Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Ny mask syrsätter havsbottnar

Marinbiologer har länge varnat för svåra ekologiska följder av introducerade arter i Östersjön. Men nu verkar en av nykomlingarna, havsborstmasken Marenzelleria, tvärtom ha en positiv effekt.

Havsborstmasken Marenzelleria har genom sin förmåga att tåla låga syrehalter kunnat kolonisera havsbottnar där andra bottendjur saknas. Nu tyder mycket på att den kan syrsätta bottensediment som varit drabbade av syrebrist. Det leder till att fosforn binds starkare till bottnen och blir mindre tillgängligt för alger. Foto: Jan-Erik Bruun.

Marenzelleria lever som de flesta andra havsborstmaskar i de mjuka sedimenten på havsbottnen. Här gräver den ned sig i gångar som kan sträcka sig 30 centimeter under sediment­ytan. Då sedimentet på så sätt luckras upp ökar vattencirkulationen i de översta skikten så att syrerikt vatten kan tränga in. Det här motverkar den syrebrist som drabbat stora områden av Östersjöns mjukbottnar som en följd av övergödningen.
Mer syre i sedimentet leder till att det överloppsförråd av fosfor, som byggts upp under decennier av ohejdade utsläpp, inte längre läcker ut tillbaka till vattenmiljön. Då fosforn kemiskt hålls bunden i sedimentet bättre än förut minskar förutsättningarna för algblomningar på ytan.

Datormodell beaktar många faktorer
Det här är i ett nötskal resultaten av en omfattande studie som en grupp marinbiologer nyligen presenterade i den välrenommerade journalen Global Change Biology. Till forskargruppen hör bland annat amanuens Joanna Norkko och professor Alf Norkko vid Tvärminne zoologiska station samt professor Erik Bonsdorff vid Åbo Akademi. Studien gjordes med hjälp av avancerad datormodellering. Som modellområde användes Stockholms inre skärgård. Härifrån finns resultaten från långa provtagningsserier att tillgå i fråga om bottenkemi, bottenfauna och vattenkemi. Utsläppen och reningen av avloppsvatten i området är också väldokumenterade.
Datormodellen omfattar dels en period på fem år innan Marenzelleria började förekomma och dels en period på tio år under vilken masken etablerar sig och blir den dominerande arten i mjukbottenfaunan. Av Östersjöns naturligt förekommande ”gamla” djurarter (maskar, musslor, kräftdjur m.fl.) har många försvunnit då syrebristen brett ut sig. Marenzelleria är mer tålig mot låga syrehalter och har kunnat kolonisera havsbottnar i högre grad än andra djur då syreförhållanden igen blivit bättre. I Stockholm skedde detta då stadens avloppsvattenrening effektiverades.

Höga tätheter krävs för fosforbindning
Datormodellen visar att då Marenzelleria förekommer i lägre tätheter (under 3 000 exemplar per kvadratmeter botten) förblir syrehalten låg och fosfor läcker ut från bottnen. Men då tätheterna börjar överstiga 3 000 individer per kvadratmeter ventileras bottensedimentet så effektivt att fosforn börjar bindas i sedimentet i högre grad än den läcker ut. I Stockholms inre skärgård har tätheter på upp till 5 000 individer allmänt noterats. Rekordet i Finska viken är ännu högre: 9 400 individer. Så stora förekomster har avsevärd effekt på bottenkemin.
Forskargruppen har gjort beräkningar som visar att Marenzelleria kan ha åstadkommit en 13 procents minskning av koncentrationerna av total fosfor i Stockholmsvattnen. Forskarnas beräkningar visar också att Marenzelleria står sig väl i en jämförelse med Stockholms reningsverk. När det gäller att minska mängden fosfor tillgänglig för alger och vattenväxter är masken mer än två gånger effektivare än den förbättring man åstadkom då man för stora pengar uppgraderade reningsverken på 1990-talet!

Ur: J. Norkko et al. 2011: A welcome can of worms? Hypoxia mitigation by an invasive species. Global Change Biology.

