Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.
36497.jpg

Ny mask syrsätter havsbottnar

Marinbiologer har länge varnat för svåra ekologiska följder av introducerade arter i Östersjön. Men nu verkar en av nykomlingarna, havsborstmasken Marenzelleria, tvärtom ha en positiv effekt.

Havsborstmasken Marenzelleria har genom sin förmåga att tåla låga syrehalter kunnat kolonisera havsbottnar där andra bottendjur saknas. Nu tyder mycket på att den kan syrsätta bottensediment som varit drabbade av syrebrist. Det leder till att fosforn binds starkare till bottnen och blir mindre tillgängligt för alger. Foto: Jan-Erik Bruun.

Marenzelleria lever som de flesta andra havsborstmaskar i de mjuka sedimenten på havsbottnen. Här gräver den ned sig i gångar som kan sträcka sig 30 centimeter under sediment­ytan. Då sedimentet på så sätt luckras upp ökar vattencirkulationen i de översta skikten så att syrerikt vatten kan tränga in. Det här motverkar den syrebrist som drabbat stora områden av Östersjöns mjukbottnar som en följd av övergödningen.
Mer syre i sedimentet leder till att det överloppsförråd av fosfor, som byggts upp under decennier av ohejdade utsläpp, inte längre läcker ut tillbaka till vattenmiljön. Då fosforn kemiskt hålls bunden i sedimentet bättre än förut minskar förutsättningarna för algblomningar på ytan.

Datormodell beaktar många faktorer
Det här är i ett nötskal resultaten av en omfattande studie som en grupp marinbiologer nyligen presenterade i den välrenommerade journalen Global Change Biology. Till forskargruppen hör bland annat amanuens Joanna Norkko och professor Alf Norkko vid Tvärminne zoologiska station samt professor Erik Bonsdorff vid Åbo Akademi. Studien gjordes med hjälp av avancerad datormodellering. Som modellområde användes Stockholms inre skärgård. Härifrån finns resultaten från långa provtagningsserier att tillgå i fråga om bottenkemi, bottenfauna och vattenkemi. Utsläppen och reningen av avloppsvatten i området är också väldokumenterade.
Datormodellen omfattar dels en period på fem år innan Marenzelleria började förekomma och dels en period på tio år under vilken masken etablerar sig och blir den dominerande arten i mjukbottenfaunan. Av Östersjöns naturligt förekommande ”gamla” djurarter (maskar, musslor, kräftdjur m.fl.) har många försvunnit då syrebristen brett ut sig. Marenzelleria är mer tålig mot låga syrehalter och har kunnat kolonisera havsbottnar i högre grad än andra djur då syreförhållanden igen blivit bättre. I Stockholm skedde detta då stadens avloppsvattenrening effektiverades.

Höga tätheter krävs för fosforbindning
Datormodellen visar att då Marenzelleria förekommer i lägre tätheter (under 3 000 exemplar per kvadratmeter botten) förblir syrehalten låg och fosfor läcker ut från bottnen. Men då tätheterna börjar överstiga 3 000 individer per kvadratmeter ventileras bottensedimentet så effektivt att fosforn börjar bindas i sedimentet i högre grad än den läcker ut. I Stockholms inre skärgård har tätheter på upp till 5 000 individer allmänt noterats. Rekordet i Finska viken är ännu högre: 9 400 individer. Så stora förekomster har avsevärd effekt på bottenkemin.
Forskargruppen har gjort beräkningar som visar att Marenzelleria kan ha åstadkommit en 13 procents minskning av koncentrationerna av total fosfor i Stockholmsvattnen. Forskarnas beräkningar visar också att Marenzelleria står sig väl i en jämförelse med Stockholms reningsverk. När det gäller att minska mängden fosfor tillgänglig för alger och vattenväxter är masken mer än två gånger effektivare än den förbättring man åstadkom då man för stora pengar uppgraderade reningsverken på 1990-talet!

Ur: J. Norkko et al. 2011: A welcome can of worms? Hypoxia mitigation by an invasive species. Global Change Biology.

