Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.
36493.jpg

Höstlig färgprakt i Abisko

Det rinnande vattnet slipar och formar. Vattenslipade klippor strax ovanför det höga Silverfallet i Björkliden.

Samma dag vi anländer till Abisko nationalpark i nordvästra Sverige den 12 september, klarnar vädret upp efter några dagar med mulet och regnigt väder. Vi har höstens vädergudar på vår sida fram till avresedagen den 17 september, då hårda vindar och regnstänkande skyar drar in över fjällandskapet på nytt. Dessutom är höstfärgerna på sitt allra bästa under vår vistelse i Abisko, så vi kan ströva omkring i den hundraåriga nationalparken under dagarna utan att behöva skydda kameror och oss själva mot himmelsk väta. Och det är vi glada över, för vi 28 fotografer från fotoklubbarna Focus i Närpes och Knäppisarna i Vasa har kommit till Abisko enkom för att fotografera.
Björkskogarna flammar i gult i dalar och längs stränder och på fjällhedarna brinner ripbäret och andra risväxter i röda nyanser. I björkskogarna bidrar hönsbär och rönnar med sina röda inslag, likaså duntrav och midsommarblomster vars blad har färgats i varierande blandningar av grönt, gult och rött. Vi tar för oss av färgrikedomen och ägnar timmar och dagar åt fotograferandet, tills kamerornas minneskort svämmar över av färger och bilder. Också med tanke på landskapsfotograferandet är septemberdagarna en fullträff. Det soliga vädret bryts emellanåt av moln och dimslöjor, som ger framglidande skuggor och grå dagrar över det öppna fjällandskapet – och klart himmelsljus som lyser ner mellan moln och dimmor.

För den som vill fotografera hösten i Abisko är andra veckan i september den bästa tiden. Då brukar höstfärgerna vara som intensivast och höstvindarna har ännu inte rivit färgprakten ur träden. Samtidigt kan stora områden med fjällbjörkskog och viden stå nakna längs vägen mellan Abisko och Kiruna. Här kommer hårda och kalla vindar åt att spela fritt över landskapet och slita löv och blad ur träd och buskar, medan Abisko ligger skyddat och färgsprakande västeröver. Närheten till den norska kusten och den varma Golfströmmen ger Abisko ett milt klimat med tanke på det nordliga läget och de norska fjällryggarna hindrar många lågtryck och molnfronter att nå Abisko, som därmed inte dränks i rikliga höstregn.
Abisko ligger klimat- och vädermässigt bra till så där mänskligt sett, men även botaniskt tack vare det milda klimatet och en kalkrik berggrund. För botaniskt intresserade fjällvandrare är Abisko under sommaren en välsignad fjällvärld. Bara man står ut med mygg och knott, blir de botaniska exkursionerna i björkskogarna och på fjällängarna mycket givande, likaså vandringarna längs jåkkar och på hedar. I september har det mesta blommat ut, men vi noterar i alla fall blommande exemplar av lapsk alpros (Rhododendron lapponicum), rödblära (Silene dioica), blåklocka (Campanula sp.) och midsommarblomster eller skogsnäva (Geranium sylvaticum). Sommarens gengångare blinkar till i höstnaturen, samtidigt som mängder med svampar växer i björkskogarna och på hedarna. Rikedomen på svampar är slående och en viktig näringskälla för renarna i september månad.
Rent praktiskt är vi ute i lämplig hösttid, för Abisko turiststation stänger för säsongen tre dagar efter vår avresa. Nu kan vi bo varmt och bekvämt i stugbyn, som ligger strax intill vandrarhemmet och naturumet. Allt ligger samlat på ett och samma ställe med fjällnaturen utanför trappan. Här finns bra med information och kortare och längre vandringsleder, som passar för olika åldrar, intressen och fysisk kapacitet. Det mest besökta och fotograferade utflyktsmålet är antagligen Abisko kanjon ett par stenkast från turiststationen. Här ömsom brusar ömsom störtar sig Abiskojokk fram mellan tjugo meter höga klippväggar för att småningom lugna ner sig och rinna ut i deltat vid Torneträsk.

