Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Jorden värmer

På ett år sparade Villa Elfvik 57 megawattimmar elström jämfört med föregående år. Det motsvarar elförbrukningen i ett egnahemshus med fyra invånare under tre år. Omräknat i koldioxid motsvarar inbesparingen utsläppen från en personbil som kör 75 000 kilometer.

Orsaken till Villa Elfviks dramatiskt sänkta elförbrukning ligger gömd under marken i kanten av den lummiga lundskog som omger natur-huset vid Bredviken i Esbo. Vårvintern 2014 borrades här fyra hål till mellan 210 och 240 meters djup. Rörslingor sänktes ned i hålen, en värmepump och en del annan apparatur installerades i källaren och sedan hösten 2014 bidrar värmen från jorden till att värma upp den stora jugendvillan med en total golvyta på 530 kvadratmeter. Även bruksvattnet får sin värme från jorden. 
Tidigare värmdes både bruksvattnet och vattnet i batterierna med elström. Det är den här elförbrukningen som nu till stor del fallit bort. Värmepumpen förbrukar en del elström, men dess värmefaktor (COP) är 4,2, vilket innebär att systemet producerar 4,2 gånger mera värmeenergi än det förbrukar.

Både chefen för Villa Elfvik, Riitta Pulkkinen, och miljövårdaren Antti Mikala är nöjda med investeringen.
– I början krävdes en del finjusteringar, men de sköttes av jordvärmesystemets leverantör, säger Mikala.
Riitta Pulkkinen är speciellt nöjd med hur lite den stora anläggningen syns. I den vackra, lummiga trädgården utanför huset är den enda förändringen en servicebrunn. De djupa borrhålen är intäckta och övervuxna. Bara små skyltar på väggarna visar var de finns.
– De enda förändringarna inomhus är att en del av de gamla varmvattenbatterierna har förlängts. Istället för att ha korta brännheta batterier har vi nu längre batterier som ger en jämnare värme. Tidigare kunde vattnet i batterierna vara 72 grader, nu är det kring 50, säger Pulkkinen.
För ett anrikt hus som Villa Elfvik, som staden låtit renovera stilenligt, hade solpaneler eller vindkraft inte varit ett alternativ. 
Pulkkinen och Mikala är båda nöjda med att värmepumpen är mycket tystgående och knappt hörs alls inne i husets stora rum, med välbevarad inredning.

Initiativet till jordvärmesatsningen togs av Esbo stads fastighetsverk. På Villa Elfvik var man genast med på idén, inte minst på grund av husets funktion som miljöinformationscenter. Tanken var genast från början att jordvärmeanläggningen skulle kunna demonstreras för besökare.
– Jordvärmen blev också Villa Elfviks bidrag till de samhälleliga åtagandena för hållbar utveckling, berättar Pulkkinen.
Den här kampanjen startades i slutet av 2013 av kommissionen för hållbar utveckling. Hittills har kring 150 organisationer, företag och andra samhällsaktörer avgett löften om att gynna hållbar utveckling i sin verksamhet.
Installeringen av jordvärmen är även ett led i Esbos strävan att på sikt bli en kolneutral stad.

 

Villa Elfvik ordnar en gång i månaden guidade demonstrationer för dem som vill bekanta sig närmare med jordvärmesystemet. De följande guidningarna hålls 25.9 kl. 14, 11.10 kl. 18 och 16.10 kl. 14. 
Riitta Pulkkinen berättar att den vanligaste frågan som besökarna ställer är hur dyr investeringen i jordvärme har varit.
– Vi svarar att den betalar tillbaka sig på mindre än tio år i form av sänkta kostnader för inköpt el. 
För egnahemshus är återbetalningstiden kortare och investeringskostnaderna lägre. Det beror bland annat på att det räcker med ett borrhål i marken istället för fyra.
Jordvärmepumpen och övrig apparatur är placerade i ett litet utrymme i Villa Elfviks källare. Att allting ryms på några kvadratmeter brukar väcka förvåning bland besökarna. I ett egnahemshus krävs ännu mindre utrymme.