Östersjöns räddare?
Att syrsätta bottensediment och motverka fosforläckage är en ekosystemtjänst som heter duga. Men det är kanske ännu för tidigt att utnämna Marenzelleria till Östersjöns räddare.
För det första står kraven att bättre åtgärda utsläppen fortfarande fast. Renade utsläpp var sannolikt en orsak till att Marenzelleria kunde etablera sig som enda bottendjursart på tidigare syrefria bottnar i Stockholms inre skärgård på 1990-talet. För att en sådan utveckling skall ske i stor skala behövs fortfarande kraftåtgärder mot avrinning från åkrar, utsläpp från samhällen och glesbygdhushåll, läckage från fiskodlingskassar och alla andra föroreningskällor.
För det andra vet vi inte om Marenzelleria på lång sikt kommer att förekomma i så stora tätheter att det bromsar fosforläckaget. Om förrådet av organiskt material som masken lever av i sedimentet tar slut är det möjligt att tätheterna minskar.
För det tredje vet vi inte om de djursamhällen som uppstår efter att Marenzelleria koloniserat och syrsatt ett bottenområde till alla delar motsvarar ett ursprungligt, naturligt samhälle.
I vilket fall som helst visar fallet Marenzelleria att det är skäl att inte förbehållslöst förhålla sig negativt till nya, oavsiktligt introducerade arter. Först borde varje arts roll i den nya miljön utredas närmare.

Fakta/Vad då bottensediment och syrebrist?

Någon kanske tycker att det borde finnas vettigare saker att satsa tid och pengar på än bottendyn med dess maskar och andra småkryp. Men faktum är att havsbottnar täckta av mjukt sediment upptar två tredjedelar av jordens yta! Därför är det inte helt oviktigt i vilket tillstånd dessa miljöer befinner sig – speciellt som de i ostört tillstånd hyser rikligt med smådjur och nedbrytare med stor betydelse för hur hela vattenmiljön mår. Bottenorganismerna är viktiga inte minst som föda för fisk och fåglar och som nedbrytare av allt det organiska material i form av rester av alger, växter och djur som lägger sig (sedimenterar) på havsbottnen.
Östersjöns bottnar har länge varit drabbade av syrebrist; de bottenområden som har under 2 milligram syre per liter vatten och en starkt utarmad bottenfauna hör till de största i sitt slag i hela världen. Syrebristen är en följd av att ”för mycket” organiskt material, främst rester av alger som gynnats av ohejdade fosfor- och kväveutsläpp, sedimenterat och börjat brytas ned – en process som förbrukar syre.

 

 

Magnus Östman. Finlands Natur 1/2012.
Kommentarer (0)
Spamfilter
Skriv siffran 9 med bokstäver:

Resultat för natur:

65308_t.jpg

Bygg bo åt taggig vän

I augusti-september går de största igelkottshanarna i vinterdvala. Honorna och årets ungar gör det lite senare. Du kan enkelt hjälpa dem att klara vintern i din trädgård.
65301_t.jpg

Stor skärgård, gamla skogar och lundar

Västra Nylands skärgård är vidsträckt och mångsidig. Hangö udds sandmarker har en speciell flora och insektsfauna. Lundar med hassel, ek och andra ädla lövträd finns på många håll. Inlandet bjuder på stora skogsområden och rikligt med sjöar och åar.
64359_t.jpg

Närkontakt med vargfamiljen

Efter många och långa vandringar, tålmodigt väntande och smygande i kamouflagekläder fick naturfotografen Mats Bentmar vara med om oförglömliga möten med vargarna i Kölstareviret i mellersta Sverige på nära håll, ostörda. Följ med här på hans spännande vargmöten. Nu är denna vargfamilj utplånad i licensjakten – till sorg för fotografen och alla oss som gläds åt att uppleva vargarna levande.
64389_t.jpg

Lövängar, sandrev och höga berg

Åbolands skärgård har inte utan orsak kallats för världens vackraste. Här finns oändliga möjligheter att paddlande eller seglande på egen hand utforska öar och stränder av alla slag. Naturtyperna varie­rar från kala kobbar och låga sandörar till höga berg, gamla skogar och artrika lövängar.
64376_t.jpg

Bort med vresrosen

Vresrosen blommor och nypon är vacka, men dess förmåga att snabbt sprida sig på stränderna och konkurrera ut ursprungliga strandväxter gör den problematisk.
61364_t.jpg

Låt skogsnaturen i din närhet frodas

Vägen till en rik natur i din närskog går via mossbelupna lågor på marken, ståtliga torrakor och ett stort inslag av lövträd.
61400_t.jpg

Efter fasankriget

Mellan noll och 30 000 blyhagel per 100 kvadratmeter. Det har Riggert Munsterhjelm kommit fram till i sin analys av jorden på den åker som skulle förse hans familj med giftfria och möjligast ekologiska grödor.
58826_t.jpg

Låt ängen ta över gräsmattan

Att hålla efter ogräs, att sprida mängder av gödsel och att klippa sin gräsmatta i tid och otid tar tid och kan bli svettigt och dyrt. Varför inte istället låta naturens mångfald ta över en del av gräsmattan?
57098_t.jpg