Östersjöns räddare?
Att syrsätta bottensediment och motverka fosforläckage är en ekosystemtjänst som heter duga. Men det är kanske ännu för tidigt att utnämna Marenzelleria till Östersjöns räddare.
För det första står kraven att bättre åtgärda utsläppen fortfarande fast. Renade utsläpp var sannolikt en orsak till att Marenzelleria kunde etablera sig som enda bottendjursart på tidigare syrefria bottnar i Stockholms inre skärgård på 1990-talet. För att en sådan utveckling skall ske i stor skala behövs fortfarande kraftåtgärder mot avrinning från åkrar, utsläpp från samhällen och glesbygdhushåll, läckage från fiskodlingskassar och alla andra föroreningskällor.
För det andra vet vi inte om Marenzelleria på lång sikt kommer att förekomma i så stora tätheter att det bromsar fosforläckaget. Om förrådet av organiskt material som masken lever av i sedimentet tar slut är det möjligt att tätheterna minskar.
För det tredje vet vi inte om de djursamhällen som uppstår efter att Marenzelleria koloniserat och syrsatt ett bottenområde till alla delar motsvarar ett ursprungligt, naturligt samhälle.
I vilket fall som helst visar fallet Marenzelleria att det är skäl att inte förbehållslöst förhålla sig negativt till nya, oavsiktligt introducerade arter. Först borde varje arts roll i den nya miljön utredas närmare.

Fakta/Vad då bottensediment och syrebrist?

Någon kanske tycker att det borde finnas vettigare saker att satsa tid och pengar på än bottendyn med dess maskar och andra småkryp. Men faktum är att havsbottnar täckta av mjukt sediment upptar två tredjedelar av jordens yta! Därför är det inte helt oviktigt i vilket tillstånd dessa miljöer befinner sig – speciellt som de i ostört tillstånd hyser rikligt med smådjur och nedbrytare med stor betydelse för hur hela vattenmiljön mår. Bottenorganismerna är viktiga inte minst som föda för fisk och fåglar och som nedbrytare av allt det organiska material i form av rester av alger, växter och djur som lägger sig (sedimenterar) på havsbottnen.
Östersjöns bottnar har länge varit drabbade av syrebrist; de bottenområden som har under 2 milligram syre per liter vatten och en starkt utarmad bottenfauna hör till de största i sitt slag i hela världen. Syrebristen är en följd av att ”för mycket” organiskt material, främst rester av alger som gynnats av ohejdade fosfor- och kväveutsläpp, sedimenterat och börjat brytas ned – en process som förbrukar syre.

 

 

Magnus Östman. Finlands Natur 1/2012.
Kommentarer (0)
Skriv siffran 3 med bokstäver:

Resultat för natur:

Från broccoli till biobränsle

Biogas som alternativt, miljövänligt drivmedel i bilar är starkt på kommande. Anläggningarna där gasen framställs ur organiskt avfall blir allt fler, liksom också tankstationerna där gasbilarna kan fylla sina tankar.

Karga klippor, djupa havsvikar och lövängar

Den åländska naturen bjuder på allt från kala klippor med rykande bränningar till lugna inomskärsvikar och klarvattensjöar. På land är frodiga lundar med rik flora på kalkmark vanligare än någon annanstans i Finland. Med landskapsfärjorna rör du dig enkelt i det åländska öriket.

Lapplands himmelrike

Utanför turistorterna och de mest frekventerade vandrings-lederna gömmer sig många okända pärlor i den lappländska naturen. Oratunturi i Sodankylä är ett lättillgängligt exempel.

Finländarna älskar sin natur – men inte utan förbehåll

En majoritet av finländarna anser att bevarande av naturens mångfald hör till samhällets viktiga uppgifter. Många vill se ett skogsbruk som bättre tar hänsyn till skogsnaturen. Hittills har detta ändå inte förverkligats genom politiska beslut.

