I Finland kan man köpa inhemska tomater och gurkor året om, trots att det varken är speciellt varmt eller ljust största delen av året. För att det ska vara möjligt krävs det en stor insats av energi i form av uppvärmning och belysning. Enligt en rapport om växthusprodukters klimatpåverkan från Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi (MTT) beror odlingens klimatpåverkan främst på energiförbrukningen.
Av den totala energiförbrukningen använde sig växthusodlarna år 2008 av 25 procent elenergi till belysning och 75 procent olika bränslen (varav 45 procent tungolja och 13 procent bittorv) till uppvärmning. Det stigande oljepriset har medfört att allt fler odlare har övergått från tung- och lättolja till inhemska bränslen för uppvärmningen av växthusen. För fem år sedan var oljans andel 70 procent, idag är den 30 procent.
Den största utmaningen växthusodlingen står inför är stigande energipriser och prisfluktuationer. Det gör det svårt att beräkna energikostnaden per kilogram skörd, och därmed även lönsamheten i branschen. Energiåtgången är lättare att uppskatta: tomat och gurka är värda sin vikt i olja. Använder man andra energikällor motsvarar ett kilo tomat 11 liter torv eller 18 liter flis. Tomatodlingen kräver mer värme än gurkodlingen eftersom tomaten är känsligare för fukt. Däremot kräver gurkor mer ljus.
Vill man veta mer om den inhemska växthusodlingen får man räkna med ett besök i Österbotten. Av de inhemska tomaterna produceras två tredjedelar i Österbotten, och framförallt i Närpes. Den motsvarande andelen för gurkor är en tredjedel. Stefan Gulin i Yttermark, Närpes är en tomatodlare som investerat i en ny förbränningsanläggning. Han använder sedan 2010 bittorv och flis för att värma upp sin 13 000 kvadratmeter stora odling.
Trots den stora investeringen i den nya anläggningen är det billigare och bättre att använda sig av fasta bränslen tycker han. Kvaliteten på bränslet är A och O, men användningen av fasta bränslen har inneburit färre störningar än vad oljan gjorde.
– Det är lättare att parera vid användningen av fasta bränslen. Och bittorven är ju ett grönare alternativ än oljan. En övergång till förnyelsebara bränslen är en viktig miljösatsning, anser Gulin.
Gulin använder årligen 3 800 kubikmeter torv och 5 000 kubikmeter flis, vilket motsvarar ungefär 9 000 megawattimmar. Torven och fliset bränns för att värma upp den 300 kubikmeter stora vattentanken på gården, som i sin tur värmer upp växthuset. Röken som produceras vid förbränningen renas innan den släpps ut genom skorstenen. Värmeproduktionen hålls igång året om för att undvika problem med fukt i växthuset på sommaren. Torven och flisen köper han lokalt vilket innebär att transportsträckorna är korta och lokalsamhället gynnas.
Cirka 25 procent av den totala energiförbrukningen i växthusodlingen går till belysningen i växthusen. Priset på elektricitet har ökat och elskatten var ett hårt slag för växthusodlarna. Novia bedriver därför ett projekt där målsättningen är att kartlägga och utveckla förutsättningarna för LED-belysning inom växthusodlingen. I ett annat tomatväxthus i Närpes har man installerat LED-belysning som från slutet av september har belyst tomatplantorna. I början av oktober fick man den första skörden. LED-belysning skulle vara ett välkommet sätt att dra ner konsumtionen av elenergi, de konsumerar nämligen bara hälften av den elektricitet som den vanliga växthusbelysningen, HPS-belysningen, gör. LED-belysningen producerar inte värme, vilket kan medföra att uppvärmningskostnaderna ökar.
I Pikis har MTT utfört ett liknande LED-projekt med gurkplantor. Där var försöken lovande och man fick en större skörd med hjälp av LED-lamporna än med vanlig belysning, medan solljuset inte räckte till. LED-belysningen kan även påverka odlingen indirekt. Eftersom LED-belysningen inte producerar värme behövde man inte öppna vädringsluckorna på grund av en för hög temperatur inne i växthusen, och då kunde koldioxidhalten hållas på en hög nivå.
Med teknikens hjälp går det alltså att göra näringen energismartare. Finns det ytterligare sätt att göra växthusodlingen grönare? Stefan Gulin tror att vindenergi kan vara ett bra alternativ i framtiden, och att man också kunde utveckla ett bra system som skulle ta tillvara spillvärmen i växthusen. LED-belysning kan vara ett bra sätt att spara energi, och även han har ett litet område i växthuset där han har LED-lampor på prov.
Redan nu utför växthusodlingen en miljögärning genom att använda koldioxid från gasindustrin för odlingen. Koldioxid som annars skulle släppas ut i atmosfären.
Satsningen på förnyelsebara energikällor och en möjlig övergång till energisparande LED-belysning är ett sätt för växthusodlarna att göra näringen grönare. Genom att välja grön el och satsa på inhemska förnyelsebara energikällor kan man minska koldioxidens ekologiska fotavtryck så mycket att det motsvarar fotavtrycket för motsvarande utländska produkter. Det visar rapporten från MTT.
MTT:s rapport "Kasvihuonetuotteiden ilmastovaikutuslaskenta – loppuraportti 2013" kan laddas ned från: http://www.mtt.fi/mttraportti/pdf/mttraportti83.pdf
