Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Konsumenten villig – men samhället måste skapa förutsättningar för cirkulär ekonomi

Finlands utveckling mot en cirkulär ekonomi har börjat. Vetenskaplig forskning, innovationer och samarbete står i fokus, och med konsu­menternas hjälp kan den nödvändiga systemförändringen genomföras.

Finland ska vara en föregångare inom cirkulär ekonomi och bli ett av de främsta länderna inom återvinning i EU. EU för sin del antog en handlingsplan för cirkulär ekonomi 2015 och en strategi för plast 2018. Flera beslut som fattats av de europeiska politikerna märks redan i dag eller inom kort också i finländarnas vardag: sugrör och bestick av plast förbjuds nästa år, år 2023 ska alla kommuner i Finland ha en separat insamling av textilavfall. 
 

Ifall de europeiska konsumenterna får bestämma borde cirkulär ekonomi utgå från frågor som berör energilösningar, produktion, utbildning, hälsa, jämställdhet, klimathot och en ren natur. De europeiska ländernas politik ser ändå annorlunda ut. I polit­iska styrdokument dominerar följande teman: skräp som en resurs, återvinning, bioekonomi, ekodesign och tillverkning samt finansiella instrument. I politiken är invånarna viktiga, men de ses främst som konsumenter, inte som aktiva aktörer.
Gapet mellan medborgarnas tankar om cirkulär ekonomi och de europeiska ländernas politik kring cirkulär ekonomi granskas av forskarna Petteri Repo, Markku Anttonen, Juri Mykkänen och Minna Lammi i en art­ikel i den vetenskapliga tidskriften European Journal of Sustainable development (2018). För att ge mer tyngd och acceptans åt de politiska besluten om cirkulär ekonomi borde politiken och medborgarnas visioner närma sig varandra, skriver forskarna. Artikeln ingick i projektet CloseLoop (2016–2019) och finansierades av Strategisk forskning vid Finlands Akademi som har flera pågående projekt kring cirkulär ekonomi och återvinning. 

En av forskarna i CloseLoop var Minna Lammi. Hon är docent vid Helsingfors universitet och chef för Finlands akademis strategiska forskningsprogram Kultur i ett teknologi­baserat samhälle. Sedan fyra år tillbaka jobbar hon som gästforskare vid Cambridge universitets centrum för industriell hållbarhet. 
CloseLoop fokuserade främst på att främja cirkulär ekonomi av värdefulla metaller inom bland annat data-, energi- och  trafiksektorn. Projektet ledde till ett stort företagssamarbete som främjar återvinningen av metaller och kemikalier i bilbatterier.
– I CloseLoop fokuserade vi på metaller, till exempel litium och kobolt. I praktiken har konsumenterna inte en aning om vad som kommer varifrån. Konsumenten kan med andra ord vara rätt osynlig men hen spelar ändå en viktig roll – ligger hens gamla mobiltelefoner och datorer hemma i byrå­lådan eller förs de till en återvinningscentral? 
 

 

Inom ramen för CloseLoop gjordes en enkät för att utreda finländarnas attityder till de lösningar som den cirkulära ekonomin erbjuder (se figuren ovan). Att dela saker eller tjänster med andra var inte ett lika populärt alternativ som att återvinna och repar­era. Höginkomsttagare och personer under 50 år var mest intresserade av att få saker reparerade eller reparera själv. 
I Finland återvinns i dag i medeltal 41 procent av det kommunala avfallet. Om femton år ska återvinningsgraden för avfallet vara 65 procent. 
– När konsumenterna erbjuds enkla och ekonomiskt vettiga lösningar deltar de också i återvinningen, säger Minna Lammi.
 

