Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.
36463.jpg

Naturen reagerar på förändrat klimat

Också i Finland är klimatförändringen ett faktum. Det är klimatforskarna så gott som eniga om. Det syns nu också i floran och faunan i vårt land. Det visar ett ökande antal uppföljningsstudier.

Att mäta temperaturen på samma sätt från år till år är det vanliga sättet att bedöma om klimatet blir varmare eller kallare. Här finns dock en mängd felkällor att beakta. Den kändaste är kanske den urbana uppvärmningen som inverkar på mätstationer som från att ursprungligen legat ute i glesbygden med tiden kommit att ligga inne i nybyggda bosättningscentra.
Att studera växter och djurs reaktioner är ett annat, mer indirekt sätt att bedöma en eventuell klimatförändrings omfattning. Den levande naturen reagerar på summan av storskaliga förändringar i temperatur och andra fysikaliska parametrar. Genom att studera den levande naturen får man värdefull information, som inte är påverkad av de mätfel och felkällor som kan vara förknippade med temperaturmätningar.
I Finland har vi i internationell jämförelse en mycket omfattande insamling av observationer av växter och djur. Tack vare flitiga amatörer och yrkesmän vid universitet och museer finns det observationsserier för växter, insekter, fåglar och många andra grupper som sträcker sig långt tillbaka i tiden. Kan vi här se tecken på en pågående klimatförändring?
I allt flera fall är svaret ja.

Nya arter från söder blir bofasta
När det gäller förändringar i arters utbredningsområden kan man anta att arter med god spridningsförmåga reagerar först på ett varmare klimat. Arter med en sydlig utbredning kan antas gynnas av högre temperaturer vid norra gränsen av sitt utbredningsområde så att de sprider sig till nordligare breddgrader.
Sådana arter hittar vi framförallt bland insekterna. Ända sedan 1990-talet har ett påfallande stort antal sydliga arter, nya för Finland, dykt upp speciellt vid sydkusten och i sydväst. Den här utvecklingen fick ytterligare fart under 2000-talet, vilket följande siffror visar: år 2000 hade 2 402 fjärilsarter noterats i Finland, tio år senare var antalet uppe i 2 559. Anmärkningsvärt är att det oftast inte varit frågan om enstaka exemplar som tillfälligt förirrat sig till våra nordliga breddgrader – för över hundra nya arters del har det rört sig om spridning norrut och etablering av fasta förekomster i vårt land.
Det är inte heller frågan om att de allt fler amatörentomologerna på ett avgörande sätt skulle ha bidragit till ett ökat antal observationer av exotiska sydliga arter. Det visar den ökning av artantalet som kunnat noteras där nattfjärilspopulationerna följts med på samma plats med hjälp av ljusfällor under en lång rad år. På en del platser har antalet arter ökat med 20–25 procent sedan 1990. Ökningen beror till största delen på ett tillskott av nya arter från söder.
Också inom andra insektsgrupper har nya arter spritt sig till Finland. Sedan år 2000 har antalet trollsländearter ökat från 52 till 55. Hos ordningen skinnbaggar (Heteroptera) har artantalet ökat från 475 år 1990 till 514 år 2011. I många fall beror ökningen på att entomologer lärt sig hitta ”gamla” arter med speciella levnadssätt och förekomstplatser. Ofta är det ändå frågan om sydliga arter som utvidgat sin utbredning norrut till Finland.

Fjärilar flyr norrut…
Också inom Finlands gränser har det skett väldokumenterade förändringar i arters utbredning, förändringar som kan relateras till en pågående klimatförändring. Igen hittar vi de mest belysande exemplen bland insekterna.
I en vetenskaplig artikel, publicerad i Global Change Biology 2009, visar en finländsk forskargrupp att den norra gränsen för dagfjärilars utbredning förskjutits norrut med i medeltal 60 kilometer mellan perioderna 1992–1996 och 2000–2004. För tre arters del var förskjutningen så stor som 300 kilometer. Under samma tid flyttade gränserna (isolinjerna) för den årliga temperatursumma i Finland norrut med 200–300 kilometer.
Samtidigt ser vi de första tecknen på att arter som förekommer i hela landet, men som är bättre anpassade till ett nordligt klimat och vanligare i norr än i söder, håller på att försvinna i södra Finland. Det här gäller speciellt några mätarfjärilar, som ännu på 1980-talet allmänt kunde ses fladdra omkring i sydfinländska skogar. I dag är de sällsyntheter i söder, medan de fortfarande är talrika  i norra Finlands skogar.

