Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Djupt i Birkalands skogar

Riktig urskog är en bristvara i Svenskfinland, ja i hela södra Finland. Men i Seitseminen nationalpark, inte långt från södra Österbotten, kunde ett gäng naturfotografer uppleva den skogliga höstnaturen när den är som bäst.

Höstmörkret är kompakt. Regnet piskar ned och en häftig västanvind ruskar om trädkronorna. Vägen slingrar sig allt längre in i skogen och verkar aldrig ta slut, speciellt som vi inte riktigt har koll på kartan var vi befinner oss. 
Men sedan skymtar ett upplyst fönster mellan träden. Janne och jag stiger ur bilen och knackar på dörren till den gamla stockstugan. Välkomstkommittén är på plats: Heidi, Sven och Tage har värmt upp stugan, hunden Alma är först misstänksam men välkomnar oss sedan med mjuka tassar och en blöt tunga. I vårt lilla sovrum sprakar en brasa inbjudande. Den enda belysningen kommer från stearinljus.



Följande morgon är det ännu beckmörkt då väckarklockan ringer. Alltför tidigt känns det som, men tidig uppstigning är en förutsättning för att kunna fotografera i det mjuka ljus som råder strax före och efter soluppgången. 
Efter en snabb frukost bär det av ut i skogen i Seitseminens nationalpark. Från vår stuga vid sjön Pitkäjärvi är det några kilometer att gå längs väl upptrampade stigar tills vi kommer fram till Multiharju urskogsområde. Ett stilla höstregn prasslar i buskagen, men gårdagens häftiga vind har förbytts i ett stilla susande i träden.
I Multiharju verkar det som om tiden stått stilla. Här har skogen fått växa ifred från avverkningar och den enda förnyelse av trädbeståndet som skett står skogsbränder för. Tittar man noga efter bär flera av de upp till 400 år gamla tallarna spår av bränderna. Tallarnas stammar är i övrigt täckta av ett präktigt lager av sköldbark, även det ett tecken på tallarnas aktningsvärda ålder.
Tiden går snabbt då vi dokumenterar alla torrakor, mossbelupna lågor och fantasieggande trollansikten som tittar ut från de döda trädstammarna. Vi rör oss långsamt runt den 1,8 kilometer långa naturstigen som löper runt Multiharju. Att avvika från den smala stigen är inte tillåtet i urskogsområdet som fridlystes redan 1910, 72 år innan nationalparken grundades.
På förmiddagen tilltar regnet så pass att vi söker skydd på rastplatsen vid sjön Saari-Soljanen. Lunchen smakar extra bra då regnet smattrar mot taket och en brasa värmer i eldstaden. Snart skiner solen igen och då gör vi ett besök på den närbelägna myren, som redan glöder av höstfärger. Ut på myren ända till sjön Kirkas-Soljanen kommer man på en spång, som är så bred att två rullstolar kan passera i bredd.



Tillbaka i den gamla skogshuggar-stugan vid Pitkäjärvi får vi förstärkning då Krister, Johanna, Lotta och Bamce anländer. Carina har kommit från Vasa, varifrån det inte är mer än drygt två timmars bilfärd till Seitseminen.
Nu är en stor del av föreningen Biofoto Finlands kärntrupp samlad. Vi får ytterligare besök av Liisa Tyllilä från ett lokalt företag i naturturismbranschen. Liisa är speciellt kunnig i Seitseminens historia och hur mänskorna levde där i äldre tider. Hon lägger ut texten om ”Parkanos baron”, överforstmästare Gustaf Wrede, som verkade som skogvaktare i Seitseminen 1893–1918. Han levde långa tider ett asketiskt liv i skogen, där han rörde sig barfota med tjärade fötter. Han är också känd som den som genom uppfödning i skyddade hägn räddade älgen från att dö ut i Finland på 1920-talet.
Dagen avslutas på bästa sätt med stämningsfullt bastubad i höstmörkret vid Pitkäjärvis strand. Natten är stjärnklar och vi utnyttjar möjligheten att ta bilder av stjärnhimlen utan störande ljusförorening från tätorter. I den stilla natten långt från alla ljudföroreningar hörs locklätena från flyttande rödvinge-trastar tydligt. 



