Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Stefans alternativa stuglösningar

– Varför svarade du inte på min offertförfrågan?
– För du har inga råd.
– Det är väl jag som avgör om jag har råd?
– Vad skulle det kosta att få el till ön?
– 330 000 euro.

Så gick det när Stefan Zilliacus för tio år sedan bad om en offert för att förse sin sommarstuga med el. Stugan finns på en ö väster om Berghamn, söder om Nagu – 1,2 sjömil från närmaste elstolpe.
Drömmen om att bara kunna trycka på en lampknapp fick sig en törn. Men är man elingenjör och fixare ger man inte upp så lätt. Och så hade ju pappa Bez redan tagit det första steget.
– Pappa skaffade en av de första kommersiella modellerna av solpaneler på 1970-talet. En liten panel och en liten controller som fick två små lampor att lysa svagt, ler Stefan.
Panelen var nog ändå den lilla gnistan som tände hans solpassion. 

Stefan började med att skaffa ett 12 volts system bestående av en 100 watts solpanel, och två parallellkopplade batterier med kapaciteten 2 x 110 amperetimmar. Senare utvidgade han batterikapaciteten till sammanlagt 440 amperetimmar och det nöjde han sig med en tid. 
– Det är viktigt att satsa på en bra kontrollenhet. Då kan du lätt följa med hur batterierna laddas och hur mycket el du har kvar, konstaterar Stefan. 
12-voltsystem får man installera själv och idag finns det många olika apparater för 12-volt, allt från kaffekokare till TV-apparater. Prylar som är gjorda för att sticka in i cigarettändaruttaget i en bil fungerar utmärkt i stugan, till exempel en mobiltelefonladdare eller en PC-laddare för bilar. Och det som inte fungerar går att bygga om – om man är elingenjör. Stefans fru blev en gång förtjust i en designad petroleumlykta.   
– Svindyr. Så jag ringde till fabriken och frågade om de hade någon söndrig lykta. Söndrig, sa de? Varför det? Joo. Men varför
Så Stefan åkte ut och valde en vacker petroleumlykta vars tändningsmekanism gått sönder. 300 euros lyktan fick han för 20. Sen byggde han bara om den till en LED-version. 

 

Enligt Stefan har LED-lamporna revolutionerat skärgårdsboendet. De är effektiva men förbrukar ytterst lite el. 
– Visst blir man bekvämare av sig. Förr sprang jag alltid och knäppte av lamporna i alla rum, men nu blir de nog ofta på, konstaterar Stefan.
LED-lamporna kombinerar han med lågenergilampor över matbordet för att få ett varmare ljus.

 

Vad kan då kopplas till ett 12 volts-system? Jo, åtminstone mindre köksapparater, lampor, radio och vattenpump. Kopplar man in en inverter som omvandlar 12 volt till vanlig nätström, 220–240 volt, passar det för vanliga TV-apparater, köksmaskiner, DVD och dylikt. Stefan påminner om att alla nätströmsinstallationer och kopplingar måste göras av ett proffs.
– Positivt är att apparaternas effektförbrukning minskar hela tiden. Förr förbrukade en TV 100 watt. Idag är vi nere i 40 watt.

 

Av de första försöken fick Stefan blodad tand. Då han flyttade in i stora huset på ön för fem år sedan blåste han ur det helt och byggde en ny stuga innanför det gamla skalet. Här drog han in två parallella elsystem. Ett 12 volt och ett 220 volt. För förr eller senare kommer kanske någon att koppla in ön till det kommunala elnätet. Dessutom utökade han batterikapaciteten till 1 000 ampertimmar och solpanelen till 250 watt.
– Man kan aldrig ha för många batterier, konstaterar Stefan. Ju fler, desto bättre. Det goda med batterier som är kopplade till en solpanel är att de aldrig laddas ur helt, inte ens på vintern.
Det betyder också att batterierna håller länge. Stefans batterier från 1984 är ännu i bruk på bland annat utetoan. 

Solpanelerna kombinerade Stefan med ett litet vindkraftverk som han själv byggde upp, omkring 20 meter från huset. Men han blev besviken på att det gav så lite ström i proportion till solpanelerna och att det förde en massa oljud.  
– Jag förstår dem som blir psykade av stora möllor, säger Zilliacus. Det hördes alltid ett visslande ssjj-ljud som just när man hade vant sig vid det bytte frekvens. 
Nu har han monterat ner vindkraftverket, men inte för gott. Någon gång ska han bygga upp det igen med större rotorblad, men på andra sidan ön. Problemet är bara att ju längre bort man placerar ett vindkraftverk, desto tjockare kabel måste man använda. 
– Mitt vindkraftverk kostade kanske 900 euro. Men en kabel, tjock som tummen kostar 30 euro metern. Räkna själv ut vad det blir om jag placerar kraftverket 200 meter längre bort. 

