Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Estland – eldorado för naturturisten

Vid det här laget bör Estland definitivt ha kunnat skaka av sig gångna decenniers skräckbilder av industriföroreningar, atomsopor och förfallna militäranläggningar.

Vi har stått en god stund och spejat ut över strandängarna vid Matsalu-vikens inre del. En kylig västlig vind drar in från Östersjön och solen sjunker mot horisonten i väster. På de vidsträckta strandängarna, som regelbundet slås av traktens bönder med finansiering från EU, springer två älgar till synes planlöst omkring. De har sällskap av några rådjur som betar nära skogskanten. En sen törnskata ryttlar över strandängarna. Egentligen borde den så här i mitten av september ha sökt sig till sydligare och varmare trakter.
För oss – ett litet gäng naturtidningsredaktörer och naturguider från fem olika länder – blir kvällen oförglömlig tack vare tranorna. Ju lägre solen sjunker desto intensivare blir strömmen av tranflockar som sveper förbi fågeltornet på låg höjd. Tranorna har rastat ute på traktens åkrar under dagen och nu är det dags att söka sig ut till Matsaluvikens skyddande vassruggar för övernattning.
Överallt hörs de kraftiga ropen från de förbipasserande flockarna. Och jag hör också de betydligt spädare ropen från årets ungfåglar som träget följer sina föräldrar. Som intensivast drar tranorna förbi precis vid solnedgången. Efter det avtar strömmen men ännu efter mörkrets inbrott hörs ropen från enstaka sena flockar.
Vår fågelguide, Tarvo Valker, uppskattar att drygt 5 000 tranor passerat oss. Rekordet för en kväll vid Matsaluviken lär vara över 14 000 fåglar. Det här är helt i klass med Finlands främsta rastningsplats för tranor, Söderfjärden söder om Vasa.

Inte bara tranor
Matsaluvikens spektakulära tranflyttning är bara en av många fina naturupplevelser som Estland kan bjuda på om hösten. Under hösten är möjligheterna till flyttfågelskådning goda i hela västra Estland, inklusive öarna utanför kusten. De vidsträckta åkrarna, av vilka många ligger i träda efter att kolhosjordbruket gått till historien, samlar förutom tranor mängder av rastande gäss, duvor, småfåglar och spanande rovfåglar. Ute vid kusten är speciellt Spithamnudden, beskriven i Finlands Natur nr 4/2010, ett populärt tillhåll för sträckfågelobservatörer från många länder.

Fågelskådning ?från restaurangen eller hotell
Kusten i väster domineras av långgrunda sand- eller grusstränder. Här rastar speciellt nordligt häckande vadare talrikt. Att vandra långa sträckor längs stränderna går lätt i Estland. Stränderna är till största delen orörda och inte bebyggda. Det är en följd av den långa ?ockupationstiden då civilbosättningen längs stränderna var förbjuden.
I och för sig behöver man inte alltid söka sig långt ut i obebyggda områden för att göra spännande fågelobservationer. För den som vill kombinera en god lunch i en anrik sommarrestaurang, flanering längs en vacker nyanlagd strandpromenad – och fågelskådning – rekommenderas sommarrestaurangen Kuursaal i Hapsal (Haapsalu). Speciellt i september kryllar viken utanför restaurangen och strandpromenaden av bläsänder, viggar, skrakar, knipor och sothöns. Här hittar man också utan mycket sökande tiotals snatteränder. Har man tur kommer någon av traktens havsörnar förbi och då blir det panik bland änderna. Flera tusen sjöfåglar i luften samtidigt är en mäktig syn.
I hotellet Lepanina, beläget vid stranden 30 kilometer söder om Pärnu, kan man från hotellfönstren om hösten följa med flyttfågelsträcket söderut längs Rigabuktens kust. Ett stenkast från hotellet hade jag ett trevligt möte med en ung sandlöpare som rastade i strandvattnet. Det är inte ofta man får stifta bekantskap med så celebra arktiskt häckande fågelarter med så nära till god kost och logi. Även trädgården och skogen nära hotellet bjöd på fina naturobservationer, såsom vitryggig hackspett, nötväcka och ett bo av bålgeting.

