Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Han tror på elbilens framtid

Trafiken står för en femtedel av Finlands koldioxidutsläpp. Av denna andel bidrar vägtrafiken med 90 procent. Att ersätta bensin- och dieseldrivna bilar med elbilar vore ett sätt att minska utsläppen.

Jukka Järvinen förespråkar elbilar och förnybar energi, gärna från solpaneler. Foto: Magnus Östman

Att elbilen är ett miljövänligt alternativ då det gäller avgaser och motorbuller kan säkert alla hålla med om. Men elenergin som driver bilen ska produceras någonstans och många har befarat en markant ökad energikonsumtion om elbilar börjar ersätta bensin- och dieseldrivna fordon i stor skala. Finns det rentav i så fall behov att bygga nya kärnkraftverk? Eller måste man börja utnyttja mer energi från fossila energikällor?
– Definitivt inte, svarar elbilsförespråkarna.
– Förbränningsmotorerna i bensin- och dieseldrivna bilar representerar en extremt energislösande teknik. En bil som drar sex liter bensin på 100 kilometers körning utnyttjar bara 1,5 liter för att driva bilen framåt. Resten blir värmeenergi som inte utnyttjas. Därför skulle en övergång till elbilar, som utnyttjar 95 procent av energin för själva driften, innebära en inbesparing av den totala energi samhället förbrukar.
Det säger Jukka Järvinen, elbilsexpert som har 14 års erfarenhet av att utveckla batterier för elbilar. Järvinen levererade i början av februari den Elcat-paketbil som nu blivit Ålands naturskolas fortskaffningsmedel.
Järvinen påpekar att laddningen av elbilarna skulle vara koncentrerad till natten, då elkonsumtionen och elpriset är som lägst. Elnätets maximala kapacitet skulle därmed inte belastas.
Han ser också goda möjligheter för enskilda konsumenter att använda el av egen produktion (solenergi och vindkraft) för laddningen av den egna bilen. 
– Moderna litiumjonbatterier har hög verkningsgrad och kan utnyttja små energimängder från solpaneler och vindkraftverk vid ogynnsamt väder.

För närvarande existerar tre kategorier av bilar med någon form av eldrift. Förutom egentliga elbilar som laddas från eluttag, har de flesta större biltillverkare idag hybridbilar som tar till vara energi i form av el från en vanlig förbränningsmotor. Elströmmen används för att driva en elmotor, som komplement till förbränningsmotorn. Det senaste tillskottet på marknaden för bilar med eldrift är laddningsbara hybrider, med en elmotor som kan laddas på samma sätt som hos egentliga elbilar. Gemensamt för alla tre kategorier är att energin från inbromsningar med motorns hjälp tas tillvara och kan användas av elmotorn.

Som gammal räv i batteribranschen tror Jukka Järvinen starkt på att batteritekniken ännu har mycket att ge. Ett avgörande steg har varit övergången från blybatterier till litiumjonbatterier. Det innebar en ökning av energiverkningsgraden från 75 till 99 procent. Litiumjonbatterierna är dessutom klart lättare än motsvarande med bly, och de klassas inte som farligt avfall.
Järvinen berättar att en ny teknik som försnabbar och effektiverar serietillverkningen av batterier är på väg. Om de så kallade foliefria batterierna slår igenom innebär det en revolution för elbilsbranschen.
– Jag tror att tekniken redan om några år gör det möjligt för elbilar i dagligt bruk att köra 400 kilometer på en laddning. 
Järvinen hoppas också att den teknik som redan finns för att snabbt konvertera bensindrivna bilar till elbilar allmänt skulle börja tas i bruk i vanliga bilverkstäder.
– Om en verkstad kan konvertera en bil om dagen skulle det innebära att mängder av äldre bilar inte behöver skrotas utan kan få ett fortsatt liv som miljövänliga fordon, säger Järvinen. 

 

I Finland har flera försök gjorts att i större skala konvertera bilar med förbränningsmotor till att bli eldrivna. Det kändaste exemplet är Elcat-bilarna som konverterades i hundratal och till stor del exporterades. Fabriken som utförde konverteringen gick dock omkull och det har hittills varit svårt att hitta lönsamhet i den här verksamheten.
Järvinen är kritisk till att man i Finland inte gjort mer för att gynna elbilsmarknaden. Skattelättnaderna för elbilar är till exempel minimala, speciellt i jämförelse med våra nordiska grannländer. Fordonsskatten för en elbil kan till och med bli högre än för motsvarande bensindrivna bil, trots att koldioxidutsläppen är noll. Det beror på att bilens vikt i högre grad inverkar på skatten för bilar som inte är bensindrivna.
– Det är klart att staten också slår vakt om den nuvarande bensinförsäljningen. Den höga bensinskatten är en god inkomstkälla för statskassan, konstaterar Järvinen.
Han bedömer att eftersom stora satsningar på så många olika drivmedel (etanol, biodiesel, biogas, vätgas) i alla fall är igång kommer framtidens bilpark att bestå av ett antal olika biltyper. Elbilarna har en given plats bland dem. 

