Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Kommunala avlopp under lupp

Idag kan reningsverken effektivt rena vårt avloppsvatten. De stora gör det. Men trots mildare krav på mindre reningsverk släppte till exempel omkring 40 procent av reningsverken i Nyland under fjolåret ut mer än de hade lov till.

Östersjöns tillstånd och reningen av avloppsvatten på glesbygden får stora rubriker. Men största delen av vårt avloppsvatten renas vid kommunala reningsverk. De bär huvudansvaret för att hindra näringsämnen i vårt avloppsvatten att rinna ut i Östersjön. Är de tillräckligt effektiva? Vi granskar läget längs kusten i Svenskfinland. 
Varje dag producerar vi finländare i medeltal en stor tunna, 150 liter, avloppsvatten. Det leds, förutom för en miljon finländare i glesbygden som inte är uppkopplade, via rör till de omkring 500 kommunala avloppsreningsverken. Av dem är 20 stora och betjänar över 100 000 personer, cirka 90 är medelstora och 400 är små och betjänar mindre än 10 000 personer (varav 300 betjänar färre än 2 000 personer). Till reningsverken kommer också vatten från industrier och regnvatten. Allt som allt renas 410 miljoner kubikmeter per år.
I reningsverken renas vattnet mekaniskt för att avlägsna större föremål som slängts i avloppet, allt som flyter och sjunker, biologiskt med hjälp av mikroorganismer och kemiskt för att binda fosfor. Oberoende provtagare kontrollerar kvaliteten på vattnet som släpps ut. Hur ofta detta sker varierar. I medeltal tas 12 prov per år. Små reningsverk kan klara sig med bara två årliga prov. Vissa tar prov varje vecka. 

Vilka reningskrav ställs på de kommunala avloppsreningsverken?
Ett reningsverk för mer än 100 personer behöver miljötillstånd som måste förnyas vart tionde år. Kraven är specifika för de enskilda reningsverken och skrivs in i miljötillstånden. De baserar sig på reningsverkets läge, storlek och det mottagande vattendragets tillstånd. Det finns gränsvärden för den biologiska och den kemiska syreförbrukningen (BOD7 och COD), fosfor och fasta ämnen. Kväverening krävs inte av alla kommunala reningsverk, särskilt inte av de äldre, men idag nog av privatpersoner som bygger sina egna små avlopp i glesbygden. Motivet är att kvävehalterna i vattnet från ett kommunalt reningsverk utan kvävereduktion i normala fall ändå är lägre än halterna i det renade vattnet från ett fastighetsvist reningsverk. 
Bristen på kväverening i Finland har också varit uppe i EU-domstolen. Men Finland har fått rätt att fortsätta som förut – mer eller mindre utan kväverening i mellersta och norra Finland. Men i och med att miljötillstånden förnyas skärps kvävereningen gradvis, främst i kustregionerna. 