Såsom är fallet i många andra nationalparker bevaras inte enbart naturvärden utan även kulturhistoriskt värdefulla objekt i Seitseminen, där har mänskan bott och fått sin utkomst av skogen i hundratals år. En av de gamla skogsgårdarna, Kovero kronoskogstorp, har bevarats och restaurerats av Forststyrelsen i 1930-tals stil.Hit beger sig en del av oss följande dag i solsken, som tidvis förbyts i molnigt väder då mörka moln drar in från nordväst. Men så länge det inte regnar är molnen bara till fördel – de ger fotografierna fin höststämning. Sidensvansarna i det gamla torpets gårdsbjörkar och förbidragande flockar av tranor kommer med samma budskap: nu är hösten här med besked.
Jag fortsätter nu min vandring på egen hand genom nationalparken. Det är lätt att gå längs de välupptrampade stigarna, men ibland är vägvisarna bristfälliga eller saknas helt där man som mest skulle behöva dem. Skogen är inte lika gammal och orörd som i Multiharju, men den är i alla fall enhetlig utan nyligen avverkade ytor eller monoton ungskog. Här och där skymtar någon av de myrar som tillsammans utgör mer än hälften av nationalparkens areal. Traktens myrar blev till stor del utdikade under 1960- och 1970-talet, men sedan 1987 har de långt restaurerats till naturtillstånd. Om detta vittnar igenfyllda skogsdiken, som redan hunnit få ett tjockt lager vitmossa. 
Stigen mot Liesijärvi vid nationalparkens östra gräns går över två muntert porlande skogsbäckar. En liten kvarn är byggd rakt över en av bäckarna. Den har Forsstyrelsen låtit transportera hit från Helvetinjärvi nationalpark, ett stycke norr om Seitseminen. Kvarnen är av samma typ som den som tidigare fanns på platsen. För den som gillar sövande bakgrundsbrus kan det vara en fin upplevelse att övernatta i kvarnen med den porlande bäcken bara någon meter under golvet.
Litet längre fram, vid Liesilampi, bär trädstammarna spår av bäverns kraftiga stämjärn till tänder. Seitseminen ligger inom den ursprungliga europeiska bäverns nuvarande utbredningsområde i Finland.
Jag behöver inte känna mig ensam i skogen. Titt och tätt kommer vandrare emot på stigen. Det är tydligt att nationalparken är ett populärt utflyktsmål under hösten, även bland barnfamiljer. På lägerplatsen vid Liesijärvi har en stor grupp ungdomar slagit sig ned för att övernatta. Ryggsäckarna packas upp, kvällsmaten puttrar på spritköken och tälten kommer småningom upp. Här får man också en bild av hur pryl- och klädesfixerat utelivet är i dag, på gott och ont. 
Men stadiga, vattentäta vandringsskor är bra att ha då man höstvandrar i Seitseminen. Trots det är fötterna lätt ömma då jag återser stugan vid Pitkäjärvi efter dagens 15 kilometer långa vandring. Här stundar matlagning på vedspis och bastubad i stearinljusens sken – stugan har ingen elektricitet. Det här är nyttig påminnelse om hur mänskor för inte alltför länge sedan klarade av att leva naturnära utan alla dagens bekvämligheter.



Morgonen gryr frostklar och vindstilla. Dimslöjor stiger upp från myrar och skogstjärnar. Nu finns alla möjligheter till stämningsfulla höstbilder, och alla i gruppen är tidigt uppe med kameror och stativ i högsta hugg. Motiven finns nära stugan vid stranden av Pitkäjärvi och någon kilometer längre bort där myrarna breder ut sig. På marken har hjortronbladen fått kransar av vit rimfrost. Björkar och aspar lyser i morgonsolen och speglar sig i Pitkäjärvi där inte en krusning bryter vattenytan.
Seitseminen visar sig från sin allra bästa sida under vår sista dag i nationalparken. Sannolikt kommer flera av oss att återvända.