Bekvämligheter i naturen
Under hösten är Estlands skogar rika på bär och svamp och får plockas enligt en allemansrätt som i det mesta är lik den i Finland. Vill man röra sig bekvämt även i skogen kan man söka sig till någon av de många naturstigar och vandringsleder som erbjuds naturvandraren. Ofta är dessa förlagda till naturskyddsområden med särskilt värdefull och sevärd natur. Ett sådant är myren Tolkuse ett stycke söder om Pärnu. Här kan man vandra torrskodd över myren längs en spång av tvärställda bräder på en sträcka på drygt två kilometer. Naturstigen, föredömligt försedd med informationstavlor på estniska och engelska, går även upp på en sandås med ett högt utkikstorn. Utsikten härifrån över den vidsträckta myren och 

Rigabukten i väster är hänförande.
Överhuvudtaget är det frapperande hur välskötta naturstigar, rastplatser med bekvämligheter, fågeltorn och naturum är i Estland. Estlands motsvarighet till vår fortststyrelse, Riigimetsa Majandamise Keskus, har satsat mycket på att utveckla servicen för naturturister, ofta med hjälp av finansiering från EU.

Snöspårning och vintersport
Om vintern går naturturismen på sparlåga även i Estland. Men åtminstone för den som är intresserad av spårning av däggdjur bjuder Estland på en hel del mer än vad södra Finland gör. Här förekommer rådjur och vildsvin i klart tätare bestånd än hos oss, vid vattendragen är bävern vanlig och chanserna att få se spår av varg och lo är goda.
De inre delarna av landet har under normala vintrar rikligt med snö, vilket möjliggör skidåkning utanför preparerade spår. För den som vill åka bekvämt i uppdragna spår finns sådana bland annat i Otepää vintersportcenrum i södra delen av landet.
Långfärdsskridskoåkning börjar småningom bli populärt även i Estland. En av pionjärerna, naturturismföretagaren Bert Rähni, berättar att det finns kring hundra ivriga långfärdsskridskoåkare och antalet ökar stadigt. I början av säsongen åker man på mindre sjöar, speciellt de labyrintliknande myrsjöarna är givande. Då isen lägger sig på havet beger sig skridskoåkarna iväg ut på vattnen mellan öarna utanför västkusten

Vårfåglar i mängder
Våren är liksom i Finland högsäsong för naturturismen i Estland. Det börjar i mars med uggleavlyssning i skogarna. De mest inbitna fågelskådarna tar sig ut till Dagös (Hiiumaa) och Ösels (Saaremaa) mest havsexponerade stränder och uddar. Här är chanserna goda att få syn på flockar av de alförrädare som övervintrar ute på Östersjön.
Lite senare på våren är Matsaluviken igen en vallfärdsplats för fågelskådare och andra naturintresserade. Från de många ?fågeltornen har man god överblick av de vidsträckta strandängarna och grunda vattenområdena där rastande hägrar, svanar, änder, vadare och måsar rastar i tusental. En specialitet för Matsalu är de arktiska gässen, främst vitkindande gäss och prutgäss, som kan räknas i tiotusental på strandängarna i maj innan de sträcker norrut och passerar vår sydkust på väg mot den ryska tundran. Varje vår räknar ornitologerna vid Matsalu också in några tiotals exemplar av rariteten rödhalsad gås och den starkt hotade fjällgåsen.

