Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Fångad dimma bevattnar hotad skog

Byborna i ökenlandskapet Atiquipa på Perus västkust har kullarna, havet och dimman att tacka för sin växtlighet. Inom ett finländskt biståndsprojekt jobbar byborna för att plantera mer skog på de karga kullarna.

Roberto de la Torre är ordförande för landsbygdsfrågor i småstaden Atiquipa. Han säger att projektet haft stor betydelse för stadens hundra invånare.
– Vi värderar naturen och vill behålla den. Projektet är otroligt viktigt för att bevara mångfalden. Växtligheten här har haft många kritiska tidsperioder. Vi är beroende av kullarna och den fukt som kommer ur dimman. 
28 bybor jobbar med projektet. Både män och kvinnor deltar.
– Förr var det mer män än kvinnor som jobbade med projektet. Nu är det fler kvinnor, säger Torre.
Många män har valt att sluta jobba för projektet och istället öppnat en illegal gruva.
– Det ger bättre betalt att jobba olagligt i en gruva. Hittills har vi kunnat leva sida vid sida utan större problem. Enda nackdelarna är att de ibland kör sönder vägar och lämnar rester från kopparbrytningen, men vi försöker diskutera med dem. 
Också Davis Alba Sulca, som bor i Atiquipa, tycker att det finländska projektet är bra. Han planterar och sköter praktiska saker inom projektet.

Dimman är avgörande för växtligheten i trakten. Den drar in från havet och en del av vattnet i den blir kvar som fukt på kullarna. Med hjälp av stora nät, så kallade dimfångare, har man med projektets hjälp kunnat effektivera processen och ta tillvara mer vatten.
För att utvinna vatten ur dimman har man räknat ur var dimman rör sig. Dimman söker sig till dalgångar och klättrar sedan uppåt. När den når kulltopparna står tolv dimfångare och väntar på att vattnet som finns i dimman. Då dimman når näten fastnar små vattendroppar i maskorna. Till sist blir dropparna så många att de börjar rinna ner längs det grovmaskiga nätet. Vattnet rinner sedan in i slangar som transporterar ut det till reservoarer. Från bassängerna går små vattenslangar till trädplantor. Genom bevattning vill man få kullarna att grönska. Vattnet till plantan droppar sakta för att ge plantan tillräckligt. Slangarna är nedgrävda och vattnet droppar till plantan på cirka 30 centimeters djup.
– Det är för att plantan ”inte ska bli lat”. Den måste själv, med sina rötter, söka sig ner till våra slangar. Det gör att den får bra med fäste, men också det att den börjar söka vatten på annat håll. Vi vill få plantorna att kunna klara sig själva, säger Percy Jimenez som är professor i biologi på universitet San Augustin i Arequipa.
Träden är planterade nio meter från varandra. Varje planta får fyra liter vatten i veckan.
– Innan Finland gick in och stödde fanns det nästan ingen växtlighet och inget bevattningssystem på kullen, säger Leonardo Vilca Díaz.
Han skriver sitt slutarbete i biologi på universitet San Augustin. Han övervakar också arbetet med projektet.

Vattnet används bara för bevattning, det går inte att dricka.
- I Spanien finns forskare som utreder hur man skulle kunna få vattnet drickbart, men ännu är det inte helt säkert. Det skulle kunna hjälpa många om det gick att dricka vattnet direkt ur dimman, säger Jimenez.
Men efter en lång skumpig biltur och vandring i uppförsbacke då vi når toppen av kullarna är det ingen som håller Jimenez' varnande ord i minnet. Från ett av näten finns en liten slang som de flesta av oss dricker ur.
- Det smakar skog!


Uppe på toppen råder en stilla bris och näten låter som vågor då de sakta böljar i vinden. En dimfångare kan samla 480 liter på en dag, men variationerna är stora.
- Det är svårt att uppskatta. Dimmorna är olika och det finns många faktorer som inverkar. Men det är inte mycket vätska som kommer ur dem. Därför går det inte använda för att bevattna odlingar, det räcker helt enkelt inte till, säger Jimenez.
Han säger att de försöker utveckla näten för att de ska kunna fånga mer vatten ur dimman, men hittills är det ingen i världen som lyckats utvinna tillräckligt med vatten ur dimfångarna för att bevattna odlingar av matnyttiga grödor.
Med hjälp av finländska biståndspengar vill projektet plantera plantor på 50 hektar.
- För tillfället har vi 35 hektar, i maj hoppas vi ha det sista 15 hektaren, säger Jimenez.

