Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.
36533.jpg

Naturen reagerar på förändrat klimat

Det varmare klimatet resulterar inte bara i smältande glaciärer och stigande hav. Växter och djur sprider sig norrut och försvinner i söder. Bergsarter klättrar högre upp på sluttningarna. Vårtecknen kommer tidigare.

I höstas publicerade den internationella klimatpanelen IPCC sin femte rapport om vad som hittills är känt om klimatförändringen, dess orsaker och följder. I januari utkom rapporten i slutlig, redigerad form. Rapporten har i vanlig ordning stött på en del kritik, men icke desto mindre är det frågan om den överlägset mest omfattande klimatvetenskapliga översikten som hittills gjorts. 
I stora drag gav IPCC:s femte rapport bekräftelse på att tidigare noterade trender fortgår och med ännu större sannolikhet än tidigare är verkliga. Det här gäller allt från koldioxidökningen i atmosfären till temperaturökningen i atmosfären och i haven. Några av förändringarna finns grafiskt beskrivna på Meteorologiska institutets webbplats:

Observerade förändringar i atmosfären

Global uppvärmning

Observerade förändringar i haven

Att också den levande naturen redan nu reagerar på den pågående klimatförändringen brukar inte lyftas fram speciellt mycket, även om de senaste IPCC-rapporterna innehåller information om detta. Men faktum kvarstår: en uppsjö av vetenskapliga studier på olika håll i världen visar att klimatförändringen redan satt tydliga spår i växt- och djurvärlden.
I ett historiskt perspektiv har många studier tidigare visat att växt- och djurvärlden reagerar på regionala eller globala temperaturförändringar. Det var till exempel fallet under värmeperioden på 1930-talet då många växt- och djurarter spred sig norrut i Europa och Nordamerika. Ändå var det få forskare som ännu i början av 1990-talet såg det mödan värt att studera florans och faunans reaktioner på stigande temperaturer. 
Ett startskott för en ny gren av klimatforskningen kom år 1996. Då publicerade biologen Camille Parmesan i Nature en omfattande studie av hur en dagfjäril (Euphydryas editha) på bred front hade spritt sig norrut och till högre höjd på bergssluttningar. Samtidigt hade arten försvunnit från södra delen av sitt utbredningsområde i Mexiko och sydvästra USA, trots att dess livsmiljöer till synes var oförändrade. Detta var en av de första studier som demonstrerade att storskaliga förändringar i en arts utbredning har skett samtidigt som temperaturen i området uppvisar en tydligt stigande trend.
Antalet undersökningar av denna typ skulle snabbt skjuta i höjden. Då Parmesan år 2006 i en omfattande publikation sammanfattade vad som då var känt om klimatförändringens inverkan på flora och fauna gick hon igenom 866 vetenskapliga artiklar. Sedan dess har antalet studier av hur klimatförändringen syns i den levande naturen ytterligare skjutit i höjden. 
Camille Parmesan själv är numera professor i biologi vid universitet i Texas. Hon har bakom sig flera banbrytande publikationer i bland annat Nature om klimatets inverkan på floran och faunan. Bland alla forskare inom klimatområdet var hon den som citerades nästmest under 1999–2000. Parmesan har även medverkat som en ledande skribent i IPCC:s arbete med de senaste globala klimatrapporterna.

Vad vet man då om hur den levande naturen reagerat på klimatförändringen så här långt? 
En stor del av undersökningarna visar att arters utbredningsområde förskjutits mot polerna i takt med att temperaturen stigit. Dylika förskjutningar har dokumenterats för arter inom alla välundersökta växt- och djurgrupper på alla kontinenter och i de flesta hav. 
Förskjutningar från polerna har också konstaterats, men dessa är ytterst få i jämförelse med antalet förskjutningar i mot polerna. Studierna har beaktat andra faktorer som kan påverka arters utbredning, såsom mänskans förstörelse av livsmiljöer. 
Slutsatsen har ändå varit att förändringarna klart kunnat korreleras med stigande temperaturer, vilket också får stöd av experimentella undersökningar både i fält och i laboratorium samt fysiologisk forskning i arternas temperatu-rtolerans.
Förändringarna i växt- och djurarternas utbredning har kunnat kvantifieras genom så kallade meta-analyser av ett stort antal enskilda undersökningar. En sådan meta-analys, publicerad i Nature 2003 och baserad på studier av 1 700 arter världen över, visade en förskjutning av arternas utbredning med 6,1 kilometer per decennium. 
Att typiska vårtecken, såsom lövsättning, blomning, uppvaknande ur vinterdvalan, vårflyttning och förökning, förekommer tidigare än förut har visats i storskaliga undersökningar på alla kontinenter, förutom Antarktis, och i alla världshav. Exempel på den här förändringen av arternas fenologi finns inom alla välundersökta grupper av landlevande, sötvattenlevande och marina organismer.