Den botaniskt viktiga kalken
Våren och försommaren innebär också högtidsstunder för botanister och entomologer. Både bland växter och insekter hittar vi i Estland en mängd arter som saknas i Finland. En orsak är det något varmare klimatet, en annan den kalkrika jordmånen.
Rent geologiskt lägger man tydligast märke till kalken längs stränderna i västra Estland. På många håll är kalksten det dominerande inslaget både på sten- och klippstränderna. På Ösels och Moons (Muhu) norra stränder och längs den estniska nordkusten finns höga kalkstenklintar av samma typ som på Gotland och Öland. Det är frågan om samma stora kalkstensområde som sträcker sig från södra Sverige till norra Estland och vidare österut längs Finska viken. På Moon och flera andra platser i västra Estland finns samma slag av alvarmarker som Öland är känt för. Här är den kalkgynnade floran, med tovsippor och orkidéer såsom johannesnycklar, St. Pers nycklar och krutbrännare, speciellt påfallande.
Frodiga lundar och välhävdade, restaurerade lövängar finns på många håll både ute på öarna och i västra Estlands kusttrakter. Speciellt känt är Puhtu-Laelatus naturreservat söder om Virtsu, därifrån färjan över till Moon går. Puhtu-Laelatus löväng är en av Nordeuropas största och hyser en extremt hög artrikedom. Här har räknats upp till 70 växtarter på en enda kvadratmeter. På lövängen hittar man rika bestånd av orkidéer såsom guckosko och flugblomster, båda tacksamma objekt för naturfotografen.

Exkurrera ensam eller i grupp med guide
I Estlands natur kan man med fördel röra sig på egen hand. Allemansrätten gäller, landsbygden är glest befolkad, stränderna är långt obebyggda och skogar och myrar i naturtillstånd breder ut sig över stora arealer. Det är också tryggt att röra sig på landsbygden och nätet av speciellt mindre vägar är väl utbyggt, vilket gynnar cykelturisten. På internet hittar man detaljerad information om de flesta natursevärdheter.
För den som vill ha tillgång till sakkunnig guidning och gärna rör sig i grupp finns det idag ett ökande utbud av tjänster att välja bland. Marika Manns företag Estonian Nature Tours var det första estniska företaget i naturturismbranchen då det grundades för närmare tio år sedan. Idag har den ökande efterfrågan på guidade turer, specialiserade på fågelskådning, däggdjursobservationer, växt- och insektstudier, lett till att det finns flera företag i branschen. Förutom guidning arrangerar företagen också transporter, övernattning och mat, allt enligt kundernas önskemål.
– Mest har vi grupper från England, Tyskland och andra mellaneuropeiska länder. Vi skulle gärna se fler besökare från Finland, säger Mann.
Också Bert Rähni intygar att det är främst mellaneuropéer som anlitar naturturismföretag. Rähnis företag ”360?” har specialiserat sig på däggdjursexkursioner. Han är en utmärkt imitatör av vargens lockläte och hans företag erbjuder vargspårningsexkursioner vintertid. Om sommaren har hans kajakturer i vattnen kring Dagö och Ösel blivit populära.

Så nära och så annorlunda
Att i en enda artikel få med allt som är värt att se och uppleva i Estlands natur är omöjligt. Här har vi till exempel inte gått närmare in på Lahemaas vattenfall, våröversvämningarna i Soomas urskogar, sälarna i vattnena kring Dagö och Ösel, Vilsandi nationalparks botaniska skatter eller meteoritkratern Kaali. Men förhoppningsvis kan tipsen och vinkarna i artikeln inspirera till egna utfärder i vårt södra grannlands natur.
Så nära och så annorlunda, kunde man säga här i Finland.

Visste du detta om Estlands natur?

- Hälften av landets yta är skogbevuxen, skogen är på många håll gammal och i naturtillstånd
- Myrar, av vilka många är i naturtillstånd, täcker nästan 25 procent av Estlands yta
- Sjöarnas antal är kring 1 200
- Peipussjön på gränsen till Ryssland är Europas femte största sjö
- Estlands Östersjökust är 3 794 kilometer lång
- Längs kusten finns närmare 1 500 öar, störst är Dagö, Ösel, Moon (Muhu) och Ormsö (Vormsi)
- Hela 25 procent av Estands yta hör till någon form av naturskyddsområde
- Estland har fem nationalparker (rahvuspark): Lahemaa, Karula, Soomaa, Matsalu och Vilsandi
- Dessutom finns det över hundra naturreservat (looduskaitseala) och omkring 130 landskapsskyddsområden