Vem ska då skapa lösningarna? Minna Lammi tror inte att det är konsumenterna som kommer att driva frågan om cirkulär ekonomi. Däremot är utbildningsinstanser, företag och politiker avgörande för att driva på
systemförändringen. 
Konsumenten är ändå viktig. Det är hen som ska anamma de nya lösningarna, produkterna och attityderna. 
Minna Lammi nämner företaget Desta­clean som tillverkar ”trästenar” av återvunnet byggnadsmaterial. Trästenarna kan till exempel ersätta stenar eller betongplattor i trädgården. Men kommer konsumenten att acceptera nya förnybara material i sin trädgård eller känns de för onaturliga? 
Minna Lammi säger att budskapet till konsumenterna förr var enklare: köp inhemskt, spara pengar på banken. 
– ”Konsumera inte”, är ett tydligt budskap men vad innebär ”konsumera ansvarsfullt”? 
Är det ansvarsfullt att köpa peruanska blåbär i februari? Eller inhemska paprikor i mars? Minna Lammi säger att det är svårt att konsumera ekologiskt och att förstå kedjorna bakom en produkt. 
– Det finns saker vi intuitivt vet att är dåliga men sedan finns det många saker där var och en gör upp sina egna regler, vilka nödvändigtvis inte grundar sig på vettiga
argument. Konsumtion baserar sig på känsla, inte logik eller rationalitet, säger Minna Lammi.
En sak är ändå säker. Ju mindre desto bättre.  

 

Konsumenterna redo att återvinna textilier

Varje år får alla åttondeklassister i Åboregionen besöka en av Sydvästra Finlands Avfallsservice Ab:s (LSJH) sorteringsstationer. För många är det en ögonöppnande upplevelse: måsar som cirklar ovanför sopor på väg till förbränning. Till bolagets avfallscentraler kommer det varje vardag 350 000 nya soppåsar med brännbart avfall. Med ungdomarna finns alltid en miljörådgivare från Sydvästra Finlands Avfallsservice. En av dem är Mikaela Sundqvist.
– Tyvärr ser vi hittills ingen minskning i avfallsmängderna i Finland. Vi konsumerar mer och mer, säger hon. 
För åttondeklassisterna poängterar Mikaela Sundqvist att man ska försöka minska på mängden avfall som uppstår. 
– Att endast köpa det man faktiskt behöver, att köpa hållbara produkter, försöka använda dem till slut och sälja på loppis eller donera är några sätt.
Sydvästra Finlands Avfallsservice är en föregångare inom textilåtervinning och under de senaste åren har återvinning av kläder och textilier särskilt diskuterats med eleverna. 

År 2023 ska alla kommuner i Finland ha en separat insamling av textilavfall. 
Är konsumenterna redo?
– Ja, tack vare en målmedveten process och intresse både från media och konsumenter. Folk vill gärna återvinna textilier och önskar fler insamlingskärl särskilt i köpcentrum och i hushållens avfallsrum. 
Insamlingen av textilier planeras nu på nationell nivå, vilket gör det enklare för konsumenterna, bland annat då instruktionerna blir lika för alla. Just nu funderar Mikaela Sundqvist och hennes kollegor över hur man ska få invånarna att förstå skillnaden mellan användbara och avlagda textilier. Kläder som egentligen borde klassas som avlagda textilier har förts till välgörenhetsorganisationer. 
En annan utmaning är att få konsumenterna att lämna in textil-avfallet i slutna plastpåsar. Om mögliga kläder och insektätna textilier läggs i samma kärl kan de lätt kontaminera andra produkter.
– Det har varit mycket tal om att minska användningen av plast och folk är tveksamma till plastpåsar. Det är jätteviktigt att förklara orsakerna och när vi berättar att plastpåsarna skyddar materialet förstår folk det.

Artikeln är producerad i samarbete med nättidningen Versus och med finansiering från Maj och Tor Nesslings stiftelse. Den finns i finsk översättning på versuslehti.fi.

