Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.
47034.jpg

Drömmen om en grön mur

Det har gått tio år sedan initiativet The Great Green Wall lanserades. Ett initiativ med syfte att stoppa ökenspridning i Sahara och Sahel och som dessutom ska förbättra levnadsvillkoren för miljoner människor.

Tänk dig ett grönt bälte som sträcker sig tvärs över den afrikanska kontinenten, från Dakar i väst till Djibouti i öst. En över 7 000 kilometer lång och 15 kilometer bred grön mur genom Sahara och Sahel. En mur som går igenom några av världens mest utsatta regioner, både med tanke på ekosystemet och på människorna som bor där.
Handlingsprogrammet för The Great Green Wall lanserades 2007 av Afrikanska unionen och stöds i dag av 20 länder och ett stort antal nationella och internationella organisationer. Målet är att motverka markförstöring och ökenspridning i Sahara och Sahel, öka livsmedelsproduktionen och att hjälpa lokalsamhället att anpassa sig till klimatförändringen.

 

Men hur ska det gå till i praktiken? Professor Mohamed Elfadl vid Helsingfors universitet har ägnat en stor del av sin karriär åt att forska i hur man kan återta torra områden och stoppa markförstöring. Han säger att världen måste gå in för ett holistiskt synsätt på jord- och skogsbruk, vilket beaktar klimatförändringen och människans roll i den.
För Mohamed Elfadl  har kampen mot ökenspridningen en personlig dimension. Han är född och uppvuxen i norra Sudan i en region där problemen med ökenspridningen är väldigt konkreta.
– Vi lever nära öknen, där finns knappt om vegetation och sandstormar-na är så häftiga att man inte kan se sin egen hand om man håller armen utsträckt.
Mohamed Elfadl började studera lantbruksvetenskaper vid universitetet i Khartoum på 1970-talet. Efter ett tag bytte han inriktning till skogsvetenskaper.
– Jag insåg att många som studerade jordbruk inte brydde sig så mycket om naturen. Medvetenheten om miljö-frågor var överlag rätt dålig.

 

Vid universitetet jobbade Mohamed Elfadl med att utveckla metoder för att odla träd i torra och halvtorra områden. Ett syfte var att motverka eller stoppa ökenspridningen. Småningom kom Mohamed Elfadl till insikten att det inte räcker att planera träd. Människorna behöver mat, inkomster, betesmarker, skugga för sina husdjur och ved för att kunna tillreda sin mat.
– Jag började jobba med projekt som tog alla dessa områden i beaktande. Visst, skogsbruk är viktig, jordbruk är viktigt, men vi måste ta hand om båda i harmoni. Lösningen är trädjordbruk.
Trädjordbruk är ett odlingssystem som kombinerar trädodling med odling av grödor och i många fall även med djurproduktion. FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO har konstaterat att trädjordbruk har en viktig roll i att bekämpa fattigdom och öka livsmedelsproduktionen för en allt större befolkningsmängd.

 

För människorna i Sahara och Sahel-regionen är torka, vinderosion och markförstöring stora utmaningar. I sina studier har Mohamed Elfadl och hans kolleger visat att det går att skapa produktiva trädjordbruk i svåra förhållanden. Ett av de viktigaste träden är Acacia senegal, som tillhör familjen ärt- och baljväxter. Mjölksaften kan tas tillvara och den används bland annat som förtjocknings- och stabiliseringsmedel. Gummi arabicum eller akaciagummi, som det också kallas, finns med största sannolikhet i ditt tuggummi.
– Akacia senegal är perfekt för trädjordbruk i torra områden eftersom det växer i områden med extremt lite regn. Mellan juli och oktober kan människorna sköta sitt jordbruk i närheten av träden och mellan oktober och mars skördar de gummi, vilket genererar en inkomst för resten av året.
Ett annat träd Mohamed Elfadl gärna skulle se planteras i de extremt torra områdena är Prosopis juiliflora eller Mesquite.  I Sudan klassas den i dag som en invasiv art och är förbjuden. Enligt Mohamed Elfadl beror det dåliga ryktet på att människor tog växten till fuktiga regioner där den växte för mycket och trängde undan lokala arter.
– Lokala arter är oftast bäst, men vad gör vi på platser där man knappt kan tala om ekosystem? Mesquite är det enda som växer på vissa ställen och som skulle möjliggöra ett jordbruk. Trädet skulle ha kunnat rädda många människor undan hungersnöd och jag kommer att försvara det så länge jag finns.