Foto Magnus Östman


 

Seitseminen nationalpark

- Belägen i norra Birkaland, cirka 50 kilometer nordväst om Tammerfors
- Areal 46 kvadratkilometer
- Skogar, myrar, mindre sjöar, ängar, hagmarker
- Vandringsleder på totalt 60 kilometer, tre naturstigar, cykelleder
- På vintern 45 kilometer skidspår
- Ett tiotal rastplatser med eldstad, kokskjul eller skärmskydd
- Gammal skogshuggarstuga vid Pitkäjärvi kan hyras 22.4–30.10. Plats för 14 personer.
- Kovero kronoskogstorp med gårdsbyggnader, restaurerade i 30-tals stil är öppet för allmänheten under sommarmånaderna. De närbelägna ängarna betas av kor och får av gammal lantras..
- Naturum i byn Länsi-Aure, öppet året om

 

Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2017

Resultat för friluftsliv:

Välj rätt stormkök

Ett välfungerande stormkök är en förutsättning för att matlagning i naturen ska vara rolig och att slutresultatet blir gott!

Över vita vidder

I östra Lappland bjuder UKK-nationalparken med sina mjukt böljande fjällandskap på fantastiska naturupplevelser även vintertid. Men den som ger sig ut i den här ödemarken ska helst vara både vältränad och försedd med rätt utrustning.

I höstliga Åboskogar

I Åbos nordligaste utkanter finns ett område med stora sammanhängande skogar, myrar och sjöar. Följ med på en givande höstvandring till Kuhankuono.

Miljövänliga utekläder på kommande

Slitstarka, vattentäta kläder för vistelse i naturen i ur och skur har inte tidigare alltid förknippats med miljövänlighet. Även om skadliga organiska fluorföreningar fortfarande allmänt används går utvecklingen mot det bättre.

Lappa tält och sovsäck

Markus Weckman, vildmarksguide och försäljare av utelivsutrustning, ger tips om hur man enkelt kan laga sin utrustning om skador uppstår.

Över öde vatten

Kasariselkä ligger spegelblank så långt ögat når. Fjärden är så vidsträckt att det är med nöd och näppe man ser en skogsrand resa sig över horisonten längst borta i söder. Kasariselkä är en av de stora fjärdarna i Enare träsk, Finlands tredje största sjö.

Terrängcykling i folkpark

Saari folkpark i Tammela, sydvästra Tavastland, och omgivande skogar lämpar sig utmärkt för en veckoslutstur med cykel. I maj bjuder folkparken på hav av blommande vitsippor, koltrastsång och skuttande hjortar. Är man rätt utrustad störs man inte av lite regn.

Över Skärgårdshavets isar

Många ser skärgården enbart under sommar­månaderna. Det är synd, för skärgårdsvintern har sin speciella charm. Vitheten och tystnaden ute på isvidderna ger fina upplevelser som långfärdsskridskoåkarna upptäckt.

Fredade skogar, vassvikar och fågeltorn

Trots att urbana miljöer dominerar är Helsingforsregionen rikare på skyddade skogar mer eller mindre i natur­tillstånd än något annat område i Nyland. Här finns också ett antal fågeltorn vid fredade vassvikar.

Bäckarna behöver dig

Att avlägsna grenar och andra hinder, att gräva fram gammalt lekgrus eller lägga till nytt – med enkla åtgärder har fiske- och naturvårdsintresserade fått öringar att igen fortplanta sig i bäckar där de varit helt eller nästan försvunna.

Höst i norra Karelen

Ruunaa rekreationsområde öster om Lieksa lämpar sig utmärkt för en höstlig veckoslutsvandring som även tonåringar uppskattar – trots nattkyla och snöslask.

