ta över gräsmattan

Att hålla efter ogräs, att sprida mängder av gödsel och att klippa sin gräsmatta i tid och otid tar tid och kan bli svettigt och dyrt. Varför inte istället låta naturens mångfald ta över en del av gräsmattan?

Vårflodsfärd på Götälven

Årets höjdpunkt är för mig att varje vår åka på en längre paddeltur. Den här gången blir det ett återbesök på Götälven på gränsen mellan södra Norge och Sverige. En paddeltur på elva dagar med start i mitten av maj.

På skidor tar du dig fram överallt

Om snödjupet bara tillåter är skidning i terrängen utanför motionsspårens breda gator ett utmärkt sätt att utforska vinternaturen.

Nu är de här: FSC-märkta julgranar

Utomlands har julgranar som odlats med hänsyn till miljön redan marknadsförts en tid. Nu är de på kommande även i Finland.

Njut av skogen om hösten

En höstpromenad i skogen är aldrig fel. Både soliga dagar med hög klarblå himmel efter nattens frost och mulna dagar med milda sydliga vindar har sin charm. Lite duggregn är inte hela världen, det finns klädsel som skyddar mot väta.

Bävern gynnar skogsnaturen

Den europeiska bävern klassas som nära hotad i Finland och finns upptagna i EU:s habitatdirektiv som strikt skyddad art. Ändå får den skjutas inom en kvot som fastställs av jord- och skogsbruksministeriet. För jaktåret 2016–2017 är kvoten 275 djur.

Sandtagsidyll

Övergivna sandtag där naturen igen fått ta över har blivit små oaser för häckande fåglar.

Att paddla är nödvändigt

Om du vill uppleva skärgården, naturen och djurlivet från första parkett finns det inget som går upp mot en kajak. Du kan praktiskt taget ljudlöst paddla nästan var som helst bara det finns minst tio centimeter vatten.

Fritt fram att inventera naturen?

Har markägare rätt att begränsa eller rentav förbjuda naturinventeringar på privatägda naturskyddsområden? Frågan är aktuell för bland annat fågelinventeringar i skärgården.

Se våren lite grann från ovan

Det är inte bara Ulf Lundell som trivs bäst i sina öppna landskap. Det gör vi lite envar då flyttfåglar, sol och klarblå himmel lockar oss upp på kullar och berg för att ta emot våren.

De guidar dig i naturen

Att bege sig ut i naturen helt ensam kan för många kännas mindre lockande. Då kan en guidad tur i grupp kännas tryggare. Vi presenterar här några kunniga guider verksamma på olika håll i Svenskfinland.

Med vargen som granne

Det går att leva med vargen som granne. Men det innebär utmaningar för jägare med hund och för boskapsuppfödare. Det visar erfarenheter nu även i norra Tenala.

Stigar i städer

Det finns härliga naturstigar också nära de stökigaste stadsmiljöerna. Ut och vandra i höstens friska luft!

Sommarhöst i havsbandet

Augustisommarens högtryck med sol och värme har obekymrad av tidens gång famnat septemberhösten. Högtrycket har ingen datumgräns och ingen årstidsgräns.

Kalk skapar mångfald

”Vårt land är fattigt, skall så bli, För den, som kalk begär”

I tärnornas sällskap

Om de är någon fågel man speciellt förknippar med solglitter och sommarskärgård så är det tärnan. Alla har vi noterat deras fjäderlätta flykt och pigga rop över kobbar och skär, men hur många av oss kan skilja på fisktärna, silvertärna och skräntärna?

Stefans alternativa stuglösningar

– Varför svarade du inte på min offertförfrågan? – För du har inga råd. – Det är väl jag som avgör om jag har råd? – Vad skulle det kosta att få el till ön? – 330 000 euro.

Se och hör fåglarna bättre från tornen

Var du än bor i Svenskfinland är det aldrig speciellt långt till närmaste fågeltorn.

Tidig vår på Öland

Då vårens slutliga genombrott låter vänta på sig hos oss är flyttfåglarna och vårprimörerna redan i full gång på Öland.

Ut till öarna på vintern

Ytterskärgården är väl värd att besöka även mitt i smällkalla vintern. Speciellt som där numera finns ställen som erbjuder kost och logi året om.

Höstvandra på myren

Myren är värd en vandring, speciellt på hösten. Ännu finns det kvar en del orörda myrmarker som är lättillgängliga också i Svenskfinland.

Höststämning i havsbandet

Septemberdag med en blånande himmel, sval eftermiddagsbris över havet och ett milt solljus. En höstdag som gjord för en båtutflykt i havsbandet.

