Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.
 

Resultat för miljöpolitik:

65266_t.jpg

Dialog över Finska viken

Finland och Estland söker efter synergier i arbetet med att planera sina havsområden. Grannländerna gynnas av att känna till varandras planeringsprocesser och framtidsvisioner.
61353_t.jpg

Många vill skydda Östersjön

För en statsvetare ser problematiken i Östersjön annorlunda ut än för en fiskare, stugägare eller biolog. Det är ett rätt hoppfullt perspektiv. Det finns en bred medvetenhet och vilja att åtgärda problemen och styrningen är stark.
61362_t.jpg

Elbilar: batterierna inga stora miljöbovar

En ny studie visar att elbilarnas koldioxidutsläpp är klart mindre än dieselbilarnas, även då energiåtgången vid batteritillverkningen beaktas.
59987_t.jpg

Torskens återkomst dröjer

Saltpulserna 2014–2015 såg först ut att blåsa nytt liv i Östersjöns torskstammar, men syrebristen stör fortfarande fortplantningen och torskarna lider av brist på föda. Vi lär få vänta länge innan torskfångsterna i våra vatten når upp till rekordåren under 1980-talet.
55234_t.jpg

Svagt samhällsansvar i eukalyptusskogen

Finländska skogsbolag är djupare involverade i den globala skogsavverkningen än de flesta finländare anar. Kraven på finländska företag verksamma utomlands borde vara högre, säger forskare.
51271_t.jpg

Elnätet blir smartare – är Finlands redo?

Ett nytt energilandskap växer fram i Europa. Istället för produktion i enbart ett fåtal stora kraftverk ska framtidens elproduktion också ske i mindre kraftverk närmare elkonsumenterna och distribueras via smarta elnät.
49483_t.jpg

Bondbönan gör comeback

Mata inte pärlor bara åt svin. Ät dem själv också. Forskarna hoppas att den hälsosamma proteinrika bondbönan, som i dag nästan enbart används till djurfoder, snart finns på våra tallrikar.
47083_t.jpg

Miljöaktivism stämplas i nordiska tv-serier

En video spelas upp. Där står fyra maskerade personer iklädda djurmasker på rad och framför dem ligger en kvinna inlåst i en trång gallerbur. De förklädda personerna har kidnappat kvinnan och deras krav är klart. Förövarna vill få igenom en lagändring mot djurförsök på 12 timmar, eller så dör den kidnappade kvinnan. Scenen är ur den mycket populära tv-serien Bron.
47046_t.jpg

Med vargen som granne

Det går att leva med vargen som granne. Men det innebär utmaningar för jägare med hund och för boskapsuppfödare. Det visar erfarenheter nu även i norra Tenala.
45567_t.jpg

Bioekonomi på naturens bekostnad

Varken centern, samlingspartiet eller samfinländarna utmärkte sig med en stark miljöpolitisk profil inför riksdagsvalet. Regeringsprogrammet ger föga hopp om att partierna skulle ha ömsat skinn.
45565_t.jpg

Kemikaliesanering – utmaning i u-länder

Minamata, Bhopal, Seveso, Chernobyl, Fukushima… Listan är lång över katastrofer vid industrianläggningar som lett till massdöd och enorma mänskliga lidanden.
42474_t.jpg

Vilket parti kämpar för miljön?

Inför riksdagsvalet i mitten av april kämpar partierna och de enskilda kandidaterna om väljarnas gunst. Det är dag att bestämma vem vi vill att ska styra samhällsutvecklingen under de kommande fyra åren. Finlands Natur har analyserat partiernas åsikter om centrala miljöpolitiska frågor.
40830_t.jpg

Dags att ro klimatavtalet i hamn

Berlin, Geneve, Kyoto, Buenos Aires, Bonn, Haag, Bonn, Marrakesh, New Delhi, Milano, Buenos Aires, Montreal, Nairobi, Bali, Poznan, Köpenhamn, Cancun, Durban, Doha...
36540_t.jpg

Förvaltningens domare

Han är domare utan juridisk utbildning, vid en domstol där en person som skäller på fel sätt under fel träd kan vinna ett mål. Här i intervjun är Jan Eklund privatperson som oroar sig över utvecklingen inom miljöförvaltningen.
36538_t.jpg

Fonder ska fördela klimatansvaret

De länder som drabbas värst av klimatförändringen har oftast de sämsta möjligheterna att åtgärda problemen. För att stöda klimatpolitiken i u-länderna finansierar i-länderna ett antal klimatfonder.
36537_t.jpg

Ingen vill betala för att putsa upp

I havet utanför forna stålfabriken i Koverhar vilar tungmetaller som i årtionden sköljts ut i havet. I Finland ska nedsmutsaren betala för sanering. Men Koverhars ägare har gått i konkurs.
36536_t.jpg

Fiskodlingen kommer igen

EU:s nya fiskeripolitik lyfter fram vattenbruk (akvakultur) som en nisch värd att satsa på. Kan branschen som tidigare haft en så smutsig image bli en föregångare ur hållbarhetsperspektiv?
36532_t.jpg

Tänker din EU-kandidat på miljön?