 

Mohamed Elfadl är hoppfull. I dag finns en stor medvetenhet om vad som kan göras och vad som borde göras.
– På samma sätt som strategier för jord- och skogsbruk och miljöåtgärder inte får motverka varandra på en nationell nivå ska de inte heller göra det på en internationell nivå. FN har till exempel tre separata konventioner som berör ökenspridning, klimat- och miljö-program och de borde vara i harmoni med varandra och inte tävla med varandra.
När beslutsfattarna förbinder sig till att stöda konkreta åtgärder för att motverka markförstöring och ökenspridning behövs mycket jobb på lokal nivå för att öka kunskapen om till exempel fördelarna med trädjordbruk.
Men hur ska man få ungdomarna på den sudanesiska landsbygden att se möjligheterna i jordbruk och förhindra massflytten till städerna?
– Lokalt handlar livet om att överleva. Det här är främst en socio-
ekonomisk fråga. När ungdomarna märker att de kan tjäna pengar på att sälja akaciagummi, vattenmeloner eller andra grödor blir livet på landsbygden mer lockande. Att de genom trädjordbruk förbättrar miljön kommer som en biprodukt.

Artikeln har producerats med stöd (biståndsmedel) från utrikesministeriet

Den försvunna byn

Se noga på huvudbilden i artikeln, fotograferad av Jörn Laxén. Den föreställer två kvinnor som promenerar i kanten av en öken. Tror man. Men kvinnorna går i själva verket på sin by som blivit under en sanddyn. De går alltså på taknivån av byn som ligger i norra Sudan, väster om Nilen mot Saharaöknen. Byn Abdu Tab har sedan 1950-talet blivit tvungen att flytta undan en framryckande sanddyn med cirka tio års mellanrum, Några hundra meter varje gång . Efter att träd av arten prosopis planterades här i medlet på 1980-talet så har byn kunnat stanna på ett och samma ställe. Sanddynen kan inte tränga igenom prosopisbuskagen. Sanden har i stället spridits ut åt norr och söder med vinden. Byborna har kunnat expandera byn en bit tillbaka mot prosopisbuskaget utan fara. Byborna behöver inte mera leva i skräck att de skall vakna en morgon med husen fyllda av sand halvvägs upp till taket.
HM

Ökenspridning
globalt problem

Markförstöring och brist på rent sötvatten räknas till de största globala hoten mot livsmedelssäkerheten. 

Enligt FAO (FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation) är en 25 procent av världens markyta förstörd, 8 procent måttligt förstörd, 36 procent stabil eller endast lite förstörd, medan 10 procent är under förbättring. Av återstående yta är kring 18 procent barmark och 2 procent insjöar. 

Stora förstörda områden finns på Syd- och Nordamerikas västkust, kring Medelhavet, i Norra Afrika och i Sahelregionen samt i Asien. Markförstöring eller markdegradering definieras ofta som en minskning eller förlust av den biologiska mångfalden. Markförstöring inträffar ofta i torra områden och med tiden skapas ökenliknande förhållanden. Då talar man om desertifiering eller ökensridning. 

Flera globala, nationella och lokala initiativ verkar för att återställa markerna och för att motverka ökenspridning och markförstöring. I det så kallade Bonn-initiativet som undertecknades år 2011 av världens ledare kom man överens om att 150 miljoner hektar förstörd mark ska återställas före år 2020. Bonn-initiativet är inte ett nytt avtal, snarare ett praktiskt verktyg för hur man ska nå de målsättningar flera tidigare överenskommelser uttalat. 

FN:s konvention om åtgärder mot ökenspridning (UNCCD) undertecknades hösten 1994. Den ålägger medlemsländerna att skapa långsiktiga planer för att hindra och förebygga ökenspridning. Planerna ska inte bara rikta sig mot ökenspridningen här och nu, utan också innehålla utvecklingsstrategier som ska göra de sociala förhållandena bättre. Detta genom att främja invånarnas sociala och ekonomiska mänskliga rättigheter.

Träd-, gräs, och buskplantering, skogsjordbruk och vindskydd hör till de åtgärder som används för att återställa marken och för att motverka markförstöring och ökenspridning. Även utnyttjande av fjärranalysverktyg, användning av solfångare som energikälla samt åtgärder som motverkar växthuseffekten kan användas i arbetet mot ökenspridning.