Det ska börjas i tid

Eva och Thomas Ramstedt startar planeringen av sommaren tidigt. Som friluftsföretagare finns mycket att tänka på. De hoppas på en sommar full av upplevelser, också för den egna familjen.

Att flyga är inte nödvändigt

För allt fler framstår flygresor som något det går att avstå från – med hänsyn till klimatet. Många gör sitt val i tysthet, men det blir allt vanligare att gå med i någon form av nätverk där man kollektivt går in för att sluta eller kraftigt minska sitt flygande.

Klimatångest – intressant nytt forskningsområde

Klimatångest har under de senaste åren bubblat upp som ett fenomen som de flesta känner till och som många säger sig lida av. Men hur många? Bred samhällsvetenskaplig forskning gjord i Finland är svår att finna, säger teologen Panu Pihkala.

Ta ut det sista av vintern

Vårvinterdagarna blir längre. Använd det tilltagande ljuset till naturupplevelser för stora och små! Syskonen Markus och Frida motiverar och inspirerar till turer ut i minusgraderna.

Holkdags!

Nu är det är hög tid att se till att fågelholkarna är i gott skick. Här får du tips om skötsel, bygge och uppsättning av bostäder för vårens fåglar.

Långa sandstränder och orörda myrar

Norra Österbottens natur bjuder på allt från långa obebyggda sandstränder, till forsar och vidsträckta myrar. I skogarna kan man med lite tur stöta på björn, varg, järv och skogsvildren.

Med snö i båten

Senhösten med snövita stränder och mörka vatten är en fin tid i skärgården. Så länge vattnen är isfria dröjer sig knipor, skrakar och svanar kvar, och vid högvatten vandrar sommarens fiskyngel ut ur fladorna.

Kökar – eldorado för naturturisten

Vindstilla dagar med jämngrå himmel. Flockar av stjärtmesar i björk­skogen och alfåglar i vinterdräkt på havet. Men också rytande bränningar mot grå klippor, piskande regn och snöglopp. Kökar har sin charm även under vinterhalvåret.

Varför köpa när man kan låna?

Delningsekonomin går ut på att produkter används effektivare av allt fler personer för att undvika onödiga köp av nya produkter. Idag ser vi allt fler exempel på innovativ utlåning, uthyrning och återanvändning.

Vidgade vyer för naturfotografer

Viltkameror och drönare med kamera är moderna hjälp­medel för den som vill följa med och dokumentera naturen.

Fåglarna behöver energirik mat

Om vintern äter fåglarna främst för att få energi så att de klarar att hålla uppe sin kroppstemperatur i kylan. Ju kallare det är desto mer energi behöver fågelkroppen för att kompen­sera för värmeförlusten.

Natur i österled

Östra Nylands skärgård är inte lika känd som de västliga skärgårdsområdena, men även här finns öar av alla storlekar, stora fjärdar och idylliska sund väl lämpade för skid- eller skridskoåkning. I Sibbo storskogs nationalpark är skogsnaturen ännu väl bevarad. Åmynningar och myrar hyser ett rikt fågelliv.

Datorn som biolog

Datorn lär sig snabbt att känna igen växt- och djurarter. Frågan är om den kommer att bli en bättre naturinventerare än mänskan?

Miljöaktiv unirektor

Jari Niemelä är nybliven rektor vid Helsingfors universitet. Han har en bakgrund som forskare i entomologi och stadsekologi. Han har också lett arbetet vid universitetets nygrundade institut för hållbar utveckling. Jari Niemelä är försiktigt optimistisk när det gäller samhällets utveckling i hållbar riktning.

Höststämning

Dimhöljda soluppgångar, sent sjungande småfåglar och glittrande trollsländor – september är en månad med många njutbara stunder i naturen.

Åländsk vildmark med spår av historien

Knotiga, vindpinade martallar utspridda på öppna bergsplatåer. Talrika raviner och tvärbranta stup. Bortom bergen skymtar Norrhavet som möter himlen i en horisont obruten av öar. Då nordanvinden ryter till vräker bränningarna skummet långt in över land.