…och fjällväxter uppåt
Uppe i Lappland är det speciellt kalfjällens flora och fauna som påverkas av ett mildare klimat. I trakten kring Kilpisjärvi har växtperioden blivit 8–10 dagar längre än den var under 1960- och 1970-talet. Det kan på sikt leda till att sydligare arter invaderar fjällnaturen. Samtidigt blir arter anpassade till ett arktiskt klimat lidande.
Snabbast drabbas växter som är anpassade till snölegor och smältvattenbäckar. En sådan art är isranunkeln (Ranunculus glacialis), vars nedre utbredningsgräns redan förskjutits uppåt på fjällsluttningarna kring Kilpisjärvi.

Flyttfåglarna kommer tidigare och flyttar bort senare
Förutom förändringar i växter och djurs utbredning finns det nu också väldokumenterade fenologiska förändringar som svårligen kan förklaras på annat sätt än med att klimatet blivit varmare.
Flyttfåglarna anländer numera till Finland på våren tidigare än för bara några decennier sedan. Det visar bland annat en omfattande översikt av 185 flyttfåglars ankomsttider i tidskriften Linnuts årsbok 2009. Under perioden 1984–2003 hade 128 fågelarters första observationsdatum på våren förskjutits framåt i tiden så mycket att förändringen är statistiskt signifikant. Störst var förändringen hos de arter som kommer tidigt på våren och minst hos arter som kommer sent på våren, är sällsyntare eller har minskat i antal.
Också höstflyttningen har påverkats. I november i år offentliggjordes en studie som visar att sjöfåglarna under de tre senaste decennierna börjat flytta söderut senare under hösten, samtidigt som höstarna tenderat att bli mildare och längre. Undersökningen omfattade observationer av 15 sjöfågelarter vid Hangö udd under tiden 1979– 2009. En statitistiskt signifikant förändring kunde noteras hos grågås, bläsand, kricka, vigg, svärta och knipa. Förändringen var störst hos grågåsen och viggen. De har skjutit upp sin höstflyttning med cirka en månad under de trettio senaste åren. Intressant nog var grågåsens släkting sädgåsen den enda av arterna i studien som börjat flytta tidigare. Det beror sannolikt på ett ökat jakttryck i sädgåsens häcknings- och rastplatser inne i landet.

Insekter utvecklar en andra generation
Bland insekterna reagerar många arter på en försnabbad ökning av värmesumman under vår och sommar genom att utvecklas, kläckas och flyga tidigare än normalt. Det har också blivit allt vanligare att insekter, som normalt har en generation per sommar, hinner utveckla en andra och till och med en tredje generation under sensommaren och hösten.
Det här visar en nyligen publicerad undersökning av nattfjärilars flygtider, baserad på Finlands miljöcentrals riksomfattade uppföljning av nattfjärilspopulationer. Under perioden 1993–2006 har arter med en andra generation ökat signifikant. Ökningen är tydligast i södra Finland. Äldre observationsdata gav dessutom vid handen att en liten, men statistiskt signifikant ökning ägde rum redan under perioden 1963–1992.

Negativa följder överväger
Att nya exotiska arter sprider sig söderifrån till Finland kan någon kanske uppfatta som berikande för naturen. Många samlare bland entomologer och botanister hälsar säkert också de nya arterna välkomna. Och odlare kan glädja sig över att en ökad värmesumma ger en längre växtperiod; i framtiden blir det kanske möjligt att ta ut fler skördar och ta i bruk nya mer värmekrävande odlingsväxter.
Men bortsett från sådana mer eller mindre egennyttiga motiv är nog klimatförändringens inverkan på vår flora och fauna övervägande negativ. Risken finns att vi får en allt mer ensidig växt- och djurvärld, sett ur ett större perspektiv. Särskilt bland insekterna ser vi tydliga tecken på att vår fauna allt mer börjar likna den mellaneuropeiska, medan de nordliga särdragen försvinner, till en början i södra Finland och senare i norr.
Värst ute är de högnordiska arterna. Enligt Finlands senaste Rödlista har kalfjällsarternas andel bland de hotade arterna ökat från 4,2 till 5,7 procent från år 2000 till 2010. Det här demonstrerar de arktiska arternas prekära situation i Finland. Då klimatet blir varmare kan de inte ”fly” speciellt högt upp på fjällsluttningarna – till det är våra fjäll för låga. Risken är uppenbar att isranunkeln och andra arktiska växter och insekter vid en ohejdad klimatförändring på sikt kommer att försvinna ur vår natur.
Invandringen av arter skadliga för jord- och skogsbruket har väckt berättigad oro, inte minst genom de allt vanligare observationerna av coloradoskalbaggar (Leptinotarsa decemlineata) de senaste somrarna. Insekter som plötsligt börjar ha fler än en generation om året är mer än ett kuriöst fenomen – det vet alla skogsägare som drabbats av granbarkborrens (Ips typographus) massförekomster på sensommaren de två senaste somrarna.