Fågelrik skärgård, orörda myrar och berg

Södra Österbottens skärgårdszon är smal men rik på både flyttande och häckande fåglar. Inne i landet finns vidsträckta myrar i naturtillstånd och några av Österbottens högsta berg.

Från broccoli till biobränsle

Biogas som alternativt, miljövänligt drivmedel i bilar är starkt på kommande. Anläggningarna där gasen framställs ur organiskt avfall blir allt fler, liksom också tankstationerna där gasbilarna kan fylla sina tankar.

Karga klippor, djupa havsvikar och lövängar

Den åländska naturen bjuder på allt från kala klippor med rykande bränningar till lugna inomskärsvikar och klarvattensjöar. På land är frodiga lundar med rik flora på kalkmark vanligare än någon annanstans i Finland. Med landskapsfärjorna rör du dig enkelt i det åländska öriket.

Lapplands himmelrike

Utanför turistorterna och de mest frekventerade vandringslederna gömmer sig många okända pärlor i den lappländska naturen. Oratunturi i Sodankylä är ett lättillgängligt exempel.

Finländarna älskar sin natur – men inte utan förbehåll

En majoritet av finländarna anser att bevarande av naturens mångfald hör till samhällets viktiga uppgifter. Många vill se ett skogsbruk som bättre tar hänsyn till skogsnaturen. Hittills har detta ändå inte förverkligats genom politiska beslut.

Det ska börjas i tid

Eva och Thomas Ramstedt startar planeringen av sommaren tidigt. Som friluftsföretagare finns mycket att tänka på. De hoppas på en sommar full av upplevelser, också för den egna familjen.

Att flyga är inte nödvändigt

För allt fler framstår flygresor som något det går att avstå från – med hänsyn till klimatet. Många gör sitt val i tysthet, men det blir allt vanligare att gå med i någon form av nätverk där man kollektivt går in för att sluta eller kraftigt minska sitt flygande.

Klimatångest – intressant nytt forskningsområde

Klimatångest har under de senaste åren bubblat upp som ett fenomen som de flesta känner till och som många säger sig lida av. Men hur många? Bred samhällsvetenskaplig forskning gjord i Finland är svår att finna, säger teologen Panu Pihkala.

Ta ut det sista av vintern

Vårvinterdagarna blir längre. Använd det tilltagande ljuset till naturupplevelser för stora och små! Syskonen Markus och Frida motiverar och inspirerar till turer ut i minusgraderna.

Holkdags!

Nu är det är hög tid att se till att fågelholkarna är i gott skick. Här får du tips om skötsel, bygge och uppsättning av bostäder för vårens fåglar.

Långa sandstränder och orörda myrar

Norra Österbottens natur bjuder på allt från långa obebyggda sandstränder, till forsar och vidsträckta myrar. I skogarna kan man med lite tur stöta på björn, varg, järv och skogsvildren.

Med snö i båten

Senhösten med snövita stränder och mörka vatten är en fin tid i skärgården. Så länge vattnen är isfria dröjer sig knipor, skrakar och svanar kvar, och vid högvatten vandrar sommarens fiskyngel ut ur fladorna.

Kökar – eldorado för naturturisten

Vindstilla dagar med jämngrå himmel. Flockar av stjärtmesar i björk­skogen och alfåglar i vinterdräkt på havet. Men också rytande bränningar mot grå klippor, piskande regn och snöglopp. Kökar har sin charm även under vinterhalvåret.

Varför köpa när man kan låna?

Delningsekonomin går ut på att produkter används effektivare av allt fler personer för att undvika onödiga köp av nya produkter. Idag ser vi allt fler exempel på innovativ utlåning, uthyrning och återanvändning.

Vidgade vyer för naturfotografer

Viltkameror och drönare med kamera är moderna hjälp­medel för den som vill följa med och dokumentera naturen.

Fåglarna behöver energirik mat

Om vintern äter fåglarna främst för att få energi så att de klarar att hålla uppe sin kroppstemperatur i kylan. Ju kallare det är desto mer energi behöver fågelkroppen för att kompen­sera för värmeförlusten.

