Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Återvinn mer, bränn mindre

Återvinning av textilier är ett hett ämne just nu. Nya lösningar för återvinning och återanvändning sökes eftersom man har insett hurudant slöseri det är att låta textilfibrer slinka utanför kretsloppet. 

Vad händer med de 71 miljoner kilogram textilavfall vi finländare årligen producerar? En liten del cirkulerar via loppisar. Några företag som GlobeHope och Melkei Design skapar kläder och accessoarer av gamla textilier, och det finns ett företag, Dafecor, som tillverkar bland annat oljebekämpnings-mattor av lump. Men största delen går till soporna och bränns till aska och energi. Organiskt material, inklusive lump, skall sorteras som energiavfall nu när det inte mera får föras till soptippen. Så värst resurssmart eller ekologiskt är det nog inte. 
– Då man bränner textilier går värde-fulla naturresurser till spillo. Förbränning är en enkel lösning, men det är varken smart eller hållbart, säger Pia Engström på Huvudstadsregionens återvinningscentral. 
Vi konsumerar också alldeles för mycket, och takten bara ökar på global nivå. Kläder ses som engångsvaror som snart slängs eller ges till välgörenhetsloppisar, som har svårt att bli av med kläder av dålig kvalitet. 
– Vi borde prata om klädernas kvanti-tet, men också kvalitet, konstaterar Engström. 
– Vi borde helt enkelt konsumera mindre, satsa på bättre kvalitet och ta bättre hand om våra textilier. 

Viljan att återvinna lump tycks finnas.
Finlayson fick in 15 ton gamla text-ilier på två månader, då företaget hade en kampanj där kunderna fick returnera gamla lakan och handdukar till deras butiker. Materialet förvandlas till trasmattor i samarbete med inhemska aktörer. Handdukar och de mest slitna lakanen förs till Dafecor, som återvinner dem som oljebekämpningsmattor. 
Erica Adlercreutz från Seppälä bekräftar återvinningsivern. Seppäläs provinsamling av lump inbringade 2,5 ton råvara på tre veckor. Insamlingen var i första hand ett test på hur kon-sumenterna vill hantera lump och också hur bra de kan sortera. Återvinningsvilja finns, men sorteringskunskaperna är bristfälliga. Trots att man hade bett om 100 procent naturfibrer, fick man in en hel del konstfibrer och blandade material. 
Också på loppmarknader känner man till att kunderna har svårt med sorteringen, de ser inte skillnaden mellan användbart och lump. Enligt Konsumentforskningscentret är cirka 23 procent av de kläder som doneras till välgörenhet oanvändbara och hamnar bland avfallet.

Adlercreutz framtidsvision är att återvinning av kläder skall vara lika enkel och naturlig som återvinning av papper. Ännu är vi är inte där, men kanske snart: Statens tekniska forskningscent-ral VTT har startat ett forskningsprojekt inom vilket man undersöker effektiv återvinning av textilier till nya fibrer. Det unika med projektet är att man har inkluderat aktörer från hela ”ekosystemet”: insamlingen, sorteringen, logistiken, designen och återförsäljningen. Samarbetsparterna jobbar tätt ihop för att få grepp om hela återvinningskedjan från insamling till färdig produkt.
Den kemiska återvinningsprocessen är under utveckling på VTT. Syntetiska material återvinns redan kemiskt, och nu vill VTT göra samma sak med cellu-losabaserade material, som bomull. Metodens utgångspunkt liknar framställning av viskos. I viskosprocessen använder man svavel och lut för att få fram cellulosafibrer ur trämassa. Svavlet utgör en hälsorisk för arbetarna. 
– I vår process ersätts svavlet med urea, berättar äldre forskare Pirjo Heikkilä på VTT. 
Innan man kan starta processen måste textilavfallet samlas in, sorteras, knappar och dragkedjor avlägsnas och materialet krossas. Huvudstads-regionens återvinningscentral och Seppälä skötte insamlingen och första sorteringen. Krossningen sköttes av företaget SUEZ, som utför mekanisk återvinning av textilier; man kardar krossad textilmassa till filtaktigt tyg. Av slutprodukten kan man till exempel tillverka överdrag för bilstolar, olje-bekämpningsmattor och rotmattor, som används vid trädgårdsodling. 
VTT:s process har visat sej fungera bra i laboratorieförhållanden och man har gjort ett testparti i en fabrik i Valkeakoski. Det färdiga materialet beskrivs som viskosliknande, glansigt och behagligt. Fibrerna som fabriken producerar spinns till tråd och vidare till tyg av ekodesignföretaget PureWaste. Seppälä designar och marknadsför provkollektionen, som sys upp av återvunnet material.
– Det måste ju finnas en marknad för produkten, konstaterar Heikkilä.
VTT är inte ensamma om sin forskning. Kemisk återvinning av cellulosabaserade fibrer studeras på många olika håll. I Sverige utvecklar man den så kallade lyocell-processen och på Aalto-universitetet arbetar man med joniska lösningsmedel. 
– Jag hoppas att vi alla lyckas. Det skulle öka antalet återvunna fibrer på marknaden och förhoppningsvis också få konsumenterna att snabbare acceptera återvunna material, konstaterar Heikkilä. 
Än så länge får vi vänta på kläder av återvunna fibrer och en fungerande infrastruktur för lumpinsamling. 