Bo bekvämt nära naturen

På den estniska landsbygden har det under de senaste åren dykt upp ett stort antal mindre gästhem, lämpliga för den som vill bo bekvämt och samtidigt ha naturen in på knuten. En del är inhysta i nyrenoverade gamla herrgårdar med tyska anor, andra är smakfulla nybyggen  Här är några exempel som artikelskribenten har god erfarenhet av:
– Algallika, gästhem vid Matsaluvikens mynning, www.algallika.ee
– Altmoisa gästhem nära Matsaluviken, www.altmoisa.ee
– Bergsby pensionat i gamla svenskbygder nära Spithamn, www.bergsby.com
– Dagen Haus på Dagö, www.dagen.ee
– Lepanina, hotell med havsutsikt över Rigabukten, www.lepanina.ee
– Pilguse herrgård på Ösel, www.pilguse.ee
– Vanatoa gästhem i Koguva by på Moon, www.vanatoa.ee
Mer information om kost och logi, sevärdheter etc. i västra Estland: www.westest.ee

Fåglar som inte häckar i Finland, men nog i Estland är bl.a:

– vit stork
– svart stork
– ägretthäger (en nyetablerad koloni nära Dorpat (Tartu)
– mindre skrikörn (ca 300 par!)
– kentsk tärna
– gröngöling
– mellanspett (en liten population i södra Estland)
– blåkråka
– entita

Hackspettparadis

Den vitryggiga hackspetten indikerar att det finns rikligt med gammal lövdominerad skog med mycket död ved i Estland. I Finland häckade senaste sommar 90 par, medan Estland, med en yta som bara är 13 procent av Finlands, har mellan 2 000 och 3 000 häckande par!
Också andra hackspettarter, såsom den tretåiga hackspetten, har goda förekomster i Estland.

Naturturistföretag

– Estonian Nature Tours: www.naturetours.ee
– 360?: www.360.ee
– NaTourEst: www.natourest.ee

Text & Foto: Magnus Östman. Finlands Natur 6/2010.
Kommentarer (0)
Spamfilter
Skriv siffran 4 med bokstäver:

Resultat för natur:

Bygg bo åt taggig vän

I augusti-september går de största igelkottshanarna i vinterdvala. Honorna och årets ungar gör det lite senare. Du kan enkelt hjälpa dem att klara vintern i din trädgård.

Stor skärgård, gamla skogar och lundar

Västra Nylands skärgård är vidsträckt och mångsidig. Hangö udds sandmarker har en speciell flora och insektsfauna. Lundar med hassel, ek och andra ädla lövträd finns på många håll. Inlandet bjuder på stora skogsområden och rikligt med sjöar och åar.

Närkontakt med vargfamiljen

Efter många och långa vandringar, tålmodigt väntande och smygande i kamouflagekläder fick naturfotografen Mats Bentmar vara med om oförglömliga möten med vargarna i Kölstareviret i mellersta Sverige på nära håll, ostörda. Följ med här på hans spännande vargmöten. Nu är denna vargfamilj utplånad i licensjakten – till sorg för fotografen och alla oss som gläds åt att uppleva vargarna levande.

Lövängar, sandrev och höga berg

Åbolands skärgård har inte utan orsak kallats för världens vackraste. Här finns oändliga möjligheter att paddlande eller seglande på egen hand utforska öar och stränder av alla slag. Naturtyperna varie­rar från kala kobbar och låga sandörar till höga berg, gamla skogar och artrika lövängar.

Bort med vresrosen

Vresrosen blommor och nypon är vacka, men dess förmåga att snabbt sprida sig på stränderna och konkurrera ut ursprungliga strandväxter gör den problematisk.

Låt skogsnaturen i din närhet frodas

Vägen till en rik natur i din närskog går via mossbelupna lågor på marken, ståtliga torrakor och ett stort inslag av lövträd.

Efter fasankriget

Mellan noll och 30 000 blyhagel per 100 kvadratmeter. Det har Riggert Munsterhjelm kommit fram till i sin analys av jorden på den åker som skulle förse hans familj med giftfria och möjligast ekologiska grödor.

Låt ängen ta över gräsmattan

Att hålla efter ogräs, att sprida mängder av gödsel och att klippa sin gräsmatta i tid och otid tar tid och kan bli svettigt och dyrt. Varför inte istället låta naturens mångfald ta över en del av gräsmattan?

När skogen försvinner

Då man låtit sin skog sköta sig själv i naturtillstånd är det tungt att se hur kalavverkningar i grannens skog påverkar träden och bäcken i den egna skogen.