En sak som försenat projektet är lärarstrejker. Tre universitetslärare jobbar med projektet, om de strejkar blir det förseningar.
- Det är vanligt med strejker i statliga organisationer i Peru. Ungefär tre till fyra gånger i året strejkar de. Det är ett stort problem eftersom studerande inte får undervisning då, säger Juan José Rodríguez som är koordinator för The Nature Conservancy.
Lärarna strejkar för bättre lön. (Också administrativ personal har strejkat och det har också påverkat projektet lite.)
- Tur i oturen är att vi har en lärare som är strejkbrytare. Han är så engagerad i projektet att då andra strejkar brukar hen åka från universitetet till Atiquipa för att jobba med det.
(Förr fanns det grönskande kullar längs hela kusten från Peru till Chile.
-  Men då spanjorerna kom och hade med sig boskap åt korna och hästarna upp en stora delar av vegetationen.
De gröna kullområdet i Atiquipa är det största i sitt slagsom finns kvar i världen och det enda med träd. Små kullområden finns också i Chile, men inte lika stora som det i Peru.)
Rodríguez hoppas att de ska kunna fortsätta med projektet fem till tio år till och plantera mer träd. Han vill också få med fler aktörer som till exempel kommuner.
Om man inte får fortsatt finansiering har kommunen ändå förbundit sig att ta hand om det område som man planterat ny skog på.

En annan utmaning för regionen är klimatförändringen.
- För tio år sedan drog dimman fram högre upp på kullarna. Nu har den sjunkit. Det gör att det blir för vått där den drar fram nu. Vi har haft en del odlingar där, men de får för mycket vatten nu så de trivs inte. Som bäst utarbetar vi en ny strategi för att rädda planteringarna. Alternativen är att flytta dem höger upp eller lägre ner, säger Rodríguez.
Klimatförändringen har också gjort att det blivit torrare och minskat på möjligheten att fånga vatten i näten.
- Också andra delar av det ekologiska systemet påverkar av klimatförändringen. Det skulle vara otroligt viktigt att kunna studera hur alla skeden störs, men för tillfället har vi inte resurser.
Dimman och växtligheten går hand i hand. Om den ena försvinner kan den andra inte heller fortsätta existera i området.

Om man får en fortsättning på projektet vill man också börja med ekoturism.
- Vi vill bygga stigar för turister och ordna turer för dem.
Som bäst sammanställer projektet en plan för turismen där det ska ingå vissa riktlinjer. År 2013 ska planen vara klar och presenteras för Atiquipaborna och Miljöministeriet i Peru.
- Om vi får mer pengar sedan kan planen implementeras.
Borgmästaren Roberto ser en stor potential för Atiquipa att bli ett turistmål.
- Här finns stranden, kullarna med den biologiska mångfalden och arkeologiska rester. Vi har allt.
Han ser inga nackdelar med att turister skulle flockas i trakten.
- Det finns turister på många andra skyddade platser, varför skulle det inte fungera här? Vi kan skydda ruinerna med skyltar och staket.
Efter en lång dag upp och ner för kullarna är vi på väg tillbaka till hotellet. Strax innan vi når det lilla torget där vi bor vägg i vägg med kyrkan stoppar en man oss på gatan.
- Jag vill bara hälsa tack till Finland. Projektet har betytt mycket för vår stad.

Dimfångarprojektet i ett nötskal

-Kostnad: Finland har betalat 250 000 euro för projektet.
-Ett australienskt gruvbolag, ORICA, som jobbar inom kemiindustrin för gruvdriften, stöder också projektet med 50 000 dollar.
-The Nature Conservancy, staden Atiquipa, Universitet San Augustinen och Yaku Alpa, som är en lokal medborgarorganiosation, deltar i projektet.
-Dimfångare finns också i södra Peru och Chile. På sidan fogquest.org kan du läsa mer om hur det går till att utvinna vatten ur dimma.

 

Luzilla Backa. Finlands Natur 1/2013.
Kommentarer (0)
Skriv siffran 2 med bokstäver:

Resultat för miljöteknik:

Batterier blir gödsel

Uttjänta batterier kunde återvinnas effektivare om vi såg till att batterierna oftare hittade sin väg till rätt in­samlingskärl. Det senaste är att batteriavfallet i slut­ändan blir gödsel, som är godkänd även i ekologisk odling.

Slipa istället för att skaffa nytt

Man kan förlänga knivars livslängd med tiotals år om man slipar dem regelbundet istället för att köpa nya genast då det blivit ovassa.

Lappa tält och sovsäck

Markus Weckman, vildmarksguide och försäljare av utelivsutrustning, ger tips om hur man enkelt kan laga sin utrustning om skador uppstår.

Automatik sparar energi i fastigheter

Nu görs allt större ansträngningar för att minska stora byggnaders energikonsumtion. Med modern digitalteknik går det att minska husbolagens energiåtgången betydligt, utan att det krävs aktiva insatser av invånarna.

Konsumenten villig – men samhället måste skapa förutsättningar för cirkulär ekonomi

Finlands utveckling mot en cirkulär ekonomi har börjat. Vetenskaplig forskning, innovationer och samarbete står i fokus, och med konsu­menternas hjälp kan den nödvändiga systemförändringen genomföras.

Internet belastar miljön

Streaming av videor, allt från YouTube till långfilmer, har fått internets koldioxidutsläpp att växa explosionsartat. Streamingen för­brukar allt mer energi, en ökning som inte syns på din elräkning men som bidrar till att den globala elkonsumtionen ökar.

Berget värmer höghus i Esbo

Med hjälp av bergvärme och återvinning av värmen ur ventilations­luften ska höghusets 42 lägenheter minska sin förbrukning av energi för uppvärmning med minst två tredjedelar.

