Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Markägare dikterar fredningar

NTM-centralen i södra Österbotten har godkänt markägarkrav på att få jaga, fälla träd och muddra på naturskyddsområden. Har syftet med naturskyddet glömts bort?

Att i praktiken genomföra det godkända naturskyddsprogrammet har släpat efter betänkligt. Fortfarande arbetar tjänstemän på vissa NTM-centraler med att bereda och fatta fredningsbeslut om områden som hör till strandskyddsprogrammet som godkändes av statsrådet år 1990. Inte heller statsrådets beslut om Natura 2000-nätverket från år 1998 har ännu helt genomförts. 
Ett område kan fredas på flera olika sätt. Antingen införskaffas området till staten eller så inrättar man ett privat naturskyddsområde. Båda alternativen ska i första hand ske genom överenskommelse med markägaren, men naturvårdslagen ger miljömyndigheterna rätt att även fatta ensidiga beslut. När ett privat naturskyddsområde inrättas fattar NTM-centralen ett fredningsbeslut som innehåller bestämmelser om vad som är tillåtet och vad som är förbjudet. 
I Kvarkens skärgård har pressen att få de utdragna fredningsprocesserna avslutade och viljan att tillmötesgå markägarnas önskemål lett till märkliga lösningar: NTM-centralen i södra Österbotten har godkänt att man får jaga fritt i nationellt och internationellt viktiga fågelskyddsområden, på ett okontrollerbart sätt ta ut brännved från skogen i speciellt skyddsvärda naturtyper, ja till och med att muddra och flytta båtleder och deponera muddermassor på vissa privata naturskyddsområden. Markägarna har fått avgöra var landstigningsförbud ska inrättas.

Finlands naturskyddsförbunds österbottendistrikt anser att flera fredningsbeslut är lagstridiga. Distriktet har lämnat in besvär mot bland annat ett fredningsbeslut år 2011 som gäller 18 000 hektar samfällt vatten och 300 hektar land i Bergö skärgård i Malax kommun. En annan tvist gäller två olika naturskyddsområden i området Kaldonskär- Södra Björkö, av vilka 372 hektar finns i Korsnäs och 1 000 i Närpes. Även i Mickelsörarnas skärgård finns många nya privata naturskyddsområden där fredningsbestämmelserna ifrågasätts av sakkunniga inom naturskydd. Flera besvär ligger nu på Högsta förvaltningsdomstolens bord.
Trots att primärsuccessionsskogar är en prioriterad naturtyp i Naturanätverket och att avverkningar nämns som det största hotet mot naturvärdena tillåter NTM-centralen uttag av brännved. Den allmänna linjen är att man på öar med sommarstugor får avverka upp till två kubikmeter brännved per år för byggnadernas behov. På vissa små skyddsområden motsvarar det en stor del av den årliga tillväxten i skogen och innebär ett betydande ingrepp i naturen. Eftersom NTM-centralen inte brukar definiera klart på en karta var på området uttag av brännved är tillåtet, är det svårt att övervaka om fredningsbestämmelsen verkligen efterföljs.

På Mickelsörarna har NTM-centralen tillåtit brännvedsuttag på över 70 procent av de privata naturskyddsområdena. Detaljerna i besluten varierar från fall till fall. I ett fredningsbeslut från år 2010 som gäller Södra Håpören har NTM-centralen begränsat rätten att avverka träd till endast vissa trädslag som kan anses ha mindre betydelse för skogsnaturens biologiska mångfald. HFD har förkastat ett besvär gällande detta beslut, men biologer kritiserar fortfarande tanken att man skulle göra skillnad mellan olika trädarter i primärsuccessionsskogar, där skogens naturtillstånd och succession bör vara i fokus.
I ett beslut från år 2014 gällande ön Täljknivsören i Korsholm har NTM-centralen godkänt att man förutom att ta brännved även får avlägsna vindfällda träd och andra döda träd ”som med tiden kan bilda underlag för skogen skadliga insekter eller sjukdomar”. Vad detta har med naturskydd att göra kan man fråga sig, när död ved uttryckligen är en bristvara och en indikation på naturtillstånd och höga naturvärden.

