Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.
36467.jpg

Utterliv

Att få se en utter i levande livet är inte alla förunnat.
En vacker vårkväll mötte Christa Granroth sin första levande utter i Fiskars.

Det var en mörk septemberkväll år 2007. Jag var på väg från Salo mot Helsingfors längs med gamla Åbovägen, då bilens strålkastare lyste upp ett djur som låg på högra sidan om körfilen. Det visade sig vara en nyligen överkörd utter. En utter mindre i den hotade stammen, och bedrövligt nog min första observation av arten. Sedan den dagen var mitt mål att se och fotografera en levande vild utter.
Lättare sagt än gjort kunde man väl tänka. Men våren 2008 visade det sig att en utter hade tagit vår sommarstugas tomt i Egentliga Finland som en del av sitt revir. Uppe på en sten i vattenbrynet placerade den med jämna mellanrum färsk avföring för att markera var revirets gräns gick. Jag hade därmed fått en möjlighet att se vad uttern ätit. På menyn fanns mest fisk, men även dammusslor, smågnagare, sländlarver och andra insekter. I höstas hittade jag bland annat rester av en stor dykarskalbagge.
Första spåren av uttern såg jag på vintern samma år. Den hade sprungit längs strandkanten på isen och sedan fortsatt längs vassen. Men själva uttern höll sig osynlig och anonym. Med förhoppning att få se ens en skymt av arten tillbringade jag timmar i terrängen och åkte till platser där utter hade blivit sedd – utan resultat.    

En utter – äntligen
Våren 2009. Den första citronfjärilen hade krupit fram och värmde sig under solstrålarna. Sångsvanar och andfåglar samlades på andra sidan av sjön för att rasta vid ett ställe där isen hade gett vika och vattnet var öppet. På kvällen gick jag ut för att se efter om det skulle ha kommit fler fåglar dit för att rasta. Innan jag hann göra någonting upptäckte jag ett mörkt djur som skuttade på isen. Jag kunde knappt tro mina ögon! Där sprang uttern i solnedgången på den guldfärgade isen. Som sällskap hade den fått en retfull kråka som ibland rykte den i svanshåren. Uttern stannade två gånger och tittade en stund mot mig innan den försvann utom synhåll. Kråkan återvände till sin flock som rastade på isen.
Uttern på isen var en stor överraskning, men att det hände igen efter några veckor var redan ofattbart. Den här gången fanns ingen is kvar och jag råkade se uttern när den simmade och dök efter föda. Emellanåt hoppade den upp på land, skakade bort vattnet från pälsen för att sedan dyka igen. Jag kunde följa dess rörelser eftersom det steg upp virvlar och luftbubblor till vattenytan då den simmade framåt med en enorm fart.

Den orädda fiskaren
Mina första utterbilder fick jag först på vårvintern år 2010. En oskygg utter rapporterades hålla till på isen på ån i Fiskars i Raseborg. Det var då det gällde. Jag åkte ut en kylig mulen morgon och började leta. Men av uttern fanns det endast spår på isen och efter att ha letat hela förmiddagen började jag så småningom ge upp hoppet. Jag slog mig istället ihop med ett gäng strömstarar som dök gång på gång ner i det iskalla vattnet och däremellan stod på iskanten med huvudet under vattenytan.
Så blev det dags att ge hemåt. Jag började gå mot bilen, men letade fortfarande desperat efter uttern. Och det lönade sig, för under en gångbro låg den och gned sig i snön. Jag gick närmare. Uttern dök med jämna mellanrum och kom ibland upp med en liten fisk som den hade lyckats fånga. Jag satte mig ner och väntade på att den skulle komma upp efter en dykning. Men tiden gick och inget syntes. Jag började inse att jag hade blivit lurad. Uttern hade flyttat sig en bit ifrån och den här gången hade den fångat en stor sarv. Det visade sig att den hade många små hål i isen, med vars hjälp den kunde flytta på sig och utnyttja vid fiske. Dessutom kunde den hålla omgivningen under uppsikt i skydd av öppningarna genom att endast sticka huvudet ovanför vattenytan och vara helt stilla i långa stunder. Då blev den nästan omöjlig att upptäcka om man inte visste exakt vartåt man skulle titta. 