När skogen försvinner

Då man låtit sin skog sköta sig själv i naturtillstånd är det tungt att se hur kalavverkningar i grannens skog påverkar träden och bäcken i den egna skogen.
57000_t.jpg

Vårflodsfärd på Götälven

Årets höjdpunkt är för mig att varje vår åka på en längre paddeltur. Den här gången blir det ett återbesök på Görälven på gränsen mellan södra Norge och Sverige. En paddeltur på elva dagar med start i mitten av maj.
55238_t.jpg

Sista chansen för Svartåns musslor

I Svartån lever Finlands sydligaste population av flodpärlmussla ännu segt kvar, men ingen föryngring har skett på många år. Nu ska musslorna få hjälp med att föröka sig.
51294_t.jpg

Bakom galler

Runda små äppel eller ärter, kottar eller konstiga färgfläckar på bladen. De kallas galler och förorsakas av diverse insekter och andra småkryp som mat åt organismernas larvstadier.
51293_t.jpg

Att paddla är nödvändigt

Om du vill uppleva skärgården, naturen och djurlivet från första parkett finns det inget som går upp mot en kajak. Du kan praktiskt taget ljudlöst paddla nästan var som helst bara det finns minst tio centimeter vatten.
47046_t.jpg

Med vargen som granne

Det går att leva med vargen som granne. Men det innebär utmaningar för jägare med hund och för boskapsuppfödare. Det visar erfarenheter nu även i norra Tenala.
45566_t.jpg

När klimatet kräver flyttning

”Assisterad migration är än så länge mer en idé än en praktisk åtgärd. Men idén kan bli verklighet inom ett decennium om vi inte får bukt med klimatförändringen.”
44127_t.jpg

Myror ger mersmak

De håller sig med husdjur, sköter om sin drottning i vått och torrt, försvarar stacken mot inkräktare och använder mediciner mot sjukdomar. Myrorna är mycket mer än besvärliga småkryp som planlöst springer omkring på köksbordet.
42472_t.jpg

Sandtagen har betydande naturvärden

”Sandtag är fula sår i landskapet som borde motarbetas i naturskyddets namn”. Den här allmänna uppfattning är dags att åtminstone delvis överge.
42470_t.jpg

Snöleoparden exempel – djurparker bidrar till artskyddet

Idag fångar djurparkerna inte längre nya snöleoparder i naturen. Istället har parkerna lyckats få sina snöleoparder att föröka sig väl och djuren bidrar nu till ökad kunskap, som används vid studier och skydd av viltlevande snöleoparder.
42461_t.jpg

Flyktingcentral för orangutanger

Genom konfiskering, socialisering och återintroducering försöker rehabiliteringscentret för orangutanger på Sumatra bevara de akut hotade djuren – ett projekt för att motarbeta för­lusten av biodiversitet.
36534_t.jpg

Ta en titt på knoppen

Det går att känna igen lövträd och buskar genom att studera bladknopparna på nära håll.
36533_t.jpg

Naturen reagerar på förändrat klimat

Det varmare klimatet resulterar inte bara i smältande glaciärer och stigande hav. Växter och djur sprider sig norrut och försvinner i söder. Bergsarter klättrar högre upp på sluttningarna. Vårtecknen kommer tidigare.
36515_t.jpg

Alger och annat skum(t) på ytan

Till de mest dramatiska fenomenen på vatten­ytan hör algblomningarna, som oftast orsakas av uppstigande cyanobakterier (blågrönalger). Vattenytan hyser också många andra organismer, partiklar och inte minst skum och slem.
36513_t.jpg

Naturen har egenvärde

Vi lever i en virtuell värld som lätt kan tas ifrån oss, säger konstnären och biologen Riggert Munsterhjelm. Han tror konsten kan göra människan uppmärksam på naturens egenvärde.
36510_t.jpg

Betydligt intressantare än sitt namn

Bakom det mindre tilltalande namnet slemsvampar gömmer sig en grupp organismer med spännande biologi, oanade skönhetsvärden och en hel del skrock och myter. I Finlands skogar finns över 200 arter av slemsvampar.
36507_t.jpg

Tornfalken kommer igen

För några år sedan häckade tornfalken ytterst fåtaligt i östra Nyland. Men på bara två år har de häckande parens antal ökat till 67. Orsaken är att några ornitologer flitigt hängt upp tornfalksholkar ute på åkrarna.
36502_t.jpg