Skärgårdsnaturen kallar

Nu stundar tider då skärgården lockar med vågskalp, tärnskri och klart badvatten. Både för den som är stationär på en sommarstuga och den som besöker skärgården mer tillfälligt finns massor att upptäcka, allt från innerskärgårdens vassvikar till de karga utskären.

Vandra i sippornas tid

Slutet av april och början av maj är sippornas tid. Vitsippor finns i de flesta skogsbackar, men blå- och gulsippor, för att inte tala om ovanligare vårväxter såsom vårtörel, lungört och gullpudra, får man söka efter i näringsrika lundar. Vi tipsar om platser i Svenskfinland där en vandring i sippornas tid är speciellt givande.

Aprildagar på isbundet båkland

Ännu andra veckan i april råder mer vinter än vår ute på Rönnskären. Is så lång ögat når, hårdpackad snö och bara enstaka flyttfåglar. Så var det ifjol – så olikt den vår vi upplever just nu.

Alger och annat skum(t) på ytan

Till de mest dramatiska fenomenen på vatten­ytan hör algblomningarna, som oftast orsakas av uppstigande cyanobakterier (blågrönalger). Vattenytan hyser också många andra organismer, partiklar och inte minst skum och slem.

Naturen har egenvärde

Vi lever i en virtuell värld som lätt kan tas ifrån oss, säger konstnären och biologen Riggert Munsterhjelm. Han tror konsten kan göra människan uppmärksam på naturens egenvärde.

Betydligt intressantare än sitt namn

Bakom det mindre tilltalande namnet slemsvampar gömmer sig en grupp organismer med spännande biologi, oanade skönhetsvärden och en hel del skrock och myter. I Finlands skogar finns över 200 arter av slemsvampar.

Plitvice – pärlan i Kroatiens natur

Mitt i Kroatien finns en plats där man ständigt hör dånet av vattenfall som störtar ner från den ena turkosa skogssjön till den andra. Det är Plitvice nationalpark, som Finlands Naturs utsände besökte i april i år.

En rimfrostdag i december

December kan vara mörk och slaskig – men också gnistrande kall med rimfrost som täcker buskar och träd. Följ med Hans Hästbacka på hans vandring i det vita landskapet.

Nya namn på gamla arter

Tidigare exkurrerade jag ofta med en äldre kollega. En vanlig kommentar från honom när vi hittade en spännande växt var: ”är det inte en (namnet på latin) – eller heter den inte så längre?”

Familjeidyll hos hararna

Vuxna harar har vi alla sett någon gång. Men att ha en harmamma som diar sina ungar vid stugknuten kväll efter kväll hör nog till ovanligheterna.

Utterliv

Att få se en utter i levande livet är inte alla förunnat. En vacker vårkväll mötte Christa Granroth sin första levande utter i Fiskars.

Galapagos - de orädda djurens öar

Solen har just nått över horisonten i öster och gummibåten ligger med aktern mot den vita sandstranden. Vi stiger ut i det grunda strandvattnet.

Estland – eldorado för naturturisten

Vid det här laget bör Estland definitivt ha kunnat skaka av sig gångna decenniers skräckbilder av industriföroreningar, atomsopor och förfallna militäranläggningar.

Höst bland flyttblock och stenar

Nordostlig vind, plus tolv grader, mulet med blå himmelsrevor i det framglidande molntäcket. Så ser höstdagen ut, där jag står på hemgården i Kalax.

Ölands natur – mångformig och exotisk

På Öland dominerar öppna marker, med alvaret som en mycket speciell naturtyp. Här finns växter och insekter man inte hittar någon annanstans i Norden. Men Öland är också de fina fågel-markernas, de många lundarnas och de fossilrika strändernas ö.

Höstlig färgprakt i Abisko

Det rinnande vattnet slipar och formar. Vattenslipade klippor strax ovanför det höga Silverfallet i Björkliden.

Yrke: naturföretagare. Ett jobb i och med naturen!

Tänk dig att få jobba i och med naturen året om! Själv få bestämma över din arbetstid och jobba med det som är ditt stora intresse. Låter det som ett drömjobb? Då kanske naturföretagande är något för dig!

Naturupplevelser på isen

Vid trettondag var sjöarna och havsvikarna täckta av glasklar kärnis. Förutsättningarna för givande skridskofärder på isarna var de bästa på flera år, och som en extra krydda gick det att studera livet i vattnet genom isen.

Föregångare inom miljöpedagogik

Finlands första naturskola och Ungdomens miljöriksdag är exempel på vad Natur och Miljö åstadkommit på miljöpedagogikens område.

I fjällpiparens rike

Uppe på Tuolljehuhtputs sydöstra sluttning vilar vinden sällan. Som så ofta här i högfjällen kring Kilpisjärvi är det nordvästen som hämtar in kyla från det närbelägna Norra ishavet.