Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.
51259.jpg

Stenbrottsligt

Irriterande buller, hälsovådligt damm och vibrationer som skadar bostadshus är erfarenheter som många har av att bo nära stenbrott. Stenbrotten där materialet krossas till grus blir allt fler och större. Miljökonsekvensbedömningar och miljötillstånd verkar inte kunna minska olägenheterna.

I Ingå ledde missnöjet med buller och dammspridning från stenbrottet i Joddböle till att en protestförening, Pro Ingå, bildades 2014. Då lyckades föreningen, där både ortsbor och sommargäster är medlemmar, samla in 1 200 namn på en lista med krav på att kommunen inte bör beviljar miljö- eller marktäktstillstånd för bergstäkt i industriell skala i Joddböle. Frågan om stenbrottets vara eller icke-vara delar såväl kommuninvånare som beslutsfattare – det finns även en bred opinion för fortsatt verksamhet i stenbrottet, speciellt bland dem som direkt gynnas ekonomiskt.
Det aktuella bergsområdet är 390 hektar stort och stenmaterial kan komma att brytas på 164 hektar. Det framgår av den miljö-konsekvensbedömning som mark-ägaren Rudus gjort upp för kommande års stenbrytning. Stenbrytning har pågått på området sedan 1984 på ett område närmast hamnen i Joddböle, därifrån stenmaterialet skeppas ut.



Trots omfattande protester från enskilda personer, Pro Ingå och Ingå-Sjundeå miljöförening beviljade byggnads- och miljönämnden Rudus både marktäkts- och miljötillstånd för en betydligt utvidgad verksamhet i stenbrottet. Tillstånden gavs i april i år och gäller ett nytt brytningsområde på 18,9 hektar och 2,45 miljoner kubikmeter berg under 10 års tid.
Avstånden till närmaste bostadshus är 700 meter. Den närmaste fritidsbebyggelsen finns på cirka en kilometers avstånd i Storramsjö med fri sikt mot stenbrottet över en havsvik. Minimiavstånden till bebodda hus (se faktaruta) uppfylls alltså, men Vappu Heikkinen, ordförande för Ingå-Sjundeå miljöförening, påpekar att begränsningarna i förordningen inte beaktar att ljud sprids betydligt lättare över hav än land. Enligt uppgift hörs bullret från stenbrytningen och krossningen under lugna kvällar ända till Barösund, fem kilometer längre söderut.
Även dammspridningen från den nuvarande stenbrytningen har upplevts som problematisk av invånarna i området, trots att avståndet till stenbrottet formellt är tillräckligt stort.
Byggnads- och miljönämnden var enhällig i sitt beslut om att utfärda marktäkts- och miljötillstånd. En viss förundran väckte beslutet att krossverksamheten får pågå vardagar kl. 6–22. Miljöchef Patrik Skult hade i sitt föredragande föreslagit kl. 7–21, vilket enligt honom är allmän kutym för att minska bullerspridningen under de naturligt tystare morgon- och kvällstimmarna. I mötesprotokollet påpekar han ”Att inskränka verksamhetstiderna är i praktiken den enda effektiva metoden att avgränsa verksamhetens störande inverkan under de tidpunkter det saknas naturljud som skulle täcka bullret.”
Pro Ingå har besvärat sig mot byggnads- och miljönämndens beslut till Helsingfors respektive Vasa förvaltningsdomstolar. Men enligt beslutet har Rudus rätt att inleda verksamheten på det nya området oberoende av alla ändringssökanden.

Även i Sjundeås grannkommun Ingå har ett stenbrott väckt grannarnas förbittring. Det gäller stenbrytningen på Stallsmossaberget i Pickala, strax invid riksväg 51. Här har ett flera hektar stort och minst tio meter djupt dagbrott uppstått sedan verksamheten inleddes 2013 – igen med miljötillstånd av kommunens byggnads- och miljönämnd. 
Även här överstiger avstånden till närmaste fasta bebyggelse och fritidshus minimiavstånden i stadsrådets förordning. Men icke desto mindre har bullret upplevts som mycket störande, även av invånare bosatta flera kilometer från stenbrottet. 
En av grannarna, obundna gröna fullmäktigeledamoten Birgitta Johansson, hör till de aktivaste motståndarna till stenbrytningen. Hon är kritisk till hur kommunen skött övervakningen av både säkerheten och miljöskyddet vid stenbrottet. 
Bullret är det största problemet. Johansson har gjort egna mätningar vid sitt hus beläget 700–800 meter från brytningsområdet och ofta fått ett medelvärde på 53–55 decibel, vilket rejält överskrider gränsen på 40 decibel som gäller för områden med fritidsbosättning. 
I maj lät kommunen, efter påtryckning från grannarna och ett beslut från förvaltningsdomstolen, utföra nya bullermätningar vid de närmaste bebodda husen. Tidigare i våras avbröt kommunens miljöinspektör tillfälligt verksamheten i stenbrottet på grund av att stenbrottets kant gjorts till en tvärbrant sluttning i strid med gällande miljötillstånd. Efter löften om att sluttningen jämnas ut med fyllnadsmaterial fick verksamheten i stenbrottet fortsätta.
Intressant nog beslöt kommunstyrelsen i Sjundeå i maj att besvära sig mot ett miljötillstånd för stenbrytning på sammanlagt 40 hektar som grannkommunen Kyrkslätt beviljat en företagare vid Getberget, inte långt från kommungränsen. I Sjundeå ansåg man att ett så stort stenbrott inverkar på markanvändningen även på Sjundeås sida av gränsen. 