 

Man trodde länge att temperaturökningen främst påverkade landlevande arter. Men en ny undersökning från 2013, publicerad i Nature Climate Change, visar att havens arter redan reagerat mer än landlevande arter. Den här meta-analysen omfattade 1 735 olika skeenden i den marina floran och faunan världen över och bygger på observationer under 40 år, i medeltal. Det visade sig att 81–83 procent av förändringarna är förenliga med ökningen av havsvattentemperaturen. 
De marina arternas utbredningsområden har förskjutits mot polerna med i medeltal 72 kilometer per decennium, det vill säga över tio gånger snabbare än på land. De största förändringarna konstaterades hos växt- och djurplankton och benfiskar.  
Också de fenologiska förändringarna var överraskande stora. Vårens händelser i världshaven (planktonförekomster, fisklek etc.) har tidigarelagts med mer än fyra dygn i medeltal – även det klart mer än på land. 
I världshaven är speciellt korallerna känsliga för en temperaturökning. Det har visats att en temperaturstegring på en grad räcker för att förorsaka korallblekning, vilket innebär att de alger, som tillsammans med koralldjur bygger upp korallreven, dör. Höga temperaturer som blivit ödesdigra för korallreven har förekommit speciellt under så kallade El Nino-år. El Nino-fenomenet är i sig naturligt återkommande, men det finns en trend mot en ökning i frekvens och intensitet av fenomenet. Åren 1997–1998 var El Nino speciellt kraftig, vilket ledde till att 16 procent av världens korallrev drabbades av blekning och slutligt försvinnande. Korallreven är livsviktiga för havens biologiska mångfald.
En direkt effekt av luftens stigande koldioxidhalt är försurningen av havsvattnet, vilket innebär problem för koraller, snäckor, musslor och andra organismer som bildar kalkskal. Enligt de dystraste prognoserna skulle en två eller tre gångers ökning av atmosfärens koldioxid fram till 2050 försura havsvattnet till den grad att förkalkningen av korallernas skal inte längre vore möjlig.

Det finns ett antal exempel på att arter som är beroende av varandra är olika känsliga för temperaturförändringar. Om det är frågan om rovdjur och bytesdjur, en växtätande insekt och dess värdväxt eller en pollinatör och växter beroende av pollinering som råkar i ”otakt” och förekommer under olika tider kan det påverka hela ekosystem. 
De som sannolikt lider mest av ett klimat som snabbt blir varmare är bergsarter och arter som lever nära polerna. Dessa har utbredningsområden som är starkt begränsade till en viss höjd över havet eller till vissa breddgrader. Ett antal arter har fått se sina utbredningsområden krympa till ett minimum i takt med stigande temperaturer. Biologer som studerat arters reaktioner på klimatförändringen bedömer att det finns risk för att arter med dålig spridningsförmåga, såsom många växter, inte klarar av att sprida sig norrut med den fart den nuvarande klimatförändringen skulle förutsätta. 
Det finns belägg för att arter genetiskt kan anpassa sig till ett varmare klimat. Ett exempel är en variant av bananflugan (Drosophila sp.) som är genetiskt anpassad till höga temperaturer och vars frekvens ökade i Spanien och USA under slutet av 1900-talet. Det finns också tecken på att korallernas algkomponenter i viss mån genetiskt kan ha utvecklat tolerans mot högre vattentemperaturer.
Överlag är ändå de genetiska förändringar som kunnat förknippas med klimatförändringen så små att de inte anses kunna hindra temperaturkänsligare arter från att i värsta fall dö ut.    

 

Litteratur

 

Kelly, A. E. & Goulden, M. L. 2008: Rapid shifts in plant distribution with recent climate change. PNAS 105: 11823–11826.

Lenoir, J., Gégout,, J. C, Marquet, P. A., de Ruffray, P. & Brisse, H. 2008: A significant upward shift in plant species optimum elevation during the 20th century. Science 320: 1768–1770.

