Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Galapagos - de orädda djurens öar

Solen har just nått över horisonten i öster och gummibåten ligger med aktern mot den vita sandstranden. Vi stiger ut i det grunda strandvattnet.

Välkomstkom­mittén är redan på plats: lite längre bort på stranden ligger sjölejonen och gonar sig i det tidiga solskenet och de första härmtrastarna hoppar kring fötterna på oss. Här på Espaniola, en av de sydligaste öarna i Galapagosarkipelagen, är det frågan om en art av härmtrast (Nesominus macdonaldi) som är endemisk inte bara för Galapagos utan för denna enda ö. Det är en fascinerande tanke att stöta på en fågelart som i hela världen förekommer enbart på den ö där vi just landstigit. På Galapagosöarna finns många exempel på den här formen av extrem endemism.

Total oräddhet
Espaniolas härmtrastar är också exempel på hur totalt orädda för mänskor de flesta landdjur och fåglar är här ute. Härmtrastarna är inte bara orädda, de är också nyfikna på turister. Sätter man sig ned på en stock på stranden har man snart sällskap av en nyfiket plirande härmtrast på stocken eller på kameraväskan bredvid sig. Här behövs inga långa teleobjektiv.
Härmtrastarna är speciellt intresserade av dricksvatten och de har lärt sig känna igen utseendet på besökarnas vattenflaskor. Då en av medlemmarna i vår grupp tar fram sin flaska, får hon plötsligt sällskap av tre härmtrastar – som landar i famnen på henne!
Ett annat exempel på oräddheten står en av Espaniolas ståtliga galapagosvråkar (Buteo galapagoensis) för. Efter att ha kretsat över sandstranden en stund dråsar den plötsligt ned på en stock fyra meter ifrån mig! Här poserar den snällt framför kameran en stund innan den drar vidare.
Det antas att den totala oräddheten hos djuren beror på att öarna aldrig har hyst större landrovdjur. Därmed har en naturlig skygghet hos potentiella bytesdjur aldrig behövt utvecklas. En annan orsak är att mänskan i större skala varit fast bosatt i Galapagosarkipelagen bara i cirka 60 år.

Se men inte röra
Även sjölejonen på stranden är totalt obesvärade av vår närvaro. De flesta ligger och dåsar i morgonsolen och lyfter knappt på huvudet när vi går förbi. Andra är inbegripna i livliga diskussioner med varandra, deras oink-oink ekar över hela stranden. En storvuxen hane håller uppsikt över sitt harem av honor. Tre små ungar lekar med varandra i vattenbrynet. Kamerorna rasslar, medan fotograferna är gripna av en andäktig tystnad.
I ett skede är det som om de små sjölejonen på allvar skulle ha blivit varse fotograferna runt omkring sig. Två av dem kommer nyfiket kravlande rakt emot oss. Då får vi snällt dra oss tillbaka. Hur gärna man än skulle vilja klappa dem är det nämligen strängt förbjudet att röra vid de vilda djuren – även om det är djuren som tar initiativet.

Håll dig på den smala vägen
Vi – ett gäng finlandssvenska naturfotografer förstärkt med några rikssvenskar – är ute på en sju dagar lång kryssning i Galapagosarkipelagen. Det här är i praktiken det enda tillåtna sättet att bekanta sig med naturen i den vidsträckta nationalparken. Det finns ett antal kryssningsfartyg av olika storlek som har licens att göra kryssningar och ta iland vid de cirka 70 tillåtna landningsplatserna inom nationalparken. Med följer alltid en licensierad guide, som i bästa fall är både kunnig när det gäller naturen och noga med att alla i gruppen följer reglerna.
Vår guide heter Fabricio. Han vet det mesta om öarnas geologi, växt- och djurvärld och är dessutom noga med att hålla vår grupp samlad och enbart på de tillåtna stigarna då vi rör oss på land. Ett snedsteg utanför stigen och Fabricio är genast där med en uppmaning att återvända till den ”smala vägen”.

Kräldjur och albatrosser
Senare samma dag rör vi oss ute på Punta Suarez, Espaniolas västra udde. Här slingrar sig stigen fram mellan snår av bladlösa Palo Santo-träd. De grönskar först när regnperioden i januari–april ger dem vatten. I snåren kvittrar Darwin-finkar, lyckligt omedvetna om vad de betytt för utvecklandet av evolutionsteorin. Bland stenarna på marken kilar små lavaödlor (Microlophus delanonis) omkring tillsammans med enstaka exemplar av den vackert rödbenta galapagosduvan (Zenaida galapagoensis), som inte är större än en trast. Senare får vi också ögonen på en liten orm, Philodryas hoodensis, även den endemisk för Espaniola.
Espaniolas kanske största dragplåster är Galapagosalbatrossen, Diomedea irrorata. Så här i början av året borde den egentligen på albatrossers vis hålla till långt ute på havet. Men vi har tur, häckningen är tydligen sen i år, för i den öppna gläntan i snårskogen där albatrosserna traditionellt häckar finns ännu kvar ett tiotal vuxna fåglar och nästan lika många nästan flygga ungfåglar. Det verkar som om de gamla fåglarna redan skulle förbereda sig för nästa häckningssäsong eftersom den typiska fäktningen med de kraftiga gula näbbarna är i full gång.