Natur i österled

Östra Nylands skärgård är inte lika känd som de västliga skärgårdsområdena, men även här finns öar av alla storlekar, stora fjärdar och idylliska sund väl lämpade för skid- eller skridskoåkning. I Sibbo storskogs nationalpark är skogsnaturen ännu väl bevarad. Åmynningar och myrar hyser ett rikt fågelliv.

Datorn som biolog

Datorn lär sig snabbt att känna igen växt- och djurarter. Frågan är om den kommer att bli en bättre naturinventerare än mänskan?

Miljöaktiv unirektor

Jari Niemelä är nybliven rektor vid Helsingfors universitet. Han har en bakgrund som forskare i entomologi och stadsekologi. Han har också lett arbetet vid universitetets nygrundade institut för hållbar utveckling. Jari Niemelä är försiktigt optimistisk när det gäller samhällets utveckling i hållbar riktning.

Höststämning

Dimhöljda soluppgångar, sent sjungande småfåglar och glittrande trollsländor – september är en månad med många njutbara stunder i naturen.

Åländsk vildmark med spår av historien

Knotiga, vindpinade martallar utspridda på öppna bergsplatåer. Talrika raviner och tvärbranta stup. Bortom bergen skymtar Norrhavet som möter himlen i en horisont obruten av öar. Då nordanvinden ryter till vräker bränningarna skummet långt in över land.

Stor skärgård, gamla skogar och lundar

Västra Nylands skärgård är vidsträckt och mångsidig. Hangö udds sandmarker har en speciell flora och insektsfauna. Lundar med hassel, ek och andra ädla lövträd finns på många håll. Inlandet bjuder på stora skogsområden och rikligt med sjöar och åar.

Gör rent utan kemikalier

Med enkla medel går det att minimera städandets negativa effekter på miljö och hälsa. Man kommer långt med biologiskt nedbrytbara rengöringsmedel och mikrofiberdukar.

Dialog över Finska viken

Finland och Estland söker efter synergier i arbetet med att planera sina havsområden. Grannländerna gynnas av att känna till varandras planeringsprocesser och framtidsvisioner.

De vurmar för åländsk natur

Läraren, den pensionerade miljötjänstemannen och den unga biologen hyser alla ett brinnande intresse för Ålands natur.

Avverka träd – ha skogen kvar

”Det kalhyggesfria skogsbruket har en enorm potential. Nyttan för landskapet och skogsnaturen är obestridlig och dessutom gynnas markägaren ekonomiskt. Det är bara en tidsfråga innan det kalhyggesfria skogsbruket ökar kraftigt i popularitet.”

I baldersbråns rike

Utskären i juli bjuder på strålande blomsterprakt och talrika fågelungar som noga vaktas sina föräldrar.

Lövängar, sandrev och höga berg

Åbolands skärgård har inte utan orsak kallats för världens vackraste. Här finns oändliga möjligheter att paddlande eller seglande på egen hand utforska öar och stränder av alla slag. Naturtyperna varie­rar från kala kobbar och låga sandörar till höga berg, gamla skogar och artrika lövängar.

Med hav och havtornssaft i blodet

Som barn följde de sina familjer till sjöss och till skogs. Som vuxna har båda valt en livsstil mer rik på tid och upplevelser än pengar. Kusinerna Jonas Sjöblom och Alexandra Sjöblom tar vara på varje årstid.

Järven – enstöring på vandring söderut

Vargen, björnen och lodjuret har vi småningom blivit bekanta med även i södra Finland, i takt med att bestånden vuxit. Nu finns tecken på att även järven – den minst kända av de fyra stora – sakta sprider sig söderut.

En utsikt värd en klättring

Höga berg och djupa dalar – så kunde man beskriva Höga Kusten, som tillsammans med ”Låga Kusten” på finska sidan av Kvarken bildar ett av UNESCO:s världsarv. Ett gäng naturfotografer från Biofoto Finland upplevde världsarvet i kyligt vårväder i fjol.