Rödlistad art som får jagas
Om man vill se uttrar krävs både tid och tålamod, men även en hel del tur eftersom de är väldigt rörliga djur med stora levnadsområden. Hanar kan på en natt röra sig på ett tio kilometer stort område.  Utterstammen har varierat kraftigt i Finland, men under de senaste tjugo åren har det skett en fördubbling, och stammen består idag av ca 2 500 djur. Arten klassificeras som nära hotad (NT), men trots det har jord- och skogsbruksministeriet årligen beviljat skyddsjakt på 55 uttrar för att hindra skador på fisk- och kräftodlingar. Under åren 2005–2009 har 60 uttrar skjutits. Det har även kommit fram fall, där man med snöskoter illegalt kört ihjäl uttrar. Tyvärr riktas många hot mot dessa fascinerande djur. Alla skyddsåtgärder borde tas i bruk för att säkra utterns framtid.

 

Text & Foto: Christa Granroth. Finlands Natur 2/2011.
Kommentarer (0)
Spamfilter
Skriv siffran 2 med bokstäver:

Resultat för natur:

65308_t.jpg

Bygg bo åt taggig vän

I augusti-september går de största igelkottshanarna i vinterdvala. Honorna och årets ungar gör det lite senare. Du kan enkelt hjälpa dem att klara vintern i din trädgård.
65301_t.jpg

Stor skärgård, gamla skogar och lundar

Västra Nylands skärgård är vidsträckt och mångsidig. Hangö udds sandmarker har en speciell flora och insektsfauna. Lundar med hassel, ek och andra ädla lövträd finns på många håll. Inlandet bjuder på stora skogsområden och rikligt med sjöar och åar.
64359_t.jpg

Närkontakt med vargfamiljen

Efter många och långa vandringar, tålmodigt väntande och smygande i kamouflagekläder fick naturfotografen Mats Bentmar vara med om oförglömliga möten med vargarna i Kölstareviret i mellersta Sverige på nära håll, ostörda. Följ med här på hans spännande vargmöten. Nu är denna vargfamilj utplånad i licensjakten – till sorg för fotografen och alla oss som gläds åt att uppleva vargarna levande.
64389_t.jpg

Lövängar, sandrev och höga berg

Åbolands skärgård har inte utan orsak kallats för världens vackraste. Här finns oändliga möjligheter att paddlande eller seglande på egen hand utforska öar och stränder av alla slag. Naturtyperna varie­rar från kala kobbar och låga sandörar till höga berg, gamla skogar och artrika lövängar.
64376_t.jpg

Bort med vresrosen

Vresrosen blommor och nypon är vacka, men dess förmåga att snabbt sprida sig på stränderna och konkurrera ut ursprungliga strandväxter gör den problematisk.
61364_t.jpg

Låt skogsnaturen i din närhet frodas

Vägen till en rik natur i din närskog går via mossbelupna lågor på marken, ståtliga torrakor och ett stort inslag av lövträd.
61400_t.jpg

Efter fasankriget

Mellan noll och 30 000 blyhagel per 100 kvadratmeter. Det har Riggert Munsterhjelm kommit fram till i sin analys av jorden på den åker som skulle förse hans familj med giftfria och möjligast ekologiska grödor.
58826_t.jpg

Låt ängen ta över gräsmattan

Att hålla efter ogräs, att sprida mängder av gödsel och att klippa sin gräsmatta i tid och otid tar tid och kan bli svettigt och dyrt. Varför inte istället låta naturens mångfald ta över en del av gräsmattan?
57098_t.jpg

När skogen försvinner

Då man låtit sin skog sköta sig själv i naturtillstånd är det tungt att se hur kalavverkningar i grannens skog påverkar träden och bäcken i den egna skogen.
57000_t.jpg

Vårflodsfärd på Götälven

Årets höjdpunkt är för mig att varje vår åka på en längre paddeltur. Den här gången blir det ett återbesök på Görälven på gränsen mellan södra Norge och Sverige. En paddeltur på elva dagar med start i mitten av maj.
55238_t.jpg

Sista chansen för Svartåns musslor

I Svartån lever Finlands sydligaste population av flodpärlmussla ännu segt kvar, men ingen föryngring har skett på många år. Nu ska musslorna få hjälp med att föröka sig.
51294_t.jpg

