Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.
 

Resultat för miljöforskning:

65266_t.jpg

Dialog över Finska viken

Finland och Estland söker efter synergier i arbetet med att planera sina havsområden. Grannländerna gynnas av att känna till varandras planeringsprocesser och framtidsvisioner.
64362_t.jpg

Gipsen stoppar näringsläckaget

Genom att sprida ut gips på åkrarna kan man minska näringsläckaget med hälften. Också andra sätt att råda bot på läckaget undersöks.
61353_t.jpg

Många vill skydda Östersjön

För en statsvetare ser problematiken i Östersjön annorlunda ut än för en fiskare, stugägare eller biolog. Det är ett rätt hoppfullt perspektiv. Det finns en bred medvetenhet och vilja att åtgärda problemen och styrningen är stark.
61362_t.jpg

Elbilar: batterierna inga stora miljöbovar

En ny studie visar att elbilarnas koldioxidutsläpp är klart mindre än dieselbilarnas, även då energiåtgången vid batteritillverkningen beaktas.
59990_t.jpg

Bly fortfarande ett miljöhot

En färsk undersökning av svenska kungsörnar visar att bly från jaktammunition påverkar örnarnas beteende negativt. De nya rönen är högaktuella även i Svenskfinland.
59987_t.jpg

Torskens återkomst dröjer

Saltpulserna 2014–2015 såg först ut att blåsa nytt liv i Östersjöns torskstammar, men syrebristen stör fortfarande fortplantningen och torskarna lider av brist på föda. Vi lär få vänta länge innan torskfångsterna i våra vatten når upp till rekordåren under 1980-talet.
59923_t.jpg

Skogsavfall ska göra kläderna vitare

Optiska vitmedel används i många produkter för att ge dem ett fräscht utseende, men de är inte biologiskt nedbrytbara och medför problem för både hälsa och miljö. Om forskare vid Åbo Akademi får som de vill, har vi snart ersatt de traditionella vitmedlen med miljövänliga sådana.
58749_t.jpg

Klimatförändringen sätter spår i havet

Havet står i fokus för forskningen vid Husö biologiska station på Åland. – Klimatförändringen och övergödningen är nära sammankopplade, berättar stationsföreståndaren Martin Snickars.
57035_t.jpg

Det behövs bättre klimatundervisning

Många unga anser fortfarande att de inte påverkas av klimatförändringen. De är inte heller villiga att göra några uppoffringar. Därför behövs det ett mer tvärvetenskapligt och handlingsorienterat tillvägagångssätt i våra skolor.
55238_t.jpg

Sista chansen för Svartåns musslor

I Svartån lever Finlands sydligaste population av flodpärlmussla ännu segt kvar, men ingen föryngring har skett på många år. Nu ska musslorna få hjälp med att föröka sig.
55234_t.jpg

Svagt samhällsansvar i eukalyptusskogen

Finländska skogsbolag är djupare involverade i den globala skogsavverkningen än de flesta finländare anar. Kraven på finländska företag verksamma utomlands borde vara högre, säger forskare.
51271_t.jpg

Elnätet blir smartare – är Finlands redo?

Ett nytt energilandskap växer fram i Europa. Istället för produktion i enbart ett fåtal stora kraftverk ska framtidens elproduktion också ske i mindre kraftverk närmare elkonsumenterna och distribueras via smarta elnät.
47034_t.jpg

Drömmen om en grön mur

Det har gått tio år sedan initiativet The Great Green Wall lanserades. Ett initiativ med syfte att stoppa ökenspridning i Sahara och Sahel och som dessutom ska förbättra levnadsvillkoren för miljoner människor.
45568_t.jpg

Ljus som förorenar

Konstljus som sprids okontrollerat i höstmörkret är en miljö-olägenhet som uppmärksammas allt mer även i Finland. Det finns forskning som visar att både mänskor och djur kan ta skada av ljusförorening, speciellt om den naturliga dygnsrytmen blir störd. Men normer och gränsvärden för ljusförorening saknas helt i finländsk lagstiftning.
45566_t.jpg

När klimatet kräver flyttning

”Assisterad migration är än så länge mer en idé än en praktisk åtgärd. Men idén kan bli verklighet inom ett decennium om vi inte får bukt med klimatförändringen.”
45565_t.jpg