 

Eftersom borrbrunnen på ön inte gav tillräckligt med vatten beslöt Stefan att utnyttja regnvatten. Genom att låta regnvattnet rinna in i tunnorna genom tre filter och därefter seriekoppla flera vattentunnor i rad åtgärdade han vattenbristen. Med hjälp av solenergi pumpas det kristallklara vattnet upp till varmvattenberedaren, som dock drivs med gas. 
– Du får aldrig så mycket effekt ur ett 12 volts solsystem att du kan få en boiler att fungera, konstaterar han.
En dag kanske han satsar på solfångare, men han är nöjd med sitt blandsystem, trots att det inte är 100 procent miljövänligt. Han har 85 gradigt varmvatten med ett bra tryck, 14 liter per minut. Att duscha, diska eller tvätta sig är inte längre ett projekt – förutsatt att det regnar tillräckligt. 
Avloppsvattnet rinner ut genom ett gråvattenfilter placerat under huset. 

 

– En kväll, då batterikapaciten ännu inte var fullt utbyggd, satt husets damer och tittade på prinsessbröllop och då sa det plötsligt poff. Energin räckte inte till och det var stor katastrof, minns Stefan.
Ingen panik. Som backup har Stefan en generator som drivs med bensin.  
– Den drar vansinnigt lite bensin. Det går mer bensin under en resa till butiken än vad generatorn konsumerar under hela sommaren, säger Stefan. 
Generatorn behövs också för effektkrävande maskiner såsom borrmaskiner, sågar, dammsugare och stryklod. 
– Med åren blir jag allt mer miljömedveten. I början tänkte jag nog mest på att allt skulle fungera och att det skulle vara praktiskt.

 

Toaletten på ön är komposterande och luktfri, hushållsavfallet komposteras och blir mull för köksträdgården som vattnas med det renade gråvattnet. Men ännu har Stefan lite kvar att utveckla innan hans system blir helt miljövänliga. Kylskåpet och spisen går med gas och vedspisen kompletteras med en oljekamin, som tänds och styrs av strömmen från solpanelerna. 

 

Stefan Zilliacus ser framtiden för skärgårdsboendet som en symbios mellan ortsborna och sommargästerna. Genom att utveckla, sälja och montera upp alternativa infrastrukturlösningar för deltidsboende får ortsborna jobb. Om stugorna är bekväma blir vistelsen där längre. Då finns det behov av fler tjänster. Det blir en win win-situation för alla.

 

Henrika Mercadante, Finlands Natur nr 2/2015
Kommentarer (0)
Skriv siffran 9 med bokstäver:

Resultat för miljöteknik:

Batterier blir gödsel

Uttjänta batterier kunde återvinnas effektivare om vi såg till att batterierna oftare hittade sin väg till rätt in­samlingskärl. Det senaste är att batteriavfallet i slut­ändan blir gödsel, som är godkänd även i ekologisk odling.

Slipa istället för att skaffa nytt

Man kan förlänga knivars livslängd med tiotals år om man slipar dem regelbundet istället för att köpa nya genast då det blivit ovassa.

Lappa tält och sovsäck

Markus Weckman, vildmarksguide och försäljare av utelivsutrustning, ger tips om hur man enkelt kan laga sin utrustning om skador uppstår.

Automatik sparar energi i fastigheter

Nu görs allt större ansträngningar för att minska stora byggnaders energikonsumtion. Med modern digitalteknik går det att minska husbolagens energiåtgången betydligt, utan att det krävs aktiva insatser av invånarna.

Konsumenten villig – men samhället måste skapa förutsättningar för cirkulär ekonomi

Finlands utveckling mot en cirkulär ekonomi har börjat. Vetenskaplig forskning, innovationer och samarbete står i fokus, och med konsu­menternas hjälp kan den nödvändiga systemförändringen genomföras.

Internet belastar miljön

Streaming av videor, allt från YouTube till långfilmer, har fått internets koldioxidutsläpp att växa explosionsartat. Streamingen för­brukar allt mer energi, en ökning som inte syns på din elräkning men som bidrar till att den globala elkonsumtionen ökar.

Berget värmer höghus i Esbo

Med hjälp av bergvärme och återvinning av värmen ur ventilations­luften ska höghusets 42 lägenheter minska sin förbrukning av energi för uppvärmning med minst två tredjedelar.

Lärorikt och energismart när familjen Taevs byggde hus

När familjen Taevs/Engblom planerade sitt hus var målet ett hälsosamt hus som passar en familj till ett överkomligt pris. Samtidigt ville familjen prova något annat än dagens standardhus. De är nöjda med resultatet men är som alla husbyggare många erfarenheter rikare.

