I västra Snappertuna i Raseborg pågick för några år sedan något som i folkmun fick namnet Fasan-kriget. Det gick klart över nyhetströskeln i hela Svenskfinland men verkar nu vara över. Det är tre år sedan Riggert och Catherine Munsterhjelm senast fick ta emot blyhagelskurar på sin mark från granngårdens fasan-skyttar. En ny jaktföretagare har tagit över på granngården och situationen har lugnat sig.

Annat var det under åren efter att familjen Munsterhjelm år 2009 flyttat in i den gamla bondgården som rågranne till gården, där fasaner, rapphöns och gräsänder föddes upp för att släppas ut som blivande jaktbyten för betalande jägare. Riggert och Catherine märkte snart att jägarna inte – och speciellt inte deras hagelskurar – höll sig på rätt sida om gränsen mellan lägenheterna. Det var mer regel än undantag att blyhagel kom inflygande i skogen närmast gränsen och vidare in på den åker där Catherine med möda hade anlagt en stor odling av rotfrukter och grönsaker. I den bördiga jorden växte grödorna bra utan konstgödsel eller kemiska bekämpningsmedel.
Men efter odlingssäsongen 2015 såg sig Catherine och Riggert tvungna att avsluta odlingen på åkern. De bedömde att jorden var så kontaminerad av bly från haglen att deras dröm om giftfri föda från egna odlingar inte kunde förverkligas. 

I år har deras observationer och misstankar långt bekräftats. Riggert beslöt att själv undersöka mängden blyhagel i marken, efter att han inte lyckats anlita någon utomstående instans för arbetet. Han tog sammanlagt 54 prov på en standardyta från det yttersta jordskiktet både på åkern och i skogen intill. Av 50 hittills genomgångna prov innehöll 34 blyhagel. 
– Resultaten bekräftar våra misstankar om att marken är svårast kontaminerad där vi såg att det oftast föll ner hagel, säger Riggert och pekar på provpunkterna i åkerkanten vid skogen på den karta han ritat över området.
Utgående från antal blyhagel per provyta har Riggert beräknat att haglens koncentration per ar (100 kvadratmeter) varierar från 0 till nästan 30 000. Här ingår inte hagel som sjunkit djupare ned i jorden
Också skogen har fått sin beskärda del. Här har Riggert märkt ut de trädstammar som tydligt bär spår av hagel från skyttar som regelvidrigt skjutit rakt in i skogen vid gränsen. De är sammanlagt närmare 30 i en skog som i övrigt långt är i naturtillstånd. 
Tidvis föll också hagel ned över Munsterhjelms gårdsplan och hustak. Både Riggert och Catherine blev träffade. Det hände också flera gånger att jägare från granngården stod vid rån och sköt mot fåglar som flytt in på Munsterhjelms område. Ofta gick jägarna över rån och uppenbarade sig plötsligt på Munsterhjelms gårdsplan. Hagelsvärmar flög också ut över den allmänna väg som går förbi gårdarna. Flera bybor och bilar blev träffade.
Riggert, Catherine och grannen Henrik Wikholm förde bok över alla skott de hörde under jaktsäsongen 2014–2015. De kunde sedan utgående från en vikt på 28 gram per hagel-patron beräkna att under de sammanlagt 13 år jakten pågått, hade en totalmängd på 11 000–40 000 kilogram bly spridits ut i naturen. Av denna mängd hade uppskattningsvis mellan 100 och 1 000 kilogram landat på Munsterhjelms mark. Om man utgår från den skottfrekvens jaktföretagaren uppgett till myndigheterna skulle mängden vara endast 3 700-4 700 kg.

Trots upprepade protester från Munsterhjelms och tiotals grannar vägrade granngårdens ägare och jaktföretagaren som hyrde gården att göra något åt missförhållandena. Ägaren skyllde på jaktföretagaren, som i sin tur skyllde på sina kunder eller beskyllde Munsterhjelms för att ljuga.
Munsterhjelm och grannarna polis-anmälde flera gånger de uppenbara brotten mot ett antal bestämmelser i jaktlagen, bland annat att det är förbjudet att skjuta mot boningshus eller jaga på mindre än 150 meters avstånd från bebodda hus. 
Enligt Riggert var den lokala polisen uppenbart ointresserad att ta sig an fallet, men en förundersökning gjordes i alla fall. Den omfattade märkligt nog endast två fall av misstänkta brott, ett jaktbrott och ett orsakande av fara, trots att Munsterhjelms anmält själva jaktverksamheten och lagt fram doku-mentation över att överträdelserna pågått kontinuerligt under ett antal år. Fallet gick till åtalsprövning, men åklagaren beslöt i mars i år att inga åtal väcks eftersom det inte gick att få fram vem som skjutit i de två fallen.
Raseborgs miljönämnd beslöt i juni 2014 att jaktföretagaren måste anhålla om miljötillstånd för sin verksamhet. Beslutet överklagades av jaktföretagaren, men 2016 kunde miljönämnden fatta beslut om starkt begränsande bestämmelser för jakten. Företagaren, som aldrig sökte om miljötillstånd, drog sig helt ur spelet.

Beslutet aktualiserar frågan om jakt av den här typen, som arrangeras kontinuerligt på ett begränsat område, borde jämställas med skjutbanor. För att få anlägga en skjutbana krävs miljötillstånd.
Från flera av landets cirka 800 skjutbanor finns analysresultat som visar på höjda blyhalter i mark och grundvatten. Det är ett resultat av att blyhaglen långsamt vittrar sönder och blyet läcker ut under lång tid. Som mest har halter på fyra kilogram bly per kvadratmeter uppmätts. 
Den blykontaminerade marken är koncentrerad till ett relativt litet område kring skjutbanorna, vilket kan göra det möjligt att restaurera den. I fallen med jakt på utsläppta uppfödda fåglar är haglen spridda över ett större område som knappast kan restaureras.
Riggert Munsterhjelm kommer att sammanställa sin dokumentation av blyhagelkontamineringen på sin mark till en rapport som myndigheterna får ta del av.
– Jag hoppas att vårt fall kan bidra
till att ett totalförbud mot blyhaltig jaktammunition småningom kan införas och till att lagstiftningen gällande kommersiell jakt i större skala förnyas.