Klarar Svenskfinlands reningsverk kraven?
I Nyland finns cirka 70 reningsverk av varierande storlek. De största finns i Viksbacka i Helsingfors (PE 800 000*) och i Finno i Esbo (PE 335 000). I dessa två renas över 80 procent av avloppsvattnet i Nyland. Därtill finns det mindre(PE 10 000–60 000) reningsverk till exempel i Borgå, Lovisa, Ekenäs och Hangö, samt små reningsverk (PE 1 000 – 2 000) till exempel i Bromarv och ännu mindre reningsverk vid kursgårdar eller golfklubbar. I fjol överskreds de tillåtna gränsvärdena för avloppsvatten av över 40 procent av de kommunala avloppsreningsverken i Nyland (se figuren nedan). 
Ser man på den behandlade vattenmängden är andelen överträdelser klart lägre, till exempel 9 procent år 2011. 
– Det är de små reningsverken som är skyldiga, säger Ari Kangas som är överinspektör vid Nylands ELY-central. 
Kangas betonar att det ofta är fråga om små överträdelser. Men två reningsverk i Nyland fungerar klart sämst, Rönnäsgård reningsverk i Pernå och Kuusikoti reningsverk i Esbo. De är båda små (PE 180 och PE 80) och ska stängas, varvid avloppsvattnet kommer att ledas till större reningsverk. 
Statistiken ser liknande ut då man granskar Egentliga Finland och Österbotten. Heikki Elomaa, överinspektör vid Egentliga Finlands ELY-central, påpekar att näringsämnesbelastningen på vattendragen i Egentliga Finland har minskat betydligt. Fosforbelastningen har halverats sedan år 2008.
I Egentliga Finland finns ett 30-tal reningsverk. I den svenskspråkiga skärgården i Egentliga Finland är Pargas stads centrala reningsverk störst (PE 10 000). Här brottas man med samma problem som många andra: ytvatten i systemet, särskilt under vårarna då avloppsvattnet blandas upp med kallt smältvatten. Problemet accentueras när rörnätet är i dåligt skick. 
I Finland ringlar sig omkring 50 000 kilometer avloppsrör och varje år blir de fler. Skulle de alla kopplas i rad motsvarar det mer än ett varv runt jorden. I jord- och skogsbruksministeriets rapport från 2008 uppskattas det att omkring 12 procent av rören är dåliga eller mycket dåliga och borde saneras. Det är en rörsträcka lika lång som fågelvägen från Helsingfors till Madrid, tur och retur. 
I Pargas kommun finns flera mindre, äldre reningsverk ute i skärgården: på Houtskär, i Nagu och i Korpo. De har liknande problem som andra små reningsverk som är kopplade till säsongbetonad bosättning, såsom semesterbyar. I alla regioner har dessa svårt att uppfylla kraven, främst på grund av stora variationer i det inkommande flödet. På Kimitoön är målet att all rening koncentreras till Dalsbruks reningsverk, som förstoras.
Också i Österbotten byggs rörnätet ut och reningen koncentreras till färre, större enheter. Idag finns det 57 reningsverk i södra Österbotten och det är i de mindre reningsverken som reningen är av varierande kvalitet. De största reningsverken finns i Seinäjoki (PE 110 000) och i Vasa (PE 70 000). 

Hur åtgärda problemen?
Problemen vid reningsverken beror oftast på stora mängder ytvatten som läcker in, gamla rör eller föråldrade processer. Det behövs pengar för sanering och förnyelse, men vem ska betala? Behandlingen av avloppsvatten bekostas i första hand med användar-avgifter. Staten stöder projekt där kostnaderna är oskäligt höga och åtgärderna minskar belastningen på miljön effektivt. Stöden riktas direkt till bygget av avloppsrör för överföring, men inte till själva reningsverken. Målet är att koncentrera reningen till färre, stora enheter. Reningsverken är däremot mottagare av vattentjänststöd. 
– Det kan orsaka motsättningar, påpekar Heikki Elomaa. Till exempel Källdinge fiskehamns reningsverk i Pargas är till största delen finansierat med näringsverksamhetsstöd. Att bygga avloppsrör som för över vattnet till ett större reningsverk skulle ha varit en effektivare lösning och ha kostat lika mycket. Det kunde inte förverkligas, för det fick man inte stöd för, berättar Elomaa. 
Heikki Elomaa ser med bestörtning på att staten har meddelat att de inom några år kommer att dra in stöden för vattentjänstprojekt. Han anser att stöden är nödvändiga för att minska avloppsvattenbelastningen i glesbygden. Stöden gör att man kan man grunda vattenandelslag och behandla vattnet centraliserat. Carola Storgård-Envall, överinspektör vid Södra Österbottens NTM-central håller med. Också där behövs i fortsättningen stöd för att kunna bygga ut avlopprörsnätet. 
– De kommande skärpta kraven på att avlägsna kväve betyder dyra investeringar vid mindre reningsverk, säger Storgård-Envall. 
Ari Kangas i Nyland är mer bekymrad över att det saknas en kritisk diskussion kring centraliseringen av avloppsvattenreningen. Överföringsavloppsrör är inte riskfria. Rören och pumparna behöver underhåll och rörsystem kan rasa ihop. Har tillräckliga riskanalyser gjorts? Kangas frågar sig också om vattenandelslag bygger på en tillräckligt stadig grund för att kunna fungera bra i längden? Enligt Kangas kan också fastighetsvisa system vara välfungerande och goda alternativ. 
– Man skall inte stirra sig blind på centralisering, anser Kangas. 
Överens är de om hur viktigt det är med kontinuitet och yrkesstolthet i skötseln av reningsverk. Ett mindre, omodernt reningsverk kan fungera utmärkt om skötaren känner det. Skötseln vid de minsta reningsverken är idag ofta utlokaliserad och besöken vid reningsverken är slumpmässiga, vilket gör att helhetsuppfattningen om reningsverkets funktion helt saknas. Många erfarna skötare pensioneras inom kort och Kangas betonar riskerna med att spara på personalkostnader. Han uppmuntrar också reningsverken att utföra vattenanalyser oftare än vad som förutsätts i miljötillstånden.

