Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Nya namn på gamla arter

Tidigare exkurrerade jag ofta med en äldre kollega. En vanlig kommentar från honom när vi hittade en spännande växt var: ”är det inte en (namnet på latin) – eller heter den inte så längre?”

Att de vetenskapliga namnen för olika arter byts ut då och då må vara förlåtligt. I de fallen finns det väldigt strikta regler, grundade på diverse olika faktorer som exempelvis under vilket namn arten först beskrevs. Det äldsta namnet är det som ska användas. Sedan upptäcker man att vissa arter som uppvisar en ytlig likhet inte alls är släkt med varandra och då måste förstås någon byta namn. Jag har berört en del om namn­givning i en tidigare artikel av Finlands Natur (nr 5/2009).

Revidering av svenska namn
Sedan år 2004 har Artdatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet SLU gjort en revidering av de svenska namnen, med hjälp av ett antal kommittéer för olika grupper av organismer. Plötsligt ska tornsvalan (Apus apus) heta tornseglare, eftersom man har kommit underfund med att den inte är en svala utan en seglare. Den ingår inte ens bland tättingarna dit svalorna och våra flesta småfåglar hör.
Denna namnändring är väl i och för sig logisk eftersom svalor inte går i dvala under en period av sämre väder, vilket seglarna gör. Själv har jag vant mig vid att kalla arten tornseglare, men andra biologer i min bekantskapskrets är inte lika förtjusta i namnbytet. På finska har man inte bytt artens namn utan den får heta tervapääsky som förr.
Nu är namnet tornsvala ett väl inarbetat namn sedan flera hundra år tillbaka, så man kan väl då också i logikens namn fråga sig varför till exempel törnskatan (Lanius collurio) och strandskatan (Haematopus ostralegus) ska heta skata. De är ju varken skator eller kråkfåglar! Samma sak gäller för björktrasten (Turdus pilaris) som ju också ibland kallas snöskata. Ytterligare några exempel från fågelvärlden är spillkråkan (Dryocopus martius) som är en hackspett och ingen kråka. Varför inte döpa om den till svartspett helt enkelt?
Järnsparven är ingen sparv och sjöorren (Melanitta nigra) är ingen hönsfågel, och det är inte heller sothönan (Fulica atra) eller rörhönan (Gallinula chloropus). Sjöorren är en andfågel, besläktad med svärtan (Melanitta fusca) medan de två sistnämnda tillhör ordningen rallfåglar.

Ologisk talgoxe
Det mest ologiska namnet på en fågel är väl för övrigt talgoxe (Parus major), som definitivt inte är något däggdjur (oxe) men som även kallas talgmes och ingår i familjen mesfåglar. Sedan kan man i det sammanhanget fråga sig varför entita (P. palustris) och talltita (P. montanus) inte officiellt kallas kärrmes respektive gråmes. Svaret tycks vara att de skiljer sig från de övriga mesarna i så pass hög grad att man i den nordamerikanska ornitologiska föreningen (AOU) har delat upp släktet Parus. Titorna placeras i det nya släktet Poecile utgående från funna skillnader i mitokondriellt DNA (mtDNA).
Det som även en amatörornitolog slås av är att talltitan (liksom entitan) har ett huvud som verkar vara lite stort för kroppen. Det samma gäller även svartmesen (P. ater) som numera i vissa kretsar räknas till ett eget släkte, Periparus.
I detta sammanhang kan nämnas att det i Nordamerika finns en liten mes, som gärna besöker fågelborden på vintern. Den är välkänd och populär och kallas Black-capped Chickadee (Poecile atricapillus). Chickadee är verkligen ett onomatopoetiskt namn för så låter den; chick-a di-di-di. Den arten har tidigare räknats som en amerikansk variant av talltita men räknas numera som en egen art.