 

 

Lina Laurent, Finlands Natur nr 4/2015
Kommentarer (2)
Spamfilter
Skriv siffran 7 med bokstäver:
bajs sida 2.0
olaconny/ullared09.10.18 kl. 13:25
orten libbanon nbakfedhbcsbvfcjednfvjxbc nbfdjgnjdsnvbjkxfdcnbvjerngjndfjbv nz baltiska havet
ghvhgbvkko olaconny/ularred09.10.18 kl. 13:26

Resultat för miljögifter:

65308_t.jpg

Bygg bo åt taggig vän

I augusti-september går de största igelkottshanarna i vinterdvala. Honorna och årets ungar gör det lite senare. Du kan enkelt hjälpa dem att klara vintern i din trädgård.
65301_t.jpg

Stor skärgård, gamla skogar och lundar

Västra Nylands skärgård är vidsträckt och mångsidig. Hangö udds sandmarker har en speciell flora och insektsfauna. Lundar med hassel, ek och andra ädla lövträd finns på många håll. Inlandet bjuder på stora skogsområden och rikligt med sjöar och åar.
65276_t.jpg

Gör rent utan kemikalier

Med enkla medel går det att minimera städandets negativa effekter på miljö och hälsa. Man kommer långt med biologiskt nedbrytbara rengöringsmedel och mikrofiberdukar.
65266_t.jpg

Dialog över Finska viken

Finland och Estland söker efter synergier i arbetet med att planera sina havsområden. Grannländerna gynnas av att känna till varandras planeringsprocesser och framtidsvisioner.
64359_t.jpg

Närkontakt med vargfamiljen

Efter många och långa vandringar, tålmodigt väntande och smygande i kamouflagekläder fick naturfotografen Mats Bentmar vara med om oförglömliga möten med vargarna i Kölstareviret i mellersta Sverige på nära håll, ostörda. Följ med här på hans spännande vargmöten. Nu är denna vargfamilj utplånad i licensjakten – till sorg för fotografen och alla oss som gläds åt att uppleva vargarna levande.
64362_t.jpg

Gipsen stoppar näringsläckaget

Genom att sprida ut gips på åkrarna kan man minska näringsläckaget med hälften. Också andra sätt att råda bot på läckaget undersöks.
64389_t.jpg

Lövängar, sandrev och höga berg

Åbolands skärgård har inte utan orsak kallats för världens vackraste. Här finns oändliga möjligheter att paddlande eller seglande på egen hand utforska öar och stränder av alla slag. Naturtyperna varie­rar från kala kobbar och låga sandörar till höga berg, gamla skogar och artrika lövängar.
64376_t.jpg

Bort med vresrosen

Vresrosen blommor och nypon är vacka, men dess förmåga att snabbt sprida sig på stränderna och konkurrera ut ursprungliga strandväxter gör den problematisk.
64331_t.jpg

Avverka träd – ha skogen kvar

”Det kalhyggesfria skogsbruket har en enorm potential. Nyttan för landskapet och skogsnaturen är obestridlig och dessutom gynnas markägaren ekonomiskt. Det är bara en tidsfråga innan det kalhyggesfria skogsbruket ökar kraftigt i popularitet.”
62915_t.jpg

Järven – enstöring på vandring söderut

Vargen, björnen och lodjuret har vi småningom blivit bekanta med även i södra Finland, i takt med att bestånden vuxit. Nu finns tecken på att även järven – den minst kända av de fyra stora – sakta sprider sig söderut.
62933_t.jpg

Landhöjningsskärgård, skogar och myrar

Vår nya artikelserie om Svenskfinlands naturpärlor inleds i mellersta Österbotten. Tuija Warén, specialplanerare vid Forststyrelsens naturtjänster i Vasa, rekommenderar spännande utfärdsmål.
62908_t.jpg

Kompostera mera

Matsvinnet i hushållen är ett allt mer uppmärksammat problem. Det kan motverkas genom gammal hederlig kompostering, som i slutändan ger prima mylla. En rätt skött kompost hålls igång hela vintern av egen kraft och om den ändå fryser går att få igång den igen på våren
62932_t.jpg

Det svarta kolet på spåret

Svart kol, det vill säga luftburna sotpartiklar, påskyndar uppvärmningen av jordklotet och speciellt det arktiska området. Utsläppen av svart kol och dess spridning undersöks nu även i Finland.
61364_t.jpg

Låt skogsnaturen i din närhet frodas

Vägen till en rik natur i din närskog går via mossbelupna lågor på marken, ståtliga torrakor och ett stort inslag av lövträd.
61355_t.jpg

Lärorikt och energismart när familjen Taevs byggde hus

När familjen Taevs/Engblom planerade sitt hus var målet ett hälsosamt hus som passar en familj till ett överkomligt pris. Samtidigt ville familjen prova något annat än dagens standardhus. De är nöjda med resultatet men är som alla husbyggare många erfarenheter rikare.
61353_t.jpg

Många vill skydda Östersjön

För en statsvetare ser problematiken i Östersjön annorlunda ut än för en fiskare, stugägare eller biolog. Det är ett rätt hoppfullt perspektiv. Det finns en bred medvetenhet och vilja att åtgärda problemen och styrningen är stark.
61400_t.jpg