Först ska textilierna sorteras. Foto: VTT.

 

Erika Weckström, Finlands Natur nr 2/2016
Kommentarer (0)
Skriv siffran 1 med bokstäver:

Resultat för miljöteknik:

Batterier blir gödsel

Uttjänta batterier kunde återvinnas effektivare om vi såg till att batterierna oftare hittade sin väg till rätt in­samlingskärl. Det senaste är att batteriavfallet i slut­ändan blir gödsel, som är godkänd även i ekologisk odling.

Slipa istället för att skaffa nytt

Man kan förlänga knivars livslängd med tiotals år om man slipar dem regelbundet istället för att köpa nya genast då det blivit ovassa.

Lappa tält och sovsäck

Markus Weckman, vildmarksguide och försäljare av utelivsutrustning, ger tips om hur man enkelt kan laga sin utrustning om skador uppstår.

Automatik sparar energi i fastigheter

Nu görs allt större ansträngningar för att minska stora byggnaders energikonsumtion. Med modern digitalteknik går det att minska husbolagens energiåtgången betydligt, utan att det krävs aktiva insatser av invånarna.

Konsumenten villig – men samhället måste skapa förutsättningar för cirkulär ekonomi

Finlands utveckling mot en cirkulär ekonomi har börjat. Vetenskaplig forskning, innovationer och samarbete står i fokus, och med konsu­menternas hjälp kan den nödvändiga systemförändringen genomföras.

Internet belastar miljön

Streaming av videor, allt från YouTube till långfilmer, har fått internets koldioxidutsläpp att växa explosionsartat. Streamingen för­brukar allt mer energi, en ökning som inte syns på din elräkning men som bidrar till att den globala elkonsumtionen ökar.

Berget värmer höghus i Esbo

Med hjälp av bergvärme och återvinning av värmen ur ventilations­luften ska höghusets 42 lägenheter minska sin förbrukning av energi för uppvärmning med minst två tredjedelar.

Lärorikt och energismart när familjen Taevs byggde hus

När familjen Taevs/Engblom planerade sitt hus var målet ett hälsosamt hus som passar en familj till ett överkomligt pris. Samtidigt ville familjen prova något annat än dagens standardhus. De är nöjda med resultatet men är som alla husbyggare många erfarenheter rikare.

Energisnålt med egen produktion

I Korpo har en ombyggd ladugård blivit ett energisnålt bostadshus där sol, vind och ved ger värme och el.

Starkt solsken får Christian att mysa

På ett tak i centrala Borgå blänker en rad vakuumrör i solen. Det är Christian Westerlunds och Sofia Luojukoskis solfångare som förser tomtens två hus med uppvärmning och varmvatten. Foto: Tina Nyfors.

Enkelt pelletssystem värmer hela huset

Emilia Söderlund och Henri Heikkinen köpte ett hus på landet utanför Karis år 2009. Det första de gjorde var att slänga ut oljepannan och ersätta den med ett miljövänligt alternativ. Deras val är pellets.