Ett fredningsbeslut kan rentav försämra skyddet av skogsnaturen jämfört med läget innan. I strandgeneralplanen för Korsnäs har landområdet i Kaldonskär– Södra Björkön klassats som SL-område med en planebestämmelse att området skall bevaras i naturtillstånd, men i sitt fredningsbeslut tillåter NTM-centralen avverkningar i enlighet med Tapios rekommendationer. 
Begränsning av jakt på naturskyddsområden är en stor nationell tvistefråga. I Kvarken handlar det främst om att jakt på säl och sjöfågel kan ha en störande inverkan på fågellivet inom naturskyddsområden. Jakt på sjöfågel kräver inte tillstånd, vilket betyder att det inte finns någon myndighet som på förhand granskar huruvida jakten kan försämra de skyddade naturvärdena. Därför har fredningsbeslutet en avgörande betydelse när det gäller att säkra att man verkligen följer naturvårdslagen och EU:s fågeldirektiv. 
I Kvarken är sjöfågeljakten helt förbjuden i bara ett privatägt naturskyddsområde, nämligen Valsörarna–Björkögrunden, som fredades av Björköbyborna långt innan naturskyddsprogrammen och Naturanätverket. I Vassorfjärden finns en smal remsa där jakt är förbjuden och på Södra Stadsfjärden gäller jaktförbud enstaka dagar i veckan. Ralf Wistbacka tycker att det här inte ger tillräckligt mycket ro åt rastande fåglar under flyttningen. Enligt Wistbacka borde jakten begränsas bland annat på vissa områden i Bergö, där de sista spillrorna av tidigare livskraftiga populationer av bergand (EN) häckar. I området jagar man vigg och risken för att de två arterna förväxlas i fält är uppenbar. 
Ett annat område med stor betydelse för fåglar är Kaldonskär, men inte heller här har NTM-centralen drivit igenom några begränsningar av jakten på de nya privata naturskyddsområdena.

Landstigningsförbud på fågelskär under häckningstid är en beprövad åtgärd inom naturskyddet. På de privata skyddsområdena i Kvarken har markägarna stretat emot också i den här frågan. Det har lett till att långt ifrån alla värdefulla fågelskär har ett landstigningsförbud. Landstigningsförbuden har dessutom urvattnats av en mängd olika undantag, till exempel för behov gällande fiske, jakt på mink, mårdhund eller säl.
En central tvistefråga gäller områden som hör till både strandskyddsprogrammet och Natura 2000-nätverket. NTM-centralen borde genom ett och samma fredningsbeslut förverkliga båda programmen. Problem uppstår då markägarna motsätter sig åtgärder som skulle skydda de naturvärden som har skyddats genom Naturabesluten eller när en överenskommelse om den ekonomiska ersättningen inte kan nås. Då måste NTM-centralen ta till tvångslösningar som att inrätta ett naturskyddsområde utan markägarens samtycke. Med denna metod kan NTM-centralen dock endast göra begränsningar i enlighet med strandskyddsprogrammet, vilka i allmänhet är lindrigare än det som skulle behövas för att skydda Naturaområdet. EU:s habitat- och fågeldirektiv som implementerats på nationell nivå genom naturvårdslagen är ändå entydiga: Myndigheter bör genom sina beslut säkerställa att de skyddade naturvärdena på Naturaområden inte försvagas.
I Kvarkens skärgård häckar stora mängder sjöfåglar, men området är också ur internationell synvinkel en viktig födosöknings- och rastplats för flyttfåglar under vår och höst. Flyttfåglarna nämns i skyddsmotiveringarna till många av Natura-områdena i Kvarken. När det blivit aktuellt att inrätta privata skyddsområden har NTM-centralen dock valt att fokusera på strandskyddsprogrammet och de häckande fågelpopulationerna.

Strandskyddsprogrammet och Naturaområdenas avgränsningar är inte helt identiska, vilket också vållat huvudbry för NTM-centralens tjänstemän. I ett fredningsbeslut som gäller Norra och Södra Vallgrund valde NTM-centralen att helt lämna bort vattenområden som hör till Natura men inte till strandskyddsprogrammet. Samma sak hände i Kaldonskär–Södra Björkön, men där valde NTM-centralen till och med att lämna bort grynnan Ugglekall från fredningsbeslutet, trots att den ingick i både Naturanäverketet och strandskyddsprogrammet. Enligt naturvårdslagen kan endast miljöministeriet fatta dylika beslut.
Österbottens NTM-central har även lyssnat till vattenägarnas önskemål: I beslutet om fredningen av Norra och Södra Vallgrunds gemensamma vattenområde år 2011 tillåts uttryckligen muddring av båtleder och att man flyttar båtleder. Det är också tillåtet att deponera muddermassor på det skyddade området. Enligt NTM-centralen är den här skrivningen inte så problematisk eftersom muddring ändå i sista hand regleras av vattenlagen. Man kan ändå fråga sig varför NTM-centralen genom fredningsbestämmelserna antyder att den här typen av aktiviteter är oproblematiska för den skyddade naturen.