Värmen i jorden... 

...härstammar från solen (ned till ca 15 meters djup), från radioaktiv strålning i jorden och geotermisk energi längst ned. I en jordvärmeanläggning överförs värmen till vätskan i rörsystemet, transporteras till ytan och förmedlas vidare till husets vattenburna uppvärmningssystem. 


Jordvärme 2015
i Finland

– 115 000 jordvärmepumpar var i bruk 
– jordvärme installerades i omkring hälften av alla nybyggda egnahemshus
– 6 000 jordvärmepumpar ersatte olje- och eluppvärmning
– större jordvärmesystem installeras allt oftare i radhus och våningshus

Källa: Finlands värmepumpförening SULPU

 

 

 

 

 

 

 

Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2016
Kommentarer (0)
Skriv siffran 4 med bokstäver:

Resultat för miljöteknik:

Batterier blir gödsel

Uttjänta batterier kunde återvinnas effektivare om vi såg till att batterierna oftare hittade sin väg till rätt in­samlingskärl. Det senaste är att batteriavfallet i slut­ändan blir gödsel, som är godkänd även i ekologisk odling.

Slipa istället för att skaffa nytt

Man kan förlänga knivars livslängd med tiotals år om man slipar dem regelbundet istället för att köpa nya genast då det blivit ovassa.

Lappa tält och sovsäck

Markus Weckman, vildmarksguide och försäljare av utelivsutrustning, ger tips om hur man enkelt kan laga sin utrustning om skador uppstår.

Automatik sparar energi i fastigheter

Nu görs allt större ansträngningar för att minska stora byggnaders energikonsumtion. Med modern digitalteknik går det att minska husbolagens energiåtgången betydligt, utan att det krävs aktiva insatser av invånarna.

Konsumenten villig – men samhället måste skapa förutsättningar för cirkulär ekonomi

Finlands utveckling mot en cirkulär ekonomi har börjat. Vetenskaplig forskning, innovationer och samarbete står i fokus, och med konsu­menternas hjälp kan den nödvändiga systemförändringen genomföras.

Internet belastar miljön

Streaming av videor, allt från YouTube till långfilmer, har fått internets koldioxidutsläpp att växa explosionsartat. Streamingen för­brukar allt mer energi, en ökning som inte syns på din elräkning men som bidrar till att den globala elkonsumtionen ökar.

Berget värmer höghus i Esbo

Med hjälp av bergvärme och återvinning av värmen ur ventilations­luften ska höghusets 42 lägenheter minska sin förbrukning av energi för uppvärmning med minst två tredjedelar.

Lärorikt och energismart när familjen Taevs byggde hus

När familjen Taevs/Engblom planerade sitt hus var målet ett hälsosamt hus som passar en familj till ett överkomligt pris. Samtidigt ville familjen prova något annat än dagens standardhus. De är nöjda med resultatet men är som alla husbyggare många erfarenheter rikare.

Energisnålt med egen produktion

I Korpo har en ombyggd ladugård blivit ett energisnålt bostadshus där sol, vind och ved ger värme och el.

Starkt solsken får Christian att mysa

På ett tak i centrala Borgå blänker en rad vakuumrör i solen. Det är Christian Westerlunds och Sofia Luojukoskis solfångare som förser tomtens två hus med uppvärmning och varmvatten. Foto: Tina Nyfors.

Enkelt pelletssystem värmer hela huset

Emilia Söderlund och Henri Heikkinen köpte ett hus på landet utanför Karis år 2009. Det första de gjorde var att slänga ut oljepannan och ersätta den med ett miljövänligt alternativ. Deras val är pellets.

Energismart i Syslilax

Då kylan börjar knäppa i knutarna ökar energiför­brukningen, vilket syns i plånboken för dem som har direkt elvärme. Stigande elöverföringspriser är ytterligare en orsak till att minska sitt beroende av elström. En modern vedpanna är ett miljövänligt alternativ.

