Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Huset som aldrig ska bli sjukt

Kasta bort alla möbler, böcker, dockskåp och allt som inte går att tvätta i 90 grader. Blockera passagen mellan nedre och övre våningen hermetiskt med plast. Och lämna bostaden inom en vecka.

Det här var domen efter att Petri Malmelin låtit undersöka kvaliteten på inomhusluften i sitt hem. Familjen hade bott två månader i huset och alla började få problem med hälsan. Golvet var nylackerat och de hade försökt vädra ut målfärgslukten. Men den försvann inte. För det var ingen målfärgslukt. Det var stanken av mikrober av mögelarten Aspergillus versicolor
– Du förstår att efter den upplevelsen var det a och o för oss att få ett friskt hem, berättar Malmelin. 

Tanken på ett nytt hus, Talo 2020, ett modellexemplar som skulle uppfylla kraven på energieffektivitet anno 2020 och aldrig bli sjukt, började ta form och sommaren 2015 blev drömmen verklighet och familjen flyttade in.
Malmelins hus har formen av en skolåda i två våningar med pulpettak. I huset utnyttjas både passiv och aktiv sol-teknik. Huset är vänt mot söder och badar i solljus under vintern via stora fyrdubbla fönster. Takutsprången är tre meter längre än normalt mot söder och väster, både för att hindra att väggarna blir våta och för att ge skugga under somrarna. Balkongen som omger huset dekoreras på utsatta platser av täta träribbor som bromsar vinden och regnet året runt. Väggarna är en halv meter tjocka, byggda av värmeblock. Allt är minutiöst isolerat och eventuella värmeläckor avslöjade med värmekamera och åtgärdade. Luftväxlingen sköts maskinellt, med ett ventilationssystem med värmeåtervinning.

 

Kärnan i huset är en hybridvarmvattenberedare. Hit leds husets värmeenergi som samlas in via värmeslingor i de två skorstenarna, med jordvärmepumpen och med solfångaren på taket. Energin omvandlas sedan till golvvärme och varmvatten. 
Dessutom har Malmelin 14 kvadratmeter solpaneler på taket som producerar el. Familjen har ett avtal med Fortum om att kunna sälja eventuell överloppsenergi till nätet. Bra business?
– Nej, säger Malmelin. Om jag säljer el får jag en femtedel av vad jag betalar för att köpa samma mängd el. Men min överloppsel tas i alla fall till vara, säger han.
Inom ett par år hoppas han kunna ha en elbil i garaget som fungerar som elreserv. Tanken är att han kan låna el av bilen under de timmar då elen är dyr och ladda upp den igen under nattens timmar.  

Visst låter ett supertätt hus optimalt med tanke på energikostnaderna. Men hur klara sig utan fuktskador – Malmelins fiende nummer ett? Ja, huset är byggt på toppen av ett berg på väldränerad, välvd grund så att allt eventuellt vattnen rinner av. Källaren är inte nedsänkt i utan byggd på marken för att minimera möjligheten till fuktskador. Dessutom finns en extra skyddsmur vid sidan om källarväggen som hindrar den från att bli våt. 
– Jag räknar med att mitt hus ska hålla – och hålla sig friskt – i åtminstone 100 år, berättar Malmelin stolt.
Och börjar någonting oplanerat hända inne i väggarna märker han det genast. Inne i husets inre finns nämligen 100 sensorer som mäter att strukturen mår bra, att inomhusluften är god och hur mycket energi som alstras och förbrukas. Per dator kan Malmelin följa med fukthalten i grunden, timme för timme. Om han någon gång vill sälja huset kan han överlämna en rapport till exempel över hur huset mått under de 30 senaste åren, dag för dag om köparen så önskar. 3 000 euro kostade sensorsystemet och Malmelin frågar sig varför inte fler husbyggare låter installera ett.
– Tyvärr kan man idag inte gå till en lucka och säga: Jag vill ha ett sensorsystem för mitt hus. De färdiga system som säljs är dyra, det finns en stor risk för att de inte fungerar och ofta är tekniken redan föråldrad då de säljs, anser Malmelin.