Fallen i Ingå och Sjundeå är bara två exempel på att invånare bosatta nära öppna stenbrott känner sig maktlösa både inför myndigheter och storbolag med resurser att bekosta dyra rättegångar.
Bara i Nyland är 11 miljötillstånd för nya stenbrott under behandling. Så gott som alla fall har väckt invånarprotester, ofta med besvär till Vasa förvaltnings-domstol som följd. Men i slutändan brukar företagen få sina tillstånd beviljade och verksamheten inleds – oftast med bara marginella begränsningar för att om möjligt minska miljöpåverkan.
Enligt Birgitta Johansson borde öppna stenbrott helt förbjudas så att stenmaterial bara skulle få brytas under jord. Alternativt skulle krossningen av stenmaterialet ske inne i byggnader.
– Den nuvarande minimigränsen på 300–400 meter till närmaste bosättning är på inga villkor tillräcklig för att förhindra den skada buller, vibrationer från sprängningar och damm kan åstadkomma, konstaterar Johansson. Hon får medhåll av domaren Jan Eklund vid Vasa förvaltningsdomstol. Han är kritisk mot att förordningen inte gör skillnad mellan hur olika ljud sprids och upplevs i urbana miljöer med mycket biltrafik och i naturligt tystare miljöer ute på landet. 
– Om övrigt buller saknas borde en lägre bullergräns och längre avstånd till stenbrottet tillämpas.
Bullermätningar och de beräknade modeller över bullerspridningen som ofta ingår i ansökningarna om miljötillstånd betecknar Eklund som ”knepiga”.  Det finns en risk att konsulten som gör beräkningarna låter beställarens önskemål påverka resultatet.
– Jag skulle gärna se att de som motsätter sig stenbrytningen lät en sakkunnig konsult göra egna beräkningar. Då skulle de drabbade vara mer jämställda med företagen vid behandlingen av besvären i domstol, säger Eklund.
Han är kritisk mot att det inte finns någon övergripande styrning av var stenbrotten lokaliseras. Ofta avgörs detta i marktäkts- eller miljö-tillståndet, som tar ställning bara till själva ansökan. Samhällets planering av mark-användningen spelar en alltför liten roll. Stenbrott placeras ofta på mark som i gällande plan betecknas som jord- och skogsbruksmark, vilket betyder att planeringen inte alls tagit ställning till om det är lämpligt med ett stenbrott i området.
– Men en styrning via planläggning har gått trögt både på landskaps- och kommunal nivå, säger Eklund.

Gröna riksdagsledamoten Johanna Karimäki frågade i ett skriftligt spörsmål, daterat den 11 maj, vad regeringen ämnar göra för att marktäktslagen, markanvändnings- och bygglagen samt miljö-skyddslagen bättre skulle trygga naturvärdena så att inte öppna stenbrott, som förstör värdefulla miljö- och landskapshelheter, ska få anläggas. Karimäki lyfter fram de olägenheter som stenbrottens grannar utsätts för, men också det faktum att flera av de planerade stenbrotten i mellersta Nyland skulle förstöra betydande naturvärden. Det är frågan om gröna korridorer som skulle brytas, naturskyddsområden som skulle naggas i kanterna, värdefulla naturtyper som skulle ödeläggas och hotade arter (bland annat flygekorre) som skulle förlora sina livsmiljöer.
Frågan är om det krävs exempelvis livskraftiga förekomster av EU-direktivskyddade växt- och djurarter för att definitivt stoppa exploateringen av bergsnaturen. Ett sådant fall har varit aktuellt i norra Sibbo, på gränsen till grannkommunen Borgnäs. Här har en stor population av asknätfjäril, Euphydrya maturna, tillsvidare hindrat kommunen från att ge området marktäktsstatus i en delgeneralplan. Företaget Lemminkäinen har inte heller hittills fått miljötillstånd för sitt planerade, 10 hektar stora stenbrott på området.