Efter fasankriget

Mellan noll och 30 000 blyhagel per 100 kvadratmeter. Det har Riggert Munsterhjelm kommit fram till i sin analys av jorden på den åker som skulle förse hans familj med giftfria och möjligast ekologiska grödor.
61362_t.jpg

Elbilar: batterierna inga stora miljöbovar

En ny studie visar att elbilarnas koldioxidutsläpp är klart mindre än dieselbilarnas, även då energiåtgången vid batteritillverkningen beaktas.
59990_t.jpg

Bly fortfarande ett miljöhot

En färsk undersökning av svenska kungsörnar visar att bly från jaktammunition påverkar örnarnas beteende negativt. De nya rönen är högaktuella även i Svenskfinland.
59987_t.jpg

Torskens återkomst dröjer

Saltpulserna 2014–2015 såg först ut att blåsa nytt liv i Östersjöns torskstammar, men syrebristen stör fortfarande fortplantningen och torskarna lider av brist på föda. Vi lär få vänta länge innan torskfångsterna i våra vatten når upp till rekordåren under 1980-talet.
59977_t.jpg

Energisnålt med egen produktion

I Korpo har en ombyggd ladugård blivit ett energisnålt bostadshus där sol, vind och ved ger värme och el.
59923_t.jpg

Skogsavfall ska göra kläderna vitare

Optiska vitmedel används i många produkter för att ge dem ett fräscht utseende, men de är inte biologiskt nedbrytbara och medför problem för både hälsa och miljö. Om forskare vid Åbo Akademi får som de vill, har vi snart ersatt de traditionella vitmedlen med miljövänliga sådana.
58826_t.jpg

Låt ängen ta över gräsmattan

Att hålla efter ogräs, att sprida mängder av gödsel och att klippa sin gräsmatta i tid och otid tar tid och kan bli svettigt och dyrt. Varför inte istället låta naturens mångfald ta över en del av gräsmattan?
58722_t.jpg

Små kraftverk – stor skada för fisken

Små vattenkraftverk har marginell betydelse för landets energiförsörjning, men deras inverkan på vattendragens funktion som vandringsleder för fiskar är desto större. Miljöorganisationer föreslår nu en lagändring som skulle göra det möjligt att förpliktiga kraftverksbolagen till att bygga fisktrappor där detta är motiverat.
58749_t.jpg

Klimatförändringen sätter spår i havet

Havet står i fokus för forskningen vid Husö biologiska station på Åland. – Klimatförändringen och övergödningen är nära sammankopplade, berättar stationsföreståndaren Martin Snickars.
58756_t.jpg

Starkt solsken får Christian att mysa

På ett tak i centrala Borgå blänker en rad vakuumrör i solen. Det är Christian Westerlunds och Sofia Luojukoskis solfångare som förser tomtens två hus med uppvärmning och varmvatten. Foto: Tina Nyfors.
57098_t.jpg

När skogen försvinner

Då man låtit sin skog sköta sig själv i naturtillstånd är det tungt att se hur kalavverkningar i grannens skog påverkar träden och bäcken i den egna skogen.
57080_t.jpg

Holkdags för fladdermöss

Fladdermössens bostadsbrist kan avhjälpas genom att sätta upp enkla holkar på en husvägg. Då hålls de bättre borta från husens vindar samtidigt som du får följa med de effektiva myggfångarna på nära håll.
57035_t.jpg

Det behövs bättre klimatundervisning

Många unga anser fortfarande att de inte påverkas av klimatförändringen. De är inte heller villiga att göra några uppoffringar. Därför behövs det ett mer tvärvetenskapligt och handlingsorienterat tillvägagångssätt i våra skolor.
57030_t.jpg

Enkelt pelletssystem värmer hela huset

Emilia Söderlund och Henri Heikkinen köpte ett hus på landet utanför Karis år 2009. Det första de gjorde var att slänga ut oljepannan och ersätta den med ett miljövänligt alternativ. Deras val är pellets.
57000_t.jpg

Vårflodsfärd på Görälven

Årets höjdpunkt är för mig att varje vår åka på en längre paddeltur. Den här gången blir det ett återbesök på Görälven på gränsen mellan södra Norge och Sverige. En paddeltur på elva dagar med start i mitten av maj.
55245_t.jpg

Nu är de här: FSC-märkta julgranar

Utomlands har julgranar som odlats med hänsyn till miljön redan marknadsförts en tid. Nu är de på kommande även i Finland.
55238_t.jpg