Bernt Nordman

NTM-centralen svarar

Leena Rinkineva-Kantola, överinspektör på NTM-centralen i södra Österbotten, medger att den österbottniska NTM-centralen, i jämförelse med de flesta andra regioner, haft många icke-fredade områden kvar av speciellt strandskyddsprogrammet. Hon går ändå inte med på att detta skulle ha lett till beslut om mindre strikta fredningsbestämmelser i förhandlingar med markägare i syfte att snabbare få skyddsprogrammen slutförda.
– Enligt miljöministeriets bedömning har fredningsbestämmelserna i Österbotten varit detaljerade men inte slappare än i andra regioner, säger Leena Rinkineva-Kantola.
Enligt Rinkineva-Kantola finns det inom de områden som hört till skyddsprogrammen mycket olika slags användningsbehov. Här finns sommarstugor som används flitigt. För att hålla skärgården levande är det viktigt för delägarlagen att även via fredningsbestämmelserna försäkra sig om att livet kan fortsätta inom området. Möjligheterna att upprätthålla båtleder och hamnplatser är viktigt för dem. I fridlysningsbestämmelserna nämns de ofta som möjliga åtgärder, men de regleras även efter fridlysningen via vatten-lagens bestämmelser. I samband med behandling av muddringsanmälningar eller tillstånd har NTM-centralen möjlighet att begränsa miljöeffekterna genom de anvisningar de ger i sina utlåtanden.
Leena Rinkineva-Kantola bedömer att naturskyddet överlag gynnas om man i förhandlingar med markägare kan enas om bästa möjliga kompromisser. Frivillighet är alltid att föredra framom tvångsinlösningar, som bara ökar den avoga inställningen till naturskydd. 

Enligt Rinkineva-Kantola tillåter fridlysningsbestämmelserna oftast ett uttag av brännved på en kubikmeter per år per stuga. NTM-centralen ser till att uttaget är klart under trädens tillväxt inom området. Skogarna kring stugorna är oftast inte i naturtillstånd eftersom brännved sedan länge tagits ut här. Därför anser NTM-centralen att inom skärgårdens stora Natura 2000-områden, där det finns tämligen mycket successionsskogar, försvagar brännvedsuttaget inte i högre grad naturvärden på områdena. Österbottens NTM-centrals linje i brännvedsfrågan har prövats och godkänts av Högsta förvaltningsdomstolen.
– Brännvedsuttaget är ett av de viktigaste frågorna för folk när de förhandlar om skyddet av sina områden. Den frivillig fredningen kan ofta hänga på det, säger Rinkineva-Kantola.

På NTM-centralen var Vesa-Pekka Simola den tjänsteman som undertecknade beslutet on fredningen av Täljknivsören. Enligt honom är det frågan om ett litet område med tät stugbebyggelse. Stugägarna hade med hjälp av en jurist lagt fram ett fredningsförslag som omfattade även uttag av vindfällen.
– Vi gick med på det här kravet, undantagsvis. Viktigare är ändå att den gamla skogen får fortsätta att växa, säger Simola.

Enligt Rinkineva-Kantola är jakten på privatägda naturskyddsområden förbjuden i få fall i Finland, utöver det som stadgas i jaktlagen. Hon bedömer att fåglarnas häckning tryggats genom att de värdefullaste fågelskären, som kan te sig lockande att ta i land på, har belagts med landstigningsförbud under häckning. Under hösten är häckningen över och fåglarna inte lika känsliga för störning. Då de jagas kan de söka sig undan till lugnare områden. Hon medger dock att NTM-centralen inte har kunskap om de bästa rastplatserna som sjöfåglarna frekventerar om hösten, speciellt i ytterskärgården.

Magnus Östman

 

Bernt Nordman & Magnus Östman. Finlands Natur 3/2014.
Kommentarer (0)
Spamfilter
Skriv siffran 4 med bokstäver:

Resultat för miljögifter:

Att flyga är inte nödvändigt

För allt fler framstår flygresor som något det går att avstå från – med hänsyn till klimatet. Många gör sitt val i tysthet, men det blir allt vanligare att gå med i någon form av nätverk där man kollektivt går in för att sluta eller kraftigt minska sitt flygande.

Klimatångest – intressant nytt forskningsområde

Klimatångest har under de senaste åren bubblat upp som ett fenomen som de flesta känner till och som många säger sig lida av. Men hur många? Bred samhällsvetenskaplig forskning gjord i Finland är svår att finna, säger teologen Panu Pihkala.

Ta ut det sista av vintern

Vårvinterdagarna blir längre. Använd det tilltagande ljuset till naturupplevelser för stora och små! Syskonen Markus och Frida motiverar och inspirerar till turer ut i minusgraderna.

Holkdags!

Nu är det är hög tid att se till att fågelholkarna är i gott skick. Här får du tips om skötsel, bygge och uppsättning av bostäder för vårens fåglar.

Långa sandstränder och orörda myrar

Norra Österbottens natur bjuder på allt från långa obebyggda sandstränder, till forsar och vidsträckta myrar. I skogarna kan man med lite tur stöta på björn, varg, järv och skogsvildren.

Vidgade vyer för naturfotografer

Viltkameror och drönare med kamera är moderna hjälp­medel för den som vill följa med och dokumentera naturen.