Hit men inte längre

Enligt statsrådets förordning om stenbrott (Finlands författningssamling 200/2010)  får ett stenbrott eller en stenkross inte anläggas närmare än 400 meter från  skolor och sjukhus och motsvarande verksamheter som är särskilt känsliga för buller och damm.
I övriga fall kan avståndet från ett öppet dagbrott vara 300 meter till  närmaste bostadshus, förutsatt att verksamhetsidkaren visar att bullernivån ligger under gränsvärdet, dvs i bostadsområden 55 dB dagtid och 50 dB nattetid (45 dB i nya områden) och i områden för fritidsbebyggelse 45 dB dagtid och 40 dB nattetid. Inomhus är gränsvärdet i bostadsrum 35 dB dagtid och 30 dB nattetid (Statsrådets beslut om riktvärden för bullernivå; FFS 993/1992).
Om krossanläggningen finns mindre än 500 meter från övriga byggnader måste dammet hindras att spridas genom att maskinerna kapslas in eller genom vattning.

Begränsa efterfrågan

Tystnaden är en underskattad resurs och en viktig ingrediens i välfärden på landsbygden. Nylands landskapsförbund har varit en föregångare när det gäller att kartlägga bullerförorening i regionen. Stenbrott borde tillåtas endast på områden som reserverats för ändamålet i landskapsplanen.
Marktäktsbranschen är ökänd för skrupelfri exploatering av icke-förnyelsebara naturresurser. Stenbrotten blir bara större, bullrigare och dammigare. Det är dags att begränsa efterfrågan på krossat finländskt urberg genom rejäla miljöskatter.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2016
Kommentarer (0)
Spamfilter
Skriv siffran 4 med bokstäver:

Resultat för miljögifter:

68220_t.jpg

Att flyga är inte nödvändigt

För allt fler framstår flygresor som något det går att avstå från – med hänsyn till klimatet. Många gör sitt val i tysthet, men det blir allt vanligare att gå med i någon form av nätverk där man kollektivt går in för att sluta eller kraftigt minska sitt flygande.
68214_t.jpg

Klimatångest – intressant nytt forskningsområde

Klimatångest har under de senaste åren bubblat upp som ett fenomen som de flesta känner till och som många säger sig lida av. Men hur många? Bred samhällsvetenskaplig forskning gjord i Finland är svår att finna, säger teologen Panu Pihkala.
68212_t.jpg

Ta ut det sista av vintern

Vårvinterdagarna blir längre. Använd det tilltagande ljuset till naturupplevelser för stora och små! Syskonen Markus och Frida motiverar och inspirerar till turer ut i minusgraderna.
68205_t.jpg

Holkdags!

Nu är det är hög tid att se till att fågelholkarna är i gott skick. Här får du tips om skötsel, bygge och uppsättning av bostäder för vårens fåglar.
68165_t.jpg

Långa sandstränder och orörda myrar

Norra Österbottens natur bjuder på allt från långa obebyggda sandstränder, till forsar och vidsträckta myrar. I skogarna kan man med lite tur stöta på björn, varg, järv och skogsvildren.
66511_t.jpg

Vidgade vyer för naturfotografer

Viltkameror och drönare med kamera är moderna hjälp­medel för den som vill följa med och dokumentera naturen.
66508_t.jpg

Fåglarna behöver energirik mat

Om vintern äter fåglarna främst för att få energi så att de klarar att hålla uppe sin kroppstemperatur i kylan. Ju kallare det är desto mer energi behöver fågelkroppen för att kompen­sera för värmeförlusten.
66505_t.jpg

Natur i österled

Östra Nylands skärgård är inte lika känd som de västliga skärgårdsområdena, men även här finns öar av alla storlekar, stora fjärdar och idylliska sund väl lämpade för skid- eller skridskoåkning. I Sibbo storskogs nationalpark är skogsnaturen ännu väl bevarad. Åmynningar och myrar hyser ett rikt fågelliv.
66496_t.jpg

Datorn som biolog

Datorn lär sig snabbt att känna igen växt- och djurarter. Frågan är om den kommer att bli en bättre naturinventerare än mänskan?
65308_t.jpg

Bygg bo åt taggig vän

I augusti-september går de största igelkottshanarna i vinterdvala. Honorna och årets ungar gör det lite senare. Du kan enkelt hjälpa dem att klara vintern i din trädgård.
65301_t.jpg

Stor skärgård, gamla skogar och lundar

Västra Nylands skärgård är vidsträckt och mångsidig. Hangö udds sandmarker har en speciell flora och insektsfauna. Lundar med hassel, ek och andra ädla lövträd finns på många håll. Inlandet bjuder på stora skogsområden och rikligt med sjöar och åar.
65276_t.jpg

Gör rent utan kemikalier

Med enkla medel går det att minimera städandets negativa effekter på miljö och hälsa. Man kommer långt med biologiskt nedbrytbara rengöringsmedel och mikrofiberdukar.
65266_t.jpg

Dialog över Finska viken

Finland och Estland söker efter synergier i arbetet med att planera sina havsområden. Grannländerna gynnas av att känna till varandras planeringsprocesser och framtidsvisioner.
64359_t.jpg