Vattenmiljön drabbas
Arter som mänskan oavsiktligt introducerat i Östersjön kan komma att gynnas av högre vattentemperaturer. Exempel på en sådan art är musslan Mytilopsis leucophaeata (se artikeln på sid. 8). Den kan i värsta fall komma att föröka sig explosionsartat med ödesdigra följder både ekologiskt och ekonomiskt.
I en färsk doktorsavhandling visar forskaren Janne Alahuhta, verksam vid Finlands miljöcentral, att klimatet är den viktigaste faktorn som begränsar vattenväxternas utbredning i Finland. Han bedömer att vattenväxterna kan komma att öka med upp till 25 procent fram till år 2050, vilket innebär att många sjöar växer igen.

Biologisk information bekräftar klimatförändring
Den här översikten av tecken i naturen på en pågående klimatförändring gör inte anspråk på att vara fullständig. Det finns med stor sannolikhet fler långtidsstudier än de här citerade som visar liknande trender.
I debatten om klimatförändringens vara eller icke-vara har biologiska fakta i regel glömts bort. Ändå ser vi bland växter och djur allt tydligare samma trender som hos temperaturen och andra fysikaliska parametrar: vi går mot ett förändrat klimat.

Text och foto: Magnus Östman. Finlands Natur 6/2011.
Kommentarer (2)
Spamfilter
Skriv siffran 1 med bokstäver:
Bra
Anonym08.03.17 kl. 09:33
My name Jeff
Kok25.10.17 kl. 12:27

Resultat för natur:

65308_t.jpg

Bygg bo åt taggig vän

I augusti-september går de största igelkottshanarna i vinterdvala. Honorna och årets ungar gör det lite senare. Du kan enkelt hjälpa dem att klara vintern i din trädgård.
65301_t.jpg

Stor skärgård, gamla skogar och lundar

Västra Nylands skärgård är vidsträckt och mångsidig. Hangö udds sandmarker har en speciell flora och insektsfauna. Lundar med hassel, ek och andra ädla lövträd finns på många håll. Inlandet bjuder på stora skogsområden och rikligt med sjöar och åar.
64359_t.jpg

Närkontakt med vargfamiljen

Efter många och långa vandringar, tålmodigt väntande och smygande i kamouflagekläder fick naturfotografen Mats Bentmar vara med om oförglömliga möten med vargarna i Kölstareviret i mellersta Sverige på nära håll, ostörda. Följ med här på hans spännande vargmöten. Nu är denna vargfamilj utplånad i licensjakten – till sorg för fotografen och alla oss som gläds åt att uppleva vargarna levande.
64389_t.jpg

Lövängar, sandrev och höga berg

Åbolands skärgård har inte utan orsak kallats för världens vackraste. Här finns oändliga möjligheter att paddlande eller seglande på egen hand utforska öar och stränder av alla slag. Naturtyperna varie­rar från kala kobbar och låga sandörar till höga berg, gamla skogar och artrika lövängar.
64376_t.jpg

Bort med vresrosen

Vresrosen blommor och nypon är vacka, men dess förmåga att snabbt sprida sig på stränderna och konkurrera ut ursprungliga strandväxter gör den problematisk.
61364_t.jpg

Låt skogsnaturen i din närhet frodas

Vägen till en rik natur i din närskog går via mossbelupna lågor på marken, ståtliga torrakor och ett stort inslag av lövträd.
61400_t.jpg

Efter fasankriget

Mellan noll och 30 000 blyhagel per 100 kvadratmeter. Det har Riggert Munsterhjelm kommit fram till i sin analys av jorden på den åker som skulle förse hans familj med giftfria och möjligast ekologiska grödor.
58826_t.jpg

Låt ängen ta över gräsmattan

Att hålla efter ogräs, att sprida mängder av gödsel och att klippa sin gräsmatta i tid och otid tar tid och kan bli svettigt och dyrt. Varför inte istället låta naturens mångfald ta över en del av gräsmattan?
57098_t.jpg

