Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Res över Östersjön på naturgas

I januari börjar världens mest miljövänliga kryssningsfartyg – åtminstone enligt Viking Line – trafikera mellan Åbo och Stockholm. Viking Grace är framtidssäkrad, säger projektchef Kari Granberg.

Febril aktivitet pågår på Viking Grace då Finlands Natur besöker henne på varvet i Åbo i början av november. Guidad av projektchef Kari Granberg får vi en rundtur som börjar på däck 10 – vi går genom det som ska bli retroutrymme för humppa och dans, puben Rock More, via kommandobryggan och ner i maskinrummet. Överallt hänger sladdar ner från taket, det svetsas och borras, isoleringen sticker fortfarande fram i väggarna och fönstren är täckta.
Tre veckor återstår till fartygets provkörning till Gotland. I mitten av januari 2013 börjar fartyget trafikera mellan Åbo och Stockholm. Viking Grace blir världens första större passagerarfartyg som går på flytande naturgas (liquefied natural gas, LNG). Övriga kryssningsfartyg går så gott som uteslutande på tung brännolja. Då naturgas används som bränsle minskar utsläppen av växthusgaser med 15 procent. Utsläppen av partiklar och kväve minskar med omkring 85 procent och svavelutsläppen går praktiskt taget ner till noll. Jämfört med olja är det bara metanutsläppen som är högre. De uppkommer huvudsakligen i samband med tankningen och mycket fokus har legat på att minimera läckagen.
– De största miljösatsningarna är bränslet och skrovets form,  berättar Kari Granberg.
Fartygets form är sådan att den minimerar både bränsleanvändningen och svallvågorna.

Med sin längd på 218 meter är Viking Grace det längsta, men inte det högsta fartyget som går på en fast rutt på Öster­sjön. Skrovet så långt av miljöskäl. Förhållandet mellan längd och bredd är avgörande för att minimera energiåtgången. Skrovet är också utformat för att minska svallvågorna.
Också i övrigt har miljöhänsyn hög prioritet på det nya fartyget. Vattenförbrukningen och energianvändningen minimeras, värme återvinns ur luftkonditioneringen och motorernas kylvatten, fönstren har högt isoleringsmotstånd och stor vikt har lagts vid att välja lätta konstruktioner.
Enbart genom att välja en viss typ av isolering sparade vi 250 ton i vikt, berättar Granberg.
Fartyget kommer också att vara tystare än äldre fartyg då ljuddämpare har installerats längs rören som leder ut röken.

Gasbränslen är framtiden
Granberg berättar att bolaget tittat på möjligheten att köra fartyg på flytande naturgas sedan år 2004. Det finns andra LNG-färjor i världen, men ingen är i samma storleksklass som Viking Grace. I Norge finns ett tjugotal vägfärjor som går på naturgas och i Kanada och Frankrike finns planer på mindre naturgasdrivna fartyg.
Hindret för att bygga LNG-färjor är överallt i världen att det inte finns infrastruktur för naturgas, det vill säga förrådstankar och bunkerbåtar som tankar fartyg med naturgas.
Sedan ett drygt år finns en förrådstank för flytande naturgas i Nynäshamn söder om Stockholm. Naturgasen kommer att transporteras med lastbil till Stockholm, där Viking Grace tankas av världens första bunkerbåt för flytande naturgas.
Granberg beskriver naturgas som framtiden, åtminstone för passagerartrafik på Östersjön. Att köra på naturgas öppnar också för möjligheten att använda biogas som bränsle eftersom båda består av metan. Som läget är idag finns det inte tillgång till så mycket biogas, men kapaciteten kommer att öka.
– Och med biogas som bränsle är vi helt koldioxidneutrala, säger Granberg.

Striktare direktiv på kommande
Strängare gränser för övriga utsläpp är också på kommande. År 2015 träder EU:s svavel­direktiv i kraft, vilket innebär att halten av svavel i bränslet får vara max 0,1 procent för fartyg som trafikerar på Östersjön. I dag går gränsen vid 1 procent. Det klarar Viking Grace med glans. Men det nya direktivet kommer att bli tufft för många redare.
– Också vi kommer att ha det väldigt kämpigt med existerande fartyg, vi vet inte riktigt hur vi ska lösa det. Det är väldigt svårt och dyrt att bygga om fartyg.
Lösningen kan vara att börja köra på diesel som är renare men kostar mer, eller att installera skrubbers som renar avgaserna från svavel. Problemet med skrubbers är att de väger en hel del, och att fartygen har begränsad kapacitet att ta emot mer vikt.
Granberg förutspår att nästa utsläppskrav kommer att gälla partikelutsläpp. Också det klarar Viking Grace utan problem, då partikelutsläppen från naturgas är 84 procent lägre än om bränslet är tung brännolja.
– Viking Grace är framtidssäkrad.