Energisnålt med egen produktion

I Korpo har en ombyggd ladugård blivit ett energisnålt bostadshus där sol, vind och ved ger värme och el.

Starkt solsken får Christian att mysa

På ett tak i centrala Borgå blänker en rad vakuumrör i solen. Det är Christian Westerlunds och Sofia Luojukoskis solfångare som förser tomtens två hus med uppvärmning och varmvatten. Foto: Tina Nyfors.

Enkelt pelletssystem värmer hela huset

Emilia Söderlund och Henri Heikkinen köpte ett hus på landet utanför Karis år 2009. Det första de gjorde var att slänga ut oljepannan och ersätta den med ett miljövänligt alternativ. Deras val är pellets.

Energismart i Syslilax

Då kylan börjar knäppa i knutarna ökar energiför­brukningen, vilket syns i plånboken för dem som har direkt elvärme. Stigande elöverföringspriser är ytterligare en orsak till att minska sitt beroende av elström. En modern vedpanna är ett miljövänligt alternativ.

Jorden värmer

På ett år sparade Villa Elfvik 57 megawattimmar elström jämfört med föregående år. Det motsvarar elförbrukningen i ett egnahemshus med fyra invånare under tre år. Omräknat i koldioxid motsvarar inbesparingen utsläppen från en personbil som kör 75 000 kilometer.

Återvinn mer, bränn mindre

Återvinning av textilier är ett hett ämne just nu. Nya lösningar för återvinning och återanvändning sökes eftersom man har insett hurudant slöseri det är att låta textilfibrer slinka utanför kretsloppet. 

Solja valde solen året runt

Behöver du tvättmaskin? Kylskåp? Eller är det någonting annat du söker efter för att få in solen i ditt liv?

Huset som aldrig ska bli sjukt

Kasta bort alla möbler, böcker, dockskåp och allt som inte går att tvätta i 90 grader. Blockera passagen mellan nedre och övre våningen hermetiskt med plast. Och lämna bostaden inom en vecka.

Kemikaliesanering – utmaning i u-länder

Minamata, Bhopal, Seveso, Chernobyl, Fukushima… Listan är lång över katastrofer vid industrianläggningar som lett till massdöd och enorma mänskliga lidanden.

Stefans alternativa stuglösningar

– Varför svarade du inte på min offertförfrågan? – För du har inga råd. – Det är väl jag som avgör om jag har råd? – Vad skulle det kosta att få el till ön? – 330 000 euro.

Datageniets smarta noll-energihus

Te? Var så god! 98-gradigt vatten ur kökskranen. Bastun varm? Någon på toa? Spjället öppet? Kolla dataskärmen i ditt rum. Välkommen in längs rutschbanan!

Kommunala avlopp under lupp

Idag kan reningsverken effektivt rena vårt avloppsvatten. De stora gör det. Men trots mildare krav på mindre reningsverk släppte till exempel omkring 40 procent av reningsverken i Nyland under fjolåret ut mer än de hade lov till.

Han tror på elbilens framtid

Trafiken står för en femtedel av Finlands koldioxidutsläpp. Av denna andel bidrar vägtrafiken med 90 procent. Att ersätta bensin- och dieseldrivna bilar med elbilar vore ett sätt att minska utsläppen.

Växthusen blir energismartare

Växthusodlare som Stefan Gulin i Närpes har börjat övergå till inhemska fasta bränslen istället för brännolja. Lovande försök pågår med energisnål LED-belysning.

Fångad dimma bevattnar hotad skog

Byborna i ökenlandskapet Atiquipa på Perus västkust har kullarna, havet och dimman att tacka för sin växtlighet. Inom ett finländskt biståndsprojekt jobbar byborna för att plantera mer skog på de karga kullarna.

Res över Östersjön på naturgas

I januari börjar världens mest miljövänliga kryssningsfartyg – åtminstone enligt Viking Line – trafikera mellan Åbo och Stockholm. Viking Grace är framtidssäkrad, säger projektchef Kari Granberg.

Odla på taken går bra

Att odla växter på hustaken är ett utmärkt sätt att göra stads­miljön grönare, luften friskare och temperaturen inomhus behagligare. Matnyttiga grödor som blommar vackert kan ge takodlaren stor personlig tillfredsställelse.

Med etanol mår miljön bättre

”Överväg först om du alls ska köra bil, sedan om du kan ta i bruk en energieffektiv bil och till sist om du kan utnyttja ett miljövänligt bränsle”. Det säger Mika Aho, chef för St1 Biofuels Oy.

Biobränsle från alger fullt möjligt

Algodlingar kan ge en skörd på tiotals ton biomassa per hektar. Odlingarna konkurrerar inte om arealer med jordbruket. Om odlingstekniken utvecklas kan biobränsle från alger ersätta oljan på sikt.