 

Sulor i luften och på marken
På Punta Suarez sydsida stupar branta strandklippor ned i bränningarna. Över stupen svävar svalstjärtade måsar (Larus furcatus) och fregattfåglar (Fregata spp.) tillsammans med blåfotade sulor (Sula nebouxi) och nazcasulor (S. granti). En och annan fregattfågel (Fregata spp.) och albatross glider förbi på stela vingar. Här passerar också flera exemplar av min personliga favorit, den rödnäbbade tropikfågeln (Phaeton aethereus), med de enormt långa stjärtsprötena gungande i vinddraget.
Stigen tillbaka till landstigningsplatsen går via en koloni med häckande blåfotade sulor och nazcasulor. Igen blir vi förbluffade över hur fullständigt oberörda fåglarna är fast vi passerar bara någon meter från bon med små ungar. Sulorna med sin något komiska uppsyn tittar bara nyfiket på oss
Tillbaka vid båten hinner vi ännu få några bilder av havsleguaner (Amblyrhynchus cristatus). Havsleguanerna ligger i mängder på de svarta lavaklippor som är typiska för Galapagosöarnas stränder. Speciellt hanarna har ett skräckinjagande utseende, vilket ytterligare förstärks av de rödflammiga fläckarna på kroppen som är typiska för Espaniolas havsleguaner. Men skenet bedrar, havsleguanerna är fredliga vegetarianer som enbart lever av alger på klippbottnarna.
Tack vare Fabricios förmaningar hinner vi stiga i båtarna och ta oss ut till vårt lilla, men hemtrevliga kryssningsfartyg Golondrina före kl. 18. Efter det får inga besökare längre vistas i nationalparken.
Här nära ekvatorn faller skymningen snabbt vid 18-tiden året om. Snart är vår lilla skuta omgiven av ett kompakt mörker. Ovanför oss tindrar exotiska stjärnbilder. På avstånd hörs bruset från Stilla havets bränningar. I Golondrinas matsal väntar en god middag och en genomgång av morgondagens program. Ännu har vi ett antal nya öar med enastående naturupplevelser framför oss.

Evolutionens laboratorium

Charles Darwin gjorde sitt berömda besök på Galapagosöarna hösten 1835. De prov på djur och växter han samlade in bidrog i högsta grad till att utveckla evolutionsteorin. Den publicerade Darwin 24 år senare i verket ”Om arternas uppkomst genom naturligt urval”.
Darwin konstaterade att närstående arter på Galapagosöarna till det yttre var mycket lika varandra, men att de upp­visade små olikheter beroende på vilken ekologisk nisch de levde i. Det klassiska exemplet på detta är öns finkfåglar, som senare kom att kallas för Darwinfinkar. De 13 arterna är alla mestadels små och grå (honor) eller svarta (hanar). Olikheterna finns i näbben. Hos de olika arterna finns näbbar som är anpassade till fröätning på marken eller i blommor, till insektsföda, till att suga blod ur fåglars hud (!) eller till att hålla i en kaktustagg och gräva ut larver ur murken ved med den (!).
Finkarna utgör ett bra exempel på det som kallas adaptiv radiation. Darwin antog att öarna långt tidigare koloniserats av en enda art som förökat sig och spritt sig. Småningom uppstod variation inom finkpopulationen och en del av fåglarna med avvikande egenskaper överlevde i högre grad än andra beroende på hur de var utrustade att utnyttja olika tillgång på mat, boplatser och andra resurser i sin närmiljö. Genom detta naturliga urval, ett begrepp som Darwin introducerade, spjälktes med tiden den ursprungliga arten upp i flera nya arter anpassade till olika ekologiska nischer.
En liknande utveckling har skett hos många artgrupper på Galapagosöarna, och ofta så att olika arter utvecklats på olika öar. Ett exempel är härmtrastarna (Nesominus sp.), av vilka fyra snarlika arter utvecklats på olika öar. Adaptiv radiation är också orsaken till artmångfalden bland landleguaner (Conolophus spp.), lavaödlor (Microlophus spp.) och kaktusar inom släktet Opuntia.


En av Galapagos karaktärsarter, elefantsköldpaddan Geochelone elephantophus, har en ryggsköld som varierar i form från ö till ö och mellan olika delar av de största öarna. Här har evolutionen ännu inte gått så långt att olika arter bildats, man talar istället om 11 underarter av elefantsköldpadda. Av havsleguanerna finns sju underarter beskrivna från olika öar.
Galapagosöarna har bildats genom en serie vulkanutbrott under lång tid. De senaste vulkanutbrotten ägde rum för några år sedan på de västliga öarna, som är de geologiskt sett nyaste i ögruppen. Öarnas olika ålder har haft betydelse för uppkomsten av nya endemiska arter.