Energismart i Syslilax

Då kylan börjar knäppa i knutarna ökar energiför­brukningen, vilket syns i plånboken för dem som har direkt elvärme. Stigande elöverföringspriser är ytterligare en orsak till att minska sitt beroende av elström. En modern vedpanna är ett miljövänligt alternativ.

Jorden värmer

På ett år sparade Villa Elfvik 57 megawattimmar elström jämfört med föregående år. Det motsvarar elförbrukningen i ett egnahemshus med fyra invånare under tre år. Omräknat i koldioxid motsvarar inbesparingen utsläppen från en personbil som kör 75 000 kilometer.

Återvinn mer, bränn mindre

Återvinning av textilier är ett hett ämne just nu. Nya lösningar för återvinning och återanvändning sökes eftersom man har insett hurudant slöseri det är att låta textilfibrer slinka utanför kretsloppet. 

Solja valde solen året runt

Behöver du tvättmaskin? Kylskåp? Eller är det någonting annat du söker efter för att få in solen i ditt liv?

Huset som aldrig ska bli sjukt

Kasta bort alla möbler, böcker, dockskåp och allt som inte går att tvätta i 90 grader. Blockera passagen mellan nedre och övre våningen hermetiskt med plast. Och lämna bostaden inom en vecka.

Kemikaliesanering – utmaning i u-länder

Minamata, Bhopal, Seveso, Chernobyl, Fukushima… Listan är lång över katastrofer vid industrianläggningar som lett till massdöd och enorma mänskliga lidanden.

Stefans alternativa stuglösningar

– Varför svarade du inte på min offertförfrågan? – För du har inga råd. – Det är väl jag som avgör om jag har råd? – Vad skulle det kosta att få el till ön? – 330 000 euro.

Datageniets smarta noll-energihus

Te? Var så god! 98-gradigt vatten ur kökskranen. Bastun varm? Någon på toa? Spjället öppet? Kolla dataskärmen i ditt rum. Välkommen in längs rutschbanan!

Kommunala avlopp under lupp

Idag kan reningsverken effektivt rena vårt avloppsvatten. De stora gör det. Men trots mildare krav på mindre reningsverk släppte till exempel omkring 40 procent av reningsverken i Nyland under fjolåret ut mer än de hade lov till.

Han tror på elbilens framtid

Trafiken står för en femtedel av Finlands koldioxidutsläpp. Av denna andel bidrar vägtrafiken med 90 procent. Att ersätta bensin- och dieseldrivna bilar med elbilar vore ett sätt att minska utsläppen.

Växthusen blir energismartare

Växthusodlare som Stefan Gulin i Närpes har börjat övergå till inhemska fasta bränslen istället för brännolja. Lovande försök pågår med energisnål LED-belysning.

Fångad dimma bevattnar hotad skog

Byborna i ökenlandskapet Atiquipa på Perus västkust har kullarna, havet och dimman att tacka för sin växtlighet. Inom ett finländskt biståndsprojekt jobbar byborna för att plantera mer skog på de karga kullarna.

Res över Östersjön på naturgas

I januari börjar världens mest miljövänliga kryssningsfartyg – åtminstone enligt Viking Line – trafikera mellan Åbo och Stockholm. Viking Grace är framtidssäkrad, säger projektchef Kari Granberg.

Odla på taken går bra

Att odla växter på hustaken är ett utmärkt sätt att göra stads­miljön grönare, luften friskare och temperaturen inomhus behagligare. Matnyttiga grödor som blommar vackert kan ge takodlaren stor personlig tillfredsställelse.

Med etanol mår miljön bättre

”Överväg först om du alls ska köra bil, sedan om du kan ta i bruk en energieffektiv bil och till sist om du kan utnyttja ett miljövänligt bränsle”. Det säger Mika Aho, chef för St1 Biofuels Oy.

Biobränsle från alger fullt möjligt

Algodlingar kan ge en skörd på tiotals ton biomassa per hektar. Odlingarna konkurrerar inte om arealer med jordbruket. Om odlingstekniken utvecklas kan biobränsle från alger ersätta oljan på sikt.