Bygg bo åt taggig vän

I augusti-september går de största igelkottshanarna i vinterdvala. Honorna och årets ungar gör det lite senare. Du kan enkelt hjälpa dem att klara vintern i din trädgård.

Stor skärgård, gamla skogar och lundar

Västra Nylands skärgård är vidsträckt och mångsidig. Hangö udds sandmarker har en speciell flora och insektsfauna. Lundar med hassel, ek och andra ädla lövträd finns på många håll. Inlandet bjuder på stora skogsområden och rikligt med sjöar och åar.

Gör rent utan kemikalier

Med enkla medel går det att minimera städandets negativa effekter på miljö och hälsa. Man kommer långt med biologiskt nedbrytbara rengöringsmedel och mikrofiberdukar.

Dialog över Finska viken

Finland och Estland söker efter synergier i arbetet med att planera sina havsområden. Grannländerna gynnas av att känna till varandras planeringsprocesser och framtidsvisioner.

De vurmar för åländsk natur

Läraren, den pensionerade miljötjänstemannen och den unga biologen hyser alla ett brinnande intresse för Ålands natur.

Avverka träd – ha skogen kvar

”Det kalhyggesfria skogsbruket har en enorm potential. Nyttan för landskapet och skogsnaturen är obestridlig och dessutom gynnas markägaren ekonomiskt. Det är bara en tidsfråga innan det kalhyggesfria skogsbruket ökar kraftigt i popularitet.”

I baldersbråns rike

Utskären i juli bjuder på strålande blomsterprakt och talrika fågelungar som noga vaktas sina föräldrar.

Närkontakt med vargfamiljen

Efter många och långa vandringar, tålmodigt väntande och smygande i kamouflagekläder fick naturfotografen Mats Bentmar vara med om oförglömliga möten med vargarna i Kölstareviret i mellersta Sverige på nära håll, ostörda. Följ med här på hans spännande vargmöten. Nu är denna vargfamilj utplånad i licensjakten – till sorg för fotografen och alla oss som gläds åt att uppleva vargarna levande.

Lövängar, sandrev och höga berg

Åbolands skärgård har inte utan orsak kallats för världens vackraste. Här finns oändliga möjligheter att paddlande eller seglande på egen hand utforska öar och stränder av alla slag. Naturtyperna varie­rar från kala kobbar och låga sandörar till höga berg, gamla skogar och artrika lövängar.

Bort med vresrosen

Vresrosen blommor och nypon är vacka, men dess förmåga att snabbt sprida sig på stränderna och konkurrera ut ursprungliga strandväxter gör den problematisk.

Med hav och havtornssaft i blodet

Som barn följde de sina familjer till sjöss och till skogs. Som vuxna har båda valt en livsstil mer rik på tid och upplevelser än pengar. Kusinerna Jonas Sjöblom och Alexandra Sjöblom tar vara på varje årstid.

Järven – enstöring på vandring söderut

Vargen, björnen och lodjuret har vi småningom blivit bekanta med även i södra Finland, i takt med att bestånden vuxit. Nu finns tecken på att även järven – den minst kända av de fyra stora – sakta sprider sig söderut.

En utsikt värd en klättring

Höga berg och djupa dalar – så kunde man beskriva Höga Kusten, som tillsammans med ”Låga Kusten” på finska sidan av Kvarken bildar ett av UNESCO:s världsarv. Ett gäng naturfotografer från Biofoto Finland upplevde världsarvet i kyligt vårväder i fjol.

Två röster i skärgårdsvåren

Då orrtupparna spelar på stränderna och tranorna blåser fanfarer i den stilla aprilkvällen är vårstämningen i skärgården som finast.

Landhöjningsskärgård, skogar och myrar

Vår nya artikelserie om Svenskfinlands naturpärlor inleds i mellersta Österbotten. Tuija Warén, specialplanerare vid Forststyrelsens naturtjänster i Vasa, rekommenderar spännande utfärdsmål.