Lärorikt och energismart när familjen Taevs byggde hus

När familjen Taevs/Engblom planerade sitt hus var målet ett hälsosamt hus som passar en familj till ett överkomligt pris. Samtidigt ville familjen prova något annat än dagens standardhus. De är nöjda med resultatet men är som alla husbyggare många erfarenheter rikare.

Energisnålt med egen produktion

I Korpo har en ombyggd ladugård blivit ett energisnålt bostadshus där sol, vind och ved ger värme och el.

Starkt solsken får Christian att mysa

På ett tak i centrala Borgå blänker en rad vakuumrör i solen. Det är Christian Westerlunds och Sofia Luojukoskis solfångare som förser tomtens två hus med uppvärmning och varmvatten. Foto: Tina Nyfors.

Enkelt pelletssystem värmer hela huset

Emilia Söderlund och Henri Heikkinen köpte ett hus på landet utanför Karis år 2009. Det första de gjorde var att slänga ut oljepannan och ersätta den med ett miljövänligt alternativ. Deras val är pellets.

Energismart i Syslilax

Då kylan börjar knäppa i knutarna ökar energiför­brukningen, vilket syns i plånboken för dem som har direkt elvärme. Stigande elöverföringspriser är ytterligare en orsak till att minska sitt beroende av elström. En modern vedpanna är ett miljövänligt alternativ.

Jorden värmer

På ett år sparade Villa Elfvik 57 megawattimmar elström jämfört med föregående år. Det motsvarar elförbrukningen i ett egnahemshus med fyra invånare under tre år. Omräknat i koldioxid motsvarar inbesparingen utsläppen från en personbil som kör 75 000 kilometer.

Återvinn mer, bränn mindre

Återvinning av textilier är ett hett ämne just nu. Nya lösningar för återvinning och återanvändning sökes eftersom man har insett hurudant slöseri det är att låta textilfibrer slinka utanför kretsloppet. 

Solja valde solen året runt

Behöver du tvättmaskin? Kylskåp? Eller är det någonting annat du söker efter för att få in solen i ditt liv?

Huset som aldrig ska bli sjukt

Kasta bort alla möbler, böcker, dockskåp och allt som inte går att tvätta i 90 grader. Blockera passagen mellan nedre och övre våningen hermetiskt med plast. Och lämna bostaden inom en vecka.

Kemikaliesanering – utmaning i u-länder

Minamata, Bhopal, Seveso, Chernobyl, Fukushima… Listan är lång över katastrofer vid industrianläggningar som lett till massdöd och enorma mänskliga lidanden.

Stefans alternativa stuglösningar

– Varför svarade du inte på min offertförfrågan? – För du har inga råd. – Det är väl jag som avgör om jag har råd? – Vad skulle det kosta att få el till ön? – 330 000 euro.

Datageniets smarta noll-energihus

Te? Var så god! 98-gradigt vatten ur kökskranen. Bastun varm? Någon på toa? Spjället öppet? Kolla dataskärmen i ditt rum. Välkommen in längs rutschbanan!

Kommunala avlopp under lupp

Idag kan reningsverken effektivt rena vårt avloppsvatten. De stora gör det. Men trots mildare krav på mindre reningsverk släppte till exempel omkring 40 procent av reningsverken i Nyland under fjolåret ut mer än de hade lov till.

Han tror på elbilens framtid

Trafiken står för en femtedel av Finlands koldioxidutsläpp. Av denna andel bidrar vägtrafiken med 90 procent. Att ersätta bensin- och dieseldrivna bilar med elbilar vore ett sätt att minska utsläppen.

Växthusen blir energismartare

Växthusodlare som Stefan Gulin i Närpes har börjat övergå till inhemska fasta bränslen istället för brännolja. Lovande försök pågår med energisnål LED-belysning.

Fångad dimma bevattnar hotad skog

Byborna i ökenlandskapet Atiquipa på Perus västkust har kullarna, havet och dimman att tacka för sin växtlighet. Inom ett finländskt biståndsprojekt jobbar byborna för att plantera mer skog på de karga kullarna.

Res över Östersjön på naturgas

I januari börjar världens mest miljövänliga kryssningsfartyg – åtminstone enligt Viking Line – trafikera mellan Åbo och Stockholm. Viking Grace är framtidssäkrad, säger projektchef Kari Granberg.

Odla på taken går bra

Att odla växter på hustaken är ett utmärkt sätt att göra stads­miljön grönare, luften friskare och temperaturen inomhus behagligare. Matnyttiga grödor som blommar vackert kan ge takodlaren stor personlig tillfredsställelse.

Med etanol mår miljön bättre

”Överväg först om du alls ska köra bil, sedan om du kan ta i bruk en energieffektiv bil och till sist om du kan utnyttja ett miljövänligt bränsle”. Det säger Mika Aho, chef för St1 Biofuels Oy.

Biobränsle från alger fullt möjligt

Algodlingar kan ge en skörd på tiotals ton biomassa per hektar. Odlingarna konkurrerar inte om arealer med jordbruket. Om odlingstekniken utvecklas kan biobränsle från alger ersätta oljan på sikt.