 

Fakta / elbilar

• Finlands elbilspark är ännu liten, kring 350 bilar, vilket gör att Finland ligger långt efter många andra länder. Som jämförelse kan nämna att Europas populäraste elbil, Nissan Leaf, såldes 2013 i 11 120 exemplar bara i Europa

• laddningen av 100 000 elbilar skulle inte förbruka mer än knappt en procent av Finlands totala elproduktion (se Jukka Järvinens beräkningar nedan)

• en tumregel är att man med dagens elpriser kan köra 100 km för 2 euro. En bilist som kör 10 000 km i året betalar då 200 euro i bränslekostnader. Motsvarande bensinkostnader är fem gånger större

• elbilar kan laddas vid en vanlig elstolpe på en parkeringsplats. En typisk laddning av tomma batterier tar 8–10 timmar. Speciella laddningsstationer, som finns i tiotal i Finland i dag, ger en laddningstid på ned mot 15 minuter

• med dagens elbilar kör man 100–200 kilometer på en laddning  

 

Hundratusen elbilar tar under en procent av totala elförbrukningen

I ett framtidsscenario utgår vi från att en miljon elbilar är kopplade till stamnätet om natten (i huvudsak) och körsträckan i medeltal är under 50 kilometer i dygnet (säkerhetsmarginal 70 km/dygn). En typisk elbil förbrukar 16 kWh per 100 km av batteriets laddning. Om batteriladdarens verkningsgrad beaktas tillsammans med säkerhetsmarginalen landar vi vid 21 kWh per 100 km. Dygnsförbrukningen blir då: 21 kWh /100 km * 0,7 = 14,7 kWh/dygn.
Om natten har man åtminstone 6 timmar på sig att ladda sin bil. Då blir effekten i medeltal 2,45 kW för 6 timmar. För en miljon bilar blir effekten 2,45 GW. Den här effekten ryms ännu mycket väl inom den variation vi har i dagens system.
En miljon bilar motsvarar ungefär hälften av hela Finlands bilbestånd. Om man tar en tiondel av detta (100 000 bilar) får man 147 MWh/dygn och 54 GWh i året. Det här kan jämföras med hela Finlands energiförbrukning, som är ca 80 TWh (80 000 GWh). Av detta utgör 54 GWh 0,0675%.

Jukka Järvinen

 

Magnus Östman. Finlands Natur 1/2014.
Kommentarer (0)
Skriv siffran 8 med bokstäver:

Resultat för miljöteknik:

Batterier blir gödsel

Uttjänta batterier kunde återvinnas effektivare om vi såg till att batterierna oftare hittade sin väg till rätt in­samlingskärl. Det senaste är att batteriavfallet i slut­ändan blir gödsel, som är godkänd även i ekologisk odling.

Slipa istället för att skaffa nytt

Man kan förlänga knivars livslängd med tiotals år om man slipar dem regelbundet istället för att köpa nya genast då det blivit ovassa.

Lappa tält och sovsäck

Markus Weckman, vildmarksguide och försäljare av utelivsutrustning, ger tips om hur man enkelt kan laga sin utrustning om skador uppstår.

Automatik sparar energi i fastigheter

Nu görs allt större ansträngningar för att minska stora byggnaders energikonsumtion. Med modern digitalteknik går det att minska husbolagens energiåtgången betydligt, utan att det krävs aktiva insatser av invånarna.

Konsumenten villig – men samhället måste skapa förutsättningar för cirkulär ekonomi

Finlands utveckling mot en cirkulär ekonomi har börjat. Vetenskaplig forskning, innovationer och samarbete står i fokus, och med konsu­menternas hjälp kan den nödvändiga systemförändringen genomföras.

Internet belastar miljön

Streaming av videor, allt från YouTube till långfilmer, har fått internets koldioxidutsläpp att växa explosionsartat. Streamingen för­brukar allt mer energi, en ökning som inte syns på din elräkning men som bidrar till att den globala elkonsumtionen ökar.

Berget värmer höghus i Esbo

Med hjälp av bergvärme och återvinning av värmen ur ventilations­luften ska höghusets 42 lägenheter minska sin förbrukning av energi för uppvärmning med minst två tredjedelar.

Lärorikt och energismart när familjen Taevs byggde hus

När familjen Taevs/Engblom planerade sitt hus var målet ett hälsosamt hus som passar en familj till ett överkomligt pris. Samtidigt ville familjen prova något annat än dagens standardhus. De är nöjda med resultatet men är som alla husbyggare många erfarenheter rikare.