Vår granskning visar att de kommunala reningsverken ändå fungerar rätt bra i Svenskfinland. Men vi står inför nya utmaningar. 
– Framtidens utmaning kommer att vara kemikalieresterna, tror Ari Kangas vid Nylands NTM-central. 
Hur reningsverken avlägsnar farliga och skadliga ämnen som finns i avloppsvattnet i små mängder, såsom läkemedelsrester, hormoner, tungmetaller och kemikalier från plast, kläder och kosmetika, följs inte upp idag. Processerna i reningsverken avlägsnar en del av ämnena, men det saknas tillräcklig kunskap om hur detta går till och hur man kunde effektivera processerna. Hur ämnena samverkar och hur de påverkar miljön vet man inte heller med säkerhet.

Klara Eklund. Finlands Natur 4/2014.
Kommentarer (0)
Skriv siffran 6 med bokstäver:

Resultat för miljöteknik:

Batterier blir gödsel

Uttjänta batterier kunde återvinnas effektivare om vi såg till att batterierna oftare hittade sin väg till rätt in­samlingskärl. Det senaste är att batteriavfallet i slut­ändan blir gödsel, som är godkänd även i ekologisk odling.

Slipa istället för att skaffa nytt

Man kan förlänga knivars livslängd med tiotals år om man slipar dem regelbundet istället för att köpa nya genast då det blivit ovassa.

Lappa tält och sovsäck

Markus Weckman, vildmarksguide och försäljare av utelivsutrustning, ger tips om hur man enkelt kan laga sin utrustning om skador uppstår.

Automatik sparar energi i fastigheter

Nu görs allt större ansträngningar för att minska stora byggnaders energikonsumtion. Med modern digitalteknik går det att minska husbolagens energiåtgången betydligt, utan att det krävs aktiva insatser av invånarna.

Konsumenten villig – men samhället måste skapa förutsättningar för cirkulär ekonomi

Finlands utveckling mot en cirkulär ekonomi har börjat. Vetenskaplig forskning, innovationer och samarbete står i fokus, och med konsu­menternas hjälp kan den nödvändiga systemförändringen genomföras.

Internet belastar miljön

Streaming av videor, allt från YouTube till långfilmer, har fått internets koldioxidutsläpp att växa explosionsartat. Streamingen för­brukar allt mer energi, en ökning som inte syns på din elräkning men som bidrar till att den globala elkonsumtionen ökar.

Berget värmer höghus i Esbo

Med hjälp av bergvärme och återvinning av värmen ur ventilations­luften ska höghusets 42 lägenheter minska sin förbrukning av energi för uppvärmning med minst två tredjedelar.

Lärorikt och energismart när familjen Taevs byggde hus

När familjen Taevs/Engblom planerade sitt hus var målet ett hälsosamt hus som passar en familj till ett överkomligt pris. Samtidigt ville familjen prova något annat än dagens standardhus. De är nöjda med resultatet men är som alla husbyggare många erfarenheter rikare.

Energisnålt med egen produktion

I Korpo har en ombyggd ladugård blivit ett energisnålt bostadshus där sol, vind och ved ger värme och el.

Starkt solsken får Christian att mysa

På ett tak i centrala Borgå blänker en rad vakuumrör i solen. Det är Christian Westerlunds och Sofia Luojukoskis solfångare som förser tomtens två hus med uppvärmning och varmvatten. Foto: Tina Nyfors.

Enkelt pelletssystem värmer hela huset

Emilia Söderlund och Henri Heikkinen köpte ett hus på landet utanför Karis år 2009. Det första de gjorde var att slänga ut oljepannan och ersätta den med ett miljövänligt alternativ. Deras val är pellets.