Turism gynnar naturskydd – främmande arter är större hot

Den tilltagande turismen på Galapagosöarna har tidvis beskyllts för att vara ett hot mot den unika naturen. Jouni Klinga, som gjort ett antal resor till öarna som reseledare för grupper av naturfotografer, har förståelse för oron, men ser på frågan ur en annan synvinkel.
– Det är ingen lösning att förbjuda turismen som skadlig, eftersom det är med turismens hjälp det nuvarande skyddet av öarna kan upprätthållas, säger Klinga.
Utan intäkter från turismen skulle Ecuador, som relativt fattigt u-land, inte ha råd att satsa på skyddet av öarna enbart för naturens egenvärdes skull. Turismen ökar också intresset för Galapagosöarna utomlands, vilket bidrar till en ökad benägenhet bland utländska fonder att finansiera naturvårdsprojekt på öarna.
Nationalparksförvaltningen drar dessutom direkt praktiskt nytta av turismen i och med att guiderna har skyldighet att rapportera om förseelser mot skyddsbestämmelserna. Guiderna fungerar i praktiken som nationalparkens vakter, vilket minskar behovet att anställa personal för övervakning av det vidsträckta området.
Klinga anser att den nuvarande kompromissen, med en starkt reglerad turism i ett känsligt och unikt naturområde, väl kunde användas som modell för liknande skyddsvärda objekt i andra u-länder.

Massturism innebär problem
Går det då att se skadliga effekter av turismen på Galapagos natur? Klinga säger att fenomen som nedskräpning, slitage på marken eller störda djur inte går att se och som besökare kan man bara hålla med honom. Öarna är till allra största delen öde, de enda mänskor man ser är turistgrupper och enstaka lokala fiskare.
– Turismens inverkan är indirekt. Om man i de få tätorterna börjar satsa på att bygga stora lyxhotell, vilket det finns planer på, lockar det mängder av turister som inte är speciellt naturintresserade utan lika bra kunde hålla till på ordinära  turistorter. Massturism skulle innebära ökad inflyttning till öarna och behov att bygga bostäder, vägar och övrig infrastruktur. Då hamnar naturen i kläm, säger Klinga.

Sjölejon

Främmande arter det största hotet
Okontrollerat ökad turism innebär också större risk att främmande växt- och djurarter sprids på öarna och ursprungliga arter i värsta fall konkurreras ut. Främmande arter har redan i hög grad fått fotfäste, men de har främst spritt sig från den fasta bosättningen i Puerto Ayora och de andra tätorterna.
Exempel på en sådan invasiv art är björnbär, som odlas allmänt i trädgårdar. Husdjur, såsom katter, hundar och grisar, utgör tillsammans med oönskade följeslagare såsom råttor ett betydande hot mot elefantsköldpaddornas ägg och små ungar. Också landleguaner och härmtrastar har fått finna sig i att få sin avkomma uppäten av förvildade husdjur. Det finns också en risk att hönor sprider sjukdomar som slår hårt mot de ursprungliga fågelarterna.

Naturvårdsprojekt
På Charles Darwins forskningscenter i Puerto Ayora pågår intensiv forskning i hur hoten från de introducerade arterna skall kunna avvärjas. Forskningen, ofta finansi­erad från utlandet, har resulterat i ett flertal konkreta naturvårdsprojekt. Ett lyckat sådant var minskningen av antalet förvild­ade getter på ön Isabela. Getterna, som hade ätit upp markvegetationen på stora områden, var ett hot mot öns populationer av elefantsköldpaddor. Nu har vegetationen börjat repat sig och sköldpaddornas tillgång på mat börjar vara tryggad.
Charles Darwins forskningscenter är känt för sin uppfödning av elefantsköldpaddor. Sköldpaddornas ägg inkuberas, ungarna kläcks och får sedan växa till sig i inhägnader. Efter fem år är de så stora att de kan släppas fria och klarar sig mot attacker från förvildade husdjur. På forskningscentret kan besökare på nära håll bekanta sig med sköldpaddsuppfödningen.
På Charles Darwins forskningscenter pågår bland mycket annat också ett botaniskt projekt med finansiering från Finlands utrikesministerium. Projektet syftar till att få de fast bosatta öborna att undvika främmande, importerade odlingsväxter i sina trädgårdar. Istället erbjuds trädgårdsodlarna plantor av växter som förekommer naturligt på öarna.

Text och foto: Magnus Östman. Finlands Natur 1/2011.
Kommentarer (0)
Skriv siffran 1 med bokstäver:

Resultat för natur:

Från broccoli till biobränsle

Biogas som alternativt, miljövänligt drivmedel i bilar är starkt på kommande. Anläggningarna där gasen framställs ur organiskt avfall blir allt fler, liksom också tankstationerna där gasbilarna kan fylla sina tankar.