Miljörådgivare Mikaela Sundqvist på Sydvästra Finlands Avfallsservice Ab säger att invånarna måste få klara, enkla och tillräckligt korta instruktioner för hur olika material ska återvinnas. ”För text-ilier är det viktigt att veta vad man kan föra till välgörenhetsorganisationer och vad som kan sorteras som avlagda textilier.” Foto Magnus Östman

Cirkulär ekonomi

- En ekonomisk modell där man inte ständigt producerar mer föremål och förbrukar jungfruliga naturresurser. 
- Konsumtionen grundar sig på tjänster: delning, hyrning och återvinning. 
- Bibliotek, bilpooler, stadscyklar, second-hand-affärer och loppmarknader är populära delningstjänster. 
- Saker och material ska gå att använda så länge som möjligt och sedan återvinnas. 
- Viktiga koncept är produkt- och serviceplanering som är inriktade på att minimera avfall och spill, reparation, renovering, återanvändning och återvinning.

Källa: Sitra.fi

 

 

Avfall i Finland

- 2018 producerades cirka tre miljoner ton kommunalt avfall i Finland, det är 230 000 ton mer än 2017.
- Mängden motsvarar 550 kilogram per invånare.
- Av avfallet återvinns i medeltal 41 procent, 57 procent utnyttjas som energi, främst genom förbränning.
- 2035 ska återvinningsgraden för avfallet vara 65 procent. 
- Kring 0,7 procent av avfallet slutdeponeras på en avstjälpningsplats.

Lina Laurent, Finlands Natur nr 2/2020
Kommentarer (0)
Skriv siffran 6 med bokstäver:

Resultat för miljöteknik:

Batterier blir gödsel

Uttjänta batterier kunde återvinnas effektivare om vi såg till att batterierna oftare hittade sin väg till rätt in­samlingskärl. Det senaste är att batteriavfallet i slut­ändan blir gödsel, som är godkänd även i ekologisk odling.

Slipa istället för att skaffa nytt

Man kan förlänga knivars livslängd med tiotals år om man slipar dem regelbundet istället för att köpa nya genast då det blivit ovassa.

Lappa tält och sovsäck

Markus Weckman, vildmarksguide och försäljare av utelivsutrustning, ger tips om hur man enkelt kan laga sin utrustning om skador uppstår.

Automatik sparar energi i fastigheter

Nu görs allt större ansträngningar för att minska stora byggnaders energikonsumtion. Med modern digitalteknik går det att minska husbolagens energiåtgången betydligt, utan att det krävs aktiva insatser av invånarna.

Konsumenten villig – men samhället måste skapa förutsättningar för cirkulär ekonomi

Finlands utveckling mot en cirkulär ekonomi har börjat. Vetenskaplig forskning, innovationer och samarbete står i fokus, och med konsu­menternas hjälp kan den nödvändiga systemförändringen genomföras.

Internet belastar miljön

Streaming av videor, allt från YouTube till långfilmer, har fått internets koldioxidutsläpp att växa explosionsartat. Streamingen för­brukar allt mer energi, en ökning som inte syns på din elräkning men som bidrar till att den globala elkonsumtionen ökar.

Berget värmer höghus i Esbo

Med hjälp av bergvärme och återvinning av värmen ur ventilations­luften ska höghusets 42 lägenheter minska sin förbrukning av energi för uppvärmning med minst två tredjedelar.

Lärorikt och energismart när familjen Taevs byggde hus

När familjen Taevs/Engblom planerade sitt hus var målet ett hälsosamt hus som passar en familj till ett överkomligt pris. Samtidigt ville familjen prova något annat än dagens standardhus. De är nöjda med resultatet men är som alla husbyggare många erfarenheter rikare.

Energisnålt med egen produktion

I Korpo har en ombyggd ladugård blivit ett energisnålt bostadshus där sol, vind och ved ger värme och el.

Starkt solsken får Christian att mysa

På ett tak i centrala Borgå blänker en rad vakuumrör i solen. Det är Christian Westerlunds och Sofia Luojukoskis solfångare som förser tomtens två hus med uppvärmning och varmvatten. Foto: Tina Nyfors.

Enkelt pelletssystem värmer hela huset

Emilia Söderlund och Henri Heikkinen köpte ett hus på landet utanför Karis år 2009. Det första de gjorde var att slänga ut oljepannan och ersätta den med ett miljövänligt alternativ. Deras val är pellets.