Energisnålt med egen produktion

I Korpo har en ombyggd ladugård blivit ett energisnålt bostadshus där sol, vind och ved ger värme och el.

Starkt solsken får Christian att mysa

På ett tak i centrala Borgå blänker en rad vakuumrör i solen. Det är Christian Westerlunds och Sofia Luojukoskis solfångare som förser tomtens två hus med uppvärmning och varmvatten. Foto: Tina Nyfors.

Enkelt pelletssystem värmer hela huset

Emilia Söderlund och Henri Heikkinen köpte ett hus på landet utanför Karis år 2009. Det första de gjorde var att slänga ut oljepannan och ersätta den med ett miljövänligt alternativ. Deras val är pellets.

Energismart i Syslilax

Då kylan börjar knäppa i knutarna ökar energiför­brukningen, vilket syns i plånboken för dem som har direkt elvärme. Stigande elöverföringspriser är ytterligare en orsak till att minska sitt beroende av elström. En modern vedpanna är ett miljövänligt alternativ.

Jorden värmer

På ett år sparade Villa Elfvik 57 megawattimmar elström jämfört med föregående år. Det motsvarar elförbrukningen i ett egnahemshus med fyra invånare under tre år. Omräknat i koldioxid motsvarar inbesparingen utsläppen från en personbil som kör 75 000 kilometer.

Återvinn mer, bränn mindre

Återvinning av textilier är ett hett ämne just nu. Nya lösningar för återvinning och återanvändning sökes eftersom man har insett hurudant slöseri det är att låta textilfibrer slinka utanför kretsloppet. 

Solja valde solen året runt

Behöver du tvättmaskin? Kylskåp? Eller är det någonting annat du söker efter för att få in solen i ditt liv?

Huset som aldrig ska bli sjukt

Kasta bort alla möbler, böcker, dockskåp och allt som inte går att tvätta i 90 grader. Blockera passagen mellan nedre och övre våningen hermetiskt med plast. Och lämna bostaden inom en vecka.

Kemikaliesanering – utmaning i u-länder

Minamata, Bhopal, Seveso, Chernobyl, Fukushima… Listan är lång över katastrofer vid industrianläggningar som lett till massdöd och enorma mänskliga lidanden.

Stefans alternativa stuglösningar

– Varför svarade du inte på min offertförfrågan? – För du har inga råd. – Det är väl jag som avgör om jag har råd? – Vad skulle det kosta att få el till ön? – 330 000 euro.

Datageniets smarta noll-energihus

Te? Var så god! 98-gradigt vatten ur kökskranen. Bastun varm? Någon på toa? Spjället öppet? Kolla dataskärmen i ditt rum. Välkommen in längs rutschbanan!

Kommunala avlopp under lupp

Idag kan reningsverken effektivt rena vårt avloppsvatten. De stora gör det. Men trots mildare krav på mindre reningsverk släppte till exempel omkring 40 procent av reningsverken i Nyland under fjolåret ut mer än de hade lov till.

Han tror på elbilens framtid

Trafiken står för en femtedel av Finlands koldioxidutsläpp. Av denna andel bidrar vägtrafiken med 90 procent. Att ersätta bensin- och dieseldrivna bilar med elbilar vore ett sätt att minska utsläppen.

Växthusen blir energismartare

Växthusodlare som Stefan Gulin i Närpes har börjat övergå till inhemska fasta bränslen istället för brännolja. Lovande försök pågår med energisnål LED-belysning.

Fångad dimma bevattnar hotad skog

Byborna i ökenlandskapet Atiquipa på Perus västkust har kullarna, havet och dimman att tacka för sin växtlighet. Inom ett finländskt biståndsprojekt jobbar byborna för att plantera mer skog på de karga kullarna.

Res över Östersjön på naturgas

I januari börjar världens mest miljövänliga kryssningsfartyg – åtminstone enligt Viking Line – trafikera mellan Åbo och Stockholm. Viking Grace är framtidssäkrad, säger projektchef Kari Granberg.

Odla på taken går bra

Att odla växter på hustaken är ett utmärkt sätt att göra stads­miljön grönare, luften friskare och temperaturen inomhus behagligare. Matnyttiga grödor som blommar vackert kan ge takodlaren stor personlig tillfredsställelse.

Med etanol mår miljön bättre

”Överväg först om du alls ska köra bil, sedan om du kan ta i bruk en energieffektiv bil och till sist om du kan utnyttja ett miljövänligt bränsle”. Det säger Mika Aho, chef för St1 Biofuels Oy.

Biobränsle från alger fullt möjligt

Algodlingar kan ge en skörd på tiotals ton biomassa per hektar. Odlingarna konkurrerar inte om arealer med jordbruket. Om odlingstekniken utvecklas kan biobränsle från alger ersätta oljan på sikt.