Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Batterier blir gödsel

Uttjänta batterier kunde återvinnas effektivare om vi såg till att batterierna oftare hittade sin väg till rätt in­samlingskärl. Det senaste är att batteriavfallet i slut­ändan blir gödsel, som är godkänd även i ekologisk odling.

I Kärsämäki i norra Österbotten finns en nygrundad fabrik som i stor skala producerar gödsel för jordbruket. Det handlar inte om kväve och fosfor, utan om spårämnen som zink och mangan som i små koncentrationer är livsviktiga för många grödor, såsom spannmål och vall. Utan spårämnena kan växterna inte tillgodogöra sig kvävet och fosforn och tillväxten blir lidande. 
Slutprodukten i Tracegrows fabrik i Kärsämäki är spårämnesgödsel i vätskeform som förutom zink och mangan även innehåller några procent svavel. Tester i Finland och ute i Europa har visat att spårämnesgödseln ökar skörden med upp till 30 procent. Denna typ av gödsel är tillåten även inom ekologisk odling, till skillnad från konstgödsel innehållande kväve och fosfor.
 

Det intressanta med fabriken i Kärsämäki är att råvaran för gödselframställningen är uttjänta alkalibatterier, som du och jag deponerat i insamlingslådor i affärer eller vid avfallsstationer. Alkalibatterierna utgör kring 80 procent av alla bärbara batterier och
ackumulatorer som återvinns, allt från små knappbatterier till stora stavbatterier. 
Insamlingslådorna tillhandahålls av producentorganisationen Recser, som representerar över 700 batteriproducenter och återförsäljare i Finland. Sedan 2008 har Recser ansvar för att avlagda portabla batterier samlas in och behandlas korrekt. 
Recser ansvarar för att batteriavfallet transporteras till Accusers återvinningsanläggning i Nivala. Här separeras de olika batterityperna, vilket är viktigt eftersom de kräver olika behandling. Alkalibatterierna krossas till en ”svart massa”. Ur den separeras järnet, som sedan kan användas på nytt ibland annat i byggnadsmaterial, bilar eller verktyg. Zinken kan avskiljas i speciella smältverk i en process, som dock är rätt energikrävande. 
Sedan 2018 har Tracegrows fabrik tagit emot svart massa från anläggningen i Nivala. Massan utgör den egentliga råvaran i gödselframställningen. I en kemisk process, som Tracegrow har patent på, avskiljs kadmium och andra skadliga metaller. Kraven är stränga för hur mycket av dessa som får ingå i slutprodukten.
– Före separeringen är halten kadmium 50–60 ppm (miljondelar). I processen får vi ner halten till under 1 ppm, vilket är gränsen för att slutprodukten ska få användas som gödsel, säger Mikko Joensuu, VD för Tracegrow.
Genom behandling med bland annat svavelsyra och vatten framställs slutprodukten, ZM-Grow, en vätska som säljs i tio liters förpackningar och är klar att spridas ut på åkrar efter lämplig utspädning. Bolaget har nyligen börjat producera en annan typ av gödsel som förutom zink och mangan även innehåller spårämnet koppar. Också kopparn är återvunnen, dock inte från batterier.
Mikko Joensuu är noga med att påpeka att processen är energisnål.
– Vi återanvänder också processvattnet och har inga utsläpp till vatten eller luft.
Den enda restprodukten är en fast fällning som innehåller en del papp, plast och kol. Den kan antingen brännas eller deponeras på en jordavstjälpningsplats.
 

Ur 1 000 kilogram svart massa framställer Tracegrow 2 000 liter spårämnesgödsel. Årsproduktionen ligger för närvarande på tre miljoner liter. Av denna mängd går 90 procent på export och företaget har för närvarande återförsäljare i 14 länder. 
– Vi har kapacitet att behandla hela den mängd alkalibatteriavfall som produceras i Finland per år, säger Joensuu.
I princip kunde Tracegrow också ta emot batteriavfall från utlandet, men enligt Joensuu siktar man inte i första hand på import utan på att bygga återanvändningsanläggningar utomlands. Då är det länder som USA med tillräckligt stor marknad och tillgång på råvaran som gäller. 