Närkontakt med vargfamiljen

Efter många och långa vandringar, tålmodigt väntande och smygande i kamouflagekläder fick naturfotografen Mats Bentmar vara med om oförglömliga möten med vargarna i Kölstareviret i mellersta Sverige på nära håll, ostörda. Följ med här på hans spännande vargmöten. Nu är denna vargfamilj utplånad i licensjakten – till sorg för fotografen och alla oss som gläds åt att uppleva vargarna levande.
64362_t.jpg

Gipsen stoppar näringsläckaget

Genom att sprida ut gips på åkrarna kan man minska näringsläckaget med hälften. Också andra sätt att råda bot på läckaget undersöks.
64389_t.jpg

Lövängar, sandrev och höga berg

Åbolands skärgård har inte utan orsak kallats för världens vackraste. Här finns oändliga möjligheter att paddlande eller seglande på egen hand utforska öar och stränder av alla slag. Naturtyperna varie­rar från kala kobbar och låga sandörar till höga berg, gamla skogar och artrika lövängar.
64376_t.jpg

Bort med vresrosen

Vresrosen blommor och nypon är vacka, men dess förmåga att snabbt sprida sig på stränderna och konkurrera ut ursprungliga strandväxter gör den problematisk.
64331_t.jpg

Avverka träd – ha skogen kvar

”Det kalhyggesfria skogsbruket har en enorm potential. Nyttan för landskapet och skogsnaturen är obestridlig och dessutom gynnas markägaren ekonomiskt. Det är bara en tidsfråga innan det kalhyggesfria skogsbruket ökar kraftigt i popularitet.”
62915_t.jpg

Järven – enstöring på vandring söderut

Vargen, björnen och lodjuret har vi småningom blivit bekanta med även i södra Finland, i takt med att bestånden vuxit. Nu finns tecken på att även järven – den minst kända av de fyra stora – sakta sprider sig söderut.
62933_t.jpg

Landhöjningsskärgård, skogar och myrar

Vår nya artikelserie om Svenskfinlands naturpärlor inleds i mellersta Österbotten. Tuija Warén, specialplanerare vid Forststyrelsens naturtjänster i Vasa, rekommenderar spännande utfärdsmål.
62908_t.jpg

Kompostera mera

Matsvinnet i hushållen är ett allt mer uppmärksammat problem. Det kan motverkas genom gammal hederlig kompostering, som i slutändan ger prima mylla. En rätt skött kompost hålls igång hela vintern av egen kraft och om den ändå fryser går att få igång den igen på våren
62932_t.jpg

Det svarta kolet på spåret

Svart kol, det vill säga luftburna sotpartiklar, påskyndar uppvärmningen av jordklotet och speciellt det arktiska området. Utsläppen av svart kol och dess spridning undersöks nu även i Finland.
61364_t.jpg

Låt skogsnaturen i din närhet frodas

Vägen till en rik natur i din närskog går via mossbelupna lågor på marken, ståtliga torrakor och ett stort inslag av lövträd.
61355_t.jpg

Lärorikt och energismart när familjen Taevs byggde hus

När familjen Taevs/Engblom planerade sitt hus var målet ett hälsosamt hus som passar en familj till ett överkomligt pris. Samtidigt ville familjen prova något annat än dagens standardhus. De är nöjda med resultatet men är som alla husbyggare många erfarenheter rikare.
61353_t.jpg

Många vill skydda Östersjön

För en statsvetare ser problematiken i Östersjön annorlunda ut än för en fiskare, stugägare eller biolog. Det är ett rätt hoppfullt perspektiv. Det finns en bred medvetenhet och vilja att åtgärda problemen och styrningen är stark.
61400_t.jpg

Efter fasankriget

Mellan noll och 30 000 blyhagel per 100 kvadratmeter. Det har Riggert Munsterhjelm kommit fram till i sin analys av jorden på den åker som skulle förse hans familj med giftfria och möjligast ekologiska grödor.
61362_t.jpg

Elbilar: batterierna inga stora miljöbovar

En ny studie visar att elbilarnas koldioxidutsläpp är klart mindre än dieselbilarnas, även då energiåtgången vid batteritillverkningen beaktas.
59990_t.jpg

Bly fortfarande ett miljöhot

En färsk undersökning av svenska kungsörnar visar att bly från jaktammunition påverkar örnarnas beteende negativt. De nya rönen är högaktuella även i Svenskfinland.
59987_t.jpg

Torskens återkomst dröjer

Saltpulserna 2014–2015 såg först ut att blåsa nytt liv i Östersjöns torskstammar, men syrebristen stör fortfarande fortplantningen och torskarna lider av brist på föda. Vi lär få vänta länge innan torskfångsterna i våra vatten når upp till rekordåren under 1980-talet.
59977_t.jpg

Energisnålt med egen produktion

I Korpo har en ombyggd ladugård blivit ett energisnålt bostadshus där sol, vind och ved ger värme och el.
59923_t.jpg