Vårflodsfärd på Götälven

Årets höjdpunkt är för mig att varje vår åka på en längre paddeltur. Den här gången blir det ett återbesök på Götälven på gränsen mellan södra Norge och Sverige. En paddeltur på elva dagar med start i mitten av maj.

Sista chansen för Svartåns musslor

I Svartån lever Finlands sydligaste population av flodpärlmussla ännu segt kvar, men ingen föryngring har skett på många år. Nu ska musslorna få hjälp med att föröka sig.

Bakom galler

Runda små äppel eller ärter, kottar eller konstiga färgfläckar på bladen. De kallas galler och förorsakas av diverse insekter och andra småkryp som mat åt organismernas larvstadier.

Att paddla är nödvändigt

Om du vill uppleva skärgården, naturen och djurlivet från första parkett finns det inget som går upp mot en kajak. Du kan praktiskt taget ljudlöst paddla nästan var som helst bara det finns minst tio centimeter vatten.

Med vargen som granne

Det går att leva med vargen som granne. Men det innebär utmaningar för jägare med hund och för boskapsuppfödare. Det visar erfarenheter nu även i norra Tenala.

När klimatet kräver flyttning

”Assisterad migration är än så länge mer en idé än en praktisk åtgärd. Men idén kan bli verklighet inom ett decennium om vi inte får bukt med klimatförändringen.”

Myror ger mersmak

De håller sig med husdjur, sköter om sin drottning i vått och torrt, försvarar stacken mot inkräktare och använder mediciner mot sjukdomar. Myrorna är mycket mer än besvärliga småkryp som planlöst springer omkring på köksbordet.

Sandtagen har betydande naturvärden

”Sandtag är fula sår i landskapet som borde motarbetas i naturskyddets namn”. Den här allmänna uppfattning är dags att åtminstone delvis överge.

Snöleoparden exempel – djurparker bidrar till artskyddet

Idag fångar djurparkerna inte längre nya snöleoparder i naturen. Istället har parkerna lyckats få sina snöleoparder att föröka sig väl och djuren bidrar nu till ökad kunskap, som används vid studier och skydd av viltlevande snöleoparder.

Flyktingcentral för orangutanger

Genom konfiskering, socialisering och återintroducering försöker rehabiliteringscentret för orangutanger på Sumatra bevara de akut hotade djuren – ett projekt för att motarbeta för­lusten av biodiversitet.

Ta en titt på knoppen

Det går att känna igen lövträd och buskar genom att studera bladknopparna på nära håll.

Naturen reagerar på förändrat klimat

Det varmare klimatet resulterar inte bara i smältande glaciärer och stigande hav. Växter och djur sprider sig norrut och försvinner i söder. Bergsarter klättrar högre upp på sluttningarna. Vårtecknen kommer tidigare.

Alger och annat skum(t) på ytan

Till de mest dramatiska fenomenen på vatten­ytan hör algblomningarna, som oftast orsakas av uppstigande cyanobakterier (blågrönalger). Vattenytan hyser också många andra organismer, partiklar och inte minst skum och slem.

Naturen har egenvärde

Vi lever i en virtuell värld som lätt kan tas ifrån oss, säger konstnären och biologen Riggert Munsterhjelm. Han tror konsten kan göra människan uppmärksam på naturens egenvärde.

Betydligt intressantare än sitt namn

Bakom det mindre tilltalande namnet slemsvampar gömmer sig en grupp organismer med spännande biologi, oanade skönhetsvärden och en hel del skrock och myter. I Finlands skogar finns över 200 arter av slemsvampar.

Tornfalken kommer igen

För några år sedan häckade tornfalken ytterst fåtaligt i östra Nyland. Men på bara två år har de häckande parens antal ökat till 67. Orsaken är att några ornitologer flitigt hängt upp tornfalksholkar ute på åkrarna.

Plitvice – pärlan i Kroatiens natur

Mitt i Kroatien finns en plats där man ständigt hör dånet av vattenfall som störtar ner från den ena turkosa skogssjön till den andra. Det är Plitvice nationalpark, som Finlands Naturs utsände besökte i april i år.