Energismart i Syslilax

Då kylan börjar knäppa i knutarna ökar energiför­brukningen, vilket syns i plånboken för dem som har direkt elvärme. Stigande elöverföringspriser är ytterligare en orsak till att minska sitt beroende av elström. En modern vedpanna är ett miljövänligt alternativ.

Jorden värmer

På ett år sparade Villa Elfvik 57 megawattimmar elström jämfört med föregående år. Det motsvarar elförbrukningen i ett egnahemshus med fyra invånare under tre år. Omräknat i koldioxid motsvarar inbesparingen utsläppen från en personbil som kör 75 000 kilometer.

Återvinn mer, bränn mindre

Återvinning av textilier är ett hett ämne just nu. Nya lösningar för återvinning och återanvändning sökes eftersom man har insett hurudant slöseri det är att låta textilfibrer slinka utanför kretsloppet. 

Solja valde solen året runt

Behöver du tvättmaskin? Kylskåp? Eller är det någonting annat du söker efter för att få in solen i ditt liv?

Huset som aldrig ska bli sjukt

Kasta bort alla möbler, böcker, dockskåp och allt som inte går att tvätta i 90 grader. Blockera passagen mellan nedre och övre våningen hermetiskt med plast. Och lämna bostaden inom en vecka.

Kemikaliesanering – utmaning i u-länder

Minamata, Bhopal, Seveso, Chernobyl, Fukushima… Listan är lång över katastrofer vid industrianläggningar som lett till massdöd och enorma mänskliga lidanden.

Stefans alternativa stuglösningar

– Varför svarade du inte på min offertförfrågan? – För du har inga råd. – Det är väl jag som avgör om jag har råd? – Vad skulle det kosta att få el till ön? – 330 000 euro.

Datageniets smarta noll-energihus

Te? Var så god! 98-gradigt vatten ur kökskranen. Bastun varm? Någon på toa? Spjället öppet? Kolla dataskärmen i ditt rum. Välkommen in längs rutschbanan!

Kommunala avlopp under lupp

Idag kan reningsverken effektivt rena vårt avloppsvatten. De stora gör det. Men trots mildare krav på mindre reningsverk släppte till exempel omkring 40 procent av reningsverken i Nyland under fjolåret ut mer än de hade lov till.

Han tror på elbilens framtid

Trafiken står för en femtedel av Finlands koldioxidutsläpp. Av denna andel bidrar vägtrafiken med 90 procent. Att ersätta bensin- och dieseldrivna bilar med elbilar vore ett sätt att minska utsläppen.

Växthusen blir energismartare

Växthusodlare som Stefan Gulin i Närpes har börjat övergå till inhemska fasta bränslen istället för brännolja. Lovande försök pågår med energisnål LED-belysning.

Fångad dimma bevattnar hotad skog

Byborna i ökenlandskapet Atiquipa på Perus västkust har kullarna, havet och dimman att tacka för sin växtlighet. Inom ett finländskt biståndsprojekt jobbar byborna för att plantera mer skog på de karga kullarna.

Res över Östersjön på naturgas

I januari börjar världens mest miljövänliga kryssningsfartyg – åtminstone enligt Viking Line – trafikera mellan Åbo och Stockholm. Viking Grace är framtidssäkrad, säger projektchef Kari Granberg.

Odla på taken går bra

Att odla växter på hustaken är ett utmärkt sätt att göra stads­miljön grönare, luften friskare och temperaturen inomhus behagligare. Matnyttiga grödor som blommar vackert kan ge takodlaren stor personlig tillfredsställelse.

Med etanol mår miljön bättre

”Överväg först om du alls ska köra bil, sedan om du kan ta i bruk en energieffektiv bil och till sist om du kan utnyttja ett miljövänligt bränsle”. Det säger Mika Aho, chef för St1 Biofuels Oy.

Biobränsle från alger fullt möjligt

Algodlingar kan ge en skörd på tiotals ton biomassa per hektar. Odlingarna konkurrerar inte om arealer med jordbruket. Om odlingstekniken utvecklas kan biobränsle från alger ersätta oljan på sikt.