Skogsavfall ska göra kläderna vitare

Optiska vitmedel används i många produkter för att ge dem ett fräscht utseende, men de är inte biologiskt nedbrytbara och medför problem för både hälsa och miljö. Om forskare vid Åbo Akademi får som de vill, har vi snart ersatt de traditionella vitmedlen med miljövänliga sådana.
58826_t.jpg

Låt ängen ta över gräsmattan

Att hålla efter ogräs, att sprida mängder av gödsel och att klippa sin gräsmatta i tid och otid tar tid och kan bli svettigt och dyrt. Varför inte istället låta naturens mångfald ta över en del av gräsmattan?
58722_t.jpg

Små kraftverk – stor skada för fisken

Små vattenkraftverk har marginell betydelse för landets energiförsörjning, men deras inverkan på vattendragens funktion som vandringsleder för fiskar är desto större. Miljöorganisationer föreslår nu en lagändring som skulle göra det möjligt att förpliktiga kraftverksbolagen till att bygga fisktrappor där detta är motiverat.
58749_t.jpg

Klimatförändringen sätter spår i havet

Havet står i fokus för forskningen vid Husö biologiska station på Åland. – Klimatförändringen och övergödningen är nära sammankopplade, berättar stationsföreståndaren Martin Snickars.
58756_t.jpg

Starkt solsken får Christian att mysa

På ett tak i centrala Borgå blänker en rad vakuumrör i solen. Det är Christian Westerlunds och Sofia Luojukoskis solfångare som förser tomtens två hus med uppvärmning och varmvatten. Foto: Tina Nyfors.
57098_t.jpg

När skogen försvinner

Då man låtit sin skog sköta sig själv i naturtillstånd är det tungt att se hur kalavverkningar i grannens skog påverkar träden och bäcken i den egna skogen.
57080_t.jpg

Holkdags för fladdermöss

Fladdermössens bostadsbrist kan avhjälpas genom att sätta upp enkla holkar på en husvägg. Då hålls de bättre borta från husens vindar samtidigt som du får följa med de effektiva myggfångarna på nära håll.
57035_t.jpg

Det behövs bättre klimatundervisning

Många unga anser fortfarande att de inte påverkas av klimatförändringen. De är inte heller villiga att göra några uppoffringar. Därför behövs det ett mer tvärvetenskapligt och handlingsorienterat tillvägagångssätt i våra skolor.
57030_t.jpg

Enkelt pelletssystem värmer hela huset

Emilia Söderlund och Henri Heikkinen köpte ett hus på landet utanför Karis år 2009. Det första de gjorde var att slänga ut oljepannan och ersätta den med ett miljövänligt alternativ. Deras val är pellets.
57000_t.jpg

Vårflodsfärd på Götälven

Årets höjdpunkt är för mig att varje vår åka på en längre paddeltur. Den här gången blir det ett återbesök på Götälven på gränsen mellan södra Norge och Sverige. En paddeltur på elva dagar med start i mitten av maj.
55245_t.jpg

Nu är de här: FSC-märkta julgranar

Utomlands har julgranar som odlats med hänsyn till miljön redan marknadsförts en tid. Nu är de på kommande även i Finland.
55238_t.jpg

Sista chansen för Svartåns musslor

I Svartån lever Finlands sydligaste population av flodpärlmussla ännu segt kvar, men ingen föryngring har skett på många år. Nu ska musslorna få hjälp med att föröka sig.
55234_t.jpg

Svagt samhällsansvar i eukalyptusskogen

Finländska skogsbolag är djupare involverade i den globala skogsavverkningen än de flesta finländare anar. Kraven på finländska företag verksamma utomlands borde vara högre, säger forskare.
55230_t.jpg

Energismart i Syslilax

Då kylan börjar knäppa i knutarna ökar energiför­brukningen, vilket syns i plånboken för dem som har direkt elvärme. Stigande elöverföringspriser är ytterligare en orsak till att minska sitt beroende av elström. En modern vedpanna är ett miljövänligt alternativ.
53555_t.jpg

Nya tag mot fosforläckaget

Traktorn lämnar ett vitt moln efter sig då den rullar fram över åkern. Men det är inte sedvanlig åkerkalkning som pågår utan spridning av gips. Den här lovande metoden kan bli ännu ett vapen i kampen mot fosforläckaget från åkrarna.
53630_t.jpg

Bävern gynnar skogsnaturen

Den europeiska bävern klassas som nära hotad i Finland och finns upptagna i EU:s habitatdirektiv som strikt skyddad art. Ändå får den skjutas inom en kvot som fastställs av jord- och skogsbruksministeriet. För jaktåret 2016–2017 är kvoten 275 djur.
53628_t.jpg

Planktonmatchning i Östersjön

Stigande havstemperatur ser ut att föra växtplanktonets och djurplanktonets säsonger närmare varandra i Östersjön. Forskare tror att det kan leda till minskad intern belastning i det övergödda innanhavet.
53567_t.jpg