Enligt vissa uppskattningar används kring 10 miljarder batterier per år globalt. I de flesta länder sköts insamlingen av avlagda batterier betydligt sämre än i Finland. Det är vanligt att batterier hamnar ute i naturen och i värsta fall förorenar dricksvatten.
I vår avfallslagstiftning finns ett krav på att minst 45 procent av de avlagda batterierna ska samlas in, och enligt Recser ligger man numera i Finland över den här gränsen. Recser påpekar på sin hemsida att en insamlingsgrad på 45 procent inte innebär att 55 procent av batterierna skulle hamna i blandavfallet. Insamlingsgraden räknas ut så att mängden batterier som insamlats under de senaste tre åren ställs i relation till den mängd batterier som kommit ut på marknaden under samma tid. Det innebär enligt Recser att en hel del batterier fortfarande är i användning eller att det exporterats till utlandet för material-återvinning.
Trots det är det klart att en betydande del av de avlagda batterierna i Finland inte samlas in för återvinning av värdefulla ämnen. Det här är synd eftersom man numera kan ta tillvara och återanvända 50–90 procent av materialet i batterierna. Förutom järn, zink och mangan i alkalibatterier kan man ur andra batterityper ta tillvara kobolt, koppar och nickel. Batterier som inte tas om hand på rätt sätt riskerar att förorena miljön med tungmetaller. Insamlingsprocenten skulle alltså få vara betydligt större.
– Här har vi konsumenter orsak att se oss själva i spegeln, säger Mikko Joensuu. 

 

I Tracegrowvs industriella process krossas batterierna till en svart massa ur vilken mangan och zink i vattenlösning utvinns.Foto Tracegrow

 

Sortera rätt

Uttjänta batterier tas emot i butiker där de säljs. Finns inga insamlingslådor bör personalen ta emot batterierna. Avfallsstationer har också insamlingskärl för batterier.


I insamlingslådorna
kan du lägga:

- alkaliska batterierlitiumbatterier (Li-ion) 
- knappcellsbatterier
- nickelkadmium-ackumulatorer (NICd, hit hör laddningsbara batterier)
- små litiumackumulatorer
- små slutna blygelackumulatorer 

Bör föras till en avfallsstation:
- stora litiumackumulatorer som används i elycklar, mopeder
- fyrhjulingar, gräsklippare 
- bilbatterier  bör föras till en avfallsstation

Lägg inga batterier i blandavfallet!

Tejpa batteriernas poler (gäller speciellt litiumbatterier) genast då de kasseras. Uttjänta batterier har kvar en svag spänning och om batteriers poler rör vid varandra finns risk för kortslutning och därmed brandfara.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2020
Kommentarer (0)
Skriv siffran 7 med bokstäver:

Resultat för miljöteknik:

Batterier blir gödsel

Uttjänta batterier kunde återvinnas effektivare om vi såg till att batterierna oftare hittade sin väg till rätt in­samlingskärl. Det senaste är att batteriavfallet i slut­ändan blir gödsel, som är godkänd även i ekologisk odling.

Slipa istället för att skaffa nytt

Man kan förlänga knivars livslängd med tiotals år om man slipar dem regelbundet istället för att köpa nya genast då det blivit ovassa.

Lappa tält och sovsäck

Markus Weckman, vildmarksguide och försäljare av utelivsutrustning, ger tips om hur man enkelt kan laga sin utrustning om skador uppstår.

Automatik sparar energi i fastigheter

Nu görs allt större ansträngningar för att minska stora byggnaders energikonsumtion. Med modern digitalteknik går det att minska husbolagens energiåtgången betydligt, utan att det krävs aktiva insatser av invånarna.

Konsumenten villig – men samhället måste skapa förutsättningar för cirkulär ekonomi

Finlands utveckling mot en cirkulär ekonomi har börjat. Vetenskaplig forskning, innovationer och samarbete står i fokus, och med konsu­menternas hjälp kan den nödvändiga systemförändringen genomföras.

Internet belastar miljön

Streaming av videor, allt från YouTube till långfilmer, har fått internets koldioxidutsläpp att växa explosionsartat. Streamingen för­brukar allt mer energi, en ökning som inte syns på din elräkning men som bidrar till att den globala elkonsumtionen ökar.

Berget värmer höghus i Esbo

Med hjälp av bergvärme och återvinning av värmen ur ventilations­luften ska höghusets 42 lägenheter minska sin förbrukning av energi för uppvärmning med minst två tredjedelar.

Lärorikt och energismart när familjen Taevs byggde hus

När familjen Taevs/Engblom planerade sitt hus var målet ett hälsosamt hus som passar en familj till ett överkomligt pris. Samtidigt ville familjen prova något annat än dagens standardhus. De är nöjda med resultatet men är som alla husbyggare många erfarenheter rikare.

Energisnålt med egen produktion

I Korpo har en ombyggd ladugård blivit ett energisnålt bostadshus där sol, vind och ved ger värme och el.