Miljö och lönsamhet går hand i hand
I takt med att oljepriserna stigit har bränslet blivit en stor del av driftskostnaderna för rederierna. Satsningar på miljömässigt mer hållbara val ger dubbel nytta.
– Ja, vi vinner ekonomiskt på att göra bra miljöval. Det är en förutsättning för att  överleva i branschen. Bränslet spelar stor roll, varje droppe räknas. Får du ner bränsleåtgången sparar du också kostnader. Miljö och lönsamhet går hand i hand, konstaterar Granberg.

Naturgas och biogas
Biogas ska inte förväxlas med naturgas. Båda består huvudsakligen av metan och båda kan användas som bränsle i gasdrivna motorer. Skillnaden är att naturgas är ett fossilt, icke-förnybart bränsle. Naturgas utvinns ur jordskorpan och tillför atmosfären ny koldioxid då den bränns.
Biogas klassas däremot som en förnybar energikälla. Biogas produceras av organiskt material som länge har funnits i biosfärens kretslopp. Den koldioxid som uppstår vid förbränning binds igen av växter och därför räknas biogas som en koldioxidneutral energikälla.

Bra lösning på kort sikt

Hur miljövänligt är det egentligen att ta naturgasfärjan mellan Åbo och Stockholm jämfört med andra alternativ?

– Naturgasfärjan är ett av de minst dåliga alternativen, säger Christer Ågren vid luftförorenings- och klimatsekretariatet AirClim i Göteborg.
Han kallar naturgas ett ”parentesbränsle” – en bra lösning på kort sikt men inte långsiktigt hållbar. Naturgas är bra för att konventionella luftföroreningar som svavel, kväveoxider och partiklar minskar rejält jämfört med då olja används som bränsle. I Finland står fartygstrafiken för 12 procent av svavelutsläppen och 17 procent av kväveoxider. Problemet med naturgas är utsläppen av växthusgaser.
– Plus är att naturgas kan öppna för användning av biogas, kommenterar Christer Ågren.
För att få ner utsläppen av växthusgaser nämner Ågren en snabb och en mer långsiktig åtgärd. Det som kan göras direkt är att minska hastigheterna. Mer tidskrävande är att övergå till andra, förnybara bränslen. Det kräver nya eller ombyggda fartyg. Att få en helt fossilfri sjöfart kommer därför att ta tid.
Att åka på kryssning är överlag inte så miljövänligt då passagerarfartyg kör rätt fort. Det leder till höga utsläpp per person och kilometer. Vad är då bättre, flyga eller ta färjan till Stockholm? Enligt Nätverket för transporter och miljön (NTM) är utsläppen av koldioxid ungefär lika stora per resenär då färjan går på olja. Därtill kommer övriga utsläpp och diskussionen om utsläpp på högre höjd är mer skadliga.
En naturgasfärja har klart mindre luftföroreningar och minskar klimatutsläppen något, och är alltså att rekommendera jämfört med flyg som går på konventionellt bränsle. Ännu bättre vore det om färjan gick på biogas.

 

Tina Nyfors. Finlands Natur 6/2012.
Kommentarer (1)
Skriv siffran 10 med bokstäver:
huono teksti
Anonym22.04.17 kl. 15:25

Resultat för miljöteknik:

Batterier blir gödsel

Uttjänta batterier kunde återvinnas effektivare om vi såg till att batterierna oftare hittade sin väg till rätt in­samlingskärl. Det senaste är att batteriavfallet i slut­ändan blir gödsel, som är godkänd även i ekologisk odling.

Slipa istället för att skaffa nytt

Man kan förlänga knivars livslängd med tiotals år om man slipar dem regelbundet istället för att köpa nya genast då det blivit ovassa.

Lappa tält och sovsäck

Markus Weckman, vildmarksguide och försäljare av utelivsutrustning, ger tips om hur man enkelt kan laga sin utrustning om skador uppstår.

Automatik sparar energi i fastigheter

Nu görs allt större ansträngningar för att minska stora byggnaders energikonsumtion. Med modern digitalteknik går det att minska husbolagens energiåtgången betydligt, utan att det krävs aktiva insatser av invånarna.

Konsumenten villig – men samhället måste skapa förutsättningar för cirkulär ekonomi

Finlands utveckling mot en cirkulär ekonomi har börjat. Vetenskaplig forskning, innovationer och samarbete står i fokus, och med konsu­menternas hjälp kan den nödvändiga systemförändringen genomföras.

Internet belastar miljön

Streaming av videor, allt från YouTube till långfilmer, har fått internets koldioxidutsläpp att växa explosionsartat. Streamingen för­brukar allt mer energi, en ökning som inte syns på din elräkning men som bidrar till att den globala elkonsumtionen ökar.

Berget värmer höghus i Esbo

Med hjälp av bergvärme och återvinning av värmen ur ventilations­luften ska höghusets 42 lägenheter minska sin förbrukning av energi för uppvärmning med minst två tredjedelar.