Jorden värmer

På ett år sparade Villa Elfvik 57 megawattimmar elström jämfört med föregående år. Det motsvarar elförbrukningen i ett egnahemshus med fyra invånare under tre år. Omräknat i koldioxid motsvarar inbesparingen utsläppen från en personbil som kör 75 000 kilometer.
51294_t.jpg

Bakom galler

Runda små äppel eller ärter, kottar eller konstiga färgfläckar på bladen. De kallas galler och förorsakas av diverse insekter och andra småkryp som mat åt organismernas larvstadier.
51293_t.jpg

Att paddla är nödvändigt

Om du vill uppleva skärgården, naturen och djurlivet från första parkett finns det inget som går upp mot en kajak. Du kan praktiskt taget ljudlöst paddla nästan var som helst bara det finns minst tio centimeter vatten.
51279_t.jpg

Återvinn mer, bränn mindre

Återvinning av textilier är ett hett ämne just nu. Nya lösningar för återvinning och återanvändning sökes eftersom man har insett hurudant slöseri det är att låta textilfibrer slinka utanför kretsloppet. 
51271_t.jpg

Elnätet blir smartare – är Finlands redo?

Ett nytt energilandskap växer fram i Europa. Istället för produktion i enbart ett fåtal stora kraftverk ska framtidens elproduktion också ske i mindre kraftverk närmare elkonsumenterna och distribueras via smarta elnät.
52897_t.jpg

Solja valde solen året runt

Behöver du tvättmaskin? Kylskåp? Eller är det någonting annat du söker efter för att få in solen i ditt liv?
51259_t.jpg

Stenbrottsligt

Irriterande buller, hälsovådligt damm och vibrationer som skadar bostadshus är erfarenheter som många har av att bo nära stenbrott. Stenbrotten där materialet krossas till grus blir allt fler och större. Miljökonsekvensbedömningar och miljötillstånd verkar inte kunna minska olägenheterna.
49483_t.jpg

Bondbönan gör comeback

Mata inte pärlor bara åt svin. Ät dem själv också. Forskarna hoppas att den hälsosamma proteinrika bondbönan, som i dag nästan enbart används till djurfoder, snart finns på våra tallrikar.
49482_t.jpg

Huset som aldrig ska bli sjukt

Kasta bort alla möbler, böcker, dockskåp och allt som inte går att tvätta i 90 grader. Blockera passagen mellan nedre och övre våningen hermetiskt med plast. Och lämna bostaden inom en vecka.
49481_t.jpg

Fritt fram att inventera naturen?

Har markägare rätt att begränsa eller rentav förbjuda naturinventeringar på privatägda naturskyddsområden? Frågan är aktuell för bland annat fågelinventeringar i skärgården.
49480_t.jpg

Miljöns öde ovisst i landskapsplaner

Hittills har miljöministeriet kunnat motverka stora köpcenter utanför tätorter, torvtäkt på skyddsvärda myrar och vindkraftverk vid flyttfågelstråk. Men nu har ministeriets inflytande över landskapsplanerna minskat och det är ovisst om landskapsförbunden beaktar miljövärden på samma sätt.
47083_t.jpg

Miljöaktivism stämplas i nordiska tv-serier

En video spelas upp. Där står fyra maskerade personer iklädda djurmasker på rad och framför dem ligger en kvinna inlåst i en trång gallerbur. De förklädda personerna har kidnappat kvinnan och deras krav är klart. Förövarna vill få igenom en lagändring mot djurförsök på 12 timmar, eller så dör den kidnappade kvinnan. Scenen är ur den mycket populära tv-serien Bron.
47046_t.jpg

Med vargen som granne

Det går att leva med vargen som granne. Men det innebär utmaningar för jägare med hund och för boskapsuppfödare. Det visar erfarenheter nu även i norra Tenala.
47039_t.jpg

Ge oss skog vi kan bruka

Du kan visa ett foto av ditt ärvda, idag söndersuttna matsalsmöblemang och en duktig restauratör kan fixa till det. Men är det ett träd eller en skog som huggits ned hjälper inga foton.
47034_t.jpg

Drömmen om en grön mur

Det har gått tio år sedan initiativet The Great Green Wall lanserades. Ett initiativ med syfte att stoppa ökenspridning i Sahara och Sahel och som dessutom ska förbättra levnadsvillkoren för miljoner människor.
47045_t.jpg

Sopor till salu

Vem vill bränna kommunala sopor? Billigt bränsle för finländska avfallskraftverk. Ge offerter. Aj, ni har inte kapacitet att bränna dem? Så tråkigt – nej trevligt. Då har vi en chans att få tillstånd att skicka dem till Sverige och förtjäna en slant.  
45568_t.jpg