Fåglarna behöver energirik mat

Om vintern äter fåglarna främst för att få energi så att de klarar att hålla uppe sin kroppstemperatur i kylan. Ju kallare det är desto mer energi behöver fågelkroppen för att kompen­sera för värmeförlusten.

Natur i österled

Östra Nylands skärgård är inte lika känd som de västliga skärgårdsområdena, men även här finns öar av alla storlekar, stora fjärdar och idylliska sund väl lämpade för skid- eller skridskoåkning. I Sibbo storskogs nationalpark är skogsnaturen ännu väl bevarad. Åmynningar och myrar hyser ett rikt fågelliv.

Datorn som biolog

Datorn lär sig snabbt att känna igen växt- och djurarter. Frågan är om den kommer att bli en bättre naturinventerare än mänskan?

Bygg bo åt taggig vän

I augusti-september går de största igelkottshanarna i vinterdvala. Honorna och årets ungar gör det lite senare. Du kan enkelt hjälpa dem att klara vintern i din trädgård.

Stor skärgård, gamla skogar och lundar

Västra Nylands skärgård är vidsträckt och mångsidig. Hangö udds sandmarker har en speciell flora och insektsfauna. Lundar med hassel, ek och andra ädla lövträd finns på många håll. Inlandet bjuder på stora skogsområden och rikligt med sjöar och åar.

Gör rent utan kemikalier

Med enkla medel går det att minimera städandets negativa effekter på miljö och hälsa. Man kommer långt med biologiskt nedbrytbara rengöringsmedel och mikrofiberdukar.

Dialog över Finska viken

Finland och Estland söker efter synergier i arbetet med att planera sina havsområden. Grannländerna gynnas av att känna till varandras planeringsprocesser och framtidsvisioner.

Närkontakt med vargfamiljen

Efter många och långa vandringar, tålmodigt väntande och smygande i kamouflagekläder fick naturfotografen Mats Bentmar vara med om oförglömliga möten med vargarna i Kölstareviret i mellersta Sverige på nära håll, ostörda. Följ med här på hans spännande vargmöten. Nu är denna vargfamilj utplånad i licensjakten – till sorg för fotografen och alla oss som gläds åt att uppleva vargarna levande.

Gipsen stoppar näringsläckaget

Genom att sprida ut gips på åkrarna kan man minska näringsläckaget med hälften. Också andra sätt att råda bot på läckaget undersöks.

Lövängar, sandrev och höga berg

Åbolands skärgård har inte utan orsak kallats för världens vackraste. Här finns oändliga möjligheter att paddlande eller seglande på egen hand utforska öar och stränder av alla slag. Naturtyperna varie­rar från kala kobbar och låga sandörar till höga berg, gamla skogar och artrika lövängar.

Bort med vresrosen

Vresrosen blommor och nypon är vacka, men dess förmåga att snabbt sprida sig på stränderna och konkurrera ut ursprungliga strandväxter gör den problematisk.

Avverka träd – ha skogen kvar

”Det kalhyggesfria skogsbruket har en enorm potential. Nyttan för landskapet och skogsnaturen är obestridlig och dessutom gynnas markägaren ekonomiskt. Det är bara en tidsfråga innan det kalhyggesfria skogsbruket ökar kraftigt i popularitet.”

Järven – enstöring på vandring söderut

Vargen, björnen och lodjuret har vi småningom blivit bekanta med även i södra Finland, i takt med att bestånden vuxit. Nu finns tecken på att även järven – den minst kända av de fyra stora – sakta sprider sig söderut.

Landhöjningsskärgård, skogar och myrar

Vår nya artikelserie om Svenskfinlands naturpärlor inleds i mellersta Österbotten. Tuija Warén, specialplanerare vid Forststyrelsens naturtjänster i Vasa, rekommenderar spännande utfärdsmål.

Kompostera mera

Matsvinnet i hushållen är ett allt mer uppmärksammat problem. Det kan motverkas genom gammal hederlig kompostering, som i slutändan ger prima mylla. En rätt skött kompost hålls igång hela vintern av egen kraft och om den ändå fryser går att få igång den igen på våren

Det svarta kolet på spåret

Svart kol, det vill säga luftburna sotpartiklar, påskyndar uppvärmningen av jordklotet och speciellt det arktiska området. Utsläppen av svart kol och dess spridning undersöks nu även i Finland.

Låt skogsnaturen i din närhet frodas

Vägen till en rik natur i din närskog går via mossbelupna lågor på marken, ståtliga torrakor och ett stort inslag av lövträd.

Lärorikt och energismart när familjen Taevs byggde hus

När familjen Taevs/Engblom planerade sitt hus var målet ett hälsosamt hus som passar en familj till ett överkomligt pris. Samtidigt ville familjen prova något annat än dagens standardhus. De är nöjda med resultatet men är som alla husbyggare många erfarenheter rikare.