Sista chansen för Svartåns musslor

I Svartån lever Finlands sydligaste population av flodpärlmussla ännu segt kvar, men ingen föryngring har skett på många år. Nu ska musslorna få hjälp med att föröka sig.
55234_t.jpg

Svagt samhällsansvar i eukalyptusskogen

Finländska skogsbolag är djupare involverade i den globala skogsavverkningen än de flesta finländare anar. Kraven på finländska företag verksamma utomlands borde vara högre, säger forskare.
55230_t.jpg

Energismart i Syslilax

Då kylan börjar knäppa i knutarna ökar energiför­brukningen, vilket syns i plånboken för dem som har direkt elvärme. Stigande elöverföringspriser är ytterligare en orsak till att minska sitt beroende av elström. En modern vedpanna är ett miljövänligt alternativ.
53555_t.jpg

Nya tag mot fosforläckaget

Traktorn lämnar ett vitt moln efter sig då den rullar fram över åkern. Men det är inte sedvanlig åkerkalkning som pågår utan spridning av gips. Den här lovande metoden kan bli ännu ett vapen i kampen mot fosforläckaget från åkrarna.
53630_t.jpg

Bävern gynnar skogsnaturen

Den europeiska bävern klassas som nära hotad i Finland och finns upptagna i EU:s habitatdirektiv som strikt skyddad art. Ändå får den skjutas inom en kvot som fastställs av jord- och skogsbruksministeriet. För jaktåret 2016–2017 är kvoten 275 djur.
53628_t.jpg

Planktonmatchning i Östersjön

Stigande havstemperatur ser ut att föra växtplanktonets och djurplanktonets säsonger närmare varandra i Östersjön. Forskare tror att det kan leda till minskad intern belastning i det övergödda innanhavet.
53567_t.jpg

Jorden värmer

På ett år sparade Villa Elfvik 57 megawattimmar elström jämfört med föregående år. Det motsvarar elförbrukningen i ett egnahemshus med fyra invånare under tre år. Omräknat i koldioxid motsvarar inbesparingen utsläppen från en personbil som kör 75 000 kilometer.
51294_t.jpg

Bakom galler

Runda små äppel eller ärter, kottar eller konstiga färgfläckar på bladen. De kallas galler och förorsakas av diverse insekter och andra småkryp som mat åt organismernas larvstadier.
51293_t.jpg

Att paddla är nödvändigt

Om du vill uppleva skärgården, naturen och djurlivet från första parkett finns det inget som går upp mot en kajak. Du kan praktiskt taget ljudlöst paddla nästan var som helst bara det finns minst tio centimeter vatten.
51279_t.jpg

Återvinn mer, bränn mindre

Återvinning av textilier är ett hett ämne just nu. Nya lösningar för återvinning och återanvändning sökes eftersom man har insett hurudant slöseri det är att låta textilfibrer slinka utanför kretsloppet. 
51271_t.jpg

Elnätet blir smartare – är Finlands redo?

Ett nytt energilandskap växer fram i Europa. Istället för produktion i enbart ett fåtal stora kraftverk ska framtidens elproduktion också ske i mindre kraftverk närmare elkonsumenterna och distribueras via smarta elnät.
52897_t.jpg

Solja valde solen året runt

Behöver du tvättmaskin? Kylskåp? Eller är det någonting annat du söker efter för att få in solen i ditt liv?
51259_t.jpg

Stenbrottsligt

Irriterande buller, hälsovådligt damm och vibrationer som skadar bostadshus är erfarenheter som många har av att bo nära stenbrott. Stenbrotten där materialet krossas till grus blir allt fler och större. Miljökonsekvensbedömningar och miljötillstånd verkar inte kunna minska olägenheterna.
49483_t.jpg

Bondbönan gör comeback

Mata inte pärlor bara åt svin. Ät dem själv också. Forskarna hoppas att den hälsosamma proteinrika bondbönan, som i dag nästan enbart används till djurfoder, snart finns på våra tallrikar.
49482_t.jpg

Huset som aldrig ska bli sjukt

Kasta bort alla möbler, böcker, dockskåp och allt som inte går att tvätta i 90 grader. Blockera passagen mellan nedre och övre våningen hermetiskt med plast. Och lämna bostaden inom en vecka.
49481_t.jpg

Fritt fram att inventera naturen?