Ljus som förorenar

Konstljus som sprids okontrollerat i höstmörkret är en miljö-olägenhet som uppmärksammas allt mer även i Finland. Det finns forskning som visar att både mänskor och djur kan ta skada av ljusförorening, speciellt om den naturliga dygnsrytmen blir störd. Men normer och gränsvärden för ljusförorening saknas helt i finländsk lagstiftning.
45567_t.jpg

Bioekonomi på naturens bekostnad

Varken centern, samlingspartiet eller samfinländarna utmärkte sig med en stark miljöpolitisk profil inför riksdagsvalet. Regeringsprogrammet ger föga hopp om att partierna skulle ha ömsat skinn.
45566_t.jpg

När klimatet kräver flyttning

”Assisterad migration är än så länge mer en idé än en praktisk åtgärd. Men idén kan bli verklighet inom ett decennium om vi inte får bukt med klimatförändringen.”
45565_t.jpg

Kemikaliesanering – utmaning i u-länder

Minamata, Bhopal, Seveso, Chernobyl, Fukushima… Listan är lång över katastrofer vid industrianläggningar som lett till massdöd och enorma mänskliga lidanden.
44162_t.jpg

Stefans alternativa stuglösningar

– Varför svarade du inte på min offertförfrågan? – För du har inga råd. – Det är väl jag som avgör om jag har råd? – Vad skulle det kosta att få el till ön? – 330 000 euro.
44133_t.jpg

För hårda krav på eko-odlingen?

Allt fler finländska åkrar odlas ekologiskt och försäljningen av ekologiska produkter ökar. Trots det är den ekologiska matens marknadsandel mindre än två procent av livsmedelsförsörjningen. I år förnyades villkoren för jordbruksstöden. Som bäst diskuterar EU-rådet förnyade krav på ekologiska jordbruksprodukter och livsmedel. Trots goda målsättningar är det inte säkert att de nya villkoren ger ökad ekologisk produktion.
44127_t.jpg

Myror ger mersmak

De håller sig med husdjur, sköter om sin drottning i vått och torrt, försvarar stacken mot inkräktare och använder mediciner mot sjukdomar. Myrorna är mycket mer än besvärliga småkryp som planlöst springer omkring på köksbordet.
44105_t.jpg

Fördömda dammar

Inga byggen varar för evigt, inte ens kraftverksdammar. Tack vare tidernas största dammrivningsprojekt i USA har fem laxarter och ett indianfolk fått tillbaka sin otyglade älv.
42475_t.jpg

Datageniets smarta noll-energihus

Te? Var så god! 98-gradigt vatten ur kökskranen. Bastun varm? Någon på toa? Spjället öppet? Kolla dataskärmen i ditt rum. Välkommen in längs rutschbanan!
42474_t.jpg

Vilket parti kämpar för miljön?

Inför riksdagsvalet i mitten av april kämpar partierna och de enskilda kandidaterna om väljarnas gunst. Det är dag att bestämma vem vi vill att ska styra samhällsutvecklingen under de kommande fyra åren. Finlands Natur har analyserat partiernas åsikter om centrala miljöpolitiska frågor.
42472_t.jpg

Sandtagen har betydande naturvärden

”Sandtag är fula sår i landskapet som borde motarbetas i naturskyddets namn”. Den här allmänna uppfattning är dags att åtminstone delvis överge.
42470_t.jpg

Snöleoparden exempel – djurparker bidrar till artskyddet

Idag fångar djurparkerna inte längre nya snöleoparder i naturen. Istället har parkerna lyckats få sina snöleoparder att föröka sig väl och djuren bidrar nu till ökad kunskap, som används vid studier och skydd av viltlevande snöleoparder.
42461_t.jpg

Flyktingcentral för orangutanger

Genom konfiskering, socialisering och återintroducering försöker rehabiliteringscentret för orangutanger på Sumatra bevara de akut hotade djuren – ett projekt för att motarbeta för­lusten av biodiversitet.
40830_t.jpg

Dags att ro klimatavtalet i hamn

Berlin, Geneve, Kyoto, Buenos Aires, Bonn, Haag, Bonn, Marrakesh, New Delhi, Milano, Buenos Aires, Montreal, Nairobi, Bali, Poznan, Köpenhamn, Cancun, Durban, Doha...
40829_t.jpg

Stoppa klimatorättvisan

Samtidigt som de internationella förhandlingarna om ett klimatavtal tar ny fart i Lima fortsätter klimataktivisterna sin kamp mot klimathotet. Finlands Natur har intervjuat klimataktivister i Finland och Zambia.
40828_t.jpg

Klimatförändringen tas på allvar i Bhutan

"Klimatförändringen är en realitet som vi måste acceptera." Det säger den miljöansvariga ministern i Bhutan, det lilla kungariket uppe i östra Himalaya där klimatförändringen blir allt mer påtaglig.
40827_t.jpg

Kommunala avlopp under lupp

Idag kan reningsverken effektivt rena vårt avloppsvatten. De stora gör det. Men trots mildare krav på mindre reningsverk släppte till exempel omkring 40 procent av reningsverken i Nyland under fjolåret ut mer än de hade lov till.
40826_t.jpg