Karga klippor, djupa havsvikar och lövängar

Den åländska naturen bjuder på allt från kala klippor med rykande bränningar till lugna inomskärsvikar och klarvattensjöar. På land är frodiga lundar med rik flora på kalkmark vanligare än någon annanstans i Finland. Med landskapsfärjorna rör du dig enkelt i det åländska öriket.

Lapplands himmelrike

Utanför turistorterna och de mest frekventerade vandrings-lederna gömmer sig många okända pärlor i den lappländska naturen. Oratunturi i Sodankylä är ett lättillgängligt exempel.

Finländarna älskar sin natur – men inte utan förbehåll

En majoritet av finländarna anser att bevarande av naturens mångfald hör till samhällets viktiga uppgifter. Många vill se ett skogsbruk som bättre tar hänsyn till skogsnaturen. Hittills har detta ändå inte förverkligats genom politiska beslut.

Det ska börjas i tid

Eva och Thomas Ramstedt startar planeringen av sommaren tidigt. Som friluftsföretagare finns mycket att tänka på. De hoppas på en sommar full av upplevelser, också för den egna familjen.

Att flyga är inte nödvändigt

För allt fler framstår flygresor som något det går att avstå från – med hänsyn till klimatet. Många gör sitt val i tysthet, men det blir allt vanligare att gå med i någon form av nätverk där man kollektivt går in för att sluta eller kraftigt minska sitt flygande.

Klimatångest – intressant nytt forskningsområde

Klimatångest har under de senaste åren bubblat upp som ett fenomen som de flesta känner till och som många säger sig lida av. Men hur många? Bred samhällsvetenskaplig forskning gjord i Finland är svår att finna, säger teologen Panu Pihkala.

Ta ut det sista av vintern

Vårvinterdagarna blir längre. Använd det tilltagande ljuset till naturupplevelser för stora och små! Syskonen Markus och Frida motiverar och inspirerar till turer ut i minusgraderna.

Holkdags!

Nu är det är hög tid att se till att fågelholkarna är i gott skick. Här får du tips om skötsel, bygge och uppsättning av bostäder för vårens fåglar.

Långa sandstränder och orörda myrar

Norra Österbottens natur bjuder på allt från långa obebyggda sandstränder, till forsar och vidsträckta myrar. I skogarna kan man med lite tur stöta på björn, varg, järv och skogsvildren.

Med snö i båten

Senhösten med snövita stränder och mörka vatten är en fin tid i skärgården. Så länge vattnen är isfria dröjer sig knipor, skrakar och svanar kvar, och vid högvatten vandrar sommarens fiskyngel ut ur fladorna.

Kökar – eldorado för naturturisten

Vindstilla dagar med jämngrå himmel. Flockar av stjärtmesar i björk­skogen och alfåglar i vinterdräkt på havet. Men också rytande bränningar mot grå klippor, piskande regn och snöglopp. Kökar har sin charm även under vinterhalvåret.

Varför köpa när man kan låna?

Delningsekonomin går ut på att produkter används effektivare av allt fler personer för att undvika onödiga köp av nya produkter. Idag ser vi allt fler exempel på innovativ utlåning, uthyrning och återanvändning.

Vidgade vyer för naturfotografer

Viltkameror och drönare med kamera är moderna hjälp­medel för den som vill följa med och dokumentera naturen.

Fåglarna behöver energirik mat

Om vintern äter fåglarna främst för att få energi så att de klarar att hålla uppe sin kroppstemperatur i kylan. Ju kallare det är desto mer energi behöver fågelkroppen för att kompen­sera för värmeförlusten.

Natur i österled

Östra Nylands skärgård är inte lika känd som de västliga skärgårdsområdena, men även här finns öar av alla storlekar, stora fjärdar och idylliska sund väl lämpade för skid- eller skridskoåkning. I Sibbo storskogs nationalpark är skogsnaturen ännu väl bevarad. Åmynningar och myrar hyser ett rikt fågelliv.

Datorn som biolog

Datorn lär sig snabbt att känna igen växt- och djurarter. Frågan är om den kommer att bli en bättre naturinventerare än mänskan?

Miljöaktiv unirektor

Jari Niemelä är nybliven rektor vid Helsingfors universitet. Han har en bakgrund som forskare i entomologi och stadsekologi. Han har också lett arbetet vid universitetets nygrundade institut för hållbar utveckling. Jari Niemelä är försiktigt optimistisk när det gäller samhällets utveckling i hållbar riktning.

Höststämning

Dimhöljda soluppgångar, sent sjungande småfåglar och glittrande trollsländor – september är en månad med många njutbara stunder i naturen.

Åländsk vildmark med spår av historien

Knotiga, vindpinade martallar utspridda på öppna bergsplatåer. Talrika raviner och tvärbranta stup. Bortom bergen skymtar Norrhavet som möter himlen i en horisont obruten av öar. Då nordanvinden ryter till vräker bränningarna skummet långt in över land.