Kompostera mera

Matsvinnet i hushållen är ett allt mer uppmärksammat problem. Det kan motverkas genom gammal hederlig kompostering, som i slutändan ger prima mylla. En rätt skött kompost hålls igång hela vintern av egen kraft och om den ändå fryser går att få igång den igen på våren

Det svarta kolet på spåret

Svart kol, det vill säga luftburna sotpartiklar, påskyndar uppvärmningen av jordklotet och speciellt det arktiska området. Utsläppen av svart kol och dess spridning undersöks nu även i Finland.

Sarek i vinterskrud

Rejäl vinterkyla, hårda vindar och blötsnö, men också strålande sol över mäktiga fjälltoppar. Kämpigt, men alla gånger mödan värt, tyckte de blivande vildmarksguiderna efter sin vintertur i svenska fjällen.

Låt skogsnaturen i din närhet frodas

Vägen till en rik natur i din närskog går via mossbelupna lågor på marken, ståtliga torrakor och ett stort inslag av lövträd.

Efter fasankriget

Mellan noll och 30 000 blyhagel per 100 kvadratmeter. Det har Riggert Munsterhjelm kommit fram till i sin analys av jorden på den åker som skulle förse hans familj med giftfria och möjligast ekologiska grödor.

Bly fortfarande ett miljöhot

En färsk undersökning av svenska kungsörnar visar att bly från jaktammunition påverkar örnarnas beteende negativt. De nya rönen är högaktuella även i Svenskfinland.

Torskens återkomst dröjer

Saltpulserna 2014–2015 såg först ut att blåsa nytt liv i Östersjöns torskstammar, men syrebristen stör fortfarande fortplantningen och torskarna lider av brist på föda. Vi lär få vänta länge innan torskfångsterna i våra vatten når upp till rekordåren under 1980-talet.

Under Antarktis is

Antarktis är inte bara höga isberg, pingviner och sälar på iskanten. På havsbottnen under isen finns en enorm biologisk mångfald i form av marina djur anpassade till den iskalla miljön. Men även här börjar klimatförändringen göra sig påmind.

Djupt i Birkalands skogar

Riktig urskog är en bristvara i Svenskfinland, ja i hela södra Finland. Men i Seitseminen nationalpark, inte långt från södra Österbotten, kunde ett gäng naturfotografer uppleva den skogliga höstnaturen när den är som bäst.

Energisnålt med egen produktion

I Korpo har en ombyggd ladugård blivit ett energisnålt bostadshus där sol, vind och ved ger värme och el.

Gråsparvarnas by

Välbevarad kulturhistoria, ett ålderdomligt landskap genomkorsat av gärdsgårdar och en sällan skådad mångfald av växter och insekter – det är Stensjö by i ett nötskal.

Mot Finlands topp

Att vandra till Haldefjäll från Kilpisjärvi är populärt men inte så lite krävande. Det fick ett gäng nyländska killar erfara förra sommaren.

Låt ängen ta över gräsmattan

Att hålla efter ogräs, att sprida mängder av gödsel och att klippa sin gräsmatta i tid och otid tar tid och kan bli svettigt och dyrt. Varför inte istället låta naturens mångfald ta över en del av gräsmattan?

Starkt solsken får Christian att mysa

På ett tak i centrala Borgå blänker en rad vakuumrör i solen. Det är Christian Westerlunds och Sofia Luojukoskis solfångare som förser tomtens två hus med uppvärmning och varmvatten. Foto: Tina Nyfors.

När skogen försvinner

Då man låtit sin skog sköta sig själv i naturtillstånd är det tungt att se hur kalavverkningar i grannens skog påverkar träden och bäcken i den egna skogen.

Holkdags för fladdermöss

Fladdermössens bostadsbrist kan avhjälpas genom att sätta upp enkla holkar på en husvägg. Då hålls de bättre borta från husens vindar samtidigt som du får följa med de effektiva myggfångarna på nära håll.