Många vill skydda Östersjön

För en statsvetare ser problematiken i Östersjön annorlunda ut än för en fiskare, stugägare eller biolog. Det är ett rätt hoppfullt perspektiv. Det finns en bred medvetenhet och vilja att åtgärda problemen och styrningen är stark.

Efter fasankriget

Mellan noll och 30 000 blyhagel per 100 kvadratmeter. Det har Riggert Munsterhjelm kommit fram till i sin analys av jorden på den åker som skulle förse hans familj med giftfria och möjligast ekologiska grödor.

Elbilar: batterierna inga stora miljöbovar

En ny studie visar att elbilarnas koldioxidutsläpp är klart mindre än dieselbilarnas, även då energiåtgången vid batteritillverkningen beaktas.

Bly fortfarande ett miljöhot

En färsk undersökning av svenska kungsörnar visar att bly från jaktammunition påverkar örnarnas beteende negativt. De nya rönen är högaktuella även i Svenskfinland.

Torskens återkomst dröjer

Saltpulserna 2014–2015 såg först ut att blåsa nytt liv i Östersjöns torskstammar, men syrebristen stör fortfarande fortplantningen och torskarna lider av brist på föda. Vi lär få vänta länge innan torskfångsterna i våra vatten når upp till rekordåren under 1980-talet.

Energisnålt med egen produktion

I Korpo har en ombyggd ladugård blivit ett energisnålt bostadshus där sol, vind och ved ger värme och el.

Skogsavfall ska göra kläderna vitare

Optiska vitmedel används i många produkter för att ge dem ett fräscht utseende, men de är inte biologiskt nedbrytbara och medför problem för både hälsa och miljö. Om forskare vid Åbo Akademi får som de vill, har vi snart ersatt de traditionella vitmedlen med miljövänliga sådana.

Låt ängen ta över gräsmattan

Att hålla efter ogräs, att sprida mängder av gödsel och att klippa sin gräsmatta i tid och otid tar tid och kan bli svettigt och dyrt. Varför inte istället låta naturens mångfald ta över en del av gräsmattan?

Små kraftverk – stor skada för fisken

Små vattenkraftverk har marginell betydelse för landets energiförsörjning, men deras inverkan på vattendragens funktion som vandringsleder för fiskar är desto större. Miljöorganisationer föreslår nu en lagändring som skulle göra det möjligt att förpliktiga kraftverksbolagen till att bygga fisktrappor där detta är motiverat.

Klimatförändringen sätter spår i havet

Havet står i fokus för forskningen vid Husö biologiska station på Åland. – Klimatförändringen och övergödningen är nära sammankopplade, berättar stationsföreståndaren Martin Snickars.

Starkt solsken får Christian att mysa

På ett tak i centrala Borgå blänker en rad vakuumrör i solen. Det är Christian Westerlunds och Sofia Luojukoskis solfångare som förser tomtens två hus med uppvärmning och varmvatten. Foto: Tina Nyfors.

När skogen försvinner

Då man låtit sin skog sköta sig själv i naturtillstånd är det tungt att se hur kalavverkningar i grannens skog påverkar träden och bäcken i den egna skogen.

Holkdags för fladdermöss

Fladdermössens bostadsbrist kan avhjälpas genom att sätta upp enkla holkar på en husvägg. Då hålls de bättre borta från husens vindar samtidigt som du får följa med de effektiva myggfångarna på nära håll.

Det behövs bättre klimatundervisning

Många unga anser fortfarande att de inte påverkas av klimatförändringen. De är inte heller villiga att göra några uppoffringar. Därför behövs det ett mer tvärvetenskapligt och handlingsorienterat tillvägagångssätt i våra skolor.

Enkelt pelletssystem värmer hela huset

Emilia Söderlund och Henri Heikkinen köpte ett hus på landet utanför Karis år 2009. Det första de gjorde var att slänga ut oljepannan och ersätta den med ett miljövänligt alternativ. Deras val är pellets.

Vårflodsfärd på Götälven

Årets höjdpunkt är för mig att varje vår åka på en längre paddeltur. Den här gången blir det ett återbesök på Götälven på gränsen mellan södra Norge och Sverige. En paddeltur på elva dagar med start i mitten av maj.

Nu är de här: FSC-märkta julgranar

Utomlands har julgranar som odlats med hänsyn till miljön redan marknadsförts en tid. Nu är de på kommande även i Finland.

Sista chansen för Svartåns musslor

I Svartån lever Finlands sydligaste population av flodpärlmussla ännu segt kvar, men ingen föryngring har skett på många år. Nu ska musslorna få hjälp med att föröka sig.

Svagt samhällsansvar i eukalyptusskogen

Finländska skogsbolag är djupare involverade i den globala skogsavverkningen än de flesta finländare anar. Kraven på finländska företag verksamma utomlands borde vara högre, säger forskare.

