Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Enkelt pelletssystem värmer hela huset

Emilia Söderlund och Henri Heikkinen köpte ett hus på landet utanför Karis år 2009. Det första de gjorde var att slänga ut oljepannan och ersätta den med ett miljövänligt alternativ. Deras val är pellets.

Vi står i källaren vid pelletspannan, och man hör hur pelletarna rasslar in i pannan med jämna mellanrum. För åtta år sedan stod här en gammal oljepanna och en vedpanna som använts för att värma vatten. Under de sista åren i huset använde den tidigare ägaren inte oljepannan och värmeelementen som den var kopplad till, i stället värmdes huset med mindre flyttbara värmeelement som gick på direktel.
Olje- eller eluppvärmning var aldrig ett alternativ för Henri och Emilia. Bland de mer miljövänliga lösningarna de funderade på fanns jordvärme, luftvärmepumpar och pellets, eventuellt i kombination med solpaneler.
– Att installera jordvärme innebär stora investeringskostnader. Dessutom har vi egen brunn och ville helst inte borra i närheten eftersom vi var rädda för att det kunde påverka vattenkvaliteten. Luftvärmepumpar funderade vi också på men vi var tveksamma till om de räcker för att värma huset, berättar Henri.
Valet föll på ett enklare pellets-system med installeringskostnader på omkring 6 000–7 000 euro. De vattenburna värmeelementen i huset kunde enkelt kopplas till pelletspannan, vilket höll kostnaderna nere. 

Pelletspannan har nu värmt det 150 kvadratmeter stora huset och bruksvattnet i över sju år, och Henri och Emilia har varit nöjda. Systemet sattes på prov under några kalla vintrar i början av 2010-talet då temperaturen sjönk till minus 20 grader. Huset hölls varmt också då, trots att pannan även vid så låga temperaturer behöver vila emellanåt.
Pelletspannan sköter sig själv mycket långt. Då ett starkt surr hörs från den vet man att den automatiska putsningen gått igång.
I övrigt består underhållet av att fylla på pellets, att tömma askan en gång i månaden och att putsa matarskruven som leder pelletarna till brännaren en gång per år. Matningen av pellets in i brännaren har justerats ett par gånger av företaget som installerade pannan, i övrigt har pannan varit rätt underhållsfri. 
På marknaden finns en mängd olika pelletlösningar med varierande automatik och storlek på silon. Emilia och Henri valde ett enkelt pelletssystem med statisk förbränning och automatisk rengöring och sotning av värmeväxlaren. På grund av den låga takhöjden i källaren och brist på större förvaringsutrymmen valde paret en mindre silo – behållaren därifrån pelletarna matas in i brännaren rymmer pellets för en vecka. En annan orsak till att de valde en liten silo var att den smala grusvägen upp till huset begränsar hur stora fordon som kan köra ända fram. 
I stället för att beställa stora pelletleveranser några gånger per år köper Henri och Emilia 16 kilograms säckar som de hämtar med bil och släpvagn från Ekenäs. Resor för pelletsuppköp blir det minst en gång i månaden under perioden oktober–mars då pannan används för uppvärmning av huset. 

Det blir också en hel del bärande – under ett år använder de 5 000 kilogram pellets – så just en sådan här lösning rekommenderas kanske inte om man är lite lat, ler Henri.
– Som tidigare idrottsman tycker jag själv det är bra med lite sysselsättning och aktivitet, att allt inte är automatiskt. Mänskan är byggd för att göra också fysiskt arbete.
Paret har inte gjort upp någon detaljerad statistik över pelletsförbrukningen, men kostnaderna landar på 1 400–1 800 euro per år, beroende på hur kall vintern är. Under en normal vinterdag går det åt en säck pellets, om det är minus 20 grader behövs det dubbla.
– Huset är inte så välisolerat, det är ett av våra kommande projekt, konstaterar Emilia och Henri.
På frågan vad de tycker är det bästa med pellets säger paret att det är en naturprodukt, ett rent bränsle, det enda man behöver göra är att fylla på silon och tömma askan en gång i månaden.
– I ett egnahemshus är uppvärmningen ett av de största besluten då det gäller miljöpåverkan. Då känns det bättre att ha ett hållbart alternativ, säger Henri.

