Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Energismart i Syslilax

Då kylan börjar knäppa i knutarna ökar energiför­brukningen, vilket syns i plånboken för dem som har direkt elvärme. Stigande elöverföringspriser är ytterligare en orsak till att minska sitt beroende av elström. En modern vedpanna är ett miljövänligt alternativ.

Hemma hos Johanna och Kim Fredenberg med tre barn i Sysilax i Pargas har man gått från ord till handling i många energifrågor. Familjen bor på en gammal gård med ett stort trähus byggt år 1839, ett mindre bostadshus från 1870 och flera gårdsbyggnader. Själva boningshuset på 150 kvadratmeter har de hunnit tilläggsisolera på insidan och det vattenburna värmesystemet i huset har nya rör som går till restaurerade värmeelement i rummen. Oljepannan är utbytt till en mer effektiv och miljövänlig vedpanna med så kallad omvänd förbränning. 
Pannan är försedd med en fläkt som pressar rökgaserna (kolmonoxid) till en gasbrännarkammare där de oxideras vidare till koldioxid. På så sätt minimeras både kolmonoxid- och partikelutsläppen, samtidigt som den erhållna värmeenergin (70-80 procent) maximeras ur veden. Under den kallaste tiden på året behöver det eldas fyra bon ved i pannan per dag för att huset ska hållas varmt, men i början av hösten räcker det med ett bo om dagen.

På taket finns solfångare som Kim har byggt själv. Sedan i juli i år finns här också köpta, inhemska solpaneler. Solfångarna är kopplade till vattenuppvärmingen, medan solcellerna är kopplade till eluttagen i huset. Soliga sommardagar räcker solenergin dagtid till för all elanvänding som behövs i huset, medan inköpt el behövs under molnigare dagar och de tider på dygnet då solen inte lyser. Fredenbergs önskar att den solenergi som finns tillgänglig soliga dagar kunde tas till vara, men än så länge är de befintliga metoderna på marknaden rätt ineffektiva. I stället satsar familjen på att koncentrera den största energiförbrukningen till de timmar då solenergi produceras. Det handlar om att tvätta kläder, ladda telefoner och datorer och att tillreda mat med elström. Här kan man dels ta hjälp av timers och dels lära sig nya rutiner kring hushållssysslorna för att få det att fungera.
Huset är även försett med en luftvärmepump som vid optimala omständigheter ger fem gånger mer energi i värme än vad den förbrukar i elektricitet. De dagar då man inte hinner elda är en sådan tacksam att ha. 
Utöver detta finns det fem eldstäder i huset. Fredenbergs är vana med att vintertid hålla inomhustemperaturen relativt låg, kring 16–17 grader. De klär hellre ylletröjor och yllesockor på sig och sina barn än skruvar upp värmen mer. Inomhustemperaturen är långt en vanesak och Kim konstaterar att om alla hushåll drog ner innetemperaturen med en grad skulle det  sammanlagt vara en enorm minskning i finländarnas energiförbrukning.  

I det stora och hemtrevliga köket bereds det mesta av maten på en vedeldad spis, men familjen har även lyxat till det med en elspis och elugn som används ibland. Tidigare var tvättstugan placerad i det mindre bostadshuset, men numera finns tvättmaskinen i köket. Att värma upp det andra huset bara för att ha tvättstuga där kändes inte rätt. I stället fick diskmaskinen åka ut från köket och familjen diskar numera för hand, även det en miljögärning. 
Familjen Fredenberg är alltså energismart också i sin vattenanvänding. De badar i vedeldad bastu med buret vatten till en vedeldad vattengryta två gånger i veckan och minimerar således användingen av duschen. På sommaren då det finns rikligt med solenergi till hands föredrar de däremot duschen och sparar ved genom att inte elda bastun så ofta.
Energitänket i hemmen har flera olika nivåer och Fredenbergs har bra koll på dem. Gårdsbyggnaderna som används sporadiskt värms upp enbart vid behov. Gäststugan värms upp då det finns gäster och en gång i veckan sätts luftvärmepumpen eller eldstaden i det mindre huset i gång då Kim övar där med sitt band. Att spara energi handlar alltså även mycket om att orka hålla koll på vilka elapparater är i användning och var. Man ska komma ihåg att knäppa av strömmen där den inte behövs för tillfället och värma mindre i de utrymmen som inte används.