Jorden värmer

På ett år sparade Villa Elfvik 57 megawattimmar elström jämfört med föregående år. Det motsvarar elförbrukningen i ett egnahemshus med fyra invånare under tre år. Omräknat i koldioxid motsvarar inbesparingen utsläppen från en personbil som kör 75 000 kilometer.

Återvinn mer, bränn mindre

Återvinning av textilier är ett hett ämne just nu. Nya lösningar för återvinning och återanvändning sökes eftersom man har insett hurudant slöseri det är att låta textilfibrer slinka utanför kretsloppet. 

Solja valde solen året runt

Behöver du tvättmaskin? Kylskåp? Eller är det någonting annat du söker efter för att få in solen i ditt liv?

Huset som aldrig ska bli sjukt

Kasta bort alla möbler, böcker, dockskåp och allt som inte går att tvätta i 90 grader. Blockera passagen mellan nedre och övre våningen hermetiskt med plast. Och lämna bostaden inom en vecka.

Kemikaliesanering – utmaning i u-länder

Minamata, Bhopal, Seveso, Chernobyl, Fukushima… Listan är lång över katastrofer vid industrianläggningar som lett till massdöd och enorma mänskliga lidanden.

Stefans alternativa stuglösningar

– Varför svarade du inte på min offertförfrågan? – För du har inga råd. – Det är väl jag som avgör om jag har råd? – Vad skulle det kosta att få el till ön? – 330 000 euro.

Datageniets smarta noll-energihus

Te? Var så god! 98-gradigt vatten ur kökskranen. Bastun varm? Någon på toa? Spjället öppet? Kolla dataskärmen i ditt rum. Välkommen in längs rutschbanan!

Kommunala avlopp under lupp

Idag kan reningsverken effektivt rena vårt avloppsvatten. De stora gör det. Men trots mildare krav på mindre reningsverk släppte till exempel omkring 40 procent av reningsverken i Nyland under fjolåret ut mer än de hade lov till.

Han tror på elbilens framtid

Trafiken står för en femtedel av Finlands koldioxidutsläpp. Av denna andel bidrar vägtrafiken med 90 procent. Att ersätta bensin- och dieseldrivna bilar med elbilar vore ett sätt att minska utsläppen.

Växthusen blir energismartare

Växthusodlare som Stefan Gulin i Närpes har börjat övergå till inhemska fasta bränslen istället för brännolja. Lovande försök pågår med energisnål LED-belysning.

Fångad dimma bevattnar hotad skog

Byborna i ökenlandskapet Atiquipa på Perus västkust har kullarna, havet och dimman att tacka för sin växtlighet. Inom ett finländskt biståndsprojekt jobbar byborna för att plantera mer skog på de karga kullarna.

Res över Östersjön på naturgas

I januari börjar världens mest miljövänliga kryssningsfartyg – åtminstone enligt Viking Line – trafikera mellan Åbo och Stockholm. Viking Grace är framtidssäkrad, säger projektchef Kari Granberg.

Odla på taken går bra

Att odla växter på hustaken är ett utmärkt sätt att göra stads­miljön grönare, luften friskare och temperaturen inomhus behagligare. Matnyttiga grödor som blommar vackert kan ge takodlaren stor personlig tillfredsställelse.

Med etanol mår miljön bättre

”Överväg först om du alls ska köra bil, sedan om du kan ta i bruk en energieffektiv bil och till sist om du kan utnyttja ett miljövänligt bränsle”. Det säger Mika Aho, chef för St1 Biofuels Oy.

Biobränsle från alger fullt möjligt

Algodlingar kan ge en skörd på tiotals ton biomassa per hektar. Odlingarna konkurrerar inte om arealer med jordbruket. Om odlingstekniken utvecklas kan biobränsle från alger ersätta oljan på sikt.