Menzel, A., Sparks, T. H., Estrella, N. C., Koch, E., AASA, A., AHAS, R., Alm-Kübler, K., Bisoll, P., Braslavska, O., Briede, A., Chiemelewski, F. M., Crepinsek, Z., Curnel, Y., Dahl, Å., Defila, C., Donnelly, A., Filella, Y., Jatczak, K., Måge, F., Mestre, A., Nordli, Ø., Penuelas, J., Pirinen, P., Remisova, V., Scheifinger, H., Striz, M., Susnik, A., van Vliet, A. J.H., Wielgolaski, F-E., Zach, S. & Zust, A. 2006: European phenological response to climate change matches the warming pattern. Global Change Biology 12: 1969–1976.

Parmesan, C.: 1996: Climate and species’ range. Nature 382: 765–766.

Parmesan, C., Ryrholm, N., Stefanescu, C., Hill J. K., Thomas C. D., Descimon, H., Huntley, B., Kaila, L., Kullberg, T., Tammaru, T., Tennent, W. T., Thomas J. A. & Warren M. 1999: Poleward shifts in geographical ranges of butterfly species associated with regionalwarming. Nature 399: 579–583.

Parmesan, C. & Yohe, G 2003: A globally coherent fingerprint of climate change impacts across natural systems. Nature 421: 37–42.

Parmesan, C. 2006: Ecological and evolutionary responses to recent climate change. Annu. Rev. Ecol. Evol. Syst. 37: 637–657.

Thuiller, W., Lavorel, S., Araujo, M. B., Sykes, M. T. & Prentice C. 2005: Climate change threats to plant diversity in Europe. PNAS 102: 8245–8250.

Walther, G-R. 2012: Community and ecosystem responses to recent climate change. Phil. Trans. R. Soc. B: 365, 2019–2024

van Vliet, A. J. H., Bron, W. A., Mulder, S., van der Slikke, W. & Baudewijn, O. 2013: Observed climate-induced changes in plant phenology in the Netherlands. Reg. Environ. Change juli 2013 (doi:10.1007/s10113-013-0493-8)

Magnus Östman. Finlands Natur 1/2014.
Kommentarer (0)
Spamfilter
Skriv siffran 1 med bokstäver:

Resultat för natur:

65308_t.jpg

Bygg bo åt taggig vän

I augusti-september går de största igelkottshanarna i vinterdvala. Honorna och årets ungar gör det lite senare. Du kan enkelt hjälpa dem att klara vintern i din trädgård.
65301_t.jpg

Stor skärgård, gamla skogar och lundar

Västra Nylands skärgård är vidsträckt och mångsidig. Hangö udds sandmarker har en speciell flora och insektsfauna. Lundar med hassel, ek och andra ädla lövträd finns på många håll. Inlandet bjuder på stora skogsområden och rikligt med sjöar och åar.
64359_t.jpg

Närkontakt med vargfamiljen

Efter många och långa vandringar, tålmodigt väntande och smygande i kamouflagekläder fick naturfotografen Mats Bentmar vara med om oförglömliga möten med vargarna i Kölstareviret i mellersta Sverige på nära håll, ostörda. Följ med här på hans spännande vargmöten. Nu är denna vargfamilj utplånad i licensjakten – till sorg för fotografen och alla oss som gläds åt att uppleva vargarna levande.
64389_t.jpg

Lövängar, sandrev och höga berg

Åbolands skärgård har inte utan orsak kallats för världens vackraste. Här finns oändliga möjligheter att paddlande eller seglande på egen hand utforska öar och stränder av alla slag. Naturtyperna varie­rar från kala kobbar och låga sandörar till höga berg, gamla skogar och artrika lövängar.
64376_t.jpg

Bort med vresrosen

Vresrosen blommor och nypon är vacka, men dess förmåga att snabbt sprida sig på stränderna och konkurrera ut ursprungliga strandväxter gör den problematisk.
61364_t.jpg

Låt skogsnaturen i din närhet frodas

Vägen till en rik natur i din närskog går via mossbelupna lågor på marken, ståtliga torrakor och ett stort inslag av lövträd.
61400_t.jpg

Efter fasankriget

Mellan noll och 30 000 blyhagel per 100 kvadratmeter. Det har Riggert Munsterhjelm kommit fram till i sin analys av jorden på den åker som skulle förse hans familj med giftfria och möjligast ekologiska grödor.
58826_t.jpg

Låt ängen ta över gräsmattan

Att hålla efter ogräs, att sprida mängder av gödsel och att klippa sin gräsmatta i tid och otid tar tid och kan bli svettigt och dyrt. Varför inte istället låta naturens mångfald ta över en del av gräsmattan?
57098_t.jpg

