Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Internet belastar miljön

Streaming av videor, allt från YouTube till långfilmer, har fått internets koldioxidutsläpp att växa explosionsartat. Streamingen för­brukar allt mer energi, en ökning som inte syns på din elräkning men som bidrar till att den globala elkonsumtionen ökar.

Digitaliseringen genomsyrar samhället idag på snart sagt alla plan.  Både myndigheter och kommersiella aktörer förutsätter allt mer och mer att vi sköter det mesta på nätet, snabbt och smärtfritt – för den som vet hur man gör. 
Miljömässigt innebär digitaliseringen klara fördelar, det ska inte förnekas. Förra året publicerade jubileumsfonden Sitra tillsammans med samarbetspartners en rapport som visade att digitaltekniken kan hjälpa till att minska övriga samhällssektorers koldioxidutsläpp med upp till 15 procent. Det här gäller energisektorn, industrin, jordbruket och övrig markanvändning, byggnadsbranschen, transporter, trafik och olika tjänster. Ett konkret exempel är hur videomöten med Skype kan få mötesdeltagare att avstå från miljöbelastande långa resor till en gemensam mötesplats.

Men medaljen har en baksida som nu diskuteras allt mer.  Att hålla igång datorer och servrar och ständigt flytta stora mängder av data på internet över hela världen förbrukar nämligen energi till den grad att ICT-sektorn (Informations- och kommunikationsteknologin) börjar bli en betydande miljöbelastare – speciellt då energiproduktionen än så länge till stor del sker med fossila bränslen.
Uppskattningarna om hur stor del av de globala koldioxidutsläppen som ICT står för idag, varierar mellan två och fyra procent. Det innebär att ICT-sektorn i fråga om klimatpåverkan är en minst lika stor bov som flygtrafiken.
Under de senaste åren har datatrafiken ökat närmast exponentiellt. En allmän uppfattning är att ökningen är 25 procent per år, vilket innebär en fördubbling vart tredje år. Den stora frågan är nu i hur hög grad energiförbrukningen kommer att öka i samma takt. Hittills har ICT-företagen satsat stort på energieffektivering, så att energiåtgången för en viss behandlad och transporterad datamängd gått ned betydligt. Men det är högst osäkert om effektiveringen så länge till ska kunna kompensera för den ökning i energiåtgång som den växande trafiken innebär. 
Det finns forskning som visar att effektiveringstrenden kommer att brytas om 2–3 år. Enligt en studie som Näringslivets forskningsinstitut ETLA publicerade tidigare i år kommer ICT-sektorns andel av den totala
energiförbrukningen att vara uppe i 21 procent år 2030. 
De stora ICT-företagen vill inte vidkännas en så stor ökning av sin energiförbrukning och koldioxidutsläpp. En rapport från forskare vid Telia och Ericsson visade 2018 att ICT-sektorns kolfotspår inte ökat trots att datatrafikens kurva pekar brant uppåt. Här måste man dock beakta att data som använts i undersökningen är från åren 2010–2015 och att konsumenternas ICT-användning sedan dess förändrats betydligt.

Vilken typ av internetanvändning är det då som står för den största andelen av trafik-ökningen på nätet? Det mest uppenbara är video-streamingen, allt från att titta på korta videsnuttar på YouTube till att streama långa filmer och serier, från att tidigare ha tittat på dem med konventionell TV. 
Snabbare nätuppkopplingar har gjort streamingstjänster av den typ Netflix erbjuder allt populärare. Enligt Global Internet Phenomena Report, som publicerades i september 2019, utgör videostreamingens andel av all internettrafik nu 60,6 procent. Det är den klart största enskilda andelen – till exempel spel över nätet står för endast 8 procent. 
Videostreamingens koldioxidutsläpp kommer att öka även på grund av att videor produceras med allt högre upplösning. Det innebär mer data som ska överföras på nätet och därmed ökad energiförbrukning.
Konventionellt ”gammalmodigt” TV-tittande innebär att många konsumenter utnyttjar samma signal som sänds ut från en källa via ett gemensamt TV-nät, medan streaming via internet innebär att olika konsumenter använder olika källor som förmedlar programmet längs olika vägar inom internet. Forskaren Kari Hiekkanen vid Aaltouniversitetet berättar att man kan förlikna konventionellt tv-tittande med att använda sig av kollektivtrafik, medan streaming kan jämföras med privatbilism.
De moderna LCD-skärmarna är betydligt energisnålare än bildrörsskärmarna, som tidigare var standard i TV-apparater och datorer. Men enligt Hiekkanen har detta ändå inte minskat slutanvändarnas andel av internets energiförbrukning eftersom skärmarna blivit allt fler och allt större samtidigt som de rörliga bildernas resolution ökat.