Två röster i skärgårdsvåren

Då orrtupparna spelar på stränderna och tranorna blåser fanfarer i den stilla aprilkvällen är vårstämningen i skärgården som finast.

Landhöjningsskärgård, skogar och myrar

Vår nya artikelserie om Svenskfinlands naturpärlor inleds i mellersta Österbotten. Tuija Warén, specialplanerare vid Forststyrelsens naturtjänster i Vasa, rekommenderar spännande utfärdsmål.

Kompostera mera

Matsvinnet i hushållen är ett allt mer uppmärksammat problem. Det kan motverkas genom gammal hederlig kompostering, som i slutändan ger prima mylla. En rätt skött kompost hålls igång hela vintern av egen kraft och om den ändå fryser går att få igång den igen på våren

Sarek i vinterskrud

Rejäl vinterkyla, hårda vindar och blötsnö, men också strålande sol över mäktiga fjälltoppar. Kämpigt, men alla gånger mödan värt, tyckte de blivande vildmarksguiderna efter sin vintertur i svenska fjällen.

Efter fasankriget

Mellan noll och 30 000 blyhagel per 100 kvadratmeter. Det har Riggert Munsterhjelm kommit fram till i sin analys av jorden på den åker som skulle förse hans familj med giftfria och möjligast ekologiska grödor.

Under Antarktis is

Antarktis är inte bara höga isberg, pingviner och sälar på iskanten. På havsbottnen under isen finns en enorm biologisk mångfald i form av marina djur anpassade till den iskalla miljön. Men även här börjar klimatförändringen göra sig påmind.

Djupt i Birkalands skogar

Riktig urskog är en bristvara i Svenskfinland, ja i hela södra Finland. Men i Seitseminen nationalpark, inte långt från södra Österbotten, kunde ett gäng naturfotografer uppleva den skogliga höstnaturen när den är som bäst.

Gråsparvarnas by

Välbevarad kulturhistoria, ett ålderdomligt landskap genomkorsat av gärdsgårdar och en sällan skådad mångfald av växter och insekter – det är Stensjö by i ett nötskal.

Mot Finlands topp

Att vandra till Haldefjäll från Kilpisjärvi är populärt men inte så lite krävande. Det fick ett gäng nyländska killar erfara förra sommaren.

Låt ängen ta över gräsmattan

Att hålla efter ogräs, att sprida mängder av gödsel och att klippa sin gräsmatta i tid och otid tar tid och kan bli svettigt och dyrt. Varför inte istället låta naturens mångfald ta över en del av gräsmattan?

Vårflodsfärd på Götälven

Årets höjdpunkt är för mig att varje vår åka på en längre paddeltur. Den här gången blir det ett återbesök på Götälven på gränsen mellan södra Norge och Sverige. En paddeltur på elva dagar med start i mitten av maj.

På skidor tar du dig fram överallt

Om snödjupet bara tillåter är skidning i terrängen utanför motionsspårens breda gator ett utmärkt sätt att utforska vinternaturen.

Nu är de här: FSC-märkta julgranar

Utomlands har julgranar som odlats med hänsyn till miljön redan marknadsförts en tid. Nu är de på kommande även i Finland.

Njut av skogen om hösten

En höstpromenad i skogen är aldrig fel. Både soliga dagar med hög klarblå himmel efter nattens frost och mulna dagar med milda sydliga vindar har sin charm. Lite duggregn är inte hela världen, det finns klädsel som skyddar mot väta.

Bävern gynnar skogsnaturen

Den europeiska bävern klassas som nära hotad i Finland och finns upptagna i EU:s habitatdirektiv som strikt skyddad art. Ändå får den skjutas inom en kvot som fastställs av jord- och skogsbruksministeriet. För jaktåret 2016–2017 är kvoten 275 djur.