Så beräknas belastningen

Vem är det som smutsar ned våra vatten? Det här bråkas det fortfarande en hel del om, trots att vi länge haft en god uppfattning om hur stora de olika belastningskällorna är. Forskare Katri Rankinen reder ut begreppen.
36541_t.jpg

Korallrev är som oaser i öknen

Varmare hav, fler tropiska stormar och översvämningar drabbar kuster när klimatet blir varmare. Östater i Stilla havet och Indiska oceanen kan försvinna då havsytan stiger.
36540_t.jpg

Förvaltningens domare

Han är domare utan juridisk utbildning, vid en domstol där en person som skäller på fel sätt under fel träd kan vinna ett mål. Här i intervjun är Jan Eklund privatperson som oroar sig över utvecklingen inom miljöförvaltningen.
36539_t.jpg

Markägare dikterar fredningar

NTM-centralen i södra Österbotten har godkänt markägarkrav på att få jaga, fälla träd och muddra på naturskyddsområden. Har syftet med naturskyddet glömts bort?
36538_t.jpg

Fonder ska fördela klimatansvaret

De länder som drabbas värst av klimatförändringen har oftast de sämsta möjligheterna att åtgärda problemen. För att stöda klimatpolitiken i u-länderna finansierar i-länderna ett antal klimatfonder.
36537_t.jpg

Ingen vill betala för att putsa upp

I havet utanför forna stålfabriken i Koverhar vilar tungmetaller som i årtionden sköljts ut i havet. I Finland ska nedsmutsaren betala för sanering. Men Koverhars ägare har gått i konkurs.
36536_t.jpg

Fiskodlingen kommer igen

EU:s nya fiskeripolitik lyfter fram vattenbruk (akvakultur) som en nisch värd att satsa på. Kan branschen som tidigare haft en så smutsig image bli en föregångare ur hållbarhetsperspektiv?
36535_t.jpg

FSC-skogscertifiering: Åland går före

I maj blev Ålands skogsvårdsförening som första skogsvårdsförening i Finland medlem i Finlands FSC-förening. Det är ett steg mot ökad naturhänsyn inom skogsbruket.
36534_t.jpg

Ta en titt på knoppen

Det går att känna igen lövträd och buskar genom att studera bladknopparna på nära håll.
36533_t.jpg

Naturen reagerar på förändrat klimat

Det varmare klimatet resulterar inte bara i smältande glaciärer och stigande hav. Växter och djur sprider sig norrut och försvinner i söder. Bergsarter klättrar högre upp på sluttningarna. Vårtecknen kommer tidigare.
36532_t.jpg

Tänker din EU-kandidat på miljön?

Det är dags för Europaparlamentsval. I maj har du en chans att påverka. Vad är viktigt just för dig? Alla kandidater rör sig på webben. Ta kontakt och våga fråga.
36531_t.jpg

Han tror på elbilens framtid

Trafiken står för en femtedel av Finlands koldioxidutsläpp. Av denna andel bidrar vägtrafiken med 90 procent. Att ersätta bensin- och dieseldrivna bilar med elbilar vore ett sätt att minska utsläppen.
36530_t.jpg

Växthusen blir energismartare

Växthusodlare som Stefan Gulin i Närpes har börjat övergå till inhemska fasta bränslen istället för brännolja. Lovande försök pågår med energisnål LED-belysning.
36529_t.jpg

Motgångar för reduktionsfisket

– Reduktionsfisket i skärgården har fått en trög start. Projektets fortsättning nästa år är osäker på grund av motstånd från EU, berättar projektledaren Esko Taanila.
36528_t.jpg

Ekologisk flygfrukt från Afrika

Ananas, mango, bananer, kaffe och kryddor. Få ställen är bättre att odla dem än i Uganda. Det har man insett på många håll i världen. Man köper dem gärna. Om de är märkta som ekologiska.
36527_t.jpg

Kina växer

Kina står inför många utmaningar för att kunna försörja den växande befolkningen. Det råder brist på odlingsmark, vattnet är förorenat och den biologiska mångfalden minskar.
36522_t.jpg

Den osynliga plasten

Plastskräp i havet och längs stränderna är illa nog, men än värre är sannolikt de små ”osynliga” plastpartiklarna. Forskare studerar nu deras effekter på ekosystemen.
36521_t.jpg

Tillsammans är vi starka

– Det är bra att vi har olika miljöorganisationer med god sam­arbetskultur. Då vi har olika arbetsmetoder men jobbar med samma målsättningar får vi mer till stånd, säger Panu Kunttu, från WWF.
36520_t.jpg

Vattenbristen drabbar de fattigaste

Tänk dig att inte kunna tvätta händerna, dricka när du är törstig eller använda en vanlig toalett. Vattenbristen är en tickande bomb i allt större delar av världen.