När skogen försvinner

Då man låtit sin skog sköta sig själv i naturtillstånd är det tungt att se hur kalavverkningar i grannens skog påverkar träden och bäcken i den egna skogen.
57000_t.jpg

Vårflodsfärd på Götälven

Årets höjdpunkt är för mig att varje vår åka på en längre paddeltur. Den här gången blir det ett återbesök på Görälven på gränsen mellan södra Norge och Sverige. En paddeltur på elva dagar med start i mitten av maj.
55238_t.jpg

Sista chansen för Svartåns musslor

I Svartån lever Finlands sydligaste population av flodpärlmussla ännu segt kvar, men ingen föryngring har skett på många år. Nu ska musslorna få hjälp med att föröka sig.
51294_t.jpg

Bakom galler

Runda små äppel eller ärter, kottar eller konstiga färgfläckar på bladen. De kallas galler och förorsakas av diverse insekter och andra småkryp som mat åt organismernas larvstadier.
51293_t.jpg

Att paddla är nödvändigt

Om du vill uppleva skärgården, naturen och djurlivet från första parkett finns det inget som går upp mot en kajak. Du kan praktiskt taget ljudlöst paddla nästan var som helst bara det finns minst tio centimeter vatten.
47046_t.jpg

Med vargen som granne

Det går att leva med vargen som granne. Men det innebär utmaningar för jägare med hund och för boskapsuppfödare. Det visar erfarenheter nu även i norra Tenala.
45566_t.jpg

När klimatet kräver flyttning

”Assisterad migration är än så länge mer en idé än en praktisk åtgärd. Men idén kan bli verklighet inom ett decennium om vi inte får bukt med klimatförändringen.”
44127_t.jpg

Myror ger mersmak

De håller sig med husdjur, sköter om sin drottning i vått och torrt, försvarar stacken mot inkräktare och använder mediciner mot sjukdomar. Myrorna är mycket mer än besvärliga småkryp som planlöst springer omkring på köksbordet.
42472_t.jpg

Sandtagen har betydande naturvärden

”Sandtag är fula sår i landskapet som borde motarbetas i naturskyddets namn”. Den här allmänna uppfattning är dags att åtminstone delvis överge.
42470_t.jpg

Snöleoparden exempel – djurparker bidrar till artskyddet

Idag fångar djurparkerna inte längre nya snöleoparder i naturen. Istället har parkerna lyckats få sina snöleoparder att föröka sig väl och djuren bidrar nu till ökad kunskap, som används vid studier och skydd av viltlevande snöleoparder.
42461_t.jpg

Flyktingcentral för orangutanger

Genom konfiskering, socialisering och återintroducering försöker rehabiliteringscentret för orangutanger på Sumatra bevara de akut hotade djuren – ett projekt för att motarbeta för­lusten av biodiversitet.
36534_t.jpg

Ta en titt på knoppen

Det går att känna igen lövträd och buskar genom att studera bladknopparna på nära håll.
36533_t.jpg

Naturen reagerar på förändrat klimat

Det varmare klimatet resulterar inte bara i smältande glaciärer och stigande hav. Växter och djur sprider sig norrut och försvinner i söder. Bergsarter klättrar högre upp på sluttningarna. Vårtecknen kommer tidigare.
36515_t.jpg

Alger och annat skum(t) på ytan

Till de mest dramatiska fenomenen på vatten­ytan hör algblomningarna, som oftast orsakas av uppstigande cyanobakterier (blågrönalger). Vattenytan hyser också många andra organismer, partiklar och inte minst skum och slem.
36513_t.jpg

Naturen har egenvärde

Vi lever i en virtuell värld som lätt kan tas ifrån oss, säger konstnären och biologen Riggert Munsterhjelm. Han tror konsten kan göra människan uppmärksam på naturens egenvärde.
36510_t.jpg

Betydligt intressantare än sitt namn

Bakom det mindre tilltalande namnet slemsvampar gömmer sig en grupp organismer med spännande biologi, oanade skönhetsvärden och en hel del skrock och myter. I Finlands skogar finns över 200 arter av slemsvampar.
36507_t.jpg

Tornfalken kommer igen

För några år sedan häckade tornfalken ytterst fåtaligt i östra Nyland. Men på bara två år har de häckande parens antal ökat till 67. Orsaken är att några ornitologer flitigt hängt upp tornfalksholkar ute på åkrarna.
36502_t.jpg

Plitvice – pärlan i Kroatiens natur

Mitt i Kroatien finns en plats där man ständigt hör dånet av vattenfall som störtar ner från den ena turkosa skogssjön till den andra. Det är Plitvice nationalpark, som Finlands Naturs utsände besökte i april i år.
36497_t.jpg