Många nya fjärilsnamn
När det handlar om växter, däggdjur, fåglar och andra större djur finns det som regel officiella och folkliga namn på de flesta arter, men läget blir genast annorlunda så snart det handlar om ryggradslösa djur och för all del också de flesta kryptogamer (sporväxter). Tittar jag till exempel i min gamla ”Vad jag finner på åker och äng” från 1970-talet, så är det relativt få spindlar och insekter som har svenska namn.
Ett undantag utgör dagfjärilarna, som för landsbygdsbefolkningen säkert har varit minst lika iögonfallande som fåglar. Men även där har det skett förändringar bland de svenska namnen, varav de flesta till det bättre. Dagfjärilarna var den första gruppen som utsattes för revisionen och 39 arter av 111 fick nya namn. Orsaker till namnbytena var bland annat att en del arter hade fått namn efter sina värdväxter som ibland var felaktigt angivna i litteraturen. Sedan var det andra arter som hette ”stor” eller ”liten” och som idag heter ”större” eller ”mindre”. Det kanske viktigaste var att man tog bort epitetet ”allmän” för vissa arter eftersom man ville göra namngivningen mer tidlös.
I den nya namngivningen har man eftersträvat att namnge efter rätt värdväxt eller efter den biotop som fjärilen mest vistas i. Några exempel på detta är ängspärlemorfjärilen (Argynnis aglaja) som tidigare hette stor pärlemorfjäril och skogspärlemorfjärilen (A. adippe) som tidigare hette allmän pärlemorfjäril. Slåttergräsfjärilen (Maniola jurtina) har fått lämna bort epitetet allmän, med all rätt eftersom den nu finns med på den finska rödlistan under hotkategorin VU (sårbar). En annan fjäril är metallvingesvärmaren (Adscites statices) som finns med på den svenska rödlistan under kategorin NT (nära hotad). Det lustiga med den arten är att den på Artdatabankens hemsidor fortfarande går under namnet allmän metallvingesvärmare trots att den minsann inte är allmän i Sverige längre. Jag antar för övrigt att det är den som i boken Svenska fjärilar. En fälthandbok (Söderström 2010) går under namnet ängsmetallvinge.
Skogsnätfjärilen (Melitaea athalia) hette tidigare allmän nätfjäril medan släktingen ängsnätfjärilen (Melitaea cinxia) fick byta namn från hökblomsternätfjäril eftersom larverna inte alls livnär sig på hökblomster (Pilosella ) utan på axveronika (Veronica spicata) eller svartkämpar (Plantago lanceolata).

Tvivelaktigt snäcknamn
Bland blötdjuren har det också skett namnbyten och en del arter har fått ett svenskt namn för första gången. Till de senare hör den gråsvarta kölsnigeln (Limax cinereoniger), en av våra allra vanligaste sniglar, som många felaktigt kallar "svart skogssnigel". Gråsvart kölsnigeln är ett lämpligt namn; ”kölsnigel” därför att den har en tydlig köl längs ryggen och ”gråsvart” eftersom den inte är lika glänsande svart som skogssnigeln.
En snäcka som nu har fått ett svenskt namn är linssnäckan (Helicigona lapicida), som ju faktiskt är lins- eller diskusformad. Ett mindre lyckat namn är båtsnäcka (Theodoxus fluviatilis) för den art som tidigare i boken ”Vad jag finner i sjö och å” kallades schackmönstrad rutsnäcka. Någon likhet med en båt kan jag inte se. Visst kan den väl krypa på bottnen av en båt, men vanligast är den i Östersjöns tångruskor och i åländska och svenska (men inte finländska) insjöar, där den betar mikroskopiska alger på klippstränder. Ett bättre namn för den, som jag faktiskt har sett i något sammanhang, vore kanske algsnäcka om det nu anses att schackmönstrad rutsnäcka inte duger.

Kollektiva namn utan klar definition
Man kan fundera vidare över mina utläggningar om tornseglare och törnskator. För dem gäller kanske samma sak som för olika ”baggar”, såsom skalbaggar och skinnbaggar. Begreppen är väl inarbetade och svåra att ersätta. Det är kanske som med ordet (små)kryp, att det ersätter de absoluta definitioner som man kanske saknar. Jag minns från mina vistelser i Kanada hur de där kallade alla småkryp bugs och alla rovfåglar utom vultures (gamar) kallades hawks (hökar).
I fråga om det amerikanska hawks finns parallellen i Finland: haukka är alla slag av hökar, kärrhökar, falkar, vråkar, glador. För övrigt kan nämnas att ordet ”bagge” ursprungligen betydde fårtestikel, något som i dagens läge ligger långt från både skalbaggar och skinnbaggar.