Det behövs bättre klimatundervisning

Många unga anser fortfarande att de inte påverkas av klimatförändringen. De är inte heller villiga att göra några uppoffringar. Därför behövs det ett mer tvärvetenskapligt och handlingsorienterat tillvägagångssätt i våra skolor.

Vårflodsfärd på Görälven

Årets höjdpunkt är för mig att varje vår åka på en längre paddeltur. Den här gången blir det ett återbesök på Götälven på gränsen mellan södra Norge och Sverige. En paddeltur på elva dagar med start i mitten av maj.

På skidor tar du dig fram överallt

Om snödjupet bara tillåter är skidning i terrängen utanför motionsspårens breda gator ett utmärkt sätt att utforska vinternaturen.

Nu är de här: FSC-märkta julgranar

Utomlands har julgranar som odlats med hänsyn till miljön redan marknadsförts en tid. Nu är de på kommande även i Finland.

Sista chansen för Svartåns musslor

I Svartån lever Finlands sydligaste population av flodpärlmussla ännu segt kvar, men ingen föryngring har skett på många år. Nu ska musslorna få hjälp med att föröka sig.

Svagt samhällsansvar i eukalyptusskogen

Finländska skogsbolag är djupare involverade i den globala skogsavverkningen än de flesta finländare anar. Kraven på finländska företag verksamma utomlands borde vara högre, säger forskare.

Energismart i Syslilax

Då kylan börjar knäppa i knutarna ökar energiför­brukningen, vilket syns i plånboken för dem som har direkt elvärme. Stigande elöverföringspriser är ytterligare en orsak till att minska sitt beroende av elström. En modern vedpanna är ett miljövänligt alternativ.

Njut av skogen om hösten

En höstpromenad i skogen är aldrig fel. Både soliga dagar med hög klarblå himmel efter nattens frost och mulna dagar med milda sydliga vindar har sin charm. Lite duggregn är inte hela världen, det finns klädsel som skyddar mot väta.

Nya tag mot fosforläckaget

Traktorn lämnar ett vitt moln efter sig då den rullar fram över åkern. Men det är inte sedvanlig åkerkalkning som pågår utan spridning av gips. Den här lovande metoden kan bli ännu ett vapen i kampen mot fosforläckaget från åkrarna.

Bävern gynnar skogsnaturen

Den europeiska bävern klassas som nära hotad i Finland och finns upptagna i EU:s habitatdirektiv som strikt skyddad art. Ändå får den skjutas inom en kvot som fastställs av jord- och skogsbruksministeriet. För jaktåret 2016–2017 är kvoten 275 djur.

Planktonmatchning i Östersjön

Stigande havstemperatur ser ut att föra växtplanktonets och djurplanktonets säsonger närmare varandra i Östersjön. Forskare tror att det kan leda till minskad intern belastning i det övergödda innanhavet.

Jorden värmer

På ett år sparade Villa Elfvik 57 megawattimmar elström jämfört med föregående år. Det motsvarar elförbrukningen i ett egnahemshus med fyra invånare under tre år. Omräknat i koldioxid motsvarar inbesparingen utsläppen från en personbil som kör 75 000 kilometer.

Sandtagsidyll

Övergivna sandtag där naturen igen fått ta över har blivit små oaser för häckande fåglar.

Bakom galler

Runda små äppel eller ärter, kottar eller konstiga färgfläckar på bladen. De kallas galler och förorsakas av diverse insekter och andra småkryp som mat åt organismernas larvstadier.

Att paddla är nödvändigt

Om du vill uppleva skärgården, naturen och djurlivet från första parkett finns det inget som går upp mot en kajak. Du kan praktiskt taget ljudlöst paddla nästan var som helst bara det finns minst tio centimeter vatten.

Solja valde solen året runt

Behöver du tvättmaskin? Kylskåp? Eller är det någonting annat du söker efter för att få in solen i ditt liv?

Stenbrottsligt

Irriterande buller, hälsovådligt damm och vibrationer som skadar bostadshus är erfarenheter som många har av att bo nära stenbrott. Stenbrotten där materialet krossas till grus blir allt fler och större. Miljökonsekvensbedömningar och miljötillstånd verkar inte kunna minska olägenheterna.

