Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Odla på taken går bra

Att odla växter på hustaken är ett utmärkt sätt att göra stads­miljön grönare, luften friskare och temperaturen inomhus behagligare. Matnyttiga grödor som blommar vackert kan ge takodlaren stor personlig tillfredsställelse.

Uppe på Kabelfabrikens tak i Helsingfors är utsikten över Finska viken och Drumsö vidunderlig. Solen värmer tidvis skönt, men så snart den går i moln blir det kyligt. Här uppe har också vinden från havet varit kall mest hela sommaren, något som Angela Oker-Blom och hennes odlarvänner fått erfara. Alla växter de odlat här uppe har inte klarat sig under den ovanligt kyliga och tidvis regniga sommaren.
Men Oker-Blom är ändå nöjd med sina första erfarenheter av att odla växter på tak till nytta och nöje. Många av växterna, av vilka en del är rätt ovanliga för finländska förhållanden, har klarat sig riktigt bra – speciellt efter att odlarna monterat upp olika vindskydd.
– Allting vi odlar här uppe går att äta, säger Oker-Blom och bjuder på ett blad av isört. Den är mycket saftig och smakar friskt och syrligt. En utmärkt ingrediens i en sallad.
Oker-Bloms favorit är citrontagetes. Den har liknande gula blommor som vanliga prydnadstagetes och hela växten kan ätas. Den har en frisk citronsmak. En annan exotisk växt som klarar sig bra i takodlingen är den peruanska potatisen Mayan Gold, hemmahörande på Andernas sluttningar. I mitten av augusti är den snart färdig för skörd, vilket Oker-Blom ivrigt väntar på.
– Den lär ha en söt smak som påminner om marsipan.
Tidigare under sommaren blommade den här speciella potatissorten vackert – så vitt man vet för första gången i Finland.

Jobbigt men roligt
Odlingen på Kabelfabrikens tak är ett pilotförsök som föreningen Slow Food Helsinki startade i våras. Cirka tio medlemmar deltar aktivt i skötseln. Understöd från några finlandssvenska fonder gjorde att de fick materialkostnaderna täckta till största delen, men allt arbete har de utfört själva med stor iver. Drivkraften har varit att göra något konkret för en grönare stadsmiljö. Att producera sin egen närmat och följa med hur växterna utvecklas under sommaren ger också fin tillfredsställelse för dem som bor i en utpräglat urban miljö.
Mycket arbete har takodlingen i alla fall inneburit. Mylla, trälådor och odlingssäckar från föreningen Dodo har transporterats upp till taknivå med en liten personhiss.
– Vi hade planerat att odla växter som vindskydd runt kanterna och djupare lådor med 30–40 cm mylla, men sedan fick vi höra att taket bara får belastas med 100 kilogram per kvadratmeter. Då fick vi nöja oss med en glesare odling och 20 centimeter mylla i lådor och säckar, säger Oker-Blom. Hon är en av dem som jobbat flitigast med bevattning, gödsling och rensning under sommaren. Hon har sin konstnärsateljé i huset och vistas här dagligen.

Rekommenderas varmt
När hösten kommer måste allt material tas ned från taket eftersom vinterns snötäcke i kombination med lådor och säckar annars kunde bli för mycket för taket. Oker-Blom hoppas att utrymmen där odlingarna kunde övervintra skulle hittas och att takodlingen kunde fortsätta  nästa sommar.
Hon ser gärna att fler stadsbor gick in för takodlingar eller andra liknande arrange­mang. Husbolagen kunde vara ett lämpligt samarbetsforum.
– Mänskor mår bra av att pyssla med jorden. En sådan här odling är lite av naturens underverk mitt i stan, konstaterar hon förnöjt.