Sandtagsidyll

Övergivna sandtag där naturen igen fått ta över har blivit små oaser för häckande fåglar.

Att paddla är nödvändigt

Om du vill uppleva skärgården, naturen och djurlivet från första parkett finns det inget som går upp mot en kajak. Du kan praktiskt taget ljudlöst paddla nästan var som helst bara det finns minst tio centimeter vatten.

Fritt fram att inventera naturen?

Har markägare rätt att begränsa eller rentav förbjuda naturinventeringar på privatägda naturskyddsområden? Frågan är aktuell för bland annat fågelinventeringar i skärgården.

Se våren lite grann från ovan

Det är inte bara Ulf Lundell som trivs bäst i sina öppna landskap. Det gör vi lite envar då flyttfåglar, sol och klarblå himmel lockar oss upp på kullar och berg för att ta emot våren.

De guidar dig i naturen

Att bege sig ut i naturen helt ensam kan för många kännas mindre lockande. Då kan en guidad tur i grupp kännas tryggare. Vi presenterar här några kunniga guider verksamma på olika håll i Svenskfinland.

Med vargen som granne

Det går att leva med vargen som granne. Men det innebär utmaningar för jägare med hund och för boskapsuppfödare. Det visar erfarenheter nu även i norra Tenala.

Stigar i städer

Det finns härliga naturstigar också nära de stökigaste stadsmiljöerna. Ut och vandra i höstens friska luft!

Sommarhöst i havsbandet

Augustisommarens högtryck med sol och värme har obekymrad av tidens gång famnat septemberhösten. Högtrycket har ingen datumgräns och ingen årstidsgräns.

Kalk skapar mångfald

”Vårt land är fattigt, skall så bli, För den, som kalk begär”

I tärnornas sällskap

Om de är någon fågel man speciellt förknippar med solglitter och sommarskärgård så är det tärnan. Alla har vi noterat deras fjäderlätta flykt och pigga rop över kobbar och skär, men hur många av oss kan skilja på fisktärna, silvertärna och skräntärna?

Stefans alternativa stuglösningar

– Varför svarade du inte på min offertförfrågan? – För du har inga råd. – Det är väl jag som avgör om jag har råd? – Vad skulle det kosta att få el till ön? – 330 000 euro.

Se och hör fåglarna bättre från tornen

Var du än bor i Svenskfinland är det aldrig speciellt långt till närmaste fågeltorn.

Tidig vår på Öland

Då vårens slutliga genombrott låter vänta på sig hos oss är flyttfåglarna och vårprimörerna redan i full gång på Öland.

Ut till öarna på vintern

Ytterskärgården är väl värd att besöka även mitt i smällkalla vintern. Speciellt som där numera finns ställen som erbjuder kost och logi året om.

Höstvandra på myren

Myren är värd en vandring, speciellt på hösten. Ännu finns det kvar en del orörda myrmarker som är lättillgängliga också i Svenskfinland.

Höststämning i havsbandet

Septemberdag med en blånande himmel, sval eftermiddagsbris över havet och ett milt solljus. En höstdag som gjord för en båtutflykt i havsbandet.

Skärgårdsnaturen kallar

Nu stundar tider då skärgården lockar med vågskalp, tärnskri och klart badvatten. Både för den som är stationär på en sommarstuga och den som besöker skärgården mer tillfälligt finns massor att upptäcka, allt från innerskärgårdens vassvikar till de karga utskären.

Vandra i sippornas tid

Slutet av april och början av maj är sippornas tid. Vitsippor finns i de flesta skogsbackar, men blå- och gulsippor, för att inte tala om ovanligare vårväxter såsom vårtörel, lungört och gullpudra, får man söka efter i näringsrika lundar. Vi tipsar om platser i Svenskfinland där en vandring i sippornas tid är speciellt givande.

Aprildagar på isbundet båkland

Ännu andra veckan i april råder mer vinter än vår ute på Rönnskären. Is så lång ögat når, hårdpackad snö och bara enstaka flyttfåglar. Så var det ifjol – så olikt den vår vi upplever just nu.