Energismart i Syslilax

Då kylan börjar knäppa i knutarna ökar energiför­brukningen, vilket syns i plånboken för dem som har direkt elvärme. Stigande elöverföringspriser är ytterligare en orsak till att minska sitt beroende av elström. En modern vedpanna är ett miljövänligt alternativ.

Nya tag mot fosforläckaget

Traktorn lämnar ett vitt moln efter sig då den rullar fram över åkern. Men det är inte sedvanlig åkerkalkning som pågår utan spridning av gips. Den här lovande metoden kan bli ännu ett vapen i kampen mot fosforläckaget från åkrarna.

Bävern gynnar skogsnaturen

Den europeiska bävern klassas som nära hotad i Finland och finns upptagna i EU:s habitatdirektiv som strikt skyddad art. Ändå får den skjutas inom en kvot som fastställs av jord- och skogsbruksministeriet. För jaktåret 2016–2017 är kvoten 275 djur.

Planktonmatchning i Östersjön

Stigande havstemperatur ser ut att föra växtplanktonets och djurplanktonets säsonger närmare varandra i Östersjön. Forskare tror att det kan leda till minskad intern belastning i det övergödda innanhavet.

Jorden värmer

På ett år sparade Villa Elfvik 57 megawattimmar elström jämfört med föregående år. Det motsvarar elförbrukningen i ett egnahemshus med fyra invånare under tre år. Omräknat i koldioxid motsvarar inbesparingen utsläppen från en personbil som kör 75 000 kilometer.

Bakom galler

Runda små äppel eller ärter, kottar eller konstiga färgfläckar på bladen. De kallas galler och förorsakas av diverse insekter och andra småkryp som mat åt organismernas larvstadier.

Att paddla är nödvändigt

Om du vill uppleva skärgården, naturen och djurlivet från första parkett finns det inget som går upp mot en kajak. Du kan praktiskt taget ljudlöst paddla nästan var som helst bara det finns minst tio centimeter vatten.

Återvinn mer, bränn mindre

Återvinning av textilier är ett hett ämne just nu. Nya lösningar för återvinning och återanvändning sökes eftersom man har insett hurudant slöseri det är att låta textilfibrer slinka utanför kretsloppet. 

Elnätet blir smartare – är Finlands redo?

Ett nytt energilandskap växer fram i Europa. Istället för produktion i enbart ett fåtal stora kraftverk ska framtidens elproduktion också ske i mindre kraftverk närmare elkonsumenterna och distribueras via smarta elnät.

Solja valde solen året runt

Behöver du tvättmaskin? Kylskåp? Eller är det någonting annat du söker efter för att få in solen i ditt liv?

Stenbrottsligt

Irriterande buller, hälsovådligt damm och vibrationer som skadar bostadshus är erfarenheter som många har av att bo nära stenbrott. Stenbrotten där materialet krossas till grus blir allt fler och större. Miljökonsekvensbedömningar och miljötillstånd verkar inte kunna minska olägenheterna.

Bondbönan gör comeback

Mata inte pärlor bara åt svin. Ät dem själv också. Forskarna hoppas att den hälsosamma proteinrika bondbönan, som i dag nästan enbart används till djurfoder, snart finns på våra tallrikar.

Huset som aldrig ska bli sjukt

Kasta bort alla möbler, böcker, dockskåp och allt som inte går att tvätta i 90 grader. Blockera passagen mellan nedre och övre våningen hermetiskt med plast. Och lämna bostaden inom en vecka.

Fritt fram att inventera naturen?

Har markägare rätt att begränsa eller rentav förbjuda naturinventeringar på privatägda naturskyddsområden? Frågan är aktuell för bland annat fågelinventeringar i skärgården.

Miljöns öde ovisst i landskapsplaner

Hittills har miljöministeriet kunnat motverka stora köpcenter utanför tätorter, torvtäkt på skyddsvärda myrar och vindkraftverk vid flyttfågelstråk. Men nu har ministeriets inflytande över landskapsplanerna minskat och det är ovisst om landskapsförbunden beaktar miljövärden på samma sätt.

Miljöaktivism stämplas i nordiska tv-serier

En video spelas upp. Där står fyra maskerade personer iklädda djurmasker på rad och framför dem ligger en kvinna inlåst i en trång gallerbur. De förklädda personerna har kidnappat kvinnan och deras krav är klart. Förövarna vill få igenom en lagändring mot djurförsök på 12 timmar, eller så dör den kidnappade kvinnan. Scenen är ur den mycket populära tv-serien Bron.

Med vargen som granne

Det går att leva med vargen som granne. Men det innebär utmaningar för jägare med hund och för boskapsuppfödare. Det visar erfarenheter nu även i norra Tenala.

Ge oss skog vi kan bruka

Du kan visa ett foto av ditt ärvda, idag söndersuttna matsalsmöblemang och en duktig restauratör kan fixa till det. Men är det ett träd eller en skog som huggits ned hjälper inga foton.