Energismart i Syslilax

Då kylan börjar knäppa i knutarna ökar energiför­brukningen, vilket syns i plånboken för dem som har direkt elvärme. Stigande elöverföringspriser är ytterligare en orsak till att minska sitt beroende av elström. En modern vedpanna är ett miljövänligt alternativ.

Jorden värmer

På ett år sparade Villa Elfvik 57 megawattimmar elström jämfört med föregående år. Det motsvarar elförbrukningen i ett egnahemshus med fyra invånare under tre år. Omräknat i koldioxid motsvarar inbesparingen utsläppen från en personbil som kör 75 000 kilometer.

Återvinn mer, bränn mindre

Återvinning av textilier är ett hett ämne just nu. Nya lösningar för återvinning och återanvändning sökes eftersom man har insett hurudant slöseri det är att låta textilfibrer slinka utanför kretsloppet. 

Solja valde solen året runt

Behöver du tvättmaskin? Kylskåp? Eller är det någonting annat du söker efter för att få in solen i ditt liv?

Huset som aldrig ska bli sjukt

Kasta bort alla möbler, böcker, dockskåp och allt som inte går att tvätta i 90 grader. Blockera passagen mellan nedre och övre våningen hermetiskt med plast. Och lämna bostaden inom en vecka.

Kemikaliesanering – utmaning i u-länder

Minamata, Bhopal, Seveso, Chernobyl, Fukushima… Listan är lång över katastrofer vid industrianläggningar som lett till massdöd och enorma mänskliga lidanden.

Stefans alternativa stuglösningar

– Varför svarade du inte på min offertförfrågan? – För du har inga råd. – Det är väl jag som avgör om jag har råd? – Vad skulle det kosta att få el till ön? – 330 000 euro.

Datageniets smarta noll-energihus

Te? Var så god! 98-gradigt vatten ur kökskranen. Bastun varm? Någon på toa? Spjället öppet? Kolla dataskärmen i ditt rum. Välkommen in längs rutschbanan!

Kommunala avlopp under lupp

Idag kan reningsverken effektivt rena vårt avloppsvatten. De stora gör det. Men trots mildare krav på mindre reningsverk släppte till exempel omkring 40 procent av reningsverken i Nyland under fjolåret ut mer än de hade lov till.

Han tror på elbilens framtid

Trafiken står för en femtedel av Finlands koldioxidutsläpp. Av denna andel bidrar vägtrafiken med 90 procent. Att ersätta bensin- och dieseldrivna bilar med elbilar vore ett sätt att minska utsläppen.

Växthusen blir energismartare

Växthusodlare som Stefan Gulin i Närpes har börjat övergå till inhemska fasta bränslen istället för brännolja. Lovande försök pågår med energisnål LED-belysning.

Fångad dimma bevattnar hotad skog

Byborna i ökenlandskapet Atiquipa på Perus västkust har kullarna, havet och dimman att tacka för sin växtlighet. Inom ett finländskt biståndsprojekt jobbar byborna för att plantera mer skog på de karga kullarna.

Res över Östersjön på naturgas

I januari börjar världens mest miljövänliga kryssningsfartyg – åtminstone enligt Viking Line – trafikera mellan Åbo och Stockholm. Viking Grace är framtidssäkrad, säger projektchef Kari Granberg.

Odla på taken går bra

Att odla växter på hustaken är ett utmärkt sätt att göra stads­miljön grönare, luften friskare och temperaturen inomhus behagligare. Matnyttiga grödor som blommar vackert kan ge takodlaren stor personlig tillfredsställelse.

Med etanol mår miljön bättre

”Överväg först om du alls ska köra bil, sedan om du kan ta i bruk en energieffektiv bil och till sist om du kan utnyttja ett miljövänligt bränsle”. Det säger Mika Aho, chef för St1 Biofuels Oy.

Biobränsle från alger fullt möjligt

Algodlingar kan ge en skörd på tiotals ton biomassa per hektar. Odlingarna konkurrerar inte om arealer med jordbruket. Om odlingstekniken utvecklas kan biobränsle från alger ersätta oljan på sikt.