Plitvice – pärlan i Kroatiens natur

Mitt i Kroatien finns en plats där man ständigt hör dånet av vattenfall som störtar ner från den ena turkosa skogssjön till den andra. Det är Plitvice nationalpark, som Finlands Naturs utsände besökte i april i år.
36497_t.jpg

Ny mask syrsätter havsbottnar

Marinbiologer har länge varnat för svåra ekologiska följder av introducerade arter i Östersjön. Men nu verkar en av nykomlingarna, havsborstmasken Marenzelleria, tvärtom ha en positiv effekt.
36463_t.jpg

Naturen reagerar på förändrat klimat

Också i Finland är klimatförändringen ett faktum. Det är klimatforskarna så gott som eniga om. Det syns nu också i floran och faunan i vårt land. Det visar ett ökande antal uppföljningsstudier.
36462_t.jpg

En rimfrostdag i december

December kan vara mörk och slaskig – men också gnistrande kall med rimfrost som täcker buskar och träd. Följ med Hans Hästbacka på hans vandring i det vita landskapet.
36466_t.jpg

Nya namn på gamla arter

Tidigare exkurrerade jag ofta med en äldre kollega. En vanlig kommentar från honom när vi hittade en spännande växt var: ”är det inte en (namnet på latin) – eller heter den inte så längre?”
36470_t.jpg

Familjeidyll hos hararna

Vuxna harar har vi alla sett någon gång. Men att ha en harmamma som diar sina ungar vid stugknuten kväll efter kväll hör nog till ovanligheterna.
36467_t.jpg

Utterliv

Att få se en utter i levande livet är inte alla förunnat. En vacker vårkväll mötte Christa Granroth sin första levande utter i Fiskars.
36464_t.jpg

Finlands rödlista under lupp

Finland gav som avslutning på biodiversitetsåret 2010 ut en uppdaterad version av den nationella rödlistan. Rödlistan bekräftade att vi trots goda föresatser inte lyckats stoppa minskningen av biodiversiteten.
36473_t.jpg

Galapagos - de orädda djurens öar

Solen har just nått över horisonten i öster och gummibåten ligger med aktern mot den vita sandstranden. Vi stiger ut i det grunda strandvattnet.
36484_t.jpg

Estland – eldorado för naturturisten

Vid det här laget bör Estland definitivt ha kunnat skaka av sig gångna decenniers skräckbilder av industriföroreningar, atomsopor och förfallna militäranläggningar.
36482_t.jpg

Höst bland flyttblock och stenar

Nordostlig vind, plus tolv grader, mulet med blå himmelsrevor i det framglidande molntäcket. Så ser höstdagen ut, där jag står på hemgården i Kalax.
36496_t.jpg

Miljödebatten förutsätter att kyrkan ser om sitt eget hus

Nytillträdda biskopen i Borgå stift, Björn Vikström, har en hel del järn i elden när det gäller miljöfrågor. Han har forskat i kristendomens förhållande till naturens bevarande och han har medverkat i ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt om miljö och hållbar utveckling vid Åbo Akademi. Han leder också Borgå stifts miljögrupp.
36493_t.jpg

Höstlig färgprakt i Abisko

Det rinnande vattnet slipar och formar. Vattenslipade klippor strax ovanför det höga Silverfallet i Björkliden.
36491_t.jpg

I fjällpiparens rike

Uppe på Tuolljehuhtputs sydöstra sluttning vilar vinden sällan. Som så ofta här i högfjällen kring Kilpisjärvi är det nordvästen som hämtar in kyla från det närbelägna Norra ishavet. En stund tidigare då jag stod nedanför Tuolljehuhtputs delvis snötäckta klippstup kom en skur med äkta snöslask drivande över fjället. Och nu skriver vi alltså den 17 juli…
36490_t.jpg

Svarta huggormar och fiskande snokar

Få människor förhåller sig likgiltigt till ormar. De flesta har någon form av ormskräck och vill helst att ormarna inte blir närgångna. Om man tar sig tid att studera dem närmare finner man att de trots allt är ganska spännande varelser som liksom andra organismer uppvisar en del intressanta anpassningar till sin miljö.
36486_t.jpg

Yrke: naturföretagare. Ett jobb i och med naturen!

Tänk dig att få jobba i och med naturen året om! Själv få bestämma över din arbetstid och jobba med det som är ditt stora intresse. Låter det som ett drömjobb? Då kanske naturföretagande är något för dig!
36485_t.jpg

Naturupplevelser på isen

Vid trettondag var sjöarna och havsvikarna täckta av glasklar kärnis. Förutsättningarna för givande skridskofärder på isarna var de bästa på flera år, och som en extra krydda gick det att studera livet i vattnet genom isen.