Ny mask syrsätter havsbottnar

Marinbiologer har länge varnat för svåra ekologiska följder av introducerade arter i Östersjön. Men nu verkar en av nykomlingarna, havsborstmasken Marenzelleria, tvärtom ha en positiv effekt.
36463_t.jpg

Naturen reagerar på förändrat klimat

Också i Finland är klimatförändringen ett faktum. Det är klimatforskarna så gott som eniga om. Det syns nu också i floran och faunan i vårt land. Det visar ett ökande antal uppföljningsstudier.
36462_t.jpg

En rimfrostdag i december

December kan vara mörk och slaskig – men också gnistrande kall med rimfrost som täcker buskar och träd. Följ med Hans Hästbacka på hans vandring i det vita landskapet.
36466_t.jpg

Nya namn på gamla arter

Tidigare exkurrerade jag ofta med en äldre kollega. En vanlig kommentar från honom när vi hittade en spännande växt var: ”är det inte en (namnet på latin) – eller heter den inte så längre?”
36470_t.jpg

Familjeidyll hos hararna

Vuxna harar har vi alla sett någon gång. Men att ha en harmamma som diar sina ungar vid stugknuten kväll efter kväll hör nog till ovanligheterna.
36467_t.jpg

Utterliv

Att få se en utter i levande livet är inte alla förunnat. En vacker vårkväll mötte Christa Granroth sin första levande utter i Fiskars.
36464_t.jpg

Finlands rödlista under lupp

Finland gav som avslutning på biodiversitetsåret 2010 ut en uppdaterad version av den nationella rödlistan. Rödlistan bekräftade att vi trots goda föresatser inte lyckats stoppa minskningen av biodiversiteten.
36473_t.jpg

Galapagos - de orädda djurens öar

Solen har just nått över horisonten i öster och gummibåten ligger med aktern mot den vita sandstranden. Vi stiger ut i det grunda strandvattnet.
36484_t.jpg

Estland – eldorado för naturturisten

Vid det här laget bör Estland definitivt ha kunnat skaka av sig gångna decenniers skräckbilder av industriföroreningar, atomsopor och förfallna militäranläggningar.
36482_t.jpg

Höst bland flyttblock och stenar

Nordostlig vind, plus tolv grader, mulet med blå himmelsrevor i det framglidande molntäcket. Så ser höstdagen ut, där jag står på hemgården i Kalax.
36496_t.jpg

Miljödebatten förutsätter att kyrkan ser om sitt eget hus

Nytillträdda biskopen i Borgå stift, Björn Vikström, har en hel del järn i elden när det gäller miljöfrågor. Han har forskat i kristendomens förhållande till naturens bevarande och han har medverkat i ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt om miljö och hållbar utveckling vid Åbo Akademi. Han leder också Borgå stifts miljögrupp.
36493_t.jpg

Höstlig färgprakt i Abisko

Det rinnande vattnet slipar och formar. Vattenslipade klippor strax ovanför det höga Silverfallet i Björkliden.
36491_t.jpg

I fjällpiparens rike

Uppe på Tuolljehuhtputs sydöstra sluttning vilar vinden sällan. Som så ofta här i högfjällen kring Kilpisjärvi är det nordvästen som hämtar in kyla från det närbelägna Norra ishavet. En stund tidigare då jag stod nedanför Tuolljehuhtputs delvis snötäckta klippstup kom en skur med äkta snöslask drivande över fjället. Och nu skriver vi alltså den 17 juli…
36490_t.jpg

Svarta huggormar och fiskande snokar

Få människor förhåller sig likgiltigt till ormar. De flesta har någon form av ormskräck och vill helst att ormarna inte blir närgångna. Om man tar sig tid att studera dem närmare finner man att de trots allt är ganska spännande varelser som liksom andra organismer uppvisar en del intressanta anpassningar till sin miljö.
36486_t.jpg

Yrke: naturföretagare. Ett jobb i och med naturen!

Tänk dig att få jobba i och med naturen året om! Själv få bestämma över din arbetstid och jobba med det som är ditt stora intresse. Låter det som ett drömjobb? Då kanske naturföretagande är något för dig!
36485_t.jpg

Naturupplevelser på isen

Vid trettondag var sjöarna och havsvikarna täckta av glasklar kärnis. Förutsättningarna för givande skridskofärder på isarna var de bästa på flera år, och som en extra krydda gick det att studera livet i vattnet genom isen.