Inga gräs
Bland växterna har man upptäckt att vissa arter som hetat något på -gräs, bör byta namn eftersom de inte är några gräs. Exempel på sådana är älggräs (Filipendula ulmaria) som på Åland kallas algräs, ett passande namn eftersom den ofta påträffas i allundar. Numera anses ändå älgört vara det mest korrekta namnet på svenska.
Ogräset penninggräs (Thlaspi arvense) har blivit penningört och trampgräset (Polygunum aviculare), som påträffas på gårdsplaner, vägar och havsstränder har blivit trampört. Penninggräsets nära släkting lomme (Capsella bursa-pastoris) får inte längre nöja sig med det namnet utan ska numera heta lommeört. Varför inte krångla till det ytterligare och döpa om exempelvis tallen (Pinus sylvestris), enen (Juniperus communis) och lingonet (Vaccinium vitisidaea) till tallträd, enbuske och lingonris?
Två ”gräs” som namnändrarna i sin iver ändå tycks ha glömt är de två arterna av braxengräs (Isoëtes lacustris resp. I. echinospora). De är mer avlägset besläktade med gräs än de tidigare nämnda eftersom de är sporväxter och närmast släkt med ormbunkar och lummerväxter – låt vara att de ser ut som grästuvor där de växer på sjöbottnen.

"Snedsköldlav" och "uppblåst skållav"?
Inte ens lavarna har blivit förskonade från namnbyten. För ett antal år sedan kom det ut en kryptogamflora (jag nämner inte boken vid namn) där författarna uppenbarligen hade försökt byta ut namn på flertalet arter med en massa otympliga namnkonstruktioner som följd.
Resultatet blev bland annat att islandslaven (Cetraria islandica) kallades "isländsk snedsköldlav" och vår kanske allra vanligaste lav, blåslaven (Hypogymnia physodes) fick heta "uppblåst skållav".

 

 

Ralf Carlsson. Finlands Natur 5/2011.
Kommentarer (0)
Skriv siffran 8 med bokstäver:

Resultat för natur:

Bäckarna behöver dig

Att avlägsna grenar och andra hinder, att gräva fram gammalt lekgrus eller lägga till nytt – med enkla åtgärder har fiske- och naturvårdsintresserade fått öringar att igen fortplanta sig i bäckar där de varit helt eller nästan försvunna.

Höst i norra Karelen

Ruunaa rekreationsområde öster om Lieksa lämpar sig utmärkt för en höstlig veckoslutsvandring som även tonåringar uppskattar – trots nattkyla och snöslask.

Fågelrik skärgård, orörda myrar och berg

Södra Österbottens skärgårdszon är smal men rik på både flyttande och häckande fåglar. Inne i landet finns vidsträckta myrar i naturtillstånd och några av Österbottens högsta berg.

Från broccoli till biobränsle

Biogas som alternativt, miljövänligt drivmedel i bilar är starkt på kommande. Anläggningarna där gasen framställs ur organiskt avfall blir allt fler, liksom också tankstationerna där gasbilarna kan fylla sina tankar.

Karga klippor, djupa havsvikar och lövängar

Den åländska naturen bjuder på allt från kala klippor med rykande bränningar till lugna inomskärsvikar och klarvattensjöar. På land är frodiga lundar med rik flora på kalkmark vanligare än någon annanstans i Finland. Med landskapsfärjorna rör du dig enkelt i det åländska öriket.

Lapplands himmelrike

Utanför turistorterna och de mest frekventerade vandringslederna gömmer sig många okända pärlor i den lappländska naturen. Oratunturi i Sodankylä är ett lättillgängligt exempel.

Finländarna älskar sin natur – men inte utan förbehåll

En majoritet av finländarna anser att bevarande av naturens mångfald hör till samhällets viktiga uppgifter. Många vill se ett skogsbruk som bättre tar hänsyn till skogsnaturen. Hittills har detta ändå inte förverkligats genom politiska beslut.

Det ska börjas i tid

Eva och Thomas Ramstedt startar planeringen av sommaren tidigt. Som friluftsföretagare finns mycket att tänka på. De hoppas på en sommar full av upplevelser, också för den egna familjen.

Att flyga är inte nödvändigt

För allt fler framstår flygresor som något det går att avstå från – med hänsyn till klimatet. Många gör sitt val i tysthet, men det blir allt vanligare att gå med i någon form av nätverk där man kollektivt går in för att sluta eller kraftigt minska sitt flygande.

Klimatångest – intressant nytt forskningsområde

Klimatångest har under de senaste åren bubblat upp som ett fenomen som de flesta känner till och som många säger sig lida av. Men hur många? Bred samhällsvetenskaplig forskning gjord i Finland är svår att finna, säger teologen Panu Pihkala.

Ta ut det sista av vintern

Vårvinterdagarna blir längre. Använd det tilltagande ljuset till naturupplevelser för stora och små! Syskonen Markus och Frida motiverar och inspirerar till turer ut i minusgraderna.