Bygg bo åt taggig vän

I augusti-september går de största igelkottshanarna i vinterdvala. Honorna och årets ungar gör det lite senare. Du kan enkelt hjälpa dem att klara vintern i din trädgård.

Stor skärgård, gamla skogar och lundar

Västra Nylands skärgård är vidsträckt och mångsidig. Hangö udds sandmarker har en speciell flora och insektsfauna. Lundar med hassel, ek och andra ädla lövträd finns på många håll. Inlandet bjuder på stora skogsområden och rikligt med sjöar och åar.

Gör rent utan kemikalier

Med enkla medel går det att minimera städandets negativa effekter på miljö och hälsa. Man kommer långt med biologiskt nedbrytbara rengöringsmedel och mikrofiberdukar.

Dialog över Finska viken

Finland och Estland söker efter synergier i arbetet med att planera sina havsområden. Grannländerna gynnas av att känna till varandras planeringsprocesser och framtidsvisioner.

De vurmar för åländsk natur

Läraren, den pensionerade miljötjänstemannen och den unga biologen hyser alla ett brinnande intresse för Ålands natur.

Avverka träd – ha skogen kvar

”Det kalhyggesfria skogsbruket har en enorm potential. Nyttan för landskapet och skogsnaturen är obestridlig och dessutom gynnas markägaren ekonomiskt. Det är bara en tidsfråga innan det kalhyggesfria skogsbruket ökar kraftigt i popularitet.”

I baldersbråns rike

Utskären i juli bjuder på strålande blomsterprakt och talrika fågelungar som noga vaktas sina föräldrar.

Närkontakt med vargfamiljen

Efter många och långa vandringar, tålmodigt väntande och smygande i kamouflagekläder fick naturfotografen Mats Bentmar vara med om oförglömliga möten med vargarna i Kölstareviret i mellersta Sverige på nära håll, ostörda. Följ med här på hans spännande vargmöten. Nu är denna vargfamilj utplånad i licensjakten – till sorg för fotografen och alla oss som gläds åt att uppleva vargarna levande.

Lövängar, sandrev och höga berg

Åbolands skärgård har inte utan orsak kallats för världens vackraste. Här finns oändliga möjligheter att paddlande eller seglande på egen hand utforska öar och stränder av alla slag. Naturtyperna varie­rar från kala kobbar och låga sandörar till höga berg, gamla skogar och artrika lövängar.

Bort med vresrosen

Vresrosen blommor och nypon är vacka, men dess förmåga att snabbt sprida sig på stränderna och konkurrera ut ursprungliga strandväxter gör den problematisk.

Med hav och havtornssaft i blodet

Som barn följde de sina familjer till sjöss och till skogs. Som vuxna har båda valt en livsstil mer rik på tid och upplevelser än pengar. Kusinerna Jonas Sjöblom och Alexandra Sjöblom tar vara på varje årstid.

Järven – enstöring på vandring söderut

Vargen, björnen och lodjuret har vi småningom blivit bekanta med även i södra Finland, i takt med att bestånden vuxit. Nu finns tecken på att även järven – den minst kända av de fyra stora – sakta sprider sig söderut.

En utsikt värd en klättring

Höga berg och djupa dalar – så kunde man beskriva Höga Kusten, som tillsammans med ”Låga Kusten” på finska sidan av Kvarken bildar ett av UNESCO:s världsarv. Ett gäng naturfotografer från Biofoto Finland upplevde världsarvet i kyligt vårväder i fjol.

Två röster i skärgårdsvåren

Då orrtupparna spelar på stränderna och tranorna blåser fanfarer i den stilla aprilkvällen är vårstämningen i skärgården som finast.

Landhöjningsskärgård, skogar och myrar

Vår nya artikelserie om Svenskfinlands naturpärlor inleds i mellersta Österbotten. Tuija Warén, specialplanerare vid Forststyrelsens naturtjänster i Vasa, rekommenderar spännande utfärdsmål.

Kompostera mera

Matsvinnet i hushållen är ett allt mer uppmärksammat problem. Det kan motverkas genom gammal hederlig kompostering, som i slutändan ger prima mylla. En rätt skött kompost hålls igång hela vintern av egen kraft och om den ändå fryser går att få igång den igen på våren

Det svarta kolet på spåret

Svart kol, det vill säga luftburna sotpartiklar, påskyndar uppvärmningen av jordklotet och speciellt det arktiska området. Utsläppen av svart kol och dess spridning undersöks nu även i Finland.

Sarek i vinterskrud

Rejäl vinterkyla, hårda vindar och blötsnö, men också strålande sol över mäktiga fjälltoppar. Kämpigt, men alla gånger mödan värt, tyckte de blivande vildmarksguiderna efter sin vintertur i svenska fjällen.

Låt skogsnaturen i din närhet frodas

Vägen till en rik natur i din närskog går via mossbelupna lågor på marken, ståtliga torrakor och ett stort inslag av lövträd.