Huset som aldrig ska bli sjukt

Kasta bort alla möbler, böcker, dockskåp och allt som inte går att tvätta i 90 grader. Blockera passagen mellan nedre och övre våningen hermetiskt med plast. Och lämna bostaden inom en vecka.

Fritt fram att inventera naturen?

Har markägare rätt att begränsa eller rentav förbjuda naturinventeringar på privatägda naturskyddsområden? Frågan är aktuell för bland annat fågelinventeringar i skärgården.

Miljöns öde ovisst i landskapsplaner

Hittills har miljöministeriet kunnat motverka stora köpcenter utanför tätorter, torvtäkt på skyddsvärda myrar och vindkraftverk vid flyttfågelstråk. Men nu har ministeriets inflytande över landskapsplanerna minskat och det är ovisst om landskapsförbunden beaktar miljövärden på samma sätt.

Se våren lite grann från ovan

Det är inte bara Ulf Lundell som trivs bäst i sina öppna landskap. Det gör vi lite envar då flyttfåglar, sol och klarblå himmel lockar oss upp på kullar och berg för att ta emot våren.

De guidar dig i naturen

Att bege sig ut i naturen helt ensam kan för många kännas mindre lockande. Då kan en guidad tur i grupp kännas tryggare. Vi presenterar här några kunniga guider verksamma på olika håll i Svenskfinland.

Med vargen som granne

Det går att leva med vargen som granne. Men det innebär utmaningar för jägare med hund och för boskapsuppfödare. Det visar erfarenheter nu även i norra Tenala.

Ge oss skog vi kan bruka

Du kan visa ett foto av ditt ärvda, idag söndersuttna matsalsmöblemang och en duktig restauratör kan fixa till det. Men är det ett träd eller en skog som huggits ned hjälper inga foton.

Sopor till salu

Vem vill bränna kommunala sopor? Billigt bränsle för finländska avfallskraftverk. Ge offerter. Aj, ni har inte kapacitet att bränna dem? Så tråkigt – nej trevligt. Då har vi en chans att få tillstånd att skicka dem till Sverige och förtjäna en slant.  

Bioekonomi på naturens bekostnad

Varken centern, samlingspartiet eller samfinländarna utmärkte sig med en stark miljöpolitisk profil inför riksdagsvalet. Regeringsprogrammet ger föga hopp om att partierna skulle ha ömsat skinn.

När klimatet kräver flyttning

”Assisterad migration är än så länge mer en idé än en praktisk åtgärd. Men idén kan bli verklighet inom ett decennium om vi inte får bukt med klimatförändringen.”

Kemikaliesanering – utmaning i u-länder

Minamata, Bhopal, Seveso, Chernobyl, Fukushima… Listan är lång över katastrofer vid industrianläggningar som lett till massdöd och enorma mänskliga lidanden.

Stigar i städer

Det finns härliga naturstigar också nära de stökigaste stadsmiljöerna. Ut och vandra i höstens friska luft!

Sommarhöst i havsbandet

Augustisommarens högtryck med sol och värme har obekymrad av tidens gång famnat septemberhösten. Högtrycket har ingen datumgräns och ingen årstidsgräns.

Kalk skapar mångfald

”Vårt land är fattigt, skall så bli, För den, som kalk begär”

I tärnornas sällskap

Om de är någon fågel man speciellt förknippar med solglitter och sommarskärgård så är det tärnan. Alla har vi noterat deras fjäderlätta flykt och pigga rop över kobbar och skär, men hur många av oss kan skilja på fisktärna, silvertärna och skräntärna?

Stefans alternativa stuglösningar

– Varför svarade du inte på min offertförfrågan? – För du har inga råd. – Det är väl jag som avgör om jag har råd? – Vad skulle det kosta att få el till ön? – 330 000 euro.

För hårda krav på eko-odlingen?

