Elbilarna miljövänlighet har ifrågasatts eftersom tillverkningen av deras litiumjonbatterier är energikrävande och därmed ger upphov till stora koldioxid-utsläpp. Det här visades bland annat i en undersökning från Svenska Miljö-institutet tidigare i år.
Men nyligen publicerade en forskargrupp under ledning av Maarten Messagie vid Vrije Universitet i Bryssel en diger analys som visar att batteritillverkningens andel av utsläppen under en elbils hela livscykel inte är speciellt stor. Elbilarnas klimatpåverkan på lång sikt är därmed klart mindre än motsvarande diesel- eller bensindrivna. En tysk undersökning från 2014 gav liknande besked.
I den belgiska studien ingår alla skeden av en bils livscykel, från tillverkning av batterier och framställning av bränsle till utsläppen under bilens långvariga användning, i detta fall motsvarande en körsträcka på 200 00 kilometer. Batteritillverkningens andel av elbilens klimatbelastning är endast 14 procent. Betydligt större andel, 68 procent, utgör utsläppen från produktionen av den el som bilen förbrukar under sin livstid. Elbilens egna utsläpp under körningen är i praktiken noll.
För en motsvarande dieseldriven bil utgör tillverkningen och raffineringen av bränslet en relativt liten del av klimatbelastningen, men utsläppen under körningen är desto större och uppgår till 75 procent av belastningen under hela livscykeln.
Då man utgår från den blandning av fossila energikällor och koldioxid-neutrala energikällor (vatten- och vindkraft, solenergi, kärnenergi) som används vid elproduktionen inom EU i snitt kommer man till att elbilens klimatpåverkande utsläpp är bara 45 procent av dieselns.
Den här skillnaden är större i länder som producerar sin el med högre andel koldioxidneutrala energikällor. I den belgiska studien kommer Sverige på första plats. Här är elbilens utsläpp bara 15 procent av dieselbilens eftersom svensk el till 97 procent produceras med vattenkraft, vindkraft, bioenergi, kärnkraft och andra koldioxidneutrala energikällor. Finland, som inte ingick i den belgiska undersökningen, har en elproduktion som långt liknar den svenska. Vår andel av koldioxidneutrala energikällor vid elproduktionen var 78 procent år 2016, så även hos oss är elbilens fördelar ur klimatsynvinkel uppenbara.
Intressant nog slår elbilen dieselbilen även i länder där elen främst produceras med fossila energikällor. I Polen produceras elen till största delen i kolkraftverk, men ändå är elbilens utsläpp här 25 procent mindre än dieselbilens.
Jan Boëthius var en av de första i Finland som år 2014 skaffade en elbil av det världsledande märket Tesla. Orsaken var oro för den tilltagande klimatförändringen.
Nu är Boëthius redan inne på sin tredje Tesla och han kan inte tänka sig att byta tillbaka till bensin eller diesel. Till det bidrar Teslans superba köregenskaper, men också i högsta grad miljöfördelarna.
– Jag har avtal med mitt elbolag om leverans av el från koldioxidneutrala energikällor. Därmed är koldioxidutsläppen som elproduktionen ger upphov till i praktiken noll, säger Boëthius.
I sin bil har han ett 75 kilowatts batteri som, utgående från den ovannämnda svenska undersökningen och en amerikansk studie, under sin tillverkning gett upphov till 11 ton koldioxid. Boëthius har räknat ut att detta motsvarar 52 000 kilometers körning med en dieselbil som i fråga om storlek och motorprestanda är jämförbar med hans Tesla. Efter dessa 52 000 kilometer är Teslan i princip utsläppsfri, medan dieselbilen ger upphov till koldioxidutsläpp, som enligt en undersökning i tidningen Auto Motor & Sport i snitt är 213 gram för varje körd kilometer.
Boëthius ser inte en ökad elkonsumtion som speciellt problematiskt om allt fler går över till elbilar.
– Den nya elproduktion som tas i bruk idag är till stor del ekologiskt hållbar eftersom det handlar om sol och vind. Och utbyggnaden av solenergiparker ute i världen är redan nu billigare per kilowattimme än utbyggnaden av kol- och kärnkraft är.
Tillverkningen av batterier kommer att bli mindre miljöbelastande i takt med att tekniken utvecklas. I Teslas nya Gigafactory i Nevadaöknen kommer solenergi och vindkraft att användas vid batteritillverkningen. Detta uppges minska processens koldioxidutsläpp till hälften av det nuvarande.
Uttjänta bilbatterier kan redan nu återanvändas för andra ändamål och då de kasseras för gott återvinns de värdefullaste ämnena.
Elbilarnas andel av Europas bilpark är ännu liten, men de eldrivna bilarnas andel av nyregistrerade bilar ökar stadigt. Under årets andra kvartal var elbilarnas ökning inom EU 45,8 procent jämfört med motsvarande period 2016. Laddhybridernas ökning var ännu större, 61,1 procent, medan bilar med andra alternativa drivmedel ökade med endast 3,3 procent.
Eftersom elbilarna fortfarande är dyrare i inköp än motsvarande bilar med förbränningsmotor har man i många länder gått in för statliga subventioner för inköp av el- eller laddhybridbilar. I Sverige kan man få ett statligt bidrag på upp till dryga 4 000 euro vid ett elbilsköp. I Norge betalar man ingen köpskatt eller mervärdesskatt då man köper en elbil – åtminstone än så länge. Man har dessutom gett elbilarna fritt tillträde till bussfiler, förutsatt att det finns minst en passagerare i bilen förutom chauffören. Elbilsförare betalar ingen trängselskatt och får parkera betydligt friare inne i Oslo än bensin- eller dieselbilsförare.
De här förmånerna har också gett resultat. I Sverige överskred antalet el- och laddhybridbilar 40 000-strecket under hösten. I Norge är antalet nu över 100 000 och oljeproducenten Norge är därmed världens elbilstätaste land.
I Finland ligger vi efter – här var antalet registrerade elbilar den 1.7. 2017 inte fler än 1 142 enligt trafiksäkerhetsverket Trafis statistik. Regeringens mål på 250 000 elbilar och övriga bilar med låga utsläpp år 2030 ter sig närmast som utopiskt, men nu har man lanserat ett förslag, enligt vilket den som köper en ny elbil under 2018–2021 får ett statligt bidrag på 2 000 euro.
– Det här är förstås bra, men stödet hade gärna fått vara större, säger Jan Boëthius.
Bidraget på 2 000 euro gynnar främst köp av mindre och billigare elbilar, medan det inte utgör någon stor del av priset på en Tesla, som trots sitt höga pris är det överlägset populäraste elbilsmärket i Finland.
Den citerade belgiska undersökningen kan laddas ned här.