Har markägare rätt att begränsa eller rentav förbjuda naturinventeringar på privatägda naturskyddsområden? Frågan är aktuell för bland annat fågelinventeringar i skärgården.
49480_t.jpg

Miljöns öde ovisst i landskapsplaner

Hittills har miljöministeriet kunnat motverka stora köpcenter utanför tätorter, torvtäkt på skyddsvärda myrar och vindkraftverk vid flyttfågelstråk. Men nu har ministeriets inflytande över landskapsplanerna minskat och det är ovisst om landskapsförbunden beaktar miljövärden på samma sätt.
47083_t.jpg

Miljöaktivism stämplas i nordiska tv-serier

En video spelas upp. Där står fyra maskerade personer iklädda djurmasker på rad och framför dem ligger en kvinna inlåst i en trång gallerbur. De förklädda personerna har kidnappat kvinnan och deras krav är klart. Förövarna vill få igenom en lagändring mot djurförsök på 12 timmar, eller så dör den kidnappade kvinnan. Scenen är ur den mycket populära tv-serien Bron.
47046_t.jpg

Med vargen som granne

Det går att leva med vargen som granne. Men det innebär utmaningar för jägare med hund och för boskapsuppfödare. Det visar erfarenheter nu även i norra Tenala.
47039_t.jpg

Ge oss skog vi kan bruka

Du kan visa ett foto av ditt ärvda, idag söndersuttna matsalsmöblemang och en duktig restauratör kan fixa till det. Men är det ett träd eller en skog som huggits ned hjälper inga foton.
47034_t.jpg

Drömmen om en grön mur

Det har gått tio år sedan initiativet The Great Green Wall lanserades. Ett initiativ med syfte att stoppa ökenspridning i Sahara och Sahel och som dessutom ska förbättra levnadsvillkoren för miljoner människor.
47045_t.jpg

Sopor till salu

Vem vill bränna kommunala sopor? Billigt bränsle för finländska avfallskraftverk. Ge offerter. Aj, ni har inte kapacitet att bränna dem? Så tråkigt – nej trevligt. Då har vi en chans att få tillstånd att skicka dem till Sverige och förtjäna en slant.  
45568_t.jpg

Ljus som förorenar

Konstljus som sprids okontrollerat i höstmörkret är en miljö-olägenhet som uppmärksammas allt mer även i Finland. Det finns forskning som visar att både mänskor och djur kan ta skada av ljusförorening, speciellt om den naturliga dygnsrytmen blir störd. Men normer och gränsvärden för ljusförorening saknas helt i finländsk lagstiftning.
45567_t.jpg

Bioekonomi på naturens bekostnad

Varken centern, samlingspartiet eller samfinländarna utmärkte sig med en stark miljöpolitisk profil inför riksdagsvalet. Regeringsprogrammet ger föga hopp om att partierna skulle ha ömsat skinn.
45566_t.jpg

När klimatet kräver flyttning

”Assisterad migration är än så länge mer en idé än en praktisk åtgärd. Men idén kan bli verklighet inom ett decennium om vi inte får bukt med klimatförändringen.”
45565_t.jpg

Kemikaliesanering – utmaning i u-länder

Minamata, Bhopal, Seveso, Chernobyl, Fukushima… Listan är lång över katastrofer vid industrianläggningar som lett till massdöd och enorma mänskliga lidanden.
44162_t.jpg

Stefans alternativa stuglösningar

– Varför svarade du inte på min offertförfrågan? – För du har inga råd. – Det är väl jag som avgör om jag har råd? – Vad skulle det kosta att få el till ön? – 330 000 euro.
44133_t.jpg

För hårda krav på eko-odlingen?

Allt fler finländska åkrar odlas ekologiskt och försäljningen av ekologiska produkter ökar. Trots det är den ekologiska matens marknadsandel mindre än två procent av livsmedelsförsörjningen. I år förnyades villkoren för jordbruksstöden. Som bäst diskuterar EU-rådet förnyade krav på ekologiska jordbruksprodukter och livsmedel. Trots goda målsättningar är det inte säkert att de nya villkoren ger ökad ekologisk produktion.
44127_t.jpg

Myror ger mersmak

De håller sig med husdjur, sköter om sin drottning i vått och torrt, försvarar stacken mot inkräktare och använder mediciner mot sjukdomar. Myrorna är mycket mer än besvärliga småkryp som planlöst springer omkring på köksbordet.
44105_t.jpg

Fördömda dammar

Inga byggen varar för evigt, inte ens kraftverksdammar. Tack vare tidernas största dammrivningsprojekt i USA har fem laxarter och ett indianfolk fått tillbaka sin otyglade älv.
42475_t.jpg

Datageniets smarta noll-energihus

Te? Var så god! 98-gradigt vatten ur kökskranen. Bastun varm? Någon på toa? Spjället öppet? Kolla dataskärmen i ditt rum. Välkommen in längs rutschbanan!
42474_t.jpg

Vilket parti kämpar för miljön?