När skogen försvinner

Då man låtit sin skog sköta sig själv i naturtillstånd är det tungt att se hur kalavverkningar i grannens skog påverkar träden och bäcken i den egna skogen.
57000_t.jpg

Vårflodsfärd på Götälven

Årets höjdpunkt är för mig att varje vår åka på en längre paddeltur. Den här gången blir det ett återbesök på Görälven på gränsen mellan södra Norge och Sverige. En paddeltur på elva dagar med start i mitten av maj.
55238_t.jpg

Sista chansen för Svartåns musslor

I Svartån lever Finlands sydligaste population av flodpärlmussla ännu segt kvar, men ingen föryngring har skett på många år. Nu ska musslorna få hjälp med att föröka sig.
51294_t.jpg

Bakom galler

Runda små äppel eller ärter, kottar eller konstiga färgfläckar på bladen. De kallas galler och förorsakas av diverse insekter och andra småkryp som mat åt organismernas larvstadier.
51293_t.jpg

Att paddla är nödvändigt

Om du vill uppleva skärgården, naturen och djurlivet från första parkett finns det inget som går upp mot en kajak. Du kan praktiskt taget ljudlöst paddla nästan var som helst bara det finns minst tio centimeter vatten.
47046_t.jpg

Med vargen som granne

Det går att leva med vargen som granne. Men det innebär utmaningar för jägare med hund och för boskapsuppfödare. Det visar erfarenheter nu även i norra Tenala.
45566_t.jpg

När klimatet kräver flyttning

”Assisterad migration är än så länge mer en idé än en praktisk åtgärd. Men idén kan bli verklighet inom ett decennium om vi inte får bukt med klimatförändringen.”
44127_t.jpg

Myror ger mersmak

De håller sig med husdjur, sköter om sin drottning i vått och torrt, försvarar stacken mot inkräktare och använder mediciner mot sjukdomar. Myrorna är mycket mer än besvärliga småkryp som planlöst springer omkring på köksbordet.
42472_t.jpg

Sandtagen har betydande naturvärden

”Sandtag är fula sår i landskapet som borde motarbetas i naturskyddets namn”. Den här allmänna uppfattning är dags att åtminstone delvis överge.
42470_t.jpg

Snöleoparden exempel – djurparker bidrar till artskyddet

Idag fångar djurparkerna inte längre nya snöleoparder i naturen. Istället har parkerna lyckats få sina snöleoparder att föröka sig väl och djuren bidrar nu till ökad kunskap, som används vid studier och skydd av viltlevande snöleoparder.
42461_t.jpg

Flyktingcentral för orangutanger

Genom konfiskering, socialisering och återintroducering försöker rehabiliteringscentret för orangutanger på Sumatra bevara de akut hotade djuren – ett projekt för att motarbeta för­lusten av biodiversitet.
36534_t.jpg

Ta en titt på knoppen

Det går att känna igen lövträd och buskar genom att studera bladknopparna på nära håll.
36533_t.jpg

Naturen reagerar på förändrat klimat

Det varmare klimatet resulterar inte bara i smältande glaciärer och stigande hav. Växter och djur sprider sig norrut och försvinner i söder. Bergsarter klättrar högre upp på sluttningarna. Vårtecknen kommer tidigare.
36515_t.jpg

Alger och annat skum(t) på ytan

Till de mest dramatiska fenomenen på vatten­ytan hör algblomningarna, som oftast orsakas av uppstigande cyanobakterier (blågrönalger). Vattenytan hyser också många andra organismer, partiklar och inte minst skum och slem.
36513_t.jpg

Naturen har egenvärde

Vi lever i en virtuell värld som lätt kan tas ifrån oss, säger konstnären och biologen Riggert Munsterhjelm. Han tror konsten kan göra människan uppmärksam på naturens egenvärde.
36510_t.jpg

Betydligt intressantare än sitt namn

Bakom det mindre tilltalande namnet slemsvampar gömmer sig en grupp organismer med spännande biologi, oanade skönhetsvärden och en hel del skrock och myter. I Finlands skogar finns över 200 arter av slemsvampar.
36507_t.jpg

Tornfalken kommer igen

För några år sedan häckade tornfalken ytterst fåtaligt i östra Nyland. Men på bara två år har de häckande parens antal ökat till 67. Orsaken är att några ornitologer flitigt hängt upp tornfalksholkar ute på åkrarna.
36502_t.jpg

Plitvice – pärlan i Kroatiens natur

Mitt i Kroatien finns en plats där man ständigt hör dånet av vattenfall som störtar ner från den ena turkosa skogssjön till den andra. Det är Plitvice nationalpark, som Finlands Naturs utsände besökte i april i år.
36497_t.jpg