Drömmen om en grön mur

Det har gått tio år sedan initiativet The Great Green Wall lanserades. Ett initiativ med syfte att stoppa ökenspridning i Sahara och Sahel och som dessutom ska förbättra levnadsvillkoren för miljoner människor.

Sopor till salu

Vem vill bränna kommunala sopor? Billigt bränsle för finländska avfallskraftverk. Ge offerter. Aj, ni har inte kapacitet att bränna dem? Så tråkigt – nej trevligt. Då har vi en chans att få tillstånd att skicka dem till Sverige och förtjäna en slant.  

Ljus som förorenar

Konstljus som sprids okontrollerat i höstmörkret är en miljö-olägenhet som uppmärksammas allt mer även i Finland. Det finns forskning som visar att både mänskor och djur kan ta skada av ljusförorening, speciellt om den naturliga dygnsrytmen blir störd. Men normer och gränsvärden för ljusförorening saknas helt i finländsk lagstiftning.

Bioekonomi på naturens bekostnad

Varken centern, samlingspartiet eller samfinländarna utmärkte sig med en stark miljöpolitisk profil inför riksdagsvalet. Regeringsprogrammet ger föga hopp om att partierna skulle ha ömsat skinn.

När klimatet kräver flyttning

”Assisterad migration är än så länge mer en idé än en praktisk åtgärd. Men idén kan bli verklighet inom ett decennium om vi inte får bukt med klimatförändringen.”

Kemikaliesanering – utmaning i u-länder

Minamata, Bhopal, Seveso, Chernobyl, Fukushima… Listan är lång över katastrofer vid industrianläggningar som lett till massdöd och enorma mänskliga lidanden.

Stefans alternativa stuglösningar

– Varför svarade du inte på min offertförfrågan? – För du har inga råd. – Det är väl jag som avgör om jag har råd? – Vad skulle det kosta att få el till ön? – 330 000 euro.

För hårda krav på eko-odlingen?

Allt fler finländska åkrar odlas ekologiskt och försäljningen av ekologiska produkter ökar. Trots det är den ekologiska matens marknadsandel mindre än två procent av livsmedelsförsörjningen. I år förnyades villkoren för jordbruksstöden. Som bäst diskuterar EU-rådet förnyade krav på ekologiska jordbruksprodukter och livsmedel. Trots goda målsättningar är det inte säkert att de nya villkoren ger ökad ekologisk produktion.

Myror ger mersmak

De håller sig med husdjur, sköter om sin drottning i vått och torrt, försvarar stacken mot inkräktare och använder mediciner mot sjukdomar. Myrorna är mycket mer än besvärliga småkryp som planlöst springer omkring på köksbordet.

Fördömda dammar

Inga byggen varar för evigt, inte ens kraftverksdammar. Tack vare tidernas största dammrivningsprojekt i USA har fem laxarter och ett indianfolk fått tillbaka sin otyglade älv.

Datageniets smarta noll-energihus

Te? Var så god! 98-gradigt vatten ur kökskranen. Bastun varm? Någon på toa? Spjället öppet? Kolla dataskärmen i ditt rum. Välkommen in längs rutschbanan!

Vilket parti kämpar för miljön?

Inför riksdagsvalet i mitten av april kämpar partierna och de enskilda kandidaterna om väljarnas gunst. Det är dag att bestämma vem vi vill att ska styra samhällsutvecklingen under de kommande fyra åren. Finlands Natur har analyserat partiernas åsikter om centrala miljöpolitiska frågor.

Sandtagen har betydande naturvärden

”Sandtag är fula sår i landskapet som borde motarbetas i naturskyddets namn”. Den här allmänna uppfattning är dags att åtminstone delvis överge.

Snöleoparden exempel – djurparker bidrar till artskyddet

Idag fångar djurparkerna inte längre nya snöleoparder i naturen. Istället har parkerna lyckats få sina snöleoparder att föröka sig väl och djuren bidrar nu till ökad kunskap, som används vid studier och skydd av viltlevande snöleoparder.

Flyktingcentral för orangutanger

Genom konfiskering, socialisering och återintroducering försöker rehabiliteringscentret för orangutanger på Sumatra bevara de akut hotade djuren – ett projekt för att motarbeta för­lusten av biodiversitet.

Dags att ro klimatavtalet i hamn

Berlin, Geneve, Kyoto, Buenos Aires, Bonn, Haag, Bonn, Marrakesh, New Delhi, Milano, Buenos Aires, Montreal, Nairobi, Bali, Poznan, Köpenhamn, Cancun, Durban, Doha...

Stoppa klimatorättvisan

Samtidigt som de internationella förhandlingarna om ett klimatavtal tar ny fart i Lima fortsätter klimataktivisterna sin kamp mot klimathotet. Finlands Natur har intervjuat klimataktivister i Finland och Zambia.