Inför riksdagsvalet i mitten av april kämpar partierna och de enskilda kandidaterna om väljarnas gunst. Det är dag att bestämma vem vi vill att ska styra samhällsutvecklingen under de kommande fyra åren. Finlands Natur har analyserat partiernas åsikter om centrala miljöpolitiska frågor.
42472_t.jpg

Sandtagen har betydande naturvärden

”Sandtag är fula sår i landskapet som borde motarbetas i naturskyddets namn”. Den här allmänna uppfattning är dags att åtminstone delvis överge.
42470_t.jpg

Snöleoparden exempel – djurparker bidrar till artskyddet

Idag fångar djurparkerna inte längre nya snöleoparder i naturen. Istället har parkerna lyckats få sina snöleoparder att föröka sig väl och djuren bidrar nu till ökad kunskap, som används vid studier och skydd av viltlevande snöleoparder.
42461_t.jpg

Flyktingcentral för orangutanger

Genom konfiskering, socialisering och återintroducering försöker rehabiliteringscentret för orangutanger på Sumatra bevara de akut hotade djuren – ett projekt för att motarbeta för­lusten av biodiversitet.
40830_t.jpg

Dags att ro klimatavtalet i hamn

Berlin, Geneve, Kyoto, Buenos Aires, Bonn, Haag, Bonn, Marrakesh, New Delhi, Milano, Buenos Aires, Montreal, Nairobi, Bali, Poznan, Köpenhamn, Cancun, Durban, Doha...
40829_t.jpg

Stoppa klimatorättvisan

Samtidigt som de internationella förhandlingarna om ett klimatavtal tar ny fart i Lima fortsätter klimataktivisterna sin kamp mot klimathotet. Finlands Natur har intervjuat klimataktivister i Finland och Zambia.
40828_t.jpg

Klimatförändringen tas på allvar i Bhutan

"Klimatförändringen är en realitet som vi måste acceptera." Det säger den miljöansvariga ministern i Bhutan, det lilla kungariket uppe i östra Himalaya där klimatförändringen blir allt mer påtaglig.
40827_t.jpg

Kommunala avlopp under lupp

Idag kan reningsverken effektivt rena vårt avloppsvatten. De stora gör det. Men trots mildare krav på mindre reningsverk släppte till exempel omkring 40 procent av reningsverken i Nyland under fjolåret ut mer än de hade lov till.
40826_t.jpg

Så beräknas belastningen

Vem är det som smutsar ned våra vatten? Det här bråkas det fortfarande en hel del om, trots att vi länge haft en god uppfattning om hur stora de olika belastningskällorna är. Forskare Katri Rankinen reder ut begreppen.
36541_t.jpg

Korallrev är som oaser i öknen

Varmare hav, fler tropiska stormar och översvämningar drabbar kuster när klimatet blir varmare. Östater i Stilla havet och Indiska oceanen kan försvinna då havsytan stiger.
36540_t.jpg

Förvaltningens domare

Han är domare utan juridisk utbildning, vid en domstol där en person som skäller på fel sätt under fel träd kan vinna ett mål. Här i intervjun är Jan Eklund privatperson som oroar sig över utvecklingen inom miljöförvaltningen.
36539_t.jpg

Markägare dikterar fredningar

NTM-centralen i södra Österbotten har godkänt markägarkrav på att få jaga, fälla träd och muddra på naturskyddsområden. Har syftet med naturskyddet glömts bort?
36538_t.jpg

Fonder ska fördela klimatansvaret

De länder som drabbas värst av klimatförändringen har oftast de sämsta möjligheterna att åtgärda problemen. För att stöda klimatpolitiken i u-länderna finansierar i-länderna ett antal klimatfonder.
36537_t.jpg

Ingen vill betala för att putsa upp

I havet utanför forna stålfabriken i Koverhar vilar tungmetaller som i årtionden sköljts ut i havet. I Finland ska nedsmutsaren betala för sanering. Men Koverhars ägare har gått i konkurs.
36536_t.jpg

Fiskodlingen kommer igen

EU:s nya fiskeripolitik lyfter fram vattenbruk (akvakultur) som en nisch värd att satsa på. Kan branschen som tidigare haft en så smutsig image bli en föregångare ur hållbarhetsperspektiv?
36535_t.jpg

FSC-skogscertifiering: Åland går före

I maj blev Ålands skogsvårdsförening som första skogsvårdsförening i Finland medlem i Finlands FSC-förening. Det är ett steg mot ökad naturhänsyn inom skogsbruket.
36534_t.jpg

Ta en titt på knoppen

Det går att känna igen lövträd och buskar genom att studera bladknopparna på nära håll.
36533_t.jpg

Naturen reagerar på förändrat klimat

Det varmare klimatet resulterar inte bara i smältande glaciärer och stigande hav. Växter och djur sprider sig norrut och försvinner i söder. Bergsarter klättrar högre upp på sluttningarna. Vårtecknen kommer tidigare.
36532_t.jpg

Tänker din EU-kandidat på miljön?