Holkdags!

Nu är det är hög tid att se till att fågelholkarna är i gott skick. Här får du tips om skötsel, bygge och uppsättning av bostäder för vårens fåglar.

Långa sandstränder och orörda myrar

Norra Österbottens natur bjuder på allt från långa obebyggda sandstränder, till forsar och vidsträckta myrar. I skogarna kan man med lite tur stöta på björn, varg, järv och skogsvildren.

Med snö i båten

Senhösten med snövita stränder och mörka vatten är en fin tid i skärgården. Så länge vattnen är isfria dröjer sig knipor, skrakar och svanar kvar, och vid högvatten vandrar sommarens fiskyngel ut ur fladorna.

Kökar – eldorado för naturturisten

Vindstilla dagar med jämngrå himmel. Flockar av stjärtmesar i björk­skogen och alfåglar i vinterdräkt på havet. Men också rytande bränningar mot grå klippor, piskande regn och snöglopp. Kökar har sin charm även under vinterhalvåret.

Varför köpa när man kan låna?

Delningsekonomin går ut på att produkter används effektivare av allt fler personer för att undvika onödiga köp av nya produkter. Idag ser vi allt fler exempel på innovativ utlåning, uthyrning och återanvändning.

Vidgade vyer för naturfotografer

Viltkameror och drönare med kamera är moderna hjälp­medel för den som vill följa med och dokumentera naturen.

Fåglarna behöver energirik mat

Om vintern äter fåglarna främst för att få energi så att de klarar att hålla uppe sin kroppstemperatur i kylan. Ju kallare det är desto mer energi behöver fågelkroppen för att kompen­sera för värmeförlusten.

Natur i österled

Östra Nylands skärgård är inte lika känd som de västliga skärgårdsområdena, men även här finns öar av alla storlekar, stora fjärdar och idylliska sund väl lämpade för skid- eller skridskoåkning. I Sibbo storskogs nationalpark är skogsnaturen ännu väl bevarad. Åmynningar och myrar hyser ett rikt fågelliv.

Datorn som biolog

Datorn lär sig snabbt att känna igen växt- och djurarter. Frågan är om den kommer att bli en bättre naturinventerare än mänskan?

Miljöaktiv unirektor

Jari Niemelä är nybliven rektor vid Helsingfors universitet. Han har en bakgrund som forskare i entomologi och stadsekologi. Han har också lett arbetet vid universitetets nygrundade institut för hållbar utveckling. Jari Niemelä är försiktigt optimistisk när det gäller samhällets utveckling i hållbar riktning.

Höststämning

Dimhöljda soluppgångar, sent sjungande småfåglar och glittrande trollsländor – september är en månad med många njutbara stunder i naturen.

Åländsk vildmark med spår av historien

Knotiga, vindpinade martallar utspridda på öppna bergsplatåer. Talrika raviner och tvärbranta stup. Bortom bergen skymtar Norrhavet som möter himlen i en horisont obruten av öar. Då nordanvinden ryter till vräker bränningarna skummet långt in över land.

Bygg bo åt taggig vän

I augusti-september går de största igelkottshanarna i vinterdvala. Honorna och årets ungar gör det lite senare. Du kan enkelt hjälpa dem att klara vintern i din trädgård.

Stor skärgård, gamla skogar och lundar

Västra Nylands skärgård är vidsträckt och mångsidig. Hangö udds sandmarker har en speciell flora och insektsfauna. Lundar med hassel, ek och andra ädla lövträd finns på många håll. Inlandet bjuder på stora skogsområden och rikligt med sjöar och åar.

Gör rent utan kemikalier

Med enkla medel går det att minimera städandets negativa effekter på miljö och hälsa. Man kommer långt med biologiskt nedbrytbara rengöringsmedel och mikrofiberdukar.

Dialog över Finska viken

Finland och Estland söker efter synergier i arbetet med att planera sina havsområden. Grannländerna gynnas av att känna till varandras planeringsprocesser och framtidsvisioner.

De vurmar för åländsk natur

Läraren, den pensionerade miljötjänstemannen och den unga biologen hyser alla ett brinnande intresse för Ålands natur.

Avverka träd – ha skogen kvar

”Det kalhyggesfria skogsbruket har en enorm potential. Nyttan för landskapet och skogsnaturen är obestridlig och dessutom gynnas markägaren ekonomiskt. Det är bara en tidsfråga innan det kalhyggesfria skogsbruket ökar kraftigt i popularitet.”