Det är dags för Europaparlamentsval. I maj har du en chans att påverka. Vad är viktigt just för dig? Alla kandidater rör sig på webben. Ta kontakt och våga fråga.
36528_t.jpg

Ekologisk flygfrukt från Afrika

Ananas, mango, bananer, kaffe och kryddor. Få ställen är bättre att odla dem än i Uganda. Det har man insett på många håll i världen. Man köper dem gärna. Om de är märkta som ekologiska.
36521_t.jpg

Tillsammans är vi starka

– Det är bra att vi har olika miljöorganisationer med god sam­arbetskultur. Då vi har olika arbetsmetoder men jobbar med samma målsättningar får vi mer till stånd, säger Panu Kunttu, från WWF.
36520_t.jpg

Vattenbristen drabbar de fattigaste

Tänk dig att inte kunna tvätta händerna, dricka när du är törstig eller använda en vanlig toalett. Vattenbristen är en tickande bomb i allt större delar av världen.
36519_t.jpg

Finlands myrskydd kompletteras

Finland är världens myrrikaste land, men skyddet av myrnaturen är bristfällig. Nu bereds ett kompletterande skyddsprogram med avsikt att förbättra myrskyddet speciellt i södra Finland.
36526_t.jpg

Hög tid att agera för skogarna

En levande regnskog eller mat på bordet? Det här är ett val många människor i tredje världen står inför. Utfallet är klart. Globalt värdefulla skogar röjs för att ge utrymme för jordbruk.
36518_t.jpg

Vindkraften väcker hopp och oro

Vindkraften ska göra Österbotten självförsörjande på energi inom 20 år. Men bedömningarna av miljö-konsekvenserna går isär – vinner grön energi terräng på fågellivets bekostnad?
36517_t.jpg

Neonikotinoider onödiga

De omtalade neonikotinoiderna är exempel på jordbruksgifter som kan undvikas genom ekologiska odlingsmetoder.
36506_t.jpg

SLC: frivilliga miljöåtgärder räcker

Svenska Lantbruksproducenternas Centralförbund SLC har tagit fram ett nytt miljöprogram. Programmet har väckt en del frågor stött som vi här låter gå vidare till SLC:s verksamhetsledare Jonas Laxåback.
36503_t.jpg

Bristfällig mudderövervakning

Den nya vattenlagen kräver tillstånd för muddringar på mer än 500 kubikmeter. Mindre muddringar måste anmälas till den regionala NTM-centralen. Men här räcker resurserna inte för att bedöma miljökonsekvenserna.
36498_t.jpg

Östersjöns ljusröda guld

Lax är en värdefull och eftertraktad fisk och därför har hela Östesjöns laxbestånd redan länge varit nära att dö ut. Investeringar har gjorts för att trygga artens fotlevnad, men bestånden har inte repat sig.
36457_t.jpg

Degrowth - ett alternativ till tillväxt

BNP-kurvan har skjutit i höjden i Finland. Men ökat välbefinnande hos mänskor och miljö är fullt möjligt utan ständig ekonomisk tillväxt. Det hävdar Degrowth-rörelsen. Den av Ivan Illich inspirerade provokativa degrowth-snigeln var en vanlig syn i Köpenhamn i samband med klimatmötet i december 2009. Foto: Wilhelm Rothe
36477_t.jpg

Finland gynnar skogsbruket framom klimatåtgärder

Köpenhamnkonferensen lämnade en bitter eftersmak när det gäller Finlands försök att sopa sågspånen av åratal av kalhyggen under mattan. Genom att räkna världens skogar som ”kolsänkor” kunde många länder, speciellt de rika, billigt köpa utsläppsrätter av länder med stora mängder skog. Men det är högst osäkert om den finländska ekonomiskogen i praktiken fungerar som kolsänka.
36495_t.jpg

Torsken borde inte fiskas på några år

Ett fiskestopp skulle gynna både torsken och yrkesfiskarna på sikt, säger Mikael Hildén, Finlands miljöcentrals programchef och tidigare chef för SYKE:s havscenter. Torskfrågan är enligt honom den klart största utmaningen för fisket i Östersjön.
36489_t.jpg

Vindkraften upp till bevis

Den inhemska produktionen av vindkraftsel motsvarar 0,3 procent av elförbrukningen i Finland. Regeringen höjde hösten 2008 målsättningen för vindkraft till 2000 MW år 2020. Men det finns planer på vindkraftsparker med ännu större kapacitet.