Efter fasankriget

Mellan noll och 30 000 blyhagel per 100 kvadratmeter. Det har Riggert Munsterhjelm kommit fram till i sin analys av jorden på den åker som skulle förse hans familj med giftfria och möjligast ekologiska grödor.

Bly fortfarande ett miljöhot

En färsk undersökning av svenska kungsörnar visar att bly från jaktammunition påverkar örnarnas beteende negativt. De nya rönen är högaktuella även i Svenskfinland.

Torskens återkomst dröjer

Saltpulserna 2014–2015 såg först ut att blåsa nytt liv i Östersjöns torskstammar, men syrebristen stör fortfarande fortplantningen och torskarna lider av brist på föda. Vi lär få vänta länge innan torskfångsterna i våra vatten når upp till rekordåren under 1980-talet.

Under Antarktis is

Antarktis är inte bara höga isberg, pingviner och sälar på iskanten. På havsbottnen under isen finns en enorm biologisk mångfald i form av marina djur anpassade till den iskalla miljön. Men även här börjar klimatförändringen göra sig påmind.

Djupt i Birkalands skogar

Riktig urskog är en bristvara i Svenskfinland, ja i hela södra Finland. Men i Seitseminen nationalpark, inte långt från södra Österbotten, kunde ett gäng naturfotografer uppleva den skogliga höstnaturen när den är som bäst.

Energisnålt med egen produktion

I Korpo har en ombyggd ladugård blivit ett energisnålt bostadshus där sol, vind och ved ger värme och el.

Gråsparvarnas by

Välbevarad kulturhistoria, ett ålderdomligt landskap genomkorsat av gärdsgårdar och en sällan skådad mångfald av växter och insekter – det är Stensjö by i ett nötskal.

Mot Finlands topp

Att vandra till Haldefjäll från Kilpisjärvi är populärt men inte så lite krävande. Det fick ett gäng nyländska killar erfara förra sommaren.

Låt ängen ta över gräsmattan

Att hålla efter ogräs, att sprida mängder av gödsel och att klippa sin gräsmatta i tid och otid tar tid och kan bli svettigt och dyrt. Varför inte istället låta naturens mångfald ta över en del av gräsmattan?

Starkt solsken får Christian att mysa

På ett tak i centrala Borgå blänker en rad vakuumrör i solen. Det är Christian Westerlunds och Sofia Luojukoskis solfångare som förser tomtens två hus med uppvärmning och varmvatten. Foto: Tina Nyfors.

När skogen försvinner

Då man låtit sin skog sköta sig själv i naturtillstånd är det tungt att se hur kalavverkningar i grannens skog påverkar träden och bäcken i den egna skogen.

Holkdags för fladdermöss

Fladdermössens bostadsbrist kan avhjälpas genom att sätta upp enkla holkar på en husvägg. Då hålls de bättre borta från husens vindar samtidigt som du får följa med de effektiva myggfångarna på nära håll.

Det behövs bättre klimatundervisning

Många unga anser fortfarande att de inte påverkas av klimatförändringen. De är inte heller villiga att göra några uppoffringar. Därför behövs det ett mer tvärvetenskapligt och handlingsorienterat tillvägagångssätt i våra skolor.

Vårflodsfärd på Görälven

Årets höjdpunkt är för mig att varje vår åka på en längre paddeltur. Den här gången blir det ett återbesök på Götälven på gränsen mellan södra Norge och Sverige. En paddeltur på elva dagar med start i mitten av maj.

På skidor tar du dig fram överallt

Om snödjupet bara tillåter är skidning i terrängen utanför motionsspårens breda gator ett utmärkt sätt att utforska vinternaturen.

Nu är de här: FSC-märkta julgranar

Utomlands har julgranar som odlats med hänsyn till miljön redan marknadsförts en tid. Nu är de på kommande även i Finland.

Sista chansen för Svartåns musslor

I Svartån lever Finlands sydligaste population av flodpärlmussla ännu segt kvar, men ingen föryngring har skett på många år. Nu ska musslorna få hjälp med att föröka sig.

Svagt samhällsansvar i eukalyptusskogen

Finländska skogsbolag är djupare involverade i den globala skogsavverkningen än de flesta finländare anar. Kraven på finländska företag verksamma utomlands borde vara högre, säger forskare.

Energismart i Syslilax

Då kylan börjar knäppa i knutarna ökar energiför­brukningen, vilket syns i plånboken för dem som har direkt elvärme. Stigande elöverföringspriser är ytterligare en orsak till att minska sitt beroende av elström. En modern vedpanna är ett miljövänligt alternativ.

Njut av skogen om hösten

En höstpromenad i skogen är aldrig fel. Både soliga dagar med hög klarblå himmel efter nattens frost och mulna dagar med milda sydliga vindar har sin charm. Lite duggregn är inte hela världen, det finns klädsel som skyddar mot väta.

Nya tag mot fosforläckaget

Traktorn lämnar ett vitt moln efter sig då den rullar fram över åkern. Men det är inte sedvanlig åkerkalkning som pågår utan spridning av gips. Den här lovande metoden kan bli ännu ett vapen i kampen mot fosforläckaget från åkrarna.