Alger och annat skum(t) på ytan

Till de mest dramatiska fenomenen på vatten­ytan hör algblomningarna, som oftast orsakas av uppstigande cyanobakterier (blågrönalger). Vattenytan hyser också många andra organismer, partiklar och inte minst skum och slem.

Naturen har egenvärde

Vi lever i en virtuell värld som lätt kan tas ifrån oss, säger konstnären och biologen Riggert Munsterhjelm. Han tror konsten kan göra människan uppmärksam på naturens egenvärde.

Betydligt intressantare än sitt namn

Bakom det mindre tilltalande namnet slemsvampar gömmer sig en grupp organismer med spännande biologi, oanade skönhetsvärden och en hel del skrock och myter. I Finlands skogar finns över 200 arter av slemsvampar.

Plitvice – pärlan i Kroatiens natur

Mitt i Kroatien finns en plats där man ständigt hör dånet av vattenfall som störtar ner från den ena turkosa skogssjön till den andra. Det är Plitvice nationalpark, som Finlands Naturs utsände besökte i april i år.

En rimfrostdag i december

December kan vara mörk och slaskig – men också gnistrande kall med rimfrost som täcker buskar och träd. Följ med Hans Hästbacka på hans vandring i det vita landskapet.

Nya namn på gamla arter

Tidigare exkurrerade jag ofta med en äldre kollega. En vanlig kommentar från honom när vi hittade en spännande växt var: ”är det inte en (namnet på latin) – eller heter den inte så längre?”

Familjeidyll hos hararna

Vuxna harar har vi alla sett någon gång. Men att ha en harmamma som diar sina ungar vid stugknuten kväll efter kväll hör nog till ovanligheterna.

Utterliv

Att få se en utter i levande livet är inte alla förunnat. En vacker vårkväll mötte Christa Granroth sin första levande utter i Fiskars.

Galapagos - de orädda djurens öar

Solen har just nått över horisonten i öster och gummibåten ligger med aktern mot den vita sandstranden. Vi stiger ut i det grunda strandvattnet.

Estland – eldorado för naturturisten

Vid det här laget bör Estland definitivt ha kunnat skaka av sig gångna decenniers skräckbilder av industriföroreningar, atomsopor och förfallna militäranläggningar.

Höst bland flyttblock och stenar

Nordostlig vind, plus tolv grader, mulet med blå himmelsrevor i det framglidande molntäcket. Så ser höstdagen ut, där jag står på hemgården i Kalax.

Ölands natur – mångformig och exotisk

På Öland dominerar öppna marker, med alvaret som en mycket speciell naturtyp. Här finns växter och insekter man inte hittar någon annanstans i Norden. Men Öland är också de fina fågel-markernas, de många lundarnas och de fossilrika strändernas ö.

Höstlig färgprakt i Abisko

Det rinnande vattnet slipar och formar. Vattenslipade klippor strax ovanför det höga Silverfallet i Björkliden.

Yrke: naturföretagare. Ett jobb i och med naturen!

Tänk dig att få jobba i och med naturen året om! Själv få bestämma över din arbetstid och jobba med det som är ditt stora intresse. Låter det som ett drömjobb? Då kanske naturföretagande är något för dig!

Naturupplevelser på isen

Vid trettondag var sjöarna och havsvikarna täckta av glasklar kärnis. Förutsättningarna för givande skridskofärder på isarna var de bästa på flera år, och som en extra krydda gick det att studera livet i vattnet genom isen.

Föregångare inom miljöpedagogik

Finlands första naturskola och Ungdomens miljöriksdag är exempel på vad Natur och Miljö åstadkommit på miljöpedagogikens område.

I fjällpiparens rike

Uppe på Tuolljehuhtputs sydöstra sluttning vilar vinden sällan. Som så ofta här i högfjällen kring Kilpisjärvi är det nordvästen som hämtar in kyla från det närbelägna Norra ishavet.