Ny mask syrsätter havsbottnar

Marinbiologer har länge varnat för svåra ekologiska följder av introducerade arter i Östersjön. Men nu verkar en av nykomlingarna, havsborstmasken Marenzelleria, tvärtom ha en positiv effekt.

Naturen reagerar på förändrat klimat

Också i Finland är klimatförändringen ett faktum. Det är klimatforskarna så gott som eniga om. Det syns nu också i floran och faunan i vårt land. Det visar ett ökande antal uppföljningsstudier.

En rimfrostdag i december

December kan vara mörk och slaskig – men också gnistrande kall med rimfrost som täcker buskar och träd. Följ med Hans Hästbacka på hans vandring i det vita landskapet.

Nya namn på gamla arter

Tidigare exkurrerade jag ofta med en äldre kollega. En vanlig kommentar från honom när vi hittade en spännande växt var: ”är det inte en (namnet på latin) – eller heter den inte så längre?”

Familjeidyll hos hararna

Vuxna harar har vi alla sett någon gång. Men att ha en harmamma som diar sina ungar vid stugknuten kväll efter kväll hör nog till ovanligheterna.

Utterliv

Att få se en utter i levande livet är inte alla förunnat. En vacker vårkväll mötte Christa Granroth sin första levande utter i Fiskars.

Finlands rödlista under lupp

Finland gav som avslutning på biodiversitetsåret 2010 ut en uppdaterad version av den nationella rödlistan. Rödlistan bekräftade att vi trots goda föresatser inte lyckats stoppa minskningen av biodiversiteten.

Galapagos - de orädda djurens öar

Solen har just nått över horisonten i öster och gummibåten ligger med aktern mot den vita sandstranden. Vi stiger ut i det grunda strandvattnet.

Estland – eldorado för naturturisten

Vid det här laget bör Estland definitivt ha kunnat skaka av sig gångna decenniers skräckbilder av industriföroreningar, atomsopor och förfallna militäranläggningar.

Höst bland flyttblock och stenar

Nordostlig vind, plus tolv grader, mulet med blå himmelsrevor i det framglidande molntäcket. Så ser höstdagen ut, där jag står på hemgården i Kalax.

Miljödebatten förutsätter att kyrkan ser om sitt eget hus

Nytillträdda biskopen i Borgå stift, Björn Vikström, har en hel del järn i elden när det gäller miljöfrågor. Han har forskat i kristendomens förhållande till naturens bevarande och han har medverkat i ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt om miljö och hållbar utveckling vid Åbo Akademi. Han leder också Borgå stifts miljögrupp.

Höstlig färgprakt i Abisko

Det rinnande vattnet slipar och formar. Vattenslipade klippor strax ovanför det höga Silverfallet i Björkliden.

I fjällpiparens rike

Uppe på Tuolljehuhtputs sydöstra sluttning vilar vinden sällan. Som så ofta här i högfjällen kring Kilpisjärvi är det nordvästen som hämtar in kyla från det närbelägna Norra ishavet. En stund tidigare då jag stod nedanför Tuolljehuhtputs delvis snötäckta klippstup kom en skur med äkta snöslask drivande över fjället. Och nu skriver vi alltså den 17 juli…

Svarta huggormar och fiskande snokar

Få människor förhåller sig likgiltigt till ormar. De flesta har någon form av ormskräck och vill helst att ormarna inte blir närgångna. Om man tar sig tid att studera dem närmare finner man att de trots allt är ganska spännande varelser som liksom andra organismer uppvisar en del intressanta anpassningar till sin miljö.

Yrke: naturföretagare. Ett jobb i och med naturen!

Tänk dig att få jobba i och med naturen året om! Själv få bestämma över din arbetstid och jobba med det som är ditt stora intresse. Låter det som ett drömjobb? Då kanske naturföretagande är något för dig!

Naturupplevelser på isen

Vid trettondag var sjöarna och havsvikarna täckta av glasklar kärnis. Förutsättningarna för givande skridskofärder på isarna var de bästa på flera år, och som en extra krydda gick det att studera livet i vattnet genom isen.