Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.
42472.jpg

Sandtagen har betydande naturvärden

”Sandtag är fula sår i landskapet som borde motarbetas i naturskyddets namn”. Den här allmänna uppfattning är dags att åtminstone delvis överge.

Speciellt äldre sandtag har blivit tillflyktsorter för arter, både bland växterna och insekterna, som är beroende av varm sandjord och vars naturliga livsmiljöer blivit sällsynta. Speciellt värdefulla är sandtag med vattensamlingar som lockar grodor, ormar och en mångfald av vatteninsekter. Det som nu skulle krävas att är att sandtagens livsmiljöer inte alltid förstörs genom att rasbranter utjämnas, vattensamlingar fylls igen och sandjorden täcks in med mull eller förses med dåligt växande tallplantor.
På Kråkö strax söder om Borgå har sand och grus brutits allt sedan 1930-talet. Efter en paus på närmare 40 år ville marktäktsbolaget återuppta sandtäkten, men då kom en groda i vägen. I samband med miljökonsekvensbedömningen 2005–2007 visade det sig att en vattensamling på det gamla sandtäktsområdet hyste en rik population av åkergroda. Arten är inte sällsynt i Finland, men i övriga Europa har den minskat så mycket att den finns listad i EU:s habitatdirektivs appendix IV, vilket innebär att den är fridlyst och förbud att förstöra artens livsmiljöer råder.
Rudus sandtäktsplaner på Kråkö blev lagda på is på obestämd tid. Bolaget upprättade 2012 ett program (”LUMO”) för att bevara och restaurera viktiga livsmiljöer på sina marktäktsområden. Kråkösandtaget blev ett projekt inom LUMO, vilket innebar att bolaget hösten 2013 förbättrade åkergrodans möjligheter till fortplantning genom att anlägga två nya dammar ett stycke från den gamla, som delvis hotas av igenväxning.
Liksom övriga projekt inom LUMO anlitades även i Kråköfallet biologisk sakkunskap för att den nya dammens skulle bli en optimal ny livsmiljö för åkergrodan. Forskaren Jarmo Saarikivi, herpetolog vid Helsingfors universitet, har följt med åkergrodans förekomst i Kråkösandtagen.
– Förutom åkergroda förekommer här vanlig groda, mindre vattensalamander, skogsödla, snok och huggorm. Värmen och tillgången till vatten gör området till ett idealiskt habitat för grod- och kräldjuren, säger Saarikivi.
Han tror att åkergrodorna gärna söker sig till sandtagets sötvattenmiljöer från de närbelägna havsstränderna. I sandtagets vattenmiljö löper ynglen ingen risk att bli uppätna av fiskar och den höga temperaturen gör att de växer snabbt. Saarikivi är hoppfull om att de unga åkergrodor som förra året kläcktes och växte upp i den gamla dammen i år ska ha hittat till de nya. De äldre grodorna är i allmänhet mer ovilliga att överge sin uppväxtmiljö.

I Kråkösandtaget har Rudus också byggt ett nytt stenröse för ormar att övervintra i, anlagt en ny rasbrant med bar sand och fällt träd och buskar som ger död ved för nedbrytare – allt i naturvårdande syfte. På området finns också en population av den starkt hotade (EN) småfjärilen Coleophora hackmani, som lever på backglim, Silene nutans. För att gynna sandtagets bestånd av backglim har skuggande trädstammar avlägsnats. De här åtgärderna hindrar inte Rudus från att i framtiden ta sand från området.
Till LUMO-programmet hör tiotals andra objekt runt om i landet där man med små åtgärder försöker återskapa eller förbättra livsmiljöerna för sandmarkernas arter. Stenrösen för stenskvättor, nya rasbranter för backsvalornas bon, bohyllor för berguvarnas häckning och våtmarker för fåglar och trollsländor är exempel på projekt som genomförts. Ett tiotal biologer har medverkat med sin sakkunskap inom olika artgrupper.