Börja med lätta sorter
För Angela Oker-Blom har trädgårdsarbetet varit en bra motvikt till hennes engagemang som kärnkraftsmotståndare. Hon är speciellt bekymrad över att uranbrytning ser ut att kunna bli verklighet även i Finland.
– Det här är en deprimerande utveckling, men odlingen här på taket får mig att bli glad igen, säger hon.
Hon rekommenderar att den som börjar med takodling först går in för att odla säkrare sorter som klarar sig i lite svårare förhållanden. Kryddörter, bladselleri mynta, potatis och nässlor (blir god soppa, plättar eller te) är sådana växter, medan basilika, pumpa och gurka är känsliga för vinden uppe på högre höjd.
Den egyptiska luftlöken (se huvudbilden) är en av de grödor som klarat sig bra uppe på Kabelfabrikens tak. Som skulptör är Angela Oker-Blom speciellt fascinerad av lökens former. Både lökarna och stjälkarna kan ätas.

 

Text och foto: Magnus Östman. Finlands Natur 4/2012.
Kommentarer (0)
Skriv siffran 4 med bokstäver:

Resultat för miljöteknik:

Batterier blir gödsel

Uttjänta batterier kunde återvinnas effektivare om vi såg till att batterierna oftare hittade sin väg till rätt in­samlingskärl. Det senaste är att batteriavfallet i slut­ändan blir gödsel, som är godkänd även i ekologisk odling.

Slipa istället för att skaffa nytt

Man kan förlänga knivars livslängd med tiotals år om man slipar dem regelbundet istället för att köpa nya genast då det blivit ovassa.

Lappa tält och sovsäck

Markus Weckman, vildmarksguide och försäljare av utelivsutrustning, ger tips om hur man enkelt kan laga sin utrustning om skador uppstår.

Automatik sparar energi i fastigheter

Nu görs allt större ansträngningar för att minska stora byggnaders energikonsumtion. Med modern digitalteknik går det att minska husbolagens energiåtgången betydligt, utan att det krävs aktiva insatser av invånarna.

Konsumenten villig – men samhället måste skapa förutsättningar för cirkulär ekonomi

Finlands utveckling mot en cirkulär ekonomi har börjat. Vetenskaplig forskning, innovationer och samarbete står i fokus, och med konsu­menternas hjälp kan den nödvändiga systemförändringen genomföras.

Internet belastar miljön

Streaming av videor, allt från YouTube till långfilmer, har fått internets koldioxidutsläpp att växa explosionsartat. Streamingen för­brukar allt mer energi, en ökning som inte syns på din elräkning men som bidrar till att den globala elkonsumtionen ökar.

Berget värmer höghus i Esbo

Med hjälp av bergvärme och återvinning av värmen ur ventilations­luften ska höghusets 42 lägenheter minska sin förbrukning av energi för uppvärmning med minst två tredjedelar.

Lärorikt och energismart när familjen Taevs byggde hus

När familjen Taevs/Engblom planerade sitt hus var målet ett hälsosamt hus som passar en familj till ett överkomligt pris. Samtidigt ville familjen prova något annat än dagens standardhus. De är nöjda med resultatet men är som alla husbyggare många erfarenheter rikare.

Energisnålt med egen produktion

I Korpo har en ombyggd ladugård blivit ett energisnålt bostadshus där sol, vind och ved ger värme och el.

Starkt solsken får Christian att mysa

På ett tak i centrala Borgå blänker en rad vakuumrör i solen. Det är Christian Westerlunds och Sofia Luojukoskis solfångare som förser tomtens två hus med uppvärmning och varmvatten. Foto: Tina Nyfors.

Enkelt pelletssystem värmer hela huset

Emilia Söderlund och Henri Heikkinen köpte ett hus på landet utanför Karis år 2009. Det första de gjorde var att slänga ut oljepannan och ersätta den med ett miljövänligt alternativ. Deras val är pellets.

Energismart i Syslilax

Då kylan börjar knäppa i knutarna ökar energiför­brukningen, vilket syns i plånboken för dem som har direkt elvärme. Stigande elöverföringspriser är ytterligare en orsak till att minska sitt beroende av elström. En modern vedpanna är ett miljövänligt alternativ.