Bävern gynnar skogsnaturen

Den europeiska bävern klassas som nära hotad i Finland och finns upptagna i EU:s habitatdirektiv som strikt skyddad art. Ändå får den skjutas inom en kvot som fastställs av jord- och skogsbruksministeriet. För jaktåret 2016–2017 är kvoten 275 djur.

Planktonmatchning i Östersjön

Stigande havstemperatur ser ut att föra växtplanktonets och djurplanktonets säsonger närmare varandra i Östersjön. Forskare tror att det kan leda till minskad intern belastning i det övergödda innanhavet.

Jorden värmer

På ett år sparade Villa Elfvik 57 megawattimmar elström jämfört med föregående år. Det motsvarar elförbrukningen i ett egnahemshus med fyra invånare under tre år. Omräknat i koldioxid motsvarar inbesparingen utsläppen från en personbil som kör 75 000 kilometer.

Sandtagsidyll

Övergivna sandtag där naturen igen fått ta över har blivit små oaser för häckande fåglar.

Bakom galler

Runda små äppel eller ärter, kottar eller konstiga färgfläckar på bladen. De kallas galler och förorsakas av diverse insekter och andra småkryp som mat åt organismernas larvstadier.

Att paddla är nödvändigt

Om du vill uppleva skärgården, naturen och djurlivet från första parkett finns det inget som går upp mot en kajak. Du kan praktiskt taget ljudlöst paddla nästan var som helst bara det finns minst tio centimeter vatten.

Solja valde solen året runt

Behöver du tvättmaskin? Kylskåp? Eller är det någonting annat du söker efter för att få in solen i ditt liv?

Stenbrottsligt

Irriterande buller, hälsovådligt damm och vibrationer som skadar bostadshus är erfarenheter som många har av att bo nära stenbrott. Stenbrotten där materialet krossas till grus blir allt fler och större. Miljökonsekvensbedömningar och miljötillstånd verkar inte kunna minska olägenheterna.

Huset som aldrig ska bli sjukt

Kasta bort alla möbler, böcker, dockskåp och allt som inte går att tvätta i 90 grader. Blockera passagen mellan nedre och övre våningen hermetiskt med plast. Och lämna bostaden inom en vecka.

Fritt fram att inventera naturen?

Har markägare rätt att begränsa eller rentav förbjuda naturinventeringar på privatägda naturskyddsområden? Frågan är aktuell för bland annat fågelinventeringar i skärgården.

Miljöns öde ovisst i landskapsplaner

Hittills har miljöministeriet kunnat motverka stora köpcenter utanför tätorter, torvtäkt på skyddsvärda myrar och vindkraftverk vid flyttfågelstråk. Men nu har ministeriets inflytande över landskapsplanerna minskat och det är ovisst om landskapsförbunden beaktar miljövärden på samma sätt.

Se våren lite grann från ovan

Det är inte bara Ulf Lundell som trivs bäst i sina öppna landskap. Det gör vi lite envar då flyttfåglar, sol och klarblå himmel lockar oss upp på kullar och berg för att ta emot våren.

De guidar dig i naturen

Att bege sig ut i naturen helt ensam kan för många kännas mindre lockande. Då kan en guidad tur i grupp kännas tryggare. Vi presenterar här några kunniga guider verksamma på olika håll i Svenskfinland.

Med vargen som granne

Det går att leva med vargen som granne. Men det innebär utmaningar för jägare med hund och för boskapsuppfödare. Det visar erfarenheter nu även i norra Tenala.

Ge oss skog vi kan bruka

Du kan visa ett foto av ditt ärvda, idag söndersuttna matsalsmöblemang och en duktig restauratör kan fixa till det. Men är det ett träd eller en skog som huggits ned hjälper inga foton.

Sopor till salu

Vem vill bränna kommunala sopor? Billigt bränsle för finländska avfallskraftverk. Ge offerter. Aj, ni har inte kapacitet att bränna dem? Så tråkigt – nej trevligt. Då har vi en chans att få tillstånd att skicka dem till Sverige och förtjäna en slant.  

Bioekonomi på naturens bekostnad

Varken centern, samlingspartiet eller samfinländarna utmärkte sig med en stark miljöpolitisk profil inför riksdagsvalet. Regeringsprogrammet ger föga hopp om att partierna skulle ha ömsat skinn.

När klimatet kräver flyttning

”Assisterad migration är än så länge mer en idé än en praktisk åtgärd. Men idén kan bli verklighet inom ett decennium om vi inte får bukt med klimatförändringen.”

Kemikaliesanering – utmaning i u-länder

Minamata, Bhopal, Seveso, Chernobyl, Fukushima… Listan är lång över katastrofer vid industrianläggningar som lett till massdöd och enorma mänskliga lidanden.