Hela gården med husen, gäst-stuga, bastu och hönshus förbrukar cirka 14 000 kWh och 30–40 kubikmeter ved per år. I fortsättningen kommer en del av den köpta elströmmen att ersättas med solenergi från de egna panelerna. En del av den solenergi som överproduceras under den soligaste tiden av året kompenseras av elöverföringsbolaget.
– Men summorna här är inte speciellt stora, konstaterar Johanna och Kim. 
I framtiden hoppas paret kunna utnyttja även vindkraft. Deras hus är beläget på ett rätt blåsigt, öppet ställe och kunde vara en bra plats för ett vindkraftverk, som skulle ge grön energi mer jämnt under både dygnet och året än solcellerna. Vår diskussion glider in på huruvida den förnybara energin kunde användas för bilen, om man skulle ha en elbil. 
– I små steg har vi kommit till det vi har nu och vi funderar gärna på vad vi kan göra till näst, säger Johanna.

Marjo Paavola, Finlands Natur nr 4/2016
Kommentarer (0)
Skriv siffran 8 med bokstäver:

Resultat för miljöteknik:

Batterier blir gödsel

Uttjänta batterier kunde återvinnas effektivare om vi såg till att batterierna oftare hittade sin väg till rätt in­samlingskärl. Det senaste är att batteriavfallet i slut­ändan blir gödsel, som är godkänd även i ekologisk odling.

Slipa istället för att skaffa nytt

Man kan förlänga knivars livslängd med tiotals år om man slipar dem regelbundet istället för att köpa nya genast då det blivit ovassa.

Lappa tält och sovsäck

Markus Weckman, vildmarksguide och försäljare av utelivsutrustning, ger tips om hur man enkelt kan laga sin utrustning om skador uppstår.

Automatik sparar energi i fastigheter

Nu görs allt större ansträngningar för att minska stora byggnaders energikonsumtion. Med modern digitalteknik går det att minska husbolagens energiåtgången betydligt, utan att det krävs aktiva insatser av invånarna.

Konsumenten villig – men samhället måste skapa förutsättningar för cirkulär ekonomi

Finlands utveckling mot en cirkulär ekonomi har börjat. Vetenskaplig forskning, innovationer och samarbete står i fokus, och med konsu­menternas hjälp kan den nödvändiga systemförändringen genomföras.

Internet belastar miljön

Streaming av videor, allt från YouTube till långfilmer, har fått internets koldioxidutsläpp att växa explosionsartat. Streamingen för­brukar allt mer energi, en ökning som inte syns på din elräkning men som bidrar till att den globala elkonsumtionen ökar.

Berget värmer höghus i Esbo

Med hjälp av bergvärme och återvinning av värmen ur ventilations­luften ska höghusets 42 lägenheter minska sin förbrukning av energi för uppvärmning med minst två tredjedelar.

Lärorikt och energismart när familjen Taevs byggde hus

När familjen Taevs/Engblom planerade sitt hus var målet ett hälsosamt hus som passar en familj till ett överkomligt pris. Samtidigt ville familjen prova något annat än dagens standardhus. De är nöjda med resultatet men är som alla husbyggare många erfarenheter rikare.

Energisnålt med egen produktion

I Korpo har en ombyggd ladugård blivit ett energisnålt bostadshus där sol, vind och ved ger värme och el.

Starkt solsken får Christian att mysa

På ett tak i centrala Borgå blänker en rad vakuumrör i solen. Det är Christian Westerlunds och Sofia Luojukoskis solfångare som förser tomtens två hus med uppvärmning och varmvatten. Foto: Tina Nyfors.

Enkelt pelletssystem värmer hela huset

Emilia Söderlund och Henri Heikkinen köpte ett hus på landet utanför Karis år 2009. Det första de gjorde var att slänga ut oljepannan och ersätta den med ett miljövänligt alternativ. Deras val är pellets.