Jorden värmer

På ett år sparade Villa Elfvik 57 megawattimmar elström jämfört med föregående år. Det motsvarar elförbrukningen i ett egnahemshus med fyra invånare under tre år. Omräknat i koldioxid motsvarar inbesparingen utsläppen från en personbil som kör 75 000 kilometer.

Återvinn mer, bränn mindre

Återvinning av textilier är ett hett ämne just nu. Nya lösningar för återvinning och återanvändning sökes eftersom man har insett hurudant slöseri det är att låta textilfibrer slinka utanför kretsloppet. 

Solja valde solen året runt

Behöver du tvättmaskin? Kylskåp? Eller är det någonting annat du söker efter för att få in solen i ditt liv?

Huset som aldrig ska bli sjukt

Kasta bort alla möbler, böcker, dockskåp och allt som inte går att tvätta i 90 grader. Blockera passagen mellan nedre och övre våningen hermetiskt med plast. Och lämna bostaden inom en vecka.

Kemikaliesanering – utmaning i u-länder

Minamata, Bhopal, Seveso, Chernobyl, Fukushima… Listan är lång över katastrofer vid industrianläggningar som lett till massdöd och enorma mänskliga lidanden.

Stefans alternativa stuglösningar

– Varför svarade du inte på min offertförfrågan? – För du har inga råd. – Det är väl jag som avgör om jag har råd? – Vad skulle det kosta att få el till ön? – 330 000 euro.

Datageniets smarta noll-energihus

Te? Var så god! 98-gradigt vatten ur kökskranen. Bastun varm? Någon på toa? Spjället öppet? Kolla dataskärmen i ditt rum. Välkommen in längs rutschbanan!

Kommunala avlopp under lupp

Idag kan reningsverken effektivt rena vårt avloppsvatten. De stora gör det. Men trots mildare krav på mindre reningsverk släppte till exempel omkring 40 procent av reningsverken i Nyland under fjolåret ut mer än de hade lov till.

Han tror på elbilens framtid

Trafiken står för en femtedel av Finlands koldioxidutsläpp. Av denna andel bidrar vägtrafiken med 90 procent. Att ersätta bensin- och dieseldrivna bilar med elbilar vore ett sätt att minska utsläppen.

Växthusen blir energismartare

Växthusodlare som Stefan Gulin i Närpes har börjat övergå till inhemska fasta bränslen istället för brännolja. Lovande försök pågår med energisnål LED-belysning.

Fångad dimma bevattnar hotad skog

Byborna i ökenlandskapet Atiquipa på Perus västkust har kullarna, havet och dimman att tacka för sin växtlighet. Inom ett finländskt biståndsprojekt jobbar byborna för att plantera mer skog på de karga kullarna.

Res över Östersjön på naturgas

I januari börjar världens mest miljövänliga kryssningsfartyg – åtminstone enligt Viking Line – trafikera mellan Åbo och Stockholm. Viking Grace är framtidssäkrad, säger projektchef Kari Granberg.

Odla på taken går bra

Att odla växter på hustaken är ett utmärkt sätt att göra stads­miljön grönare, luften friskare och temperaturen inomhus behagligare. Matnyttiga grödor som blommar vackert kan ge takodlaren stor personlig tillfredsställelse.

Med etanol mår miljön bättre

”Överväg först om du alls ska köra bil, sedan om du kan ta i bruk en energieffektiv bil och till sist om du kan utnyttja ett miljövänligt bränsle”. Det säger Mika Aho, chef för St1 Biofuels Oy.

Biobränsle från alger fullt möjligt

Algodlingar kan ge en skörd på tiotals ton biomassa per hektar. Odlingarna konkurrerar inte om arealer med jordbruket. Om odlingstekniken utvecklas kan biobränsle från alger ersätta oljan på sikt.