I baldersbråns rike

Utskären i juli bjuder på strålande blomsterprakt och talrika fågelungar som noga vaktas sina föräldrar.

Närkontakt med vargfamiljen

Efter många och långa vandringar, tålmodigt väntande och smygande i kamouflagekläder fick naturfotografen Mats Bentmar vara med om oförglömliga möten med vargarna i Kölstareviret i mellersta Sverige på nära håll, ostörda. Följ med här på hans spännande vargmöten. Nu är denna vargfamilj utplånad i licensjakten – till sorg för fotografen och alla oss som gläds åt att uppleva vargarna levande.

Lövängar, sandrev och höga berg

Åbolands skärgård har inte utan orsak kallats för världens vackraste. Här finns oändliga möjligheter att paddlande eller seglande på egen hand utforska öar och stränder av alla slag. Naturtyperna varie­rar från kala kobbar och låga sandörar till höga berg, gamla skogar och artrika lövängar.

Bort med vresrosen

Vresrosen blommor och nypon är vacka, men dess förmåga att snabbt sprida sig på stränderna och konkurrera ut ursprungliga strandväxter gör den problematisk.

Med hav och havtornssaft i blodet

Som barn följde de sina familjer till sjöss och till skogs. Som vuxna har båda valt en livsstil mer rik på tid och upplevelser än pengar. Kusinerna Jonas Sjöblom och Alexandra Sjöblom tar vara på varje årstid.

Järven – enstöring på vandring söderut

Vargen, björnen och lodjuret har vi småningom blivit bekanta med även i södra Finland, i takt med att bestånden vuxit. Nu finns tecken på att även järven – den minst kända av de fyra stora – sakta sprider sig söderut.

En utsikt värd en klättring

Höga berg och djupa dalar – så kunde man beskriva Höga Kusten, som tillsammans med ”Låga Kusten” på finska sidan av Kvarken bildar ett av UNESCO:s världsarv. Ett gäng naturfotografer från Biofoto Finland upplevde världsarvet i kyligt vårväder i fjol.

Två röster i skärgårdsvåren

Då orrtupparna spelar på stränderna och tranorna blåser fanfarer i den stilla aprilkvällen är vårstämningen i skärgården som finast.

Landhöjningsskärgård, skogar och myrar

Vår nya artikelserie om Svenskfinlands naturpärlor inleds i mellersta Österbotten. Tuija Warén, specialplanerare vid Forststyrelsens naturtjänster i Vasa, rekommenderar spännande utfärdsmål.

Kompostera mera

Matsvinnet i hushållen är ett allt mer uppmärksammat problem. Det kan motverkas genom gammal hederlig kompostering, som i slutändan ger prima mylla. En rätt skött kompost hålls igång hela vintern av egen kraft och om den ändå fryser går att få igång den igen på våren

Det svarta kolet på spåret

Svart kol, det vill säga luftburna sotpartiklar, påskyndar uppvärmningen av jordklotet och speciellt det arktiska området. Utsläppen av svart kol och dess spridning undersöks nu även i Finland.

Sarek i vinterskrud

Rejäl vinterkyla, hårda vindar och blötsnö, men också strålande sol över mäktiga fjälltoppar. Kämpigt, men alla gånger mödan värt, tyckte de blivande vildmarksguiderna efter sin vintertur i svenska fjällen.

Låt skogsnaturen i din närhet frodas

Vägen till en rik natur i din närskog går via mossbelupna lågor på marken, ståtliga torrakor och ett stort inslag av lövträd.

Efter fasankriget

Mellan noll och 30 000 blyhagel per 100 kvadratmeter. Det har Riggert Munsterhjelm kommit fram till i sin analys av jorden på den åker som skulle förse hans familj med giftfria och möjligast ekologiska grödor.

Bly fortfarande ett miljöhot

En färsk undersökning av svenska kungsörnar visar att bly från jaktammunition påverkar örnarnas beteende negativt. De nya rönen är högaktuella även i Svenskfinland.

Torskens återkomst dröjer

Saltpulserna 2014–2015 såg först ut att blåsa nytt liv i Östersjöns torskstammar, men syrebristen stör fortfarande fortplantningen och torskarna lider av brist på föda. Vi lär få vänta länge innan torskfångsterna i våra vatten når upp till rekordåren under 1980-talet.