Kemikaliesanering – utmaning i u-länder

Minamata, Bhopal, Seveso, Chernobyl, Fukushima… Listan är lång över katastrofer vid industrianläggningar som lett till massdöd och enorma mänskliga lidanden.
36533_t.jpg

Naturen reagerar på förändrat klimat

Det varmare klimatet resulterar inte bara i smältande glaciärer och stigande hav. Växter och djur sprider sig norrut och försvinner i söder. Bergsarter klättrar högre upp på sluttningarna. Vårtecknen kommer tidigare.
36529_t.jpg

Motgångar för reduktionsfisket

– Reduktionsfisket i skärgården har fått en trög start. Projektets fortsättning nästa år är osäker på grund av motstånd från EU, berättar projektledaren Esko Taanila.
36522_t.jpg

Den osynliga plasten

Plastskräp i havet och längs stränderna är illa nog, men än värre är sannolikt de små ”osynliga” plastpartiklarna. Forskare studerar nu deras effekter på ekosystemen.
36511_t.jpg

Alternativ till giftiga bräder finns

Kärnvirke, Kebony, Accoia, Superwood, tropiska träslag, kompositer av trä och plast eller tryckimpregnerat virke. Vad ska den miljömedvetna terrassbyggaren välja?
36508_t.jpg

Plast i havet – ett evighetsproblem

Plastavfall som vuxit till enorma proportioner är ett problem såväl i världshaven som i Östersjön. Speciellt problematiskt är det finfördelade plastavfallet som innebär ett ständigt hot mot fåglar och andra livsformer.
36500_t.jpg

Biobränsle från alger fullt möjligt

Algodlingar kan ge en skörd på tiotals ton biomassa per hektar. Odlingarna konkurrerar inte om arealer med jordbruket. Om odlingstekniken utvecklas kan biobränsle från alger ersätta oljan på sikt.
36497_t.jpg

Ny mask syrsätter havsbottnar

Marinbiologer har länge varnat för svåra ekologiska följder av introducerade arter i Östersjön. Men nu verkar en av nykomlingarna, havsborstmasken Marenzelleria, tvärtom ha en positiv effekt.
36463_t.jpg

Naturen reagerar på förändrat klimat

Också i Finland är klimatförändringen ett faktum. Det är klimatforskarna så gott som eniga om. Det syns nu också i floran och faunan i vårt land. Det visar ett ökande antal uppföljningsstudier.
36471_t.jpg

Räddar reduktionsfiske Östersjön?

Är den stora mängden vassbuk förklaringen till att Östersjön drabbas av algblomning varje sommar? Vad händer om man helt enkelt fiskar bort den?
36479_t.jpg

Musselodling minskar övergödning

Med hjälp av blåmusslan kan övergödande ämnen i Östersjön tas tillvara och omvandlas till en resurs i stället för att orsaka kostsamma miljöeffekter.
36476_t.jpg

Finlandssvenskarnas miljöattityder kartlagda

Forskaren Kjell Herberts har under 2000-talet gjort årliga mätningar av opinioner och trender bland svenskspråkiga i Finland. I Barometern 09 gjordes en särskild satsning på miljöfrågor. I enkäten inkluderades frågor som ingår i den nationella SOM-undersökningen i Sverige. Resultaten av de finlandssvenska svaren publicerades i mars.
36475_t.jpg

Ekologisk mat är hälsosammast

Ekologisk mat är det mest hälsosamma alternativet. Det säger den brittisk-tyske professorn Carlo Leifert, som under fem års tid deltagit i det största EU-forskningsprojektet någonsin inom ekologiskt lantbruk.
36496_t.jpg

Miljödebatten förutsätter att kyrkan ser om sitt eget hus

Nytillträdda biskopen i Borgå stift, Björn Vikström, har en hel del järn i elden när det gäller miljöfrågor. Han har forskat i kristendomens förhållande till naturens bevarande och han har medverkat i ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt om miljö och hållbar utveckling vid Åbo Akademi. Han leder också Borgå stifts miljögrupp.
36492_t.jpg

PFOS-halterna ökar i Östersjön

Halterna av perfluorerade ämnen, såsom PFOS, ökar i havsmiljön med de högsta noteringarna någonsin i sillgrissleägg. Ämnet, som förbjöds i EU förra året, har nu satts upp på Stockholmskonventionens lista över ämnen som ska fasas ut.