Fotografiskt sett är Abiskojåkk och kanjonen rika på motiv och färger. Under dagens lopp växlar ljuset och färgsättningen. Den ena stunden är inte lik den andra och man kan, om man så vill, gå den en kilometer korta vandringsleden många gånger för att se på färgskiftningarna och för att lyssna till dånet och bruset från vattnet som strömmar genom kanjonen. Här håller strömstaren till och med lite tålamod får man se strömstaren flyga fram över det rinnande vattnet eller sitta och niga på en klippremsa mellan fångstturerna i det klara fjällvattnet. Har man tur, får man se röding, öring eller harr stå i strömmen bakom stenar eller i något bakvatten.
Det vackraste ljuset och de starkaste färgerna upplever jag sent en eftermiddag, när jag går en runda utan kamera efter en dagsutflykt med några andra fotografer till Silverfallet. Ljuset är slöjat och jämnt och kanjonväggarna glöder i starka färger: i svart och brunt, i rött och gult, i grönt och vitt. Vilken intensiv färgsättning, den bästa under dagarna i Abisko! Tidigare under dagen hade vi vistats vid det höga Silverfallet nedanom Björkliden, där vi började dagen med att koka kaffe och grilla korv vid en eldplats bland gulflammande björkar och med Silverfallets vattendånande stämma strax öster om eldplatsen. Vi hade gott om tid att sitta vid elden och njuta av färdkosten och av solljuset som silade ner mellan björkarna. Silverfallet fanns inom bekvämt räckhåll och skulle fortsätta att ständigt rinna och störta ner för det klippiga stupet, där berggrunden är slipad och urholkad av vattnet och vårisarna.
Det rinnande vattnet i kombination med vintrarnas frostsprängning och vårarnas islossning nöter och formar och slipar fjälllandskapet oavbrutet. Processen är uråldrig och evig så länge snö och regn faller i fjällen. Jåkken som störtar ned för det 40 meter höga Silverfallet är ett vackert exempel på den ständiga processen. Efter fallet ner mellan de branta klippväggarna lugnar jåkken ner sig för att mynna ut i Torneträsk, Sveriges sjunde största sjö, oreglerad och med ett siktdjup på 13 meter som överträffar det mesta.
Torneträsk är en kall sjö, även när den är som varmast med +12 grader i grunda och skyddade vikar. Den 70 kilometer långa sjön är Sveriges största fjällsjö med ett medeldjup på 50 meter och djuphålor på 190 meter. Lokalt påverkar sjön klimatet och kyler ner Abisko på våren och försommaren och ger området en varmare höst än omkringliggande fjälltrakter.
För den som är van att vistas i skärgården är fenomenet välkänt: kalla vårar och försomrar och varma höstar. Men skillnaden i siktdjupet är som dag och natt i den stora fjällsjön och i havet. Rent geografiskt ligger de två vattnen vitt skiljda med en lång isfri tid i havet och en kort sådan i Torneträsk. Redan det skapar en stor skillnad i bland annat algförekomsten, men jag blir påmind om det övergödda havet, där jag vandrar längs Torneträsks strand i solvärmen. När jag blir törstig, dricker jag av det svala och rena vattnet och blickar över till den norra stranden och de blånande fjällsluttningarna. Tänk att det finns så rena och klara sjöar i den nordiska naturen som Torneträsk – och att man har möjlighet att uppleva den rena sjön och dricka av dess vatten!
Ovanför Björkliden, sydväst om Silverfallet vandrade jag dagen innan tillsammans med fem andra fotografer längs en annan jåkk som strömmade ner för en lång fjällsluttning och över en lättgången fjällhed. Vattnet i jåkken skiftade mellan isgrönt och silvervitt beroende på ljuset och stenarna i jåkken. Molnen kom och gick och svepte sina skuggor över landskapet som i nästa stund badade i solsken. När vi blev hungriga, gjorde vi upp en lägereld och högg in på medhavd vägkost. När vi blev törstiga, drack vi av jåkkens vatten och däremellan strövade vi i sakta mak omkring i det storslagna landskapet och fotograferade.
Jag tänker på den fina dagen innan, där jag sitter på stranden av Torneträsk. Jag dricker av jåkkens vatten igen, nu utblandat med många andra jåkkars vatten i den stora fjällsjön. I mina tankar följer jag ?sjöns vatten ner till Torne älv, den stora fria gränsälven med sina ädelfiskar, ner till älvmynningen där älven rinner ut i Bottenviken. Ju längre söderut Torneträsks vatten färdas med havsströmmarna längs den svenska ostkusten, desto mera utblandat blir det för att snart bara utgöra en liten del av hela vattenmassan. Men Torneträsks vatten finns där ute i havet, inte rent och klart och drickbart som vid Abisko, men ändock, och inte kantat av lika färgsprakande höstfärger som i Abisko…