Under Antarktis is

Antarktis är inte bara höga isberg, pingviner och sälar på iskanten. På havsbottnen under isen finns en enorm biologisk mångfald i form av marina djur anpassade till den iskalla miljön. Men även här börjar klimatförändringen göra sig påmind.

Djupt i Birkalands skogar

Riktig urskog är en bristvara i Svenskfinland, ja i hela södra Finland. Men i Seitseminen nationalpark, inte långt från södra Österbotten, kunde ett gäng naturfotografer uppleva den skogliga höstnaturen när den är som bäst.

Energisnålt med egen produktion

I Korpo har en ombyggd ladugård blivit ett energisnålt bostadshus där sol, vind och ved ger värme och el.

Gråsparvarnas by

Välbevarad kulturhistoria, ett ålderdomligt landskap genomkorsat av gärdsgårdar och en sällan skådad mångfald av växter och insekter – det är Stensjö by i ett nötskal.

Mot Finlands topp

Att vandra till Haldefjäll från Kilpisjärvi är populärt men inte så lite krävande. Det fick ett gäng nyländska killar erfara förra sommaren.

Låt ängen ta över gräsmattan

Att hålla efter ogräs, att sprida mängder av gödsel och att klippa sin gräsmatta i tid och otid tar tid och kan bli svettigt och dyrt. Varför inte istället låta naturens mångfald ta över en del av gräsmattan?

Starkt solsken får Christian att mysa

På ett tak i centrala Borgå blänker en rad vakuumrör i solen. Det är Christian Westerlunds och Sofia Luojukoskis solfångare som förser tomtens två hus med uppvärmning och varmvatten. Foto: Tina Nyfors.

När skogen försvinner

Då man låtit sin skog sköta sig själv i naturtillstånd är det tungt att se hur kalavverkningar i grannens skog påverkar träden och bäcken i den egna skogen.

Holkdags för fladdermöss

Fladdermössens bostadsbrist kan avhjälpas genom att sätta upp enkla holkar på en husvägg. Då hålls de bättre borta från husens vindar samtidigt som du får följa med de effektiva myggfångarna på nära håll.

Det behövs bättre klimatundervisning

Många unga anser fortfarande att de inte påverkas av klimatförändringen. De är inte heller villiga att göra några uppoffringar. Därför behövs det ett mer tvärvetenskapligt och handlingsorienterat tillvägagångssätt i våra skolor.

Vårflodsfärd på Görälven

Årets höjdpunkt är för mig att varje vår åka på en längre paddeltur. Den här gången blir det ett återbesök på Götälven på gränsen mellan södra Norge och Sverige. En paddeltur på elva dagar med start i mitten av maj.

På skidor tar du dig fram överallt

Om snödjupet bara tillåter är skidning i terrängen utanför motionsspårens breda gator ett utmärkt sätt att utforska vinternaturen.

Nu är de här: FSC-märkta julgranar

Utomlands har julgranar som odlats med hänsyn till miljön redan marknadsförts en tid. Nu är de på kommande även i Finland.

Sista chansen för Svartåns musslor

I Svartån lever Finlands sydligaste population av flodpärlmussla ännu segt kvar, men ingen föryngring har skett på många år. Nu ska musslorna få hjälp med att föröka sig.

Svagt samhällsansvar i eukalyptusskogen

Finländska skogsbolag är djupare involverade i den globala skogsavverkningen än de flesta finländare anar. Kraven på finländska företag verksamma utomlands borde vara högre, säger forskare.

Energismart i Syslilax

Då kylan börjar knäppa i knutarna ökar energiför­brukningen, vilket syns i plånboken för dem som har direkt elvärme. Stigande elöverföringspriser är ytterligare en orsak till att minska sitt beroende av elström. En modern vedpanna är ett miljövänligt alternativ.

Njut av skogen om hösten

En höstpromenad i skogen är aldrig fel. Både soliga dagar med hög klarblå himmel efter nattens frost och mulna dagar med milda sydliga vindar har sin charm. Lite duggregn är inte hela världen, det finns klädsel som skyddar mot väta.

Nya tag mot fosforläckaget

Traktorn lämnar ett vitt moln efter sig då den rullar fram över åkern. Men det är inte sedvanlig åkerkalkning som pågår utan spridning av gips. Den här lovande metoden kan bli ännu ett vapen i kampen mot fosforläckaget från åkrarna.

