Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Växthusen blir energismartare

Växthusodlare som Stefan Gulin i Närpes har börjat övergå till inhemska fasta bränslen istället för brännolja. Lovande försök pågår med energisnål LED-belysning.

I Finland kan man köpa inhemska tomater och gurkor året om, trots att det varken är speciellt varmt eller ljust största delen av året. För att det ska vara möjligt krävs det en stor insats av energi i form av uppvärmning och belysning. Enligt en rapport om växthusprodukters klimatpåverkan från Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi (MTT) beror odlingens klimatpåverkan främst på energiförbrukningen.
Av den totala energiförbrukningen använde sig växthusodlarna år 2008 av 25 procent el­energi till belysning och 75 procent olika bränslen (varav 45 procent tungolja och 13 procent bittorv) till uppvärmning. Det stigande oljepriset har medfört att allt fler odlare har övergått från tung- och lättolja till inhemska bränslen för uppvärmningen av växthusen. För fem år sedan var oljans andel 70 procent, idag är den 30 procent.
Den största utmaningen växthusodlingen står inför är stigande energipriser och prisfluktuationer. Det gör det svårt att beräkna energikostnaden per kilogram skörd, och därmed även lönsamheten i branschen. Energi­åtgången är lättare att uppskatta: tomat och gurka är värda sin vikt i olja. Använder man andra energikällor motsvarar ett kilo tomat 11 liter torv eller 18 liter flis. Tomatodlingen kräver mer värme än gurkodlingen eftersom tomaten är känsligare för fukt. Däremot kräver gurkor mer ljus.

Vill man veta mer om den inhemska växthusodlingen får man räkna med ett besök i Österbotten. Av de inhemska tomaterna produceras två tredjedelar i Öster­botten, och framförallt i Närpes. Den motsvarande andelen för gurkor är en tredjedel. Stefan Gulin i Yttermark, Närpes är en tomatodlare som investerat i en ny förbränningsanläggning. Han använder sedan 2010 bittorv och flis för att värma upp sin 13 000 kvadratmeter stora odling.
Trots den stora investeringen i den nya anläggningen är det billigare och bättre att använda sig av fasta bränslen tycker han. Kvaliteten på bränslet är A och O, men användningen av fasta bränslen har inneburit färre störningar än vad oljan gjorde.
– Det är lättare att parera vid användningen av fasta bränslen. Och bittorven är ju ett grönare alternativ än oljan. En övergång till förnyelsebara bränslen är en viktig miljösatsning, anser Gulin.
Gulin använder årligen 3 800 kubikmeter torv och 5 000 kubikmeter flis, vilket motsvarar ungefär 9 000 megawattimmar. Torven och fliset bränns för att värma upp den 300 kubik­meter stora vattentanken på gården, som i sin tur värmer upp växthuset. Röken som produceras vid förbränningen renas innan den släpps ut genom skorstenen. Värme­produktionen hålls igång året om för att undvika problem med fukt i växthuset på sommaren. Torven och flisen köper han lokalt vilket innebär att transportsträckorna är korta och lokalsamhället gynnas.

Cirka 25 procent av den totala energiförbrukningen i växthusodlingen går till belysningen i växthusen. Priset på elektricitet har ökat och elskatten var ett hårt slag för växthusodlarna. Novia bedriver därför ett projekt där målsättningen är att kartlägga och utveckla förutsättningarna för LED-belysning inom växthusodlingen. I ett annat tomatväxthus i Närpes har man installerat LED-belysning som från slutet av september har belyst tomatplantorna. I början av oktober fick man den första skörden. LED-belysning skulle vara ett välkommet sätt att dra ner konsumtionen av elenergi, de konsumerar nämligen bara hälften av den elektricitet som den vanliga växthusbelysningen, HPS-belysningen, gör. LED-belysningen producerar inte värme, vilket kan medföra att uppvärmningskostnaderna ökar.
I Pikis har MTT utfört ett liknande LED-projekt med gurkplantor. Där var försöken lovande och man fick en större skörd med hjälp av LED-lamporna än med vanlig belysning, medan solljuset inte räckte till. LED-belysningen kan även påverka odlingen indirekt. Eftersom LED-belysningen inte producerar värme behövde man inte öppna vädrings­luckorna på grund av en för hög temperatur inne i växthusen, och då kunde koldioxidhalten hållas på en hög nivå.