Klimatförändringen tas på allvar i Bhutan

"Klimatförändringen är en realitet som vi måste acceptera." Det säger den miljöansvariga ministern i Bhutan, det lilla kungariket uppe i östra Himalaya där klimatförändringen blir allt mer påtaglig.

Kommunala avlopp under lupp

Idag kan reningsverken effektivt rena vårt avloppsvatten. De stora gör det. Men trots mildare krav på mindre reningsverk släppte till exempel omkring 40 procent av reningsverken i Nyland under fjolåret ut mer än de hade lov till.

Så beräknas belastningen

Vem är det som smutsar ned våra vatten? Det här bråkas det fortfarande en hel del om, trots att vi länge haft en god uppfattning om hur stora de olika belastningskällorna är. Forskare Katri Rankinen reder ut begreppen.

Korallrev är som oaser i öknen

Varmare hav, fler tropiska stormar och översvämningar drabbar kuster när klimatet blir varmare. Östater i Stilla havet och Indiska oceanen kan försvinna då havsytan stiger.

Förvaltningens domare

Han är domare utan juridisk utbildning, vid en domstol där en person som skäller på fel sätt under fel träd kan vinna ett mål. Här i intervjun är Jan Eklund privatperson som oroar sig över utvecklingen inom miljöförvaltningen.

Markägare dikterar fredningar

NTM-centralen i södra Österbotten har godkänt markägarkrav på att få jaga, fälla träd och muddra på naturskyddsområden. Har syftet med naturskyddet glömts bort?

Fonder ska fördela klimatansvaret

De länder som drabbas värst av klimatförändringen har oftast de sämsta möjligheterna att åtgärda problemen. För att stöda klimatpolitiken i u-länderna finansierar i-länderna ett antal klimatfonder.

Ingen vill betala för att putsa upp

I havet utanför forna stålfabriken i Koverhar vilar tungmetaller som i årtionden sköljts ut i havet. I Finland ska nedsmutsaren betala för sanering. Men Koverhars ägare har gått i konkurs.

Fiskodlingen kommer igen

EU:s nya fiskeripolitik lyfter fram vattenbruk (akvakultur) som en nisch värd att satsa på. Kan branschen som tidigare haft en så smutsig image bli en föregångare ur hållbarhetsperspektiv?

FSC-skogscertifiering: Åland går före

I maj blev Ålands skogsvårdsförening som första skogsvårdsförening i Finland medlem i Finlands FSC-förening. Det är ett steg mot ökad naturhänsyn inom skogsbruket.

Ta en titt på knoppen

Det går att känna igen lövträd och buskar genom att studera bladknopparna på nära håll.

Naturen reagerar på förändrat klimat

Det varmare klimatet resulterar inte bara i smältande glaciärer och stigande hav. Växter och djur sprider sig norrut och försvinner i söder. Bergsarter klättrar högre upp på sluttningarna. Vårtecknen kommer tidigare.

Tänker din EU-kandidat på miljön?

Det är dags för Europaparlamentsval. I maj har du en chans att påverka. Vad är viktigt just för dig? Alla kandidater rör sig på webben. Ta kontakt och våga fråga.

Han tror på elbilens framtid

Trafiken står för en femtedel av Finlands koldioxidutsläpp. Av denna andel bidrar vägtrafiken med 90 procent. Att ersätta bensin- och dieseldrivna bilar med elbilar vore ett sätt att minska utsläppen.

Växthusen blir energismartare

Växthusodlare som Stefan Gulin i Närpes har börjat övergå till inhemska fasta bränslen istället för brännolja. Lovande försök pågår med energisnål LED-belysning.

Motgångar för reduktionsfisket

– Reduktionsfisket i skärgården har fått en trög start. Projektets fortsättning nästa år är osäker på grund av motstånd från EU, berättar projektledaren Esko Taanila.

Ekologisk flygfrukt från Afrika

Ananas, mango, bananer, kaffe och kryddor. Få ställen är bättre att odla dem än i Uganda. Det har man insett på många håll i världen. Man köper dem gärna. Om de är märkta som ekologiska.

Kina växer

Kina står inför många utmaningar för att kunna försörja den växande befolkningen. Det råder brist på odlingsmark, vattnet är förorenat och den biologiska mångfalden minskar.

Den osynliga plasten

Plastskräp i havet och längs stränderna är illa nog, men än värre är sannolikt de små ”osynliga” plastpartiklarna. Forskare studerar nu deras effekter på ekosystemen.

Tillsammans är vi starka

– Det är bra att vi har olika miljöorganisationer med god sam­arbetskultur. Då vi har olika arbetsmetoder men jobbar med samma målsättningar får vi mer till stånd, säger Panu Kunttu, från WWF.

Vattenbristen drabbar de fattigaste

Tänk dig att inte kunna tvätta händerna, dricka när du är törstig eller använda en vanlig toalett. Vattenbristen är en tickande bomb i allt större delar av världen.