Stigar i städer

Det finns härliga naturstigar också nära de stökigaste stadsmiljöerna. Ut och vandra i höstens friska luft!

Sommarhöst i havsbandet

Augustisommarens högtryck med sol och värme har obekymrad av tidens gång famnat septemberhösten. Högtrycket har ingen datumgräns och ingen årstidsgräns.

Kalk skapar mångfald

”Vårt land är fattigt, skall så bli, För den, som kalk begär”

I tärnornas sällskap

Om de är någon fågel man speciellt förknippar med solglitter och sommarskärgård så är det tärnan. Alla har vi noterat deras fjäderlätta flykt och pigga rop över kobbar och skär, men hur många av oss kan skilja på fisktärna, silvertärna och skräntärna?

Stefans alternativa stuglösningar

– Varför svarade du inte på min offertförfrågan? – För du har inga råd. – Det är väl jag som avgör om jag har råd? – Vad skulle det kosta att få el till ön? – 330 000 euro.

För hårda krav på eko-odlingen?

Allt fler finländska åkrar odlas ekologiskt och försäljningen av ekologiska produkter ökar. Trots det är den ekologiska matens marknadsandel mindre än två procent av livsmedelsförsörjningen. I år förnyades villkoren för jordbruksstöden. Som bäst diskuterar EU-rådet förnyade krav på ekologiska jordbruksprodukter och livsmedel. Trots goda målsättningar är det inte säkert att de nya villkoren ger ökad ekologisk produktion.

Myror ger mersmak

De håller sig med husdjur, sköter om sin drottning i vått och torrt, försvarar stacken mot inkräktare och använder mediciner mot sjukdomar. Myrorna är mycket mer än besvärliga småkryp som planlöst springer omkring på köksbordet.

Fördömda dammar

Inga byggen varar för evigt, inte ens kraftverksdammar. Tack vare tidernas största dammrivningsprojekt i USA har fem laxarter och ett indianfolk fått tillbaka sin otyglade älv.

Se och hör fåglarna bättre från tornen

Var du än bor i Svenskfinland är det aldrig speciellt långt till närmaste fågeltorn.

Tidig vår på Öland

Då vårens slutliga genombrott låter vänta på sig hos oss är flyttfåglarna och vårprimörerna redan i full gång på Öland.

Datageniets smarta noll-energihus

Te? Var så god! 98-gradigt vatten ur kökskranen. Bastun varm? Någon på toa? Spjället öppet? Kolla dataskärmen i ditt rum. Välkommen in längs rutschbanan!

Vilket parti kämpar för miljön?

Inför riksdagsvalet i mitten av april kämpar partierna och de enskilda kandidaterna om väljarnas gunst. Det är dag att bestämma vem vi vill att ska styra samhällsutvecklingen under de kommande fyra åren. Finlands Natur har analyserat partiernas åsikter om centrala miljöpolitiska frågor.

Sandtagen har betydande naturvärden

”Sandtag är fula sår i landskapet som borde motarbetas i naturskyddets namn”. Den här allmänna uppfattning är dags att åtminstone delvis överge.

Snöleoparden exempel – djurparker bidrar till artskyddet

Idag fångar djurparkerna inte längre nya snöleoparder i naturen. Istället har parkerna lyckats få sina snöleoparder att föröka sig väl och djuren bidrar nu till ökad kunskap, som används vid studier och skydd av viltlevande snöleoparder.

Flyktingcentral för orangutanger

Genom konfiskering, socialisering och återintroducering försöker rehabiliteringscentret för orangutanger på Sumatra bevara de akut hotade djuren – ett projekt för att motarbeta för­lusten av biodiversitet.

Dags att ro klimatavtalet i hamn

Berlin, Geneve, Kyoto, Buenos Aires, Bonn, Haag, Bonn, Marrakesh, New Delhi, Milano, Buenos Aires, Montreal, Nairobi, Bali, Poznan, Köpenhamn, Cancun, Durban, Doha...

Stoppa klimatorättvisan

Samtidigt som de internationella förhandlingarna om ett klimatavtal tar ny fart i Lima fortsätter klimataktivisterna sin kamp mot klimathotet. Finlands Natur har intervjuat klimataktivister i Finland och Zambia.

Klimatförändringen tas på allvar i Bhutan

"Klimatförändringen är en realitet som vi måste acceptera." Det säger den miljöansvariga ministern i Bhutan, det lilla kungariket uppe i östra Himalaya där klimatförändringen blir allt mer påtaglig.

Kommunala avlopp under lupp

Idag kan reningsverken effektivt rena vårt avloppsvatten. De stora gör det. Men trots mildare krav på mindre reningsverk släppte till exempel omkring 40 procent av reningsverken i Nyland under fjolåret ut mer än de hade lov till.

Så beräknas belastningen

Vem är det som smutsar ned våra vatten? Det här bråkas det fortfarande en hel del om, trots att vi länge haft en god uppfattning om hur stora de olika belastningskällorna är. Forskare Katri Rankinen reder ut begreppen.