Vill man ha ny teknik gäller det att börja jaga efter specialister. Malmelin beslöt att samla ihop ett team av de bästa och mest entusiastiska experterna i vårt land. Arkitekten Pia Krogius med CEPH-certifikat (Central European Passive House-certifikat) hittade han i Uleåborg. Därtill behövdes specialister på allt från inneluft till hybridvärme och trådlös informationsteknik. Planeringen tog ett år. 
Hur vet då en lekman vilka material och vilken apparatur han ska välja? Först gäller det att kolla om produkterna har en prestandadeklaration, DOP, som idag är obligatorisk och beskriver byggvarornas egenskaper.
– Jag märkte att jag kunde rata två tredjedelar av det som fanns till salu bara för att varorna saknade prestandadeklaration. I alla fall innanför Ring trean kommer byggnadsinspektörerna inte att godkänna bygget om apparaterna saknar DOP, förklarar Malmelin.

Malmelin valde främst inhemska produkter av medelprisklass och är nöjd med sina val. Det enda som inte fungerade var inomhusluftfuktaren – och jordvärmepumpen.
– Då jag skulle byta ut den hade tillverkaren gått i konkurs, så nu blir det bara att köpa en ny.
Enligt Malmelin borde städerna i högre utsträckning sporra invånarna att avvända alternativa energikällor. I Uleåborg kan man till exempel få ett bidrag som motsvarar 25 procent av kostnaderna om man energieffektiverar bostaden
eller bygger ett nytt hus som utnyttjar förnybara energikällor. 

Mer om Talo 2020 på finska på http://www.talo2020.fi/

Malmelins råd till alla som planerar att bygga ett hus 

1. Se till att huset hålls torrt. Det gäller både att förvara byggnadsmaterialet torrt och att ge strukturen tillräcklig tid att torka mellan byggnadsfaserna, att dräneras tomten rätt och att bygga så att väggarna inte blir våta då det regnar.

2. Välj rätt tomt. Det finns många egnahemshustomter där det inte lönar sig att bygga. Placera huset rätt på tomten så att du utnyttjar solen maximalt och får skugga under den hetaste tiden på dagen under sommaren.

3. Låt planeringen ta tid. Dina val i detta skede påverkar hur dyrt ditt bygge blir, så var noggrann. 

4. Välj professionella planerare och byggmästare som inte slarvar. Du har inte råd med att någon begår misstag, särskilt inte då grunden läggs. I det långa loppet blir det dyrt. Övervaka därför arbetet hela tiden.

 

 

 

 

Henrika Mercadante, FInlands Natur nr 1/2016
Kommentarer (0)
Skriv siffran 4 med bokstäver:

Resultat för miljöteknik:

Batterier blir gödsel

Uttjänta batterier kunde återvinnas effektivare om vi såg till att batterierna oftare hittade sin väg till rätt in­samlingskärl. Det senaste är att batteriavfallet i slut­ändan blir gödsel, som är godkänd även i ekologisk odling.

Slipa istället för att skaffa nytt

Man kan förlänga knivars livslängd med tiotals år om man slipar dem regelbundet istället för att köpa nya genast då det blivit ovassa.

Lappa tält och sovsäck

Markus Weckman, vildmarksguide och försäljare av utelivsutrustning, ger tips om hur man enkelt kan laga sin utrustning om skador uppstår.

Automatik sparar energi i fastigheter

Nu görs allt större ansträngningar för att minska stora byggnaders energikonsumtion. Med modern digitalteknik går det att minska husbolagens energiåtgången betydligt, utan att det krävs aktiva insatser av invånarna.

Konsumenten villig – men samhället måste skapa förutsättningar för cirkulär ekonomi

Finlands utveckling mot en cirkulär ekonomi har börjat. Vetenskaplig forskning, innovationer och samarbete står i fokus, och med konsu­menternas hjälp kan den nödvändiga systemförändringen genomföras.

Internet belastar miljön

Streaming av videor, allt från YouTube till långfilmer, har fått internets koldioxidutsläpp att växa explosionsartat. Streamingen för­brukar allt mer energi, en ökning som inte syns på din elräkning men som bidrar till att den globala elkonsumtionen ökar.

Berget värmer höghus i Esbo

Med hjälp av bergvärme och återvinning av värmen ur ventilations­luften ska höghusets 42 lägenheter minska sin förbrukning av energi för uppvärmning med minst två tredjedelar.

Lärorikt och energismart när familjen Taevs byggde hus

När familjen Taevs/Engblom planerade sitt hus var målet ett hälsosamt hus som passar en familj till ett överkomligt pris. Samtidigt ville familjen prova något annat än dagens standardhus. De är nöjda med resultatet men är som alla husbyggare många erfarenheter rikare.

Energisnålt med egen produktion

I Korpo har en ombyggd ladugård blivit ett energisnålt bostadshus där sol, vind och ved ger värme och el.