Inom OECD-området är Finland det land som har den största datatrafiken räknat per invånare. Det här är en följd av att internet-operatörerna abonnemang oftast innefattar obegränsad dataöverföring med trådlösa bredband för en fast månadsavgift. 
Enligt Kari Hiekkanen förbrukar dataöverföring via trådlösa bredband betydligt mer energi och ger upphov till större koldioxidutsläpp än överföring längs fasta kablar. 
– Om många andra länder skulle följa Finlands exempel och gå in för trådlös dataöverföring i stor skala skulle mobilsektorns globala energiförbrukning mångdubblas. Miljömässigt vore detta en olycklig utveckling.
I dag går allt fler in för en mer hållbar livsstil och försöker hålla koll på sitt kolfotspår genom de olika räknare som finns på nätet. Men ingen av de här räknarna beaktar de koldioxidutsläpp som nätanvändningen ger upphov till.

Rent fysiskt är databehandlingens och datatrafikens stora energiförbrukning koncentrerad till datahallar som ICT-branschens jättar, såsom Google, Amazon och Facebook, upprätthåller på många håll i världen. De största hallarna, så kallade hyperscale data centers, innehåller minst 5 000 dataservrar som dag och natt lagrar, processar, skickar och tar emot data. Det finns idag över 400 hyperscale data centers och tusentals mindre hallar.
Hallarnas energiförbrukning kan grovt delas in i det som servrarna förbrukar under drift och den energimängd som går åt till att kyla ned servrarna. För att motverka att bli stämplade som miljöbovar har de stora data-företagen vidtagit en del åtgärder för att minska sina koldioxidavtryck. Ett exempel är Google som har en stor serverhall i Fredrikshamn och nu satsar stort på att köpa el från två vindkraftsparker i Österbotten. 
Ur miljösynvinkel är det fördelaktigt att anlägga serverhallar i de nordiska länderna eftersom klimatet här gör nedkylningen mindre energikrävande. Här kan också kallt havsvatten utnyttjas vid nedkylningen. En annan fördel är att i Norden produceras elströmmen med betydligt mindre koldioxidutsläpp än i många andra länder, tack vare att vi använder mycket vattenkraft, kärnkraft och bioenergi. I Finland är exempelvis kol-dioxidutsläppet för produktion av en kilowattimme 158 gram, medan medeltalet i hela världen är 475 gram .

Jubileumsfonden SITRA startade i november ett stort forskningsprogram som bland annat omfattar digitaliseringens miljöbelastning. Enligt Lotta Toivonen, sakkunnig på hållbar resursanvändning vid SITRA, kommer programmet att kasta nytt ljus över hur den växande datatrafiken, artificiell intelligens, datorsimulerad verklighet (VR), 5G-nät och andra teknologiska utvecklingstrender kommer att påverka utsläppen av koldioxid. 

Interiör från Googles datahall i Fredrikshamn. Foto Google Press

Så kan du minska ditt digitala kolfotspår

- minska din användning av internet så långt det är möjligt
- ”fasta” genom att periodvis klara dig utan sociala medier
-överväg vilken hemelektronik som behöver vara kopplad till nätet, ständig uppkoppling förbrukar energi i onödan
-håll ditt trådlösa nätverk avstängt då du inte är hemma
-stäng av program i dator och telefon då de inte används
-att se på videor över nätet med lägre upplösning sparar energi
-ladda inte upp videor i onödan

”I fråga om klimatpåverkan är ICT-sektorn en minst lika stor bov som flygtrafiken.”

 

 

 

 

 

 

Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2019
Kommentarer (0)
Skriv siffran 7 med bokstäver:

Resultat för miljöteknik:

Batterier blir gödsel

Uttjänta batterier kunde återvinnas effektivare om vi såg till att batterierna oftare hittade sin väg till rätt in­samlingskärl. Det senaste är att batteriavfallet i slut­ändan blir gödsel, som är godkänd även i ekologisk odling.

Slipa istället för att skaffa nytt

Man kan förlänga knivars livslängd med tiotals år om man slipar dem regelbundet istället för att köpa nya genast då det blivit ovassa.

Lappa tält och sovsäck

Markus Weckman, vildmarksguide och försäljare av utelivsutrustning, ger tips om hur man enkelt kan laga sin utrustning om skador uppstår.

Automatik sparar energi i fastigheter

Nu görs allt större ansträngningar för att minska stora byggnaders energikonsumtion. Med modern digitalteknik går det att minska husbolagens energiåtgången betydligt, utan att det krävs aktiva insatser av invånarna.

Konsumenten villig – men samhället måste skapa förutsättningar för cirkulär ekonomi

Finlands utveckling mot en cirkulär ekonomi har börjat. Vetenskaplig forskning, innovationer och samarbete står i fokus, och med konsu­menternas hjälp kan den nödvändiga systemförändringen genomföras.

Internet belastar miljön

Streaming av videor, allt från YouTube till långfilmer, har fått internets koldioxidutsläpp att växa explosionsartat. Streamingen för­brukar allt mer energi, en ökning som inte syns på din elräkning men som bidrar till att den globala elkonsumtionen ökar.

Berget värmer höghus i Esbo

Med hjälp av bergvärme och återvinning av värmen ur ventilations­luften ska höghusets 42 lägenheter minska sin förbrukning av energi för uppvärmning med minst två tredjedelar.