Det är dags för Europaparlamentsval. I maj har du en chans att påverka. Vad är viktigt just för dig? Alla kandidater rör sig på webben. Ta kontakt och våga fråga.
36531_t.jpg

Han tror på elbilens framtid

Trafiken står för en femtedel av Finlands koldioxidutsläpp. Av denna andel bidrar vägtrafiken med 90 procent. Att ersätta bensin- och dieseldrivna bilar med elbilar vore ett sätt att minska utsläppen.
36530_t.jpg

Växthusen blir energismartare

Växthusodlare som Stefan Gulin i Närpes har börjat övergå till inhemska fasta bränslen istället för brännolja. Lovande försök pågår med energisnål LED-belysning.
36529_t.jpg

Motgångar för reduktionsfisket

– Reduktionsfisket i skärgården har fått en trög start. Projektets fortsättning nästa år är osäker på grund av motstånd från EU, berättar projektledaren Esko Taanila.
36528_t.jpg

Ekologisk flygfrukt från Afrika

Ananas, mango, bananer, kaffe och kryddor. Få ställen är bättre att odla dem än i Uganda. Det har man insett på många håll i världen. Man köper dem gärna. Om de är märkta som ekologiska.
36527_t.jpg

Kina växer

Kina står inför många utmaningar för att kunna försörja den växande befolkningen. Det råder brist på odlingsmark, vattnet är förorenat och den biologiska mångfalden minskar.
36522_t.jpg

Den osynliga plasten

Plastskräp i havet och längs stränderna är illa nog, men än värre är sannolikt de små ”osynliga” plastpartiklarna. Forskare studerar nu deras effekter på ekosystemen.
36521_t.jpg

Tillsammans är vi starka

– Det är bra att vi har olika miljöorganisationer med god sam­arbetskultur. Då vi har olika arbetsmetoder men jobbar med samma målsättningar får vi mer till stånd, säger Panu Kunttu, från WWF.
36520_t.jpg

Vattenbristen drabbar de fattigaste

Tänk dig att inte kunna tvätta händerna, dricka när du är törstig eller använda en vanlig toalett. Vattenbristen är en tickande bomb i allt större delar av världen.
36519_t.jpg

Finlands myrskydd kompletteras

Finland är världens myrrikaste land, men skyddet av myrnaturen är bristfällig. Nu bereds ett kompletterande skyddsprogram med avsikt att förbättra myrskyddet speciellt i södra Finland.
36526_t.jpg

Hög tid att agera för skogarna

En levande regnskog eller mat på bordet? Det här är ett val många människor i tredje världen står inför. Utfallet är klart. Globalt värdefulla skogar röjs för att ge utrymme för jordbruk.
36518_t.jpg

Vindkraften väcker hopp och oro

Vindkraften ska göra Österbotten självförsörjande på energi inom 20 år. Men bedömningarna av miljö-konsekvenserna går isär – vinner grön energi terräng på fågellivets bekostnad?
36517_t.jpg

Neonikotinoider onödiga

De omtalade neonikotinoiderna är exempel på jordbruksgifter som kan undvikas genom ekologiska odlingsmetoder.
36525_t.jpg

Finland är inte oskyldigt

Trots att avfallshanteringen i Finland håller hög standard finns det belägg för att elektronikavfall även från vårt land hittar sin väg till utvecklingsländernas soptippar.
36524_t.jpg

Digitaltekniken i uländer

Än så länge har digitaltekniken till stor del nått utvecklingsländerna i form av miljöfarligt och hälsovådligt elektroniskt avfall. Avfall som vi konsumenter i industriländerna gett upphov till.
36516_t.jpg

Låt alla blommor blomma

– Betesmarken vid ån skulle vi sköta oberoende om vi fick miljöstöd eller inte, säger Maria Dentala.
36515_t.jpg

Alger och annat skum(t) på ytan

Till de mest dramatiska fenomenen på vatten­ytan hör algblomningarna, som oftast orsakas av uppstigande cyanobakterier (blågrönalger). Vattenytan hyser också många andra organismer, partiklar och inte minst skum och slem.
36523_t.jpg

Här går pungdjuren säkra

Att flytta friska djurpopulationer ut till fredade, isolerade öar är en lösning Australien gått in för när den ursprungliga faunan trängs tillbaka av introducerade rovdjur och sjukdomar.