Text & Foto: Hans Hästbacka. Finlands Natur 5/2009.
Kommentarer (1)
Spamfilter
Skriv siffran 3 med bokstäver:
Jättefint skrivet! Vattnets väg mot havet, den ska jag försöka rippa någon gång. Jag kom till artikeln eftersom jag googlesökte på algblomning i Torneträsk. Men det har nog aldrig ägt rum, eller?
Mats Söderberg16.10.17 kl. 09:29

Resultat för natur:

65308_t.jpg

Bygg bo åt taggig vän

I augusti-september går de största igelkottshanarna i vinterdvala. Honorna och årets ungar gör det lite senare. Du kan enkelt hjälpa dem att klara vintern i din trädgård.
65301_t.jpg

Stor skärgård, gamla skogar och lundar

Västra Nylands skärgård är vidsträckt och mångsidig. Hangö udds sandmarker har en speciell flora och insektsfauna. Lundar med hassel, ek och andra ädla lövträd finns på många håll. Inlandet bjuder på stora skogsområden och rikligt med sjöar och åar.
64359_t.jpg

Närkontakt med vargfamiljen

Efter många och långa vandringar, tålmodigt väntande och smygande i kamouflagekläder fick naturfotografen Mats Bentmar vara med om oförglömliga möten med vargarna i Kölstareviret i mellersta Sverige på nära håll, ostörda. Följ med här på hans spännande vargmöten. Nu är denna vargfamilj utplånad i licensjakten – till sorg för fotografen och alla oss som gläds åt att uppleva vargarna levande.
64389_t.jpg

Lövängar, sandrev och höga berg

Åbolands skärgård har inte utan orsak kallats för världens vackraste. Här finns oändliga möjligheter att paddlande eller seglande på egen hand utforska öar och stränder av alla slag. Naturtyperna varie­rar från kala kobbar och låga sandörar till höga berg, gamla skogar och artrika lövängar.
64376_t.jpg

Bort med vresrosen

Vresrosen blommor och nypon är vacka, men dess förmåga att snabbt sprida sig på stränderna och konkurrera ut ursprungliga strandväxter gör den problematisk.
61364_t.jpg

Låt skogsnaturen i din närhet frodas

Vägen till en rik natur i din närskog går via mossbelupna lågor på marken, ståtliga torrakor och ett stort inslag av lövträd.
61400_t.jpg

Efter fasankriget

Mellan noll och 30 000 blyhagel per 100 kvadratmeter. Det har Riggert Munsterhjelm kommit fram till i sin analys av jorden på den åker som skulle förse hans familj med giftfria och möjligast ekologiska grödor.
58826_t.jpg

Låt ängen ta över gräsmattan

Att hålla efter ogräs, att sprida mängder av gödsel och att klippa sin gräsmatta i tid och otid tar tid och kan bli svettigt och dyrt. Varför inte istället låta naturens mångfald ta över en del av gräsmattan?
57098_t.jpg

När skogen försvinner

Då man låtit sin skog sköta sig själv i naturtillstånd är det tungt att se hur kalavverkningar i grannens skog påverkar träden och bäcken i den egna skogen.
57000_t.jpg

Vårflodsfärd på Götälven

Årets höjdpunkt är för mig att varje vår åka på en längre paddeltur. Den här gången blir det ett återbesök på Görälven på gränsen mellan södra Norge och Sverige. En paddeltur på elva dagar med start i mitten av maj.
55238_t.jpg

Sista chansen för Svartåns musslor

I Svartån lever Finlands sydligaste population av flodpärlmussla ännu segt kvar, men ingen föryngring har skett på många år. Nu ska musslorna få hjälp med att föröka sig.
51294_t.jpg