Emilias och Henris pelletsuppvärmda hus är ett av drygt 27 000 i Finland. Småskalig pelletsuppvärmning har inte i dagsläget slagit igenom i Finland på bred front, av energianvändningen för boende utgör pellets endast 0,4 procent.
Foto: Magnus Östman

Klimatvänligt

Om hela livscykeln (tillverkning, leverans, slutanvändning) beaktas är pellet en klimatvänligare energiform än värmepumpar, direkt el och eldning med olja.


Figuren visar typiska livscykelemissioner (gram CO2-ekvivalenter per kWh värme) för svensk pellets jämfört med värmepump, direkt el och olja. Vid beräkningarna har hänsyn tagits till emissioner av CO2, CH4 och N2O. Värdet för pellets är ett genomsnitt för småskalig användning. Källa: "Växthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion", Svenska miljöinstitutet. Motsvarande siffror för pellets i Finland torde vara något högre eftersom torv används om bränsle i tillverkningsprocessen.

Plus och minus
med pellets

+ Förnybart inhemskt biobränsle
+ Stabil prisutvecklingen 
+ Kan ersätta ett tidigare energisystem
+ Investeringskostnaderna kan minskas genom att själv tillverka förvaringssilon
– Systemet behöver ett särskilt utrymme (pannrum) och ett skorstensrör, samt förvaringsutrymme för pelletarna
– Systemet kräver regelbundet underhåll, som att tömma askan, om det inte sker automatiskt

Källa: Motiva

 

 

Tina Nyfors, Finlands Natur nr 1/2017
Kommentarer (0)
Skriv siffran 5 med bokstäver:

Resultat för miljöteknik:

Batterier blir gödsel

Uttjänta batterier kunde återvinnas effektivare om vi såg till att batterierna oftare hittade sin väg till rätt in­samlingskärl. Det senaste är att batteriavfallet i slut­ändan blir gödsel, som är godkänd även i ekologisk odling.

Slipa istället för att skaffa nytt

Man kan förlänga knivars livslängd med tiotals år om man slipar dem regelbundet istället för att köpa nya genast då det blivit ovassa.

Lappa tält och sovsäck

Markus Weckman, vildmarksguide och försäljare av utelivsutrustning, ger tips om hur man enkelt kan laga sin utrustning om skador uppstår.

Automatik sparar energi i fastigheter

Nu görs allt större ansträngningar för att minska stora byggnaders energikonsumtion. Med modern digitalteknik går det att minska husbolagens energiåtgången betydligt, utan att det krävs aktiva insatser av invånarna.

Konsumenten villig – men samhället måste skapa förutsättningar för cirkulär ekonomi

Finlands utveckling mot en cirkulär ekonomi har börjat. Vetenskaplig forskning, innovationer och samarbete står i fokus, och med konsu­menternas hjälp kan den nödvändiga systemförändringen genomföras.

Internet belastar miljön

Streaming av videor, allt från YouTube till långfilmer, har fått internets koldioxidutsläpp att växa explosionsartat. Streamingen för­brukar allt mer energi, en ökning som inte syns på din elräkning men som bidrar till att den globala elkonsumtionen ökar.

Berget värmer höghus i Esbo

Med hjälp av bergvärme och återvinning av värmen ur ventilations­luften ska höghusets 42 lägenheter minska sin förbrukning av energi för uppvärmning med minst två tredjedelar.

Lärorikt och energismart när familjen Taevs byggde hus

När familjen Taevs/Engblom planerade sitt hus var målet ett hälsosamt hus som passar en familj till ett överkomligt pris. Samtidigt ville familjen prova något annat än dagens standardhus. De är nöjda med resultatet men är som alla husbyggare många erfarenheter rikare.

Energisnålt med egen produktion

I Korpo har en ombyggd ladugård blivit ett energisnålt bostadshus där sol, vind och ved ger värme och el.

Starkt solsken får Christian att mysa

På ett tak i centrala Borgå blänker en rad vakuumrör i solen. Det är Christian Westerlunds och Sofia Luojukoskis solfångare som förser tomtens två hus med uppvärmning och varmvatten. Foto: Tina Nyfors.