Lärorikt och energismart när familjen Taevs byggde hus

När familjen Taevs/Engblom planerade sitt hus var målet ett hälsosamt hus som passar en familj till ett överkomligt pris. Samtidigt ville familjen prova något annat än dagens standardhus. De är nöjda med resultatet men är som alla husbyggare många erfarenheter rikare.

Energisnålt med egen produktion

I Korpo har en ombyggd ladugård blivit ett energisnålt bostadshus där sol, vind och ved ger värme och el.

Starkt solsken får Christian att mysa

På ett tak i centrala Borgå blänker en rad vakuumrör i solen. Det är Christian Westerlunds och Sofia Luojukoskis solfångare som förser tomtens två hus med uppvärmning och varmvatten. Foto: Tina Nyfors.

Enkelt pelletssystem värmer hela huset

Emilia Söderlund och Henri Heikkinen köpte ett hus på landet utanför Karis år 2009. Det första de gjorde var att slänga ut oljepannan och ersätta den med ett miljövänligt alternativ. Deras val är pellets.

Energismart i Syslilax

Då kylan börjar knäppa i knutarna ökar energiför­brukningen, vilket syns i plånboken för dem som har direkt elvärme. Stigande elöverföringspriser är ytterligare en orsak till att minska sitt beroende av elström. En modern vedpanna är ett miljövänligt alternativ.

Jorden värmer

På ett år sparade Villa Elfvik 57 megawattimmar elström jämfört med föregående år. Det motsvarar elförbrukningen i ett egnahemshus med fyra invånare under tre år. Omräknat i koldioxid motsvarar inbesparingen utsläppen från en personbil som kör 75 000 kilometer.

Återvinn mer, bränn mindre

Återvinning av textilier är ett hett ämne just nu. Nya lösningar för återvinning och återanvändning sökes eftersom man har insett hurudant slöseri det är att låta textilfibrer slinka utanför kretsloppet. 

Solja valde solen året runt

Behöver du tvättmaskin? Kylskåp? Eller är det någonting annat du söker efter för att få in solen i ditt liv?

Huset som aldrig ska bli sjukt

Kasta bort alla möbler, böcker, dockskåp och allt som inte går att tvätta i 90 grader. Blockera passagen mellan nedre och övre våningen hermetiskt med plast. Och lämna bostaden inom en vecka.

Kemikaliesanering – utmaning i u-länder

Minamata, Bhopal, Seveso, Chernobyl, Fukushima… Listan är lång över katastrofer vid industrianläggningar som lett till massdöd och enorma mänskliga lidanden.

Stefans alternativa stuglösningar

– Varför svarade du inte på min offertförfrågan? – För du har inga råd. – Det är väl jag som avgör om jag har råd? – Vad skulle det kosta att få el till ön? – 330 000 euro.

Datageniets smarta noll-energihus

Te? Var så god! 98-gradigt vatten ur kökskranen. Bastun varm? Någon på toa? Spjället öppet? Kolla dataskärmen i ditt rum. Välkommen in längs rutschbanan!

Kommunala avlopp under lupp

Idag kan reningsverken effektivt rena vårt avloppsvatten. De stora gör det. Men trots mildare krav på mindre reningsverk släppte till exempel omkring 40 procent av reningsverken i Nyland under fjolåret ut mer än de hade lov till.

Han tror på elbilens framtid

Trafiken står för en femtedel av Finlands koldioxidutsläpp. Av denna andel bidrar vägtrafiken med 90 procent. Att ersätta bensin- och dieseldrivna bilar med elbilar vore ett sätt att minska utsläppen.

Växthusen blir energismartare

Växthusodlare som Stefan Gulin i Närpes har börjat övergå till inhemska fasta bränslen istället för brännolja. Lovande försök pågår med energisnål LED-belysning.

Fångad dimma bevattnar hotad skog

Byborna i ökenlandskapet Atiquipa på Perus västkust har kullarna, havet och dimman att tacka för sin växtlighet. Inom ett finländskt biståndsprojekt jobbar byborna för att plantera mer skog på de karga kullarna.

Res över Östersjön på naturgas

I januari börjar världens mest miljövänliga kryssningsfartyg – åtminstone enligt Viking Line – trafikera mellan Åbo och Stockholm. Viking Grace är framtidssäkrad, säger projektchef Kari Granberg.

Odla på taken går bra

Att odla växter på hustaken är ett utmärkt sätt att göra stads­miljön grönare, luften friskare och temperaturen inomhus behagligare. Matnyttiga grödor som blommar vackert kan ge takodlaren stor personlig tillfredsställelse.

Med etanol mår miljön bättre

”Överväg först om du alls ska köra bil, sedan om du kan ta i bruk en energieffektiv bil och till sist om du kan utnyttja ett miljövänligt bränsle”. Det säger Mika Aho, chef för St1 Biofuels Oy.

Biobränsle från alger fullt möjligt

Algodlingar kan ge en skörd på tiotals ton biomassa per hektar. Odlingarna konkurrerar inte om arealer med jordbruket. Om odlingstekniken utvecklas kan biobränsle från alger ersätta oljan på sikt.