Med teknikens hjälp går det alltså att göra näringen energismartare. Finns det ytterligare sätt att göra växthusodlingen grönare? Stefan Gulin tror att vindenergi kan vara ett bra alternativ i framtiden, och att man också kunde utveckla ett bra system som skulle ta tillvara spillvärmen i växthusen. LED-belysning kan vara ett bra sätt att spara energi, och även han har ett litet område i växthuset där han har LED-lampor på prov.
Redan nu utför växthusodlingen en miljögärning genom att använda koldioxid från gasindustrin för odlingen. Koldioxid som annars skulle släppas ut i atmosfären.
Satsningen på förnyelsebara energikällor och en möjlig övergång till energisparande LED-belysning är ett sätt för växthusodlarna att göra näringen grönare. Genom att välja grön el och satsa på inhemska förnyelsebara energikällor kan man minska koldioxidens ekologiska fotavtryck så mycket att det motsvarar fotavtrycket för motsvarande utländska produkter. Det visar rapporten från MTT.

 

MTT:s rapport "Kasvihuonetuotteiden ilmastovaikutuslaskenta – loppuraportti 2013" kan laddas ned från: http://www.mtt.fi/mttraportti/pdf/mttraportti83.pdf

Jessica Sundman. Finlands Natur 4/2013.
Kommentarer (0)
Skriv siffran 6 med bokstäver:

Resultat för miljöteknik:

Batterier blir gödsel

Uttjänta batterier kunde återvinnas effektivare om vi såg till att batterierna oftare hittade sin väg till rätt in­samlingskärl. Det senaste är att batteriavfallet i slut­ändan blir gödsel, som är godkänd även i ekologisk odling.

Slipa istället för att skaffa nytt

Man kan förlänga knivars livslängd med tiotals år om man slipar dem regelbundet istället för att köpa nya genast då det blivit ovassa.

Lappa tält och sovsäck

Markus Weckman, vildmarksguide och försäljare av utelivsutrustning, ger tips om hur man enkelt kan laga sin utrustning om skador uppstår.

Automatik sparar energi i fastigheter

Nu görs allt större ansträngningar för att minska stora byggnaders energikonsumtion. Med modern digitalteknik går det att minska husbolagens energiåtgången betydligt, utan att det krävs aktiva insatser av invånarna.

Konsumenten villig – men samhället måste skapa förutsättningar för cirkulär ekonomi

Finlands utveckling mot en cirkulär ekonomi har börjat. Vetenskaplig forskning, innovationer och samarbete står i fokus, och med konsu­menternas hjälp kan den nödvändiga systemförändringen genomföras.

Internet belastar miljön

Streaming av videor, allt från YouTube till långfilmer, har fått internets koldioxidutsläpp att växa explosionsartat. Streamingen för­brukar allt mer energi, en ökning som inte syns på din elräkning men som bidrar till att den globala elkonsumtionen ökar.

Berget värmer höghus i Esbo

Med hjälp av bergvärme och återvinning av värmen ur ventilations­luften ska höghusets 42 lägenheter minska sin förbrukning av energi för uppvärmning med minst två tredjedelar.

Lärorikt och energismart när familjen Taevs byggde hus

När familjen Taevs/Engblom planerade sitt hus var målet ett hälsosamt hus som passar en familj till ett överkomligt pris. Samtidigt ville familjen prova något annat än dagens standardhus. De är nöjda med resultatet men är som alla husbyggare många erfarenheter rikare.

Energisnålt med egen produktion

I Korpo har en ombyggd ladugård blivit ett energisnålt bostadshus där sol, vind och ved ger värme och el.

Starkt solsken får Christian att mysa

På ett tak i centrala Borgå blänker en rad vakuumrör i solen. Det är Christian Westerlunds och Sofia Luojukoskis solfångare som förser tomtens två hus med uppvärmning och varmvatten. Foto: Tina Nyfors.

Enkelt pelletssystem värmer hela huset

Emilia Söderlund och Henri Heikkinen köpte ett hus på landet utanför Karis år 2009. Det första de gjorde var att slänga ut oljepannan och ersätta den med ett miljövänligt alternativ. Deras val är pellets.