Starkt solsken får Christian att mysa

På ett tak i centrala Borgå blänker en rad vakuumrör i solen. Det är Christian Westerlunds och Sofia Luojukoskis solfångare som förser tomtens två hus med uppvärmning och varmvatten. Foto: Tina Nyfors.

Enkelt pelletssystem värmer hela huset

Emilia Söderlund och Henri Heikkinen köpte ett hus på landet utanför Karis år 2009. Det första de gjorde var att slänga ut oljepannan och ersätta den med ett miljövänligt alternativ. Deras val är pellets.

Energismart i Syslilax

Då kylan börjar knäppa i knutarna ökar energiför­brukningen, vilket syns i plånboken för dem som har direkt elvärme. Stigande elöverföringspriser är ytterligare en orsak till att minska sitt beroende av elström. En modern vedpanna är ett miljövänligt alternativ.

Jorden värmer

På ett år sparade Villa Elfvik 57 megawattimmar elström jämfört med föregående år. Det motsvarar elförbrukningen i ett egnahemshus med fyra invånare under tre år. Omräknat i koldioxid motsvarar inbesparingen utsläppen från en personbil som kör 75 000 kilometer.

Återvinn mer, bränn mindre

Återvinning av textilier är ett hett ämne just nu. Nya lösningar för återvinning och återanvändning sökes eftersom man har insett hurudant slöseri det är att låta textilfibrer slinka utanför kretsloppet. 

Solja valde solen året runt

Behöver du tvättmaskin? Kylskåp? Eller är det någonting annat du söker efter för att få in solen i ditt liv?

Huset som aldrig ska bli sjukt

Kasta bort alla möbler, böcker, dockskåp och allt som inte går att tvätta i 90 grader. Blockera passagen mellan nedre och övre våningen hermetiskt med plast. Och lämna bostaden inom en vecka.

Kemikaliesanering – utmaning i u-länder

Minamata, Bhopal, Seveso, Chernobyl, Fukushima… Listan är lång över katastrofer vid industrianläggningar som lett till massdöd och enorma mänskliga lidanden.

Stefans alternativa stuglösningar

– Varför svarade du inte på min offertförfrågan? – För du har inga råd. – Det är väl jag som avgör om jag har råd? – Vad skulle det kosta att få el till ön? – 330 000 euro.

Datageniets smarta noll-energihus

Te? Var så god! 98-gradigt vatten ur kökskranen. Bastun varm? Någon på toa? Spjället öppet? Kolla dataskärmen i ditt rum. Välkommen in längs rutschbanan!

Kommunala avlopp under lupp

Idag kan reningsverken effektivt rena vårt avloppsvatten. De stora gör det. Men trots mildare krav på mindre reningsverk släppte till exempel omkring 40 procent av reningsverken i Nyland under fjolåret ut mer än de hade lov till.

Han tror på elbilens framtid

Trafiken står för en femtedel av Finlands koldioxidutsläpp. Av denna andel bidrar vägtrafiken med 90 procent. Att ersätta bensin- och dieseldrivna bilar med elbilar vore ett sätt att minska utsläppen.

Växthusen blir energismartare

Växthusodlare som Stefan Gulin i Närpes har börjat övergå till inhemska fasta bränslen istället för brännolja. Lovande försök pågår med energisnål LED-belysning.

Fångad dimma bevattnar hotad skog

Byborna i ökenlandskapet Atiquipa på Perus västkust har kullarna, havet och dimman att tacka för sin växtlighet. Inom ett finländskt biståndsprojekt jobbar byborna för att plantera mer skog på de karga kullarna.

Res över Östersjön på naturgas

I januari börjar världens mest miljövänliga kryssningsfartyg – åtminstone enligt Viking Line – trafikera mellan Åbo och Stockholm. Viking Grace är framtidssäkrad, säger projektchef Kari Granberg.

Odla på taken går bra

Att odla växter på hustaken är ett utmärkt sätt att göra stads­miljön grönare, luften friskare och temperaturen inomhus behagligare. Matnyttiga grödor som blommar vackert kan ge takodlaren stor personlig tillfredsställelse.

Med etanol mår miljön bättre

”Överväg först om du alls ska köra bil, sedan om du kan ta i bruk en energieffektiv bil och till sist om du kan utnyttja ett miljövänligt bränsle”. Det säger Mika Aho, chef för St1 Biofuels Oy.

Biobränsle från alger fullt möjligt

Algodlingar kan ge en skörd på tiotals ton biomassa per hektar. Odlingarna konkurrerar inte om arealer med jordbruket. Om odlingstekniken utvecklas kan biobränsle från alger ersätta oljan på sikt.