Bakom galler

Runda små äppel eller ärter, kottar eller konstiga färgfläckar på bladen. De kallas galler och förorsakas av diverse insekter och andra småkryp som mat åt organismernas larvstadier.
51293_t.jpg

Att paddla är nödvändigt

Om du vill uppleva skärgården, naturen och djurlivet från första parkett finns det inget som går upp mot en kajak. Du kan praktiskt taget ljudlöst paddla nästan var som helst bara det finns minst tio centimeter vatten.
47046_t.jpg

Med vargen som granne

Det går att leva med vargen som granne. Men det innebär utmaningar för jägare med hund och för boskapsuppfödare. Det visar erfarenheter nu även i norra Tenala.
45566_t.jpg

När klimatet kräver flyttning

”Assisterad migration är än så länge mer en idé än en praktisk åtgärd. Men idén kan bli verklighet inom ett decennium om vi inte får bukt med klimatförändringen.”
44127_t.jpg

Myror ger mersmak

De håller sig med husdjur, sköter om sin drottning i vått och torrt, försvarar stacken mot inkräktare och använder mediciner mot sjukdomar. Myrorna är mycket mer än besvärliga småkryp som planlöst springer omkring på köksbordet.
42472_t.jpg

Sandtagen har betydande naturvärden

”Sandtag är fula sår i landskapet som borde motarbetas i naturskyddets namn”. Den här allmänna uppfattning är dags att åtminstone delvis överge.
42470_t.jpg

Snöleoparden exempel – djurparker bidrar till artskyddet

Idag fångar djurparkerna inte längre nya snöleoparder i naturen. Istället har parkerna lyckats få sina snöleoparder att föröka sig väl och djuren bidrar nu till ökad kunskap, som används vid studier och skydd av viltlevande snöleoparder.
42461_t.jpg

Flyktingcentral för orangutanger

Genom konfiskering, socialisering och återintroducering försöker rehabiliteringscentret för orangutanger på Sumatra bevara de akut hotade djuren – ett projekt för att motarbeta för­lusten av biodiversitet.
36534_t.jpg

Ta en titt på knoppen

Det går att känna igen lövträd och buskar genom att studera bladknopparna på nära håll.
36533_t.jpg

Naturen reagerar på förändrat klimat

Det varmare klimatet resulterar inte bara i smältande glaciärer och stigande hav. Växter och djur sprider sig norrut och försvinner i söder. Bergsarter klättrar högre upp på sluttningarna. Vårtecknen kommer tidigare.
36515_t.jpg

Alger och annat skum(t) på ytan

Till de mest dramatiska fenomenen på vatten­ytan hör algblomningarna, som oftast orsakas av uppstigande cyanobakterier (blågrönalger). Vattenytan hyser också många andra organismer, partiklar och inte minst skum och slem.
36513_t.jpg

Naturen har egenvärde

Vi lever i en virtuell värld som lätt kan tas ifrån oss, säger konstnären och biologen Riggert Munsterhjelm. Han tror konsten kan göra människan uppmärksam på naturens egenvärde.
36510_t.jpg

Betydligt intressantare än sitt namn

Bakom det mindre tilltalande namnet slemsvampar gömmer sig en grupp organismer med spännande biologi, oanade skönhetsvärden och en hel del skrock och myter. I Finlands skogar finns över 200 arter av slemsvampar.
36507_t.jpg

Tornfalken kommer igen

För några år sedan häckade tornfalken ytterst fåtaligt i östra Nyland. Men på bara två år har de häckande parens antal ökat till 67. Orsaken är att några ornitologer flitigt hängt upp tornfalksholkar ute på åkrarna.
36502_t.jpg

Plitvice – pärlan i Kroatiens natur

Mitt i Kroatien finns en plats där man ständigt hör dånet av vattenfall som störtar ner från den ena turkosa skogssjön till den andra. Det är Plitvice nationalpark, som Finlands Naturs utsände besökte i april i år.
36497_t.jpg

Ny mask syrsätter havsbottnar

Marinbiologer har länge varnat för svåra ekologiska följder av introducerade arter i Östersjön. Men nu verkar en av nykomlingarna, havsborstmasken Marenzelleria, tvärtom ha en positiv effekt.
36463_t.jpg