Ny mask syrsätter havsbottnar

Marinbiologer har länge varnat för svåra ekologiska följder av introducerade arter i Östersjön. Men nu verkar en av nykomlingarna, havsborstmasken Marenzelleria, tvärtom ha en positiv effekt.
36463_t.jpg

Naturen reagerar på förändrat klimat

Också i Finland är klimatförändringen ett faktum. Det är klimatforskarna så gott som eniga om. Det syns nu också i floran och faunan i vårt land. Det visar ett ökande antal uppföljningsstudier.
36462_t.jpg

En rimfrostdag i december

December kan vara mörk och slaskig – men också gnistrande kall med rimfrost som täcker buskar och träd. Följ med Hans Hästbacka på hans vandring i det vita landskapet.
36466_t.jpg

Nya namn på gamla arter

Tidigare exkurrerade jag ofta med en äldre kollega. En vanlig kommentar från honom när vi hittade en spännande växt var: ”är det inte en (namnet på latin) – eller heter den inte så längre?”
36470_t.jpg

Familjeidyll hos hararna

Vuxna harar har vi alla sett någon gång. Men att ha en harmamma som diar sina ungar vid stugknuten kväll efter kväll hör nog till ovanligheterna.
36467_t.jpg

Utterliv

Att få se en utter i levande livet är inte alla förunnat. En vacker vårkväll mötte Christa Granroth sin första levande utter i Fiskars.
36464_t.jpg

Finlands rödlista under lupp

Finland gav som avslutning på biodiversitetsåret 2010 ut en uppdaterad version av den nationella rödlistan. Rödlistan bekräftade att vi trots goda föresatser inte lyckats stoppa minskningen av biodiversiteten.
36473_t.jpg

Galapagos - de orädda djurens öar

Solen har just nått över horisonten i öster och gummibåten ligger med aktern mot den vita sandstranden. Vi stiger ut i det grunda strandvattnet.
36484_t.jpg

Estland – eldorado för naturturisten

Vid det här laget bör Estland definitivt ha kunnat skaka av sig gångna decenniers skräckbilder av industriföroreningar, atomsopor och förfallna militäranläggningar.
36482_t.jpg

Höst bland flyttblock och stenar

Nordostlig vind, plus tolv grader, mulet med blå himmelsrevor i det framglidande molntäcket. Så ser höstdagen ut, där jag står på hemgården i Kalax.
36496_t.jpg

Miljödebatten förutsätter att kyrkan ser om sitt eget hus

Nytillträdda biskopen i Borgå stift, Björn Vikström, har en hel del järn i elden när det gäller miljöfrågor. Han har forskat i kristendomens förhållande till naturens bevarande och han har medverkat i ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt om miljö och hållbar utveckling vid Åbo Akademi. Han leder också Borgå stifts miljögrupp.
36493_t.jpg

Höstlig färgprakt i Abisko

Det rinnande vattnet slipar och formar. Vattenslipade klippor strax ovanför det höga Silverfallet i Björkliden.
36491_t.jpg

I fjällpiparens rike

Uppe på Tuolljehuhtputs sydöstra sluttning vilar vinden sällan. Som så ofta här i högfjällen kring Kilpisjärvi är det nordvästen som hämtar in kyla från det närbelägna Norra ishavet. En stund tidigare då jag stod nedanför Tuolljehuhtputs delvis snötäckta klippstup kom en skur med äkta snöslask drivande över fjället. Och nu skriver vi alltså den 17 juli…
36490_t.jpg

Svarta huggormar och fiskande snokar

Få människor förhåller sig likgiltigt till ormar. De flesta har någon form av ormskräck och vill helst att ormarna inte blir närgångna. Om man tar sig tid att studera dem närmare finner man att de trots allt är ganska spännande varelser som liksom andra organismer uppvisar en del intressanta anpassningar till sin miljö.
36486_t.jpg

Yrke: naturföretagare. Ett jobb i och med naturen!

Tänk dig att få jobba i och med naturen året om! Själv få bestämma över din arbetstid och jobba med det som är ditt stora intresse. Låter det som ett drömjobb? Då kanske naturföretagande är något för dig!
36485_t.jpg

Naturupplevelser på isen

Vid trettondag var sjöarna och havsvikarna täckta av glasklar kärnis. Förutsättningarna för givande skridskofärder på isarna var de bästa på flera år, och som en extra krydda gick det att studera livet i vattnet genom isen.