Starkt solsken får Christian att mysa

På ett tak i centrala Borgå blänker en rad vakuumrör i solen. Det är Christian Westerlunds och Sofia Luojukoskis solfångare som förser tomtens två hus med uppvärmning och varmvatten. Foto: Tina Nyfors.

Enkelt pelletssystem värmer hela huset

Emilia Söderlund och Henri Heikkinen köpte ett hus på landet utanför Karis år 2009. Det första de gjorde var att slänga ut oljepannan och ersätta den med ett miljövänligt alternativ. Deras val är pellets.

Energismart i Syslilax

Då kylan börjar knäppa i knutarna ökar energiför­brukningen, vilket syns i plånboken för dem som har direkt elvärme. Stigande elöverföringspriser är ytterligare en orsak till att minska sitt beroende av elström. En modern vedpanna är ett miljövänligt alternativ.

Jorden värmer

På ett år sparade Villa Elfvik 57 megawattimmar elström jämfört med föregående år. Det motsvarar elförbrukningen i ett egnahemshus med fyra invånare under tre år. Omräknat i koldioxid motsvarar inbesparingen utsläppen från en personbil som kör 75 000 kilometer.

Återvinn mer, bränn mindre

Återvinning av textilier är ett hett ämne just nu. Nya lösningar för återvinning och återanvändning sökes eftersom man har insett hurudant slöseri det är att låta textilfibrer slinka utanför kretsloppet. 

Solja valde solen året runt

Behöver du tvättmaskin? Kylskåp? Eller är det någonting annat du söker efter för att få in solen i ditt liv?

Huset som aldrig ska bli sjukt

Kasta bort alla möbler, böcker, dockskåp och allt som inte går att tvätta i 90 grader. Blockera passagen mellan nedre och övre våningen hermetiskt med plast. Och lämna bostaden inom en vecka.

Kemikaliesanering – utmaning i u-länder

Minamata, Bhopal, Seveso, Chernobyl, Fukushima… Listan är lång över katastrofer vid industrianläggningar som lett till massdöd och enorma mänskliga lidanden.

Stefans alternativa stuglösningar

– Varför svarade du inte på min offertförfrågan? – För du har inga råd. – Det är väl jag som avgör om jag har råd? – Vad skulle det kosta att få el till ön? – 330 000 euro.

Datageniets smarta noll-energihus

Te? Var så god! 98-gradigt vatten ur kökskranen. Bastun varm? Någon på toa? Spjället öppet? Kolla dataskärmen i ditt rum. Välkommen in längs rutschbanan!

Kommunala avlopp under lupp

Idag kan reningsverken effektivt rena vårt avloppsvatten. De stora gör det. Men trots mildare krav på mindre reningsverk släppte till exempel omkring 40 procent av reningsverken i Nyland under fjolåret ut mer än de hade lov till.

Han tror på elbilens framtid

Trafiken står för en femtedel av Finlands koldioxidutsläpp. Av denna andel bidrar vägtrafiken med 90 procent. Att ersätta bensin- och dieseldrivna bilar med elbilar vore ett sätt att minska utsläppen.

Växthusen blir energismartare

Växthusodlare som Stefan Gulin i Närpes har börjat övergå till inhemska fasta bränslen istället för brännolja. Lovande försök pågår med energisnål LED-belysning.

Fångad dimma bevattnar hotad skog

Byborna i ökenlandskapet Atiquipa på Perus västkust har kullarna, havet och dimman att tacka för sin växtlighet. Inom ett finländskt biståndsprojekt jobbar byborna för att plantera mer skog på de karga kullarna.

Res över Östersjön på naturgas

I januari börjar världens mest miljövänliga kryssningsfartyg – åtminstone enligt Viking Line – trafikera mellan Åbo och Stockholm. Viking Grace är framtidssäkrad, säger projektchef Kari Granberg.

Odla på taken går bra

Att odla växter på hustaken är ett utmärkt sätt att göra stads­miljön grönare, luften friskare och temperaturen inomhus behagligare. Matnyttiga grödor som blommar vackert kan ge takodlaren stor personlig tillfredsställelse.

Med etanol mår miljön bättre

”Överväg först om du alls ska köra bil, sedan om du kan ta i bruk en energieffektiv bil och till sist om du kan utnyttja ett miljövänligt bränsle”. Det säger Mika Aho, chef för St1 Biofuels Oy.

Biobränsle från alger fullt möjligt

Algodlingar kan ge en skörd på tiotals ton biomassa per hektar. Odlingarna konkurrerar inte om arealer med jordbruket. Om odlingstekniken utvecklas kan biobränsle från alger ersätta oljan på sikt.