Bävern gynnar skogsnaturen

Den europeiska bävern klassas som nära hotad i Finland och finns upptagna i EU:s habitatdirektiv som strikt skyddad art. Ändå får den skjutas inom en kvot som fastställs av jord- och skogsbruksministeriet. För jaktåret 2016–2017 är kvoten 275 djur.

Planktonmatchning i Östersjön

Stigande havstemperatur ser ut att föra växtplanktonets och djurplanktonets säsonger närmare varandra i Östersjön. Forskare tror att det kan leda till minskad intern belastning i det övergödda innanhavet.

Jorden värmer

På ett år sparade Villa Elfvik 57 megawattimmar elström jämfört med föregående år. Det motsvarar elförbrukningen i ett egnahemshus med fyra invånare under tre år. Omräknat i koldioxid motsvarar inbesparingen utsläppen från en personbil som kör 75 000 kilometer.

Sandtagsidyll

Övergivna sandtag där naturen igen fått ta över har blivit små oaser för häckande fåglar.

Bakom galler

Runda små äppel eller ärter, kottar eller konstiga färgfläckar på bladen. De kallas galler och förorsakas av diverse insekter och andra småkryp som mat åt organismernas larvstadier.

Att paddla är nödvändigt

Om du vill uppleva skärgården, naturen och djurlivet från första parkett finns det inget som går upp mot en kajak. Du kan praktiskt taget ljudlöst paddla nästan var som helst bara det finns minst tio centimeter vatten.

Solja valde solen året runt

Behöver du tvättmaskin? Kylskåp? Eller är det någonting annat du söker efter för att få in solen i ditt liv?

Stenbrottsligt

Irriterande buller, hälsovådligt damm och vibrationer som skadar bostadshus är erfarenheter som många har av att bo nära stenbrott. Stenbrotten där materialet krossas till grus blir allt fler och större. Miljökonsekvensbedömningar och miljötillstånd verkar inte kunna minska olägenheterna.

Huset som aldrig ska bli sjukt

Kasta bort alla möbler, böcker, dockskåp och allt som inte går att tvätta i 90 grader. Blockera passagen mellan nedre och övre våningen hermetiskt med plast. Och lämna bostaden inom en vecka.

Fritt fram att inventera naturen?

Har markägare rätt att begränsa eller rentav förbjuda naturinventeringar på privatägda naturskyddsområden? Frågan är aktuell för bland annat fågelinventeringar i skärgården.

Miljöns öde ovisst i landskapsplaner

Hittills har miljöministeriet kunnat motverka stora köpcenter utanför tätorter, torvtäkt på skyddsvärda myrar och vindkraftverk vid flyttfågelstråk. Men nu har ministeriets inflytande över landskapsplanerna minskat och det är ovisst om landskapsförbunden beaktar miljövärden på samma sätt.

Se våren lite grann från ovan

Det är inte bara Ulf Lundell som trivs bäst i sina öppna landskap. Det gör vi lite envar då flyttfåglar, sol och klarblå himmel lockar oss upp på kullar och berg för att ta emot våren.

De guidar dig i naturen

Att bege sig ut i naturen helt ensam kan för många kännas mindre lockande. Då kan en guidad tur i grupp kännas tryggare. Vi presenterar här några kunniga guider verksamma på olika håll i Svenskfinland.

Med vargen som granne

Det går att leva med vargen som granne. Men det innebär utmaningar för jägare med hund och för boskapsuppfödare. Det visar erfarenheter nu även i norra Tenala.

Ge oss skog vi kan bruka

Du kan visa ett foto av ditt ärvda, idag söndersuttna matsalsmöblemang och en duktig restauratör kan fixa till det. Men är det ett träd eller en skog som huggits ned hjälper inga foton.

Sopor till salu

Vem vill bränna kommunala sopor? Billigt bränsle för finländska avfallskraftverk. Ge offerter. Aj, ni har inte kapacitet att bränna dem? Så tråkigt – nej trevligt. Då har vi en chans att få tillstånd att skicka dem till Sverige och förtjäna en slant.  

Bioekonomi på naturens bekostnad

Varken centern, samlingspartiet eller samfinländarna utmärkte sig med en stark miljöpolitisk profil inför riksdagsvalet. Regeringsprogrammet ger föga hopp om att partierna skulle ha ömsat skinn.

När klimatet kräver flyttning

”Assisterad migration är än så länge mer en idé än en praktisk åtgärd. Men idén kan bli verklighet inom ett decennium om vi inte får bukt med klimatförändringen.”