Energismart i Syslilax

Då kylan börjar knäppa i knutarna ökar energiför­brukningen, vilket syns i plånboken för dem som har direkt elvärme. Stigande elöverföringspriser är ytterligare en orsak till att minska sitt beroende av elström. En modern vedpanna är ett miljövänligt alternativ.

Jorden värmer

På ett år sparade Villa Elfvik 57 megawattimmar elström jämfört med föregående år. Det motsvarar elförbrukningen i ett egnahemshus med fyra invånare under tre år. Omräknat i koldioxid motsvarar inbesparingen utsläppen från en personbil som kör 75 000 kilometer.

Återvinn mer, bränn mindre

Återvinning av textilier är ett hett ämne just nu. Nya lösningar för återvinning och återanvändning sökes eftersom man har insett hurudant slöseri det är att låta textilfibrer slinka utanför kretsloppet. 

Solja valde solen året runt

Behöver du tvättmaskin? Kylskåp? Eller är det någonting annat du söker efter för att få in solen i ditt liv?

Huset som aldrig ska bli sjukt

Kasta bort alla möbler, böcker, dockskåp och allt som inte går att tvätta i 90 grader. Blockera passagen mellan nedre och övre våningen hermetiskt med plast. Och lämna bostaden inom en vecka.

Kemikaliesanering – utmaning i u-länder

Minamata, Bhopal, Seveso, Chernobyl, Fukushima… Listan är lång över katastrofer vid industrianläggningar som lett till massdöd och enorma mänskliga lidanden.

Stefans alternativa stuglösningar

– Varför svarade du inte på min offertförfrågan? – För du har inga råd. – Det är väl jag som avgör om jag har råd? – Vad skulle det kosta att få el till ön? – 330 000 euro.

Datageniets smarta noll-energihus

Te? Var så god! 98-gradigt vatten ur kökskranen. Bastun varm? Någon på toa? Spjället öppet? Kolla dataskärmen i ditt rum. Välkommen in längs rutschbanan!

Kommunala avlopp under lupp

Idag kan reningsverken effektivt rena vårt avloppsvatten. De stora gör det. Men trots mildare krav på mindre reningsverk släppte till exempel omkring 40 procent av reningsverken i Nyland under fjolåret ut mer än de hade lov till.

Han tror på elbilens framtid

Trafiken står för en femtedel av Finlands koldioxidutsläpp. Av denna andel bidrar vägtrafiken med 90 procent. Att ersätta bensin- och dieseldrivna bilar med elbilar vore ett sätt att minska utsläppen.

Växthusen blir energismartare

Växthusodlare som Stefan Gulin i Närpes har börjat övergå till inhemska fasta bränslen istället för brännolja. Lovande försök pågår med energisnål LED-belysning.

Fångad dimma bevattnar hotad skog

Byborna i ökenlandskapet Atiquipa på Perus västkust har kullarna, havet och dimman att tacka för sin växtlighet. Inom ett finländskt biståndsprojekt jobbar byborna för att plantera mer skog på de karga kullarna.

Res över Östersjön på naturgas

I januari börjar världens mest miljövänliga kryssningsfartyg – åtminstone enligt Viking Line – trafikera mellan Åbo och Stockholm. Viking Grace är framtidssäkrad, säger projektchef Kari Granberg.

Odla på taken går bra

Att odla växter på hustaken är ett utmärkt sätt att göra stads­miljön grönare, luften friskare och temperaturen inomhus behagligare. Matnyttiga grödor som blommar vackert kan ge takodlaren stor personlig tillfredsställelse.

Med etanol mår miljön bättre

”Överväg först om du alls ska köra bil, sedan om du kan ta i bruk en energieffektiv bil och till sist om du kan utnyttja ett miljövänligt bränsle”. Det säger Mika Aho, chef för St1 Biofuels Oy.

Biobränsle från alger fullt möjligt

Algodlingar kan ge en skörd på tiotals ton biomassa per hektar. Odlingarna konkurrerar inte om arealer med jordbruket. Om odlingstekniken utvecklas kan biobränsle från alger ersätta oljan på sikt.