Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Starkt solsken får Christian att mysa

På ett tak i centrala Borgå blänker en rad vakuumrör i solen. Det är Christian Westerlunds och Sofia Luojukoskis solfångare som förser tomtens två hus med uppvärmning och varmvatten. Foto: Tina Nyfors.

Det är en solig dag i slutet av april, utomhustemperaturen ligger på 7,5 grader. Solfångaren har redan bidragit till att hålla husen varma och gett varmvatten i en månads tid. Det fortsätter de göra fram till slutet av september, beroende på vädret.
Även om solfångare ännu inte är någon vanlig syn i grannskapet är sol-teknologi inget nytt på den här tomten. Under 1980-talet hade Christians svärföräldrar solfångare på ett uthustak för att få varmvatten. Förra året på hösten bestämde Christian och Sofia sig för att själva börja ta tillvara solenergi för att komplettera veduppvärmningen.
– Det skrivs ju så mycket om alternativa energilösningar numera. Vi bestämde oss för att göra slag i saken och minska på vårt ekologiska fotavtryck, berättar Christian.

Paret Westerlund-Luojukoski håller som bäst på och bygger det andra huset på tomten, där deras son ska bo. I garaget står en 520 liters tank med en enkel mätare. Nu visar mätaren att värmen som körs ner från solfångarna är 43 grader. Själva systemet fungerar så att värmen från solfångarna automatiskt tas tillvara om temperaturen i den cirkulerande vätskan är minst tre grader varmare än vattnet i tanken. En liten pumpenhet är kopplad till tanken och via den cirkulerar det uppvärmda vattnet i värmeslingor i golvet och värmer tappvattnet.
– Inte så märkvärdiga grejer, säger Christian.
Lite finess är det ändå med uppvärmningssystemet i husen. De har kopplat ihop uppvärmningssystemen i de båda husen, och utöver solfångarna har också vedpannorna i de båda husen kopplats till uppvärmningssystemet. Det betyder att värme tas tillvara också från röken. Men innan vi kollar in det ska vi ta en närmare titt på solfångarna.

 

Följaktligen klättrar vi upp på taket. Solen gassar, himlen är intensivt blå med vita molntussar, svala vårvindar kommer i byar. 75 mörka vakuumrör blänker i solen. Här ska rören sitta de kommande 20–30 åren, vilket är solfångares genomsnittliga livslängd. 
Solsystemet är medelstort för ett egnahemshus. Det består av färdiga komponenter som sattes ihop av yrkesfolk på två dagar: vakuumrören monterades på taket och rören kopplades till tanken i garaget. Solfångarna har fungerat utan problem och systemet är i praktiken underhållsfritt. 
– Det sköter sig självt. Ibland kan man kasta ett öga på mätaren och kolla att det ger värme, att det är tryck i systemet. Sedan systemet monterades har vi inte behövt göra något alls. I något skede behöver eventuellt vätskan i systemet bytas ut, och då ger leverantören en pump som man fäster i rören och som ersätter den gamla vätskan med ny, säger Christian.
Kostnaderna för solsystemet inklusive installation landade på 3 000–4 000 euro. Några beräkningar över när systemet betalar igen sig har de inte gjort. Det främsta målet med solfångarna är att använda ren, gratis energi.

 

Vi klättrar ner från taket och går och tittar på vedkaminen i nybygget, en mindre gjutjärnskamin med vattenmantlad skorsten. Det betyder att skorstenen är omsluten av ett större rör och att utrymmet mellan rören är fyllt med en vätska. Vätskan värms upp av röken och är också den kopplad till tanken i garaget. Att installera den vattenmantlade skorstenen och ansluta den till uppvärmningssystemet kostade ungefär en tusenlapp.
Paret Westerlund-Luojukoski har varit mycket nöjda med att komplettera sitt uppvärmningssystem med solfångare. Ett vattenburet uppvärmningssystem öppnar också för möjligheten att i ett senare skede ansluta jordvärme eller fjärrvärme. 
Vad är det bästa med solfångare?
– Att följa med hur mycket värme de ger! Då det är starkt solsken kan man inte annat än mysa, då vet man att man gjort rätt, säger Christian med ett brett leende.

Tina Nyfors, Finlands Natur nr 2/2017
Kommentarer (0)
Skriv siffran 9 med bokstäver:

Resultat för miljöteknik:

Batterier blir gödsel

Uttjänta batterier kunde återvinnas effektivare om vi såg till att batterierna oftare hittade sin väg till rätt in­samlingskärl. Det senaste är att batteriavfallet i slut­ändan blir gödsel, som är godkänd även i ekologisk odling.

Slipa istället för att skaffa nytt

Man kan förlänga knivars livslängd med tiotals år om man slipar dem regelbundet istället för att köpa nya genast då det blivit ovassa.

Lappa tält och sovsäck

Markus Weckman, vildmarksguide och försäljare av utelivsutrustning, ger tips om hur man enkelt kan laga sin utrustning om skador uppstår.

Automatik sparar energi i fastigheter

Nu görs allt större ansträngningar för att minska stora byggnaders energikonsumtion. Med modern digitalteknik går det att minska husbolagens energiåtgången betydligt, utan att det krävs aktiva insatser av invånarna.

Konsumenten villig – men samhället måste skapa förutsättningar för cirkulär ekonomi

Finlands utveckling mot en cirkulär ekonomi har börjat. Vetenskaplig forskning, innovationer och samarbete står i fokus, och med konsu­menternas hjälp kan den nödvändiga systemförändringen genomföras.