Kemikaliesanering – utmaning i u-länder

Minamata, Bhopal, Seveso, Chernobyl, Fukushima… Listan är lång över katastrofer vid industrianläggningar som lett till massdöd och enorma mänskliga lidanden.

Stigar i städer

Det finns härliga naturstigar också nära de stökigaste stadsmiljöerna. Ut och vandra i höstens friska luft!

Sommarhöst i havsbandet

Augustisommarens högtryck med sol och värme har obekymrad av tidens gång famnat septemberhösten. Högtrycket har ingen datumgräns och ingen årstidsgräns.

Kalk skapar mångfald

”Vårt land är fattigt, skall så bli, För den, som kalk begär”

I tärnornas sällskap

Om de är någon fågel man speciellt förknippar med solglitter och sommarskärgård så är det tärnan. Alla har vi noterat deras fjäderlätta flykt och pigga rop över kobbar och skär, men hur många av oss kan skilja på fisktärna, silvertärna och skräntärna?

Stefans alternativa stuglösningar

– Varför svarade du inte på min offertförfrågan? – För du har inga råd. – Det är väl jag som avgör om jag har råd? – Vad skulle det kosta att få el till ön? – 330 000 euro.

För hårda krav på eko-odlingen?

Allt fler finländska åkrar odlas ekologiskt och försäljningen av ekologiska produkter ökar. Trots det är den ekologiska matens marknadsandel mindre än två procent av livsmedelsförsörjningen. I år förnyades villkoren för jordbruksstöden. Som bäst diskuterar EU-rådet förnyade krav på ekologiska jordbruksprodukter och livsmedel. Trots goda målsättningar är det inte säkert att de nya villkoren ger ökad ekologisk produktion.

Myror ger mersmak

De håller sig med husdjur, sköter om sin drottning i vått och torrt, försvarar stacken mot inkräktare och använder mediciner mot sjukdomar. Myrorna är mycket mer än besvärliga småkryp som planlöst springer omkring på köksbordet.

Fördömda dammar

Inga byggen varar för evigt, inte ens kraftverksdammar. Tack vare tidernas största dammrivningsprojekt i USA har fem laxarter och ett indianfolk fått tillbaka sin otyglade älv.

Se och hör fåglarna bättre från tornen

Var du än bor i Svenskfinland är det aldrig speciellt långt till närmaste fågeltorn.

Tidig vår på Öland

Då vårens slutliga genombrott låter vänta på sig hos oss är flyttfåglarna och vårprimörerna redan i full gång på Öland.

Datageniets smarta noll-energihus

Te? Var så god! 98-gradigt vatten ur kökskranen. Bastun varm? Någon på toa? Spjället öppet? Kolla dataskärmen i ditt rum. Välkommen in längs rutschbanan!

Vilket parti kämpar för miljön?

Inför riksdagsvalet i mitten av april kämpar partierna och de enskilda kandidaterna om väljarnas gunst. Det är dag att bestämma vem vi vill att ska styra samhällsutvecklingen under de kommande fyra åren. Finlands Natur har analyserat partiernas åsikter om centrala miljöpolitiska frågor.

Sandtagen har betydande naturvärden

”Sandtag är fula sår i landskapet som borde motarbetas i naturskyddets namn”. Den här allmänna uppfattning är dags att åtminstone delvis överge.

Snöleoparden exempel – djurparker bidrar till artskyddet

Idag fångar djurparkerna inte längre nya snöleoparder i naturen. Istället har parkerna lyckats få sina snöleoparder att föröka sig väl och djuren bidrar nu till ökad kunskap, som används vid studier och skydd av viltlevande snöleoparder.

Flyktingcentral för orangutanger

Genom konfiskering, socialisering och återintroducering försöker rehabiliteringscentret för orangutanger på Sumatra bevara de akut hotade djuren – ett projekt för att motarbeta för­lusten av biodiversitet.

Dags att ro klimatavtalet i hamn

Berlin, Geneve, Kyoto, Buenos Aires, Bonn, Haag, Bonn, Marrakesh, New Delhi, Milano, Buenos Aires, Montreal, Nairobi, Bali, Poznan, Köpenhamn, Cancun, Durban, Doha...

Stoppa klimatorättvisan

Samtidigt som de internationella förhandlingarna om ett klimatavtal tar ny fart i Lima fortsätter klimataktivisterna sin kamp mot klimathotet. Finlands Natur har intervjuat klimataktivister i Finland och Zambia.