Bakom galler

Runda små äppel eller ärter, kottar eller konstiga färgfläckar på bladen. De kallas galler och förorsakas av diverse insekter och andra småkryp som mat åt organismernas larvstadier.
51293_t.jpg

Att paddla är nödvändigt

Om du vill uppleva skärgården, naturen och djurlivet från första parkett finns det inget som går upp mot en kajak. Du kan praktiskt taget ljudlöst paddla nästan var som helst bara det finns minst tio centimeter vatten.
47046_t.jpg

Med vargen som granne

Det går att leva med vargen som granne. Men det innebär utmaningar för jägare med hund och för boskapsuppfödare. Det visar erfarenheter nu även i norra Tenala.
45566_t.jpg

När klimatet kräver flyttning

”Assisterad migration är än så länge mer en idé än en praktisk åtgärd. Men idén kan bli verklighet inom ett decennium om vi inte får bukt med klimatförändringen.”
44127_t.jpg

Myror ger mersmak

De håller sig med husdjur, sköter om sin drottning i vått och torrt, försvarar stacken mot inkräktare och använder mediciner mot sjukdomar. Myrorna är mycket mer än besvärliga småkryp som planlöst springer omkring på köksbordet.
42472_t.jpg

Sandtagen har betydande naturvärden

”Sandtag är fula sår i landskapet som borde motarbetas i naturskyddets namn”. Den här allmänna uppfattning är dags att åtminstone delvis överge.
42470_t.jpg

Snöleoparden exempel – djurparker bidrar till artskyddet

Idag fångar djurparkerna inte längre nya snöleoparder i naturen. Istället har parkerna lyckats få sina snöleoparder att föröka sig väl och djuren bidrar nu till ökad kunskap, som används vid studier och skydd av viltlevande snöleoparder.
42461_t.jpg

Flyktingcentral för orangutanger

Genom konfiskering, socialisering och återintroducering försöker rehabiliteringscentret för orangutanger på Sumatra bevara de akut hotade djuren – ett projekt för att motarbeta för­lusten av biodiversitet.
36534_t.jpg

Ta en titt på knoppen

Det går att känna igen lövträd och buskar genom att studera bladknopparna på nära håll.
36533_t.jpg

Naturen reagerar på förändrat klimat

Det varmare klimatet resulterar inte bara i smältande glaciärer och stigande hav. Växter och djur sprider sig norrut och försvinner i söder. Bergsarter klättrar högre upp på sluttningarna. Vårtecknen kommer tidigare.
36515_t.jpg

Alger och annat skum(t) på ytan

Till de mest dramatiska fenomenen på vatten­ytan hör algblomningarna, som oftast orsakas av uppstigande cyanobakterier (blågrönalger). Vattenytan hyser också många andra organismer, partiklar och inte minst skum och slem.
36513_t.jpg

Naturen har egenvärde

Vi lever i en virtuell värld som lätt kan tas ifrån oss, säger konstnären och biologen Riggert Munsterhjelm. Han tror konsten kan göra människan uppmärksam på naturens egenvärde.
36510_t.jpg

Betydligt intressantare än sitt namn

Bakom det mindre tilltalande namnet slemsvampar gömmer sig en grupp organismer med spännande biologi, oanade skönhetsvärden och en hel del skrock och myter. I Finlands skogar finns över 200 arter av slemsvampar.
36507_t.jpg

Tornfalken kommer igen

För några år sedan häckade tornfalken ytterst fåtaligt i östra Nyland. Men på bara två år har de häckande parens antal ökat till 67. Orsaken är att några ornitologer flitigt hängt upp tornfalksholkar ute på åkrarna.
36502_t.jpg

Plitvice – pärlan i Kroatiens natur

Mitt i Kroatien finns en plats där man ständigt hör dånet av vattenfall som störtar ner från den ena turkosa skogssjön till den andra. Det är Plitvice nationalpark, som Finlands Naturs utsände besökte i april i år.
36497_t.jpg

Ny mask syrsätter havsbottnar

Marinbiologer har länge varnat för svåra ekologiska följder av introducerade arter i Östersjön. Men nu verkar en av nykomlingarna, havsborstmasken Marenzelleria, tvärtom ha en positiv effekt.
36463_t.jpg