Internet belastar miljön

Streaming av videor, allt från YouTube till långfilmer, har fått internets koldioxidutsläpp att växa explosionsartat. Streamingen för­brukar allt mer energi, en ökning som inte syns på din elräkning men som bidrar till att den globala elkonsumtionen ökar.

Berget värmer höghus i Esbo

Med hjälp av bergvärme och återvinning av värmen ur ventilations­luften ska höghusets 42 lägenheter minska sin förbrukning av energi för uppvärmning med minst två tredjedelar.

Lärorikt och energismart när familjen Taevs byggde hus

När familjen Taevs/Engblom planerade sitt hus var målet ett hälsosamt hus som passar en familj till ett överkomligt pris. Samtidigt ville familjen prova något annat än dagens standardhus. De är nöjda med resultatet men är som alla husbyggare många erfarenheter rikare.

Energisnålt med egen produktion

I Korpo har en ombyggd ladugård blivit ett energisnålt bostadshus där sol, vind och ved ger värme och el.

Starkt solsken får Christian att mysa

På ett tak i centrala Borgå blänker en rad vakuumrör i solen. Det är Christian Westerlunds och Sofia Luojukoskis solfångare som förser tomtens två hus med uppvärmning och varmvatten. Foto: Tina Nyfors.

Enkelt pelletssystem värmer hela huset

Emilia Söderlund och Henri Heikkinen köpte ett hus på landet utanför Karis år 2009. Det första de gjorde var att slänga ut oljepannan och ersätta den med ett miljövänligt alternativ. Deras val är pellets.

Energismart i Syslilax

Då kylan börjar knäppa i knutarna ökar energiför­brukningen, vilket syns i plånboken för dem som har direkt elvärme. Stigande elöverföringspriser är ytterligare en orsak till att minska sitt beroende av elström. En modern vedpanna är ett miljövänligt alternativ.

Jorden värmer

På ett år sparade Villa Elfvik 57 megawattimmar elström jämfört med föregående år. Det motsvarar elförbrukningen i ett egnahemshus med fyra invånare under tre år. Omräknat i koldioxid motsvarar inbesparingen utsläppen från en personbil som kör 75 000 kilometer.

Återvinn mer, bränn mindre

Återvinning av textilier är ett hett ämne just nu. Nya lösningar för återvinning och återanvändning sökes eftersom man har insett hurudant slöseri det är att låta textilfibrer slinka utanför kretsloppet. 

Solja valde solen året runt

Behöver du tvättmaskin? Kylskåp? Eller är det någonting annat du söker efter för att få in solen i ditt liv?

Huset som aldrig ska bli sjukt

Kasta bort alla möbler, böcker, dockskåp och allt som inte går att tvätta i 90 grader. Blockera passagen mellan nedre och övre våningen hermetiskt med plast. Och lämna bostaden inom en vecka.

Kemikaliesanering – utmaning i u-länder

Minamata, Bhopal, Seveso, Chernobyl, Fukushima… Listan är lång över katastrofer vid industrianläggningar som lett till massdöd och enorma mänskliga lidanden.

Stefans alternativa stuglösningar

– Varför svarade du inte på min offertförfrågan? – För du har inga råd. – Det är väl jag som avgör om jag har råd? – Vad skulle det kosta att få el till ön? – 330 000 euro.

Datageniets smarta noll-energihus

Te? Var så god! 98-gradigt vatten ur kökskranen. Bastun varm? Någon på toa? Spjället öppet? Kolla dataskärmen i ditt rum. Välkommen in längs rutschbanan!

Kommunala avlopp under lupp

Idag kan reningsverken effektivt rena vårt avloppsvatten. De stora gör det. Men trots mildare krav på mindre reningsverk släppte till exempel omkring 40 procent av reningsverken i Nyland under fjolåret ut mer än de hade lov till.

Han tror på elbilens framtid

Trafiken står för en femtedel av Finlands koldioxidutsläpp. Av denna andel bidrar vägtrafiken med 90 procent. Att ersätta bensin- och dieseldrivna bilar med elbilar vore ett sätt att minska utsläppen.

Växthusen blir energismartare

Växthusodlare som Stefan Gulin i Närpes har börjat övergå till inhemska fasta bränslen istället för brännolja. Lovande försök pågår med energisnål LED-belysning.

Fångad dimma bevattnar hotad skog

Byborna i ökenlandskapet Atiquipa på Perus västkust har kullarna, havet och dimman att tacka för sin växtlighet. Inom ett finländskt biståndsprojekt jobbar byborna för att plantera mer skog på de karga kullarna.

Res över Östersjön på naturgas

I januari börjar världens mest miljövänliga kryssningsfartyg – åtminstone enligt Viking Line – trafikera mellan Åbo och Stockholm. Viking Grace är framtidssäkrad, säger projektchef Kari Granberg.

Odla på taken går bra

Att odla växter på hustaken är ett utmärkt sätt att göra stads­miljön grönare, luften friskare och temperaturen inomhus behagligare. Matnyttiga grödor som blommar vackert kan ge takodlaren stor personlig tillfredsställelse.

Med etanol mår miljön bättre

”Överväg först om du alls ska köra bil, sedan om du kan ta i bruk en energieffektiv bil och till sist om du kan utnyttja ett miljövänligt bränsle”. Det säger Mika Aho, chef för St1 Biofuels Oy.

Biobränsle från alger fullt möjligt

Algodlingar kan ge en skörd på tiotals ton biomassa per hektar. Odlingarna konkurrerar inte om arealer med jordbruket. Om odlingstekniken utvecklas kan biobränsle från alger ersätta oljan på sikt.