Lärorikt och energismart när familjen Taevs byggde hus

När familjen Taevs/Engblom planerade sitt hus var målet ett hälsosamt hus som passar en familj till ett överkomligt pris. Samtidigt ville familjen prova något annat än dagens standardhus. De är nöjda med resultatet men är som alla husbyggare många erfarenheter rikare.

Energisnålt med egen produktion

I Korpo har en ombyggd ladugård blivit ett energisnålt bostadshus där sol, vind och ved ger värme och el.

Starkt solsken får Christian att mysa

På ett tak i centrala Borgå blänker en rad vakuumrör i solen. Det är Christian Westerlunds och Sofia Luojukoskis solfångare som förser tomtens två hus med uppvärmning och varmvatten. Foto: Tina Nyfors.

Enkelt pelletssystem värmer hela huset

Emilia Söderlund och Henri Heikkinen köpte ett hus på landet utanför Karis år 2009. Det första de gjorde var att slänga ut oljepannan och ersätta den med ett miljövänligt alternativ. Deras val är pellets.

Energismart i Syslilax

Då kylan börjar knäppa i knutarna ökar energiför­brukningen, vilket syns i plånboken för dem som har direkt elvärme. Stigande elöverföringspriser är ytterligare en orsak till att minska sitt beroende av elström. En modern vedpanna är ett miljövänligt alternativ.

Jorden värmer

På ett år sparade Villa Elfvik 57 megawattimmar elström jämfört med föregående år. Det motsvarar elförbrukningen i ett egnahemshus med fyra invånare under tre år. Omräknat i koldioxid motsvarar inbesparingen utsläppen från en personbil som kör 75 000 kilometer.

Återvinn mer, bränn mindre

Återvinning av textilier är ett hett ämne just nu. Nya lösningar för återvinning och återanvändning sökes eftersom man har insett hurudant slöseri det är att låta textilfibrer slinka utanför kretsloppet. 

Solja valde solen året runt

Behöver du tvättmaskin? Kylskåp? Eller är det någonting annat du söker efter för att få in solen i ditt liv?

Huset som aldrig ska bli sjukt

Kasta bort alla möbler, böcker, dockskåp och allt som inte går att tvätta i 90 grader. Blockera passagen mellan nedre och övre våningen hermetiskt med plast. Och lämna bostaden inom en vecka.

Kemikaliesanering – utmaning i u-länder

Minamata, Bhopal, Seveso, Chernobyl, Fukushima… Listan är lång över katastrofer vid industrianläggningar som lett till massdöd och enorma mänskliga lidanden.

Stefans alternativa stuglösningar

– Varför svarade du inte på min offertförfrågan? – För du har inga råd. – Det är väl jag som avgör om jag har råd? – Vad skulle det kosta att få el till ön? – 330 000 euro.

Datageniets smarta noll-energihus

Te? Var så god! 98-gradigt vatten ur kökskranen. Bastun varm? Någon på toa? Spjället öppet? Kolla dataskärmen i ditt rum. Välkommen in längs rutschbanan!

Kommunala avlopp under lupp

Idag kan reningsverken effektivt rena vårt avloppsvatten. De stora gör det. Men trots mildare krav på mindre reningsverk släppte till exempel omkring 40 procent av reningsverken i Nyland under fjolåret ut mer än de hade lov till.

Han tror på elbilens framtid

Trafiken står för en femtedel av Finlands koldioxidutsläpp. Av denna andel bidrar vägtrafiken med 90 procent. Att ersätta bensin- och dieseldrivna bilar med elbilar vore ett sätt att minska utsläppen.

Växthusen blir energismartare

Växthusodlare som Stefan Gulin i Närpes har börjat övergå till inhemska fasta bränslen istället för brännolja. Lovande försök pågår med energisnål LED-belysning.

Fångad dimma bevattnar hotad skog

Byborna i ökenlandskapet Atiquipa på Perus västkust har kullarna, havet och dimman att tacka för sin växtlighet. Inom ett finländskt biståndsprojekt jobbar byborna för att plantera mer skog på de karga kullarna.

Res över Östersjön på naturgas

I januari börjar världens mest miljövänliga kryssningsfartyg – åtminstone enligt Viking Line – trafikera mellan Åbo och Stockholm. Viking Grace är framtidssäkrad, säger projektchef Kari Granberg.

Odla på taken går bra

Att odla växter på hustaken är ett utmärkt sätt att göra stads­miljön grönare, luften friskare och temperaturen inomhus behagligare. Matnyttiga grödor som blommar vackert kan ge takodlaren stor personlig tillfredsställelse.

Med etanol mår miljön bättre

”Överväg först om du alls ska köra bil, sedan om du kan ta i bruk en energieffektiv bil och till sist om du kan utnyttja ett miljövänligt bränsle”. Det säger Mika Aho, chef för St1 Biofuels Oy.

Biobränsle från alger fullt möjligt

Algodlingar kan ge en skörd på tiotals ton biomassa per hektar. Odlingarna konkurrerar inte om arealer med jordbruket. Om odlingstekniken utvecklas kan biobränsle från alger ersätta oljan på sikt.