Allt fler finländska åkrar odlas ekologiskt och försäljningen av ekologiska produkter ökar. Trots det är den ekologiska matens marknadsandel mindre än två procent av livsmedelsförsörjningen. I år förnyades villkoren för jordbruksstöden. Som bäst diskuterar EU-rådet förnyade krav på ekologiska jordbruksprodukter och livsmedel. Trots goda målsättningar är det inte säkert att de nya villkoren ger ökad ekologisk produktion.

Myror ger mersmak

De håller sig med husdjur, sköter om sin drottning i vått och torrt, försvarar stacken mot inkräktare och använder mediciner mot sjukdomar. Myrorna är mycket mer än besvärliga småkryp som planlöst springer omkring på köksbordet.

Fördömda dammar

Inga byggen varar för evigt, inte ens kraftverksdammar. Tack vare tidernas största dammrivningsprojekt i USA har fem laxarter och ett indianfolk fått tillbaka sin otyglade älv.

Se och hör fåglarna bättre från tornen

Var du än bor i Svenskfinland är det aldrig speciellt långt till närmaste fågeltorn.

Tidig vår på Öland

Då vårens slutliga genombrott låter vänta på sig hos oss är flyttfåglarna och vårprimörerna redan i full gång på Öland.

Datageniets smarta noll-energihus

Te? Var så god! 98-gradigt vatten ur kökskranen. Bastun varm? Någon på toa? Spjället öppet? Kolla dataskärmen i ditt rum. Välkommen in längs rutschbanan!

Vilket parti kämpar för miljön?

Inför riksdagsvalet i mitten av april kämpar partierna och de enskilda kandidaterna om väljarnas gunst. Det är dag att bestämma vem vi vill att ska styra samhällsutvecklingen under de kommande fyra åren. Finlands Natur har analyserat partiernas åsikter om centrala miljöpolitiska frågor.

Sandtagen har betydande naturvärden

”Sandtag är fula sår i landskapet som borde motarbetas i naturskyddets namn”. Den här allmänna uppfattning är dags att åtminstone delvis överge.

Snöleoparden exempel – djurparker bidrar till artskyddet

Idag fångar djurparkerna inte längre nya snöleoparder i naturen. Istället har parkerna lyckats få sina snöleoparder att föröka sig väl och djuren bidrar nu till ökad kunskap, som används vid studier och skydd av viltlevande snöleoparder.

Flyktingcentral för orangutanger

Genom konfiskering, socialisering och återintroducering försöker rehabiliteringscentret för orangutanger på Sumatra bevara de akut hotade djuren – ett projekt för att motarbeta för­lusten av biodiversitet.

Dags att ro klimatavtalet i hamn

Berlin, Geneve, Kyoto, Buenos Aires, Bonn, Haag, Bonn, Marrakesh, New Delhi, Milano, Buenos Aires, Montreal, Nairobi, Bali, Poznan, Köpenhamn, Cancun, Durban, Doha...

Stoppa klimatorättvisan

Samtidigt som de internationella förhandlingarna om ett klimatavtal tar ny fart i Lima fortsätter klimataktivisterna sin kamp mot klimathotet. Finlands Natur har intervjuat klimataktivister i Finland och Zambia.

Klimatförändringen tas på allvar i Bhutan

"Klimatförändringen är en realitet som vi måste acceptera." Det säger den miljöansvariga ministern i Bhutan, det lilla kungariket uppe i östra Himalaya där klimatförändringen blir allt mer påtaglig.

Kommunala avlopp under lupp

Idag kan reningsverken effektivt rena vårt avloppsvatten. De stora gör det. Men trots mildare krav på mindre reningsverk släppte till exempel omkring 40 procent av reningsverken i Nyland under fjolåret ut mer än de hade lov till.

Så beräknas belastningen

Vem är det som smutsar ned våra vatten? Det här bråkas det fortfarande en hel del om, trots att vi länge haft en god uppfattning om hur stora de olika belastningskällorna är. Forskare Katri Rankinen reder ut begreppen.