Energismart i Syslilax

Då kylan börjar knäppa i knutarna ökar energiför­brukningen, vilket syns i plånboken för dem som har direkt elvärme. Stigande elöverföringspriser är ytterligare en orsak till att minska sitt beroende av elström. En modern vedpanna är ett miljövänligt alternativ.

Jorden värmer

På ett år sparade Villa Elfvik 57 megawattimmar elström jämfört med föregående år. Det motsvarar elförbrukningen i ett egnahemshus med fyra invånare under tre år. Omräknat i koldioxid motsvarar inbesparingen utsläppen från en personbil som kör 75 000 kilometer.

Återvinn mer, bränn mindre

Återvinning av textilier är ett hett ämne just nu. Nya lösningar för återvinning och återanvändning sökes eftersom man har insett hurudant slöseri det är att låta textilfibrer slinka utanför kretsloppet. 

Solja valde solen året runt

Behöver du tvättmaskin? Kylskåp? Eller är det någonting annat du söker efter för att få in solen i ditt liv?

Huset som aldrig ska bli sjukt

Kasta bort alla möbler, böcker, dockskåp och allt som inte går att tvätta i 90 grader. Blockera passagen mellan nedre och övre våningen hermetiskt med plast. Och lämna bostaden inom en vecka.

Kemikaliesanering – utmaning i u-länder

Minamata, Bhopal, Seveso, Chernobyl, Fukushima… Listan är lång över katastrofer vid industrianläggningar som lett till massdöd och enorma mänskliga lidanden.

Stefans alternativa stuglösningar

– Varför svarade du inte på min offertförfrågan? – För du har inga råd. – Det är väl jag som avgör om jag har råd? – Vad skulle det kosta att få el till ön? – 330 000 euro.

Datageniets smarta noll-energihus

Te? Var så god! 98-gradigt vatten ur kökskranen. Bastun varm? Någon på toa? Spjället öppet? Kolla dataskärmen i ditt rum. Välkommen in längs rutschbanan!

Kommunala avlopp under lupp

Idag kan reningsverken effektivt rena vårt avloppsvatten. De stora gör det. Men trots mildare krav på mindre reningsverk släppte till exempel omkring 40 procent av reningsverken i Nyland under fjolåret ut mer än de hade lov till.

Han tror på elbilens framtid

Trafiken står för en femtedel av Finlands koldioxidutsläpp. Av denna andel bidrar vägtrafiken med 90 procent. Att ersätta bensin- och dieseldrivna bilar med elbilar vore ett sätt att minska utsläppen.

Växthusen blir energismartare

Växthusodlare som Stefan Gulin i Närpes har börjat övergå till inhemska fasta bränslen istället för brännolja. Lovande försök pågår med energisnål LED-belysning.

Fångad dimma bevattnar hotad skog

Byborna i ökenlandskapet Atiquipa på Perus västkust har kullarna, havet och dimman att tacka för sin växtlighet. Inom ett finländskt biståndsprojekt jobbar byborna för att plantera mer skog på de karga kullarna.

Res över Östersjön på naturgas

I januari börjar världens mest miljövänliga kryssningsfartyg – åtminstone enligt Viking Line – trafikera mellan Åbo och Stockholm. Viking Grace är framtidssäkrad, säger projektchef Kari Granberg.

Odla på taken går bra

Att odla växter på hustaken är ett utmärkt sätt att göra stads­miljön grönare, luften friskare och temperaturen inomhus behagligare. Matnyttiga grödor som blommar vackert kan ge takodlaren stor personlig tillfredsställelse.

Med etanol mår miljön bättre

”Överväg först om du alls ska köra bil, sedan om du kan ta i bruk en energieffektiv bil och till sist om du kan utnyttja ett miljövänligt bränsle”. Det säger Mika Aho, chef för St1 Biofuels Oy.

Biobränsle från alger fullt möjligt

Algodlingar kan ge en skörd på tiotals ton biomassa per hektar. Odlingarna konkurrerar inte om arealer med jordbruket. Om odlingstekniken utvecklas kan biobränsle från alger ersätta oljan på sikt.