Naturen reagerar på förändrat klimat

Också i Finland är klimatförändringen ett faktum. Det är klimatforskarna så gott som eniga om. Det syns nu också i floran och faunan i vårt land. Det visar ett ökande antal uppföljningsstudier.
36462_t.jpg

En rimfrostdag i december

December kan vara mörk och slaskig – men också gnistrande kall med rimfrost som täcker buskar och träd. Följ med Hans Hästbacka på hans vandring i det vita landskapet.
36466_t.jpg

Nya namn på gamla arter

Tidigare exkurrerade jag ofta med en äldre kollega. En vanlig kommentar från honom när vi hittade en spännande växt var: ”är det inte en (namnet på latin) – eller heter den inte så längre?”
36470_t.jpg

Familjeidyll hos hararna

Vuxna harar har vi alla sett någon gång. Men att ha en harmamma som diar sina ungar vid stugknuten kväll efter kväll hör nog till ovanligheterna.
36467_t.jpg

Utterliv

Att få se en utter i levande livet är inte alla förunnat. En vacker vårkväll mötte Christa Granroth sin första levande utter i Fiskars.
36464_t.jpg

Finlands rödlista under lupp

Finland gav som avslutning på biodiversitetsåret 2010 ut en uppdaterad version av den nationella rödlistan. Rödlistan bekräftade att vi trots goda föresatser inte lyckats stoppa minskningen av biodiversiteten.
36473_t.jpg

Galapagos - de orädda djurens öar

Solen har just nått över horisonten i öster och gummibåten ligger med aktern mot den vita sandstranden. Vi stiger ut i det grunda strandvattnet.
36484_t.jpg

Estland – eldorado för naturturisten

Vid det här laget bör Estland definitivt ha kunnat skaka av sig gångna decenniers skräckbilder av industriföroreningar, atomsopor och förfallna militäranläggningar.
36482_t.jpg

Höst bland flyttblock och stenar

Nordostlig vind, plus tolv grader, mulet med blå himmelsrevor i det framglidande molntäcket. Så ser höstdagen ut, där jag står på hemgården i Kalax.
36496_t.jpg

Miljödebatten förutsätter att kyrkan ser om sitt eget hus

Nytillträdda biskopen i Borgå stift, Björn Vikström, har en hel del järn i elden när det gäller miljöfrågor. Han har forskat i kristendomens förhållande till naturens bevarande och han har medverkat i ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt om miljö och hållbar utveckling vid Åbo Akademi. Han leder också Borgå stifts miljögrupp.
36493_t.jpg

Höstlig färgprakt i Abisko

Det rinnande vattnet slipar och formar. Vattenslipade klippor strax ovanför det höga Silverfallet i Björkliden.
36491_t.jpg

I fjällpiparens rike

Uppe på Tuolljehuhtputs sydöstra sluttning vilar vinden sällan. Som så ofta här i högfjällen kring Kilpisjärvi är det nordvästen som hämtar in kyla från det närbelägna Norra ishavet. En stund tidigare då jag stod nedanför Tuolljehuhtputs delvis snötäckta klippstup kom en skur med äkta snöslask drivande över fjället. Och nu skriver vi alltså den 17 juli…
36490_t.jpg

Svarta huggormar och fiskande snokar

Få människor förhåller sig likgiltigt till ormar. De flesta har någon form av ormskräck och vill helst att ormarna inte blir närgångna. Om man tar sig tid att studera dem närmare finner man att de trots allt är ganska spännande varelser som liksom andra organismer uppvisar en del intressanta anpassningar till sin miljö.
36486_t.jpg

Yrke: naturföretagare. Ett jobb i och med naturen!

Tänk dig att få jobba i och med naturen året om! Själv få bestämma över din arbetstid och jobba med det som är ditt stora intresse. Låter det som ett drömjobb? Då kanske naturföretagande är något för dig!
36485_t.jpg

Naturupplevelser på isen

Vid trettondag var sjöarna och havsvikarna täckta av glasklar kärnis. Förutsättningarna för givande skridskofärder på isarna var de bästa på flera år, och som en extra krydda gick det att studera livet i vattnet genom isen.