Enkelt pelletssystem värmer hela huset

Emilia Söderlund och Henri Heikkinen köpte ett hus på landet utanför Karis år 2009. Det första de gjorde var att slänga ut oljepannan och ersätta den med ett miljövänligt alternativ. Deras val är pellets.

Energismart i Syslilax

Då kylan börjar knäppa i knutarna ökar energiför­brukningen, vilket syns i plånboken för dem som har direkt elvärme. Stigande elöverföringspriser är ytterligare en orsak till att minska sitt beroende av elström. En modern vedpanna är ett miljövänligt alternativ.

Jorden värmer

På ett år sparade Villa Elfvik 57 megawattimmar elström jämfört med föregående år. Det motsvarar elförbrukningen i ett egnahemshus med fyra invånare under tre år. Omräknat i koldioxid motsvarar inbesparingen utsläppen från en personbil som kör 75 000 kilometer.

Återvinn mer, bränn mindre

Återvinning av textilier är ett hett ämne just nu. Nya lösningar för återvinning och återanvändning sökes eftersom man har insett hurudant slöseri det är att låta textilfibrer slinka utanför kretsloppet. 

Solja valde solen året runt

Behöver du tvättmaskin? Kylskåp? Eller är det någonting annat du söker efter för att få in solen i ditt liv?

Huset som aldrig ska bli sjukt

Kasta bort alla möbler, böcker, dockskåp och allt som inte går att tvätta i 90 grader. Blockera passagen mellan nedre och övre våningen hermetiskt med plast. Och lämna bostaden inom en vecka.

Kemikaliesanering – utmaning i u-länder

Minamata, Bhopal, Seveso, Chernobyl, Fukushima… Listan är lång över katastrofer vid industrianläggningar som lett till massdöd och enorma mänskliga lidanden.

Stefans alternativa stuglösningar

– Varför svarade du inte på min offertförfrågan? – För du har inga råd. – Det är väl jag som avgör om jag har råd? – Vad skulle det kosta att få el till ön? – 330 000 euro.

Datageniets smarta noll-energihus

Te? Var så god! 98-gradigt vatten ur kökskranen. Bastun varm? Någon på toa? Spjället öppet? Kolla dataskärmen i ditt rum. Välkommen in längs rutschbanan!

Kommunala avlopp under lupp

Idag kan reningsverken effektivt rena vårt avloppsvatten. De stora gör det. Men trots mildare krav på mindre reningsverk släppte till exempel omkring 40 procent av reningsverken i Nyland under fjolåret ut mer än de hade lov till.

Han tror på elbilens framtid

Trafiken står för en femtedel av Finlands koldioxidutsläpp. Av denna andel bidrar vägtrafiken med 90 procent. Att ersätta bensin- och dieseldrivna bilar med elbilar vore ett sätt att minska utsläppen.

Växthusen blir energismartare

Växthusodlare som Stefan Gulin i Närpes har börjat övergå till inhemska fasta bränslen istället för brännolja. Lovande försök pågår med energisnål LED-belysning.

Fångad dimma bevattnar hotad skog

Byborna i ökenlandskapet Atiquipa på Perus västkust har kullarna, havet och dimman att tacka för sin växtlighet. Inom ett finländskt biståndsprojekt jobbar byborna för att plantera mer skog på de karga kullarna.

Res över Östersjön på naturgas

I januari börjar världens mest miljövänliga kryssningsfartyg – åtminstone enligt Viking Line – trafikera mellan Åbo och Stockholm. Viking Grace är framtidssäkrad, säger projektchef Kari Granberg.

Odla på taken går bra

Att odla växter på hustaken är ett utmärkt sätt att göra stads­miljön grönare, luften friskare och temperaturen inomhus behagligare. Matnyttiga grödor som blommar vackert kan ge takodlaren stor personlig tillfredsställelse.

Med etanol mår miljön bättre

”Överväg först om du alls ska köra bil, sedan om du kan ta i bruk en energieffektiv bil och till sist om du kan utnyttja ett miljövänligt bränsle”. Det säger Mika Aho, chef för St1 Biofuels Oy.

Biobränsle från alger fullt möjligt

Algodlingar kan ge en skörd på tiotals ton biomassa per hektar. Odlingarna konkurrerar inte om arealer med jordbruket. Om odlingstekniken utvecklas kan biobränsle från alger ersätta oljan på sikt.