Naturen reagerar på förändrat klimat

Också i Finland är klimatförändringen ett faktum. Det är klimatforskarna så gott som eniga om. Det syns nu också i floran och faunan i vårt land. Det visar ett ökande antal uppföljningsstudier.
36462_t.jpg

En rimfrostdag i december

December kan vara mörk och slaskig – men också gnistrande kall med rimfrost som täcker buskar och träd. Följ med Hans Hästbacka på hans vandring i det vita landskapet.
36466_t.jpg

Nya namn på gamla arter

Tidigare exkurrerade jag ofta med en äldre kollega. En vanlig kommentar från honom när vi hittade en spännande växt var: ”är det inte en (namnet på latin) – eller heter den inte så längre?”
36470_t.jpg

Familjeidyll hos hararna

Vuxna harar har vi alla sett någon gång. Men att ha en harmamma som diar sina ungar vid stugknuten kväll efter kväll hör nog till ovanligheterna.
36467_t.jpg

Utterliv

Att få se en utter i levande livet är inte alla förunnat. En vacker vårkväll mötte Christa Granroth sin första levande utter i Fiskars.
36464_t.jpg

Finlands rödlista under lupp

Finland gav som avslutning på biodiversitetsåret 2010 ut en uppdaterad version av den nationella rödlistan. Rödlistan bekräftade att vi trots goda föresatser inte lyckats stoppa minskningen av biodiversiteten.
36473_t.jpg

Galapagos - de orädda djurens öar

Solen har just nått över horisonten i öster och gummibåten ligger med aktern mot den vita sandstranden. Vi stiger ut i det grunda strandvattnet.
36484_t.jpg

Estland – eldorado för naturturisten

Vid det här laget bör Estland definitivt ha kunnat skaka av sig gångna decenniers skräckbilder av industriföroreningar, atomsopor och förfallna militäranläggningar.
36482_t.jpg

Höst bland flyttblock och stenar

Nordostlig vind, plus tolv grader, mulet med blå himmelsrevor i det framglidande molntäcket. Så ser höstdagen ut, där jag står på hemgården i Kalax.
36496_t.jpg

Miljödebatten förutsätter att kyrkan ser om sitt eget hus

Nytillträdda biskopen i Borgå stift, Björn Vikström, har en hel del järn i elden när det gäller miljöfrågor. Han har forskat i kristendomens förhållande till naturens bevarande och han har medverkat i ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt om miljö och hållbar utveckling vid Åbo Akademi. Han leder också Borgå stifts miljögrupp.
36493_t.jpg

Höstlig färgprakt i Abisko

Det rinnande vattnet slipar och formar. Vattenslipade klippor strax ovanför det höga Silverfallet i Björkliden.
36491_t.jpg

I fjällpiparens rike

Uppe på Tuolljehuhtputs sydöstra sluttning vilar vinden sällan. Som så ofta här i högfjällen kring Kilpisjärvi är det nordvästen som hämtar in kyla från det närbelägna Norra ishavet. En stund tidigare då jag stod nedanför Tuolljehuhtputs delvis snötäckta klippstup kom en skur med äkta snöslask drivande över fjället. Och nu skriver vi alltså den 17 juli…
36490_t.jpg

Svarta huggormar och fiskande snokar

Få människor förhåller sig likgiltigt till ormar. De flesta har någon form av ormskräck och vill helst att ormarna inte blir närgångna. Om man tar sig tid att studera dem närmare finner man att de trots allt är ganska spännande varelser som liksom andra organismer uppvisar en del intressanta anpassningar till sin miljö.
36486_t.jpg

Yrke: naturföretagare. Ett jobb i och med naturen!

Tänk dig att få jobba i och med naturen året om! Själv få bestämma över din arbetstid och jobba med det som är ditt stora intresse. Låter det som ett drömjobb? Då kanske naturföretagande är något för dig!
36485_t.jpg

Naturupplevelser på isen

Vid trettondag var sjöarna och havsvikarna täckta av glasklar kärnis. Förutsättningarna för givande skridskofärder på isarna var de bästa på flera år, och som en extra krydda gick det att studera livet i vattnet genom isen.