Rudus stenkrossar och stora grustag har inte alltid varit populära bland dem som bor och vistas i närheten. Jarmo Saarikivi anser att LUMO-programmet ändå inte kan betraktas som green wash för att förbättra företagets image.
– Green wash innebär att man låter påskina att man arbetar för miljön fast verkligheten är en annan. Rudus har däremot gått in för konkreta åtgärder som har betydelse för att bevara den biologiska mångfalden, säger Saarikivi.
Entomologen Jaakko Kullberg, verksam vid Naturhistoriska centralmuseet, var en av de biologer som tillsammans med Jarmo Nieminen, ordförande för Helsingfors naturskyddsförening, initierade LUMO-programmet. De här aktivisterna lyckade få företagets ledning intresserat genom att lyfta fram sandtagens naturvärden och vad som ytterligare kan göras för att öka dessa.
– Jag tror att företaget är uppriktigt intresserat av att gynna naturvärdena. Att det här sedan utnyttjas för att höja företagets image är sedan en annan sak, säger Kullberg

Kullberg anser att vi i Finland alltför ensidigt gått in för att skydda ursprunglig natur, då många arter i själva verket gynnas av mänsklig verksamhet.
– Sandtagen fungerar som ytterst viktiga ersättande biotoper för torrängar och andra öppna, solvarma miljöer som tenderar att växa igen då bete eller slåtter inte längre håller dem öppna, konstaterar Kullberg.
Han anser att man också borde gå in för att flytta känsliga och hotade sandmarksväxter från sina tynande naturliga förekomster till sandtagen som en restaureringsåtgärd. Han anser att man också borde gå in för att flytta sandmarksväxter från sina tynande naturliga förekomster till sandtagen som en restaureringsåtgärd.
– Men att flytta hotade växter har varit en känslig fråga ur natursvårdssynvinkel. Att anlägga stora planteringar på vägrenar av en främmande, expansiv växt som lupinen har gått betydligt lättare, säger Kullberg.
Han nämner getväppling (Anthyllis vulneraria), käringtand (Lotus corniculatus) och backtimjan (Thymus serpyllum) som exempel på sandmarksväxter som minskat kraftigt och som mycket väl kunde planteras ut i nedlagda sandtag.
En uppsjö med sandkrävande insektsarter har också funnit en fristad i sandtagen. Kullberg nämner ett belysande exempel från Villmanstrand. Här har den blåvingade gräshoppan (Sphingonotus caerulans) nyligen konstaterats förekomma i ungefär 10 av traktens sandtag och dessutom på en parkeringsplats och i en slalom backan. Från tidigare är arten känd bara från Hangöudd och Padva i Raseborg. .

Marktäktslagen ställer en hel del krav på att marktäktområden bör restaureras efter att täktverksamheten upphört. Enligt rekommendationer bör rasbranter jämnas ut och grundvattenansamlingar täckas in. Till kutymen hör också att plantera tallar på sandjorden eller att täcka in sanden med mull. Sådana åtgärder kan gynna landskapsbilden estetiskt, men de är direkt skadliga för arter som är beroende av öppna sandmarker.
Ingå och Sjundeås miljövårdschef Patrik Skult har under årens lopp fått på sitt bord en hel del ansökningar om marktäktslov. Han har tolkat lagen som att kraven på utjämning och intäckning av grundvatten inte är definitiva om speciella naturvärden står på spel. Sådana kan vara en rik flora och fauna vid vattensamlingar och en koloni med häckande backsvalor.
– Gamla marktäkter, där verksamheten upphörde innan marktäktslagen trädde i kraft, berörs inte av lagens krav på restaurering, konstaterar Skult.

En annan av mänskan skapad miljö som visat sig fungera som ersättande livsmiljö för många torrmarksarter är vägrenarna. Men också här krävs att vägrenarnas öppna sandytor bevaras och inte täcks in med gräsmattor eller förses med tallplanteringar. Detta är tyvärr ännu en standardlösning då nya vägar byggs, men här är eventuellt en förändring på kommande. Då den nya motorvägen mellan Kotka och östgränsen byggs kommer vägrenarna bara sandytor att hållas öppna och torrängsvegetation anläggas istället för gräsmattor. Detta skedde på gemensamt initiativ av Jaakko Kullberg och den lokala Ruduschefen Marko Wasama, Lepidopterologiska sällskapets verksamhetsledare Jari-Pekka Kaitila med Väderlax kommun.
– Det här är i själva verket en billigare lösning än att plantera tallar eller att täcka in vägrenarna med mull. Om gräs och högvuxna örter får frodas måste vägrenarna slås maskinellt flera gånger per sommar, vilket ökar kostnaderna och dessutom också koldioxidutsläppen. Buskar och träd på vägrenarna lockar älgar och hjortar, som kan utgöra en fara för trafiken, säger Kullberg.
Han återkommer till sin tes om att vi borde kunna se även andra alternativ att gynna naturens mångfald än att bara strikt fridlysa områden.
– Vägrenarnas sammanlagda areal i Finland är större än våra nuvarande på land belägna naturskyddsområdes totala yta. Här finns en potential som vi borde utnyttja betydligt bättre, konstaterar Kullberg.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Magnus Östman. Finlands Natur 1/2015.
Kommentarer (0)
Spamfilter
Skriv siffran 1 med bokstäver:

Resultat för natur:

65308_t.jpg

Bygg bo åt taggig vän

I augusti-september går de största igelkottshanarna i vinterdvala. Honorna och årets ungar gör det lite senare. Du kan enkelt hjälpa dem att klara vintern i din trädgård.
65301_t.jpg

Stor skärgård, gamla skogar och lundar

Västra Nylands skärgård är vidsträckt och mångsidig. Hangö udds sandmarker har en speciell flora och insektsfauna. Lundar med hassel, ek och andra ädla lövträd finns på många håll. Inlandet bjuder på stora skogsområden och rikligt med sjöar och åar.
64359_t.jpg

Närkontakt med vargfamiljen

Efter många och långa vandringar, tålmodigt väntande och smygande i kamouflagekläder fick naturfotografen Mats Bentmar vara med om oförglömliga möten med vargarna i Kölstareviret i mellersta Sverige på nära håll, ostörda. Följ med här på hans spännande vargmöten. Nu är denna vargfamilj utplånad i licensjakten – till sorg för fotografen och alla oss som gläds åt att uppleva vargarna levande.
64389_t.jpg

Lövängar, sandrev och höga berg

Åbolands skärgård har inte utan orsak kallats för världens vackraste. Här finns oändliga möjligheter att paddlande eller seglande på egen hand utforska öar och stränder av alla slag. Naturtyperna varie­rar från kala kobbar och låga sandörar till höga berg, gamla skogar och artrika lövängar.
64376_t.jpg

Bort med vresrosen

Vresrosen blommor och nypon är vacka, men dess förmåga att snabbt sprida sig på stränderna och konkurrera ut ursprungliga strandväxter gör den problematisk.
61364_t.jpg

Låt skogsnaturen i din närhet frodas

Vägen till en rik natur i din närskog går via mossbelupna lågor på marken, ståtliga torrakor och ett stort inslag av lövträd.
61400_t.jpg

Efter fasankriget

Mellan noll och 30 000 blyhagel per 100 kvadratmeter. Det har Riggert Munsterhjelm kommit fram till i sin analys av jorden på den åker som skulle förse hans familj med giftfria och möjligast ekologiska grödor.
58826_t.jpg

Låt ängen ta över gräsmattan

Att hålla efter ogräs, att sprida mängder av gödsel och att klippa sin gräsmatta i tid och otid tar tid och kan bli svettigt och dyrt. Varför inte istället låta naturens mångfald ta över en del av gräsmattan?
57098_t.jpg

När skogen försvinner

Då man låtit sin skog sköta sig själv i naturtillstånd är det tungt att se hur kalavverkningar i grannens skog påverkar träden och bäcken i den egna skogen.
57000_t.jpg

Vårflodsfärd på Götälven

Årets höjdpunkt är för mig att varje vår åka på en längre paddeltur. Den här gången blir det ett återbesök på Görälven på gränsen mellan södra Norge och Sverige. En paddeltur på elva dagar med start i mitten av maj.
55238_t.jpg

Sista chansen för Svartåns musslor

I Svartån lever Finlands sydligaste population av flodpärlmussla ännu segt kvar, men ingen föryngring har skett på många år. Nu ska musslorna få hjälp med att föröka sig.
51294_t.jpg

Bakom galler

Runda små äppel eller ärter, kottar eller konstiga färgfläckar på bladen. De kallas galler och förorsakas av diverse insekter och andra småkryp som mat åt organismernas larvstadier.
51293_t.jpg

Att paddla är nödvändigt

Om du vill uppleva skärgården, naturen och djurlivet från första parkett finns det inget som går upp mot en kajak. Du kan praktiskt taget ljudlöst paddla nästan var som helst bara det finns minst tio centimeter vatten.
47046_t.jpg

Med vargen som granne

Det går att leva med vargen som granne. Men det innebär utmaningar för jägare med hund och för boskapsuppfödare. Det visar erfarenheter nu även i norra Tenala.
45566_t.jpg

När klimatet kräver flyttning

”Assisterad migration är än så länge mer en idé än en praktisk åtgärd. Men idén kan bli verklighet inom ett decennium om vi inte får bukt med klimatförändringen.”
44127_t.jpg

Myror ger mersmak

De håller sig med husdjur, sköter om sin drottning i vått och torrt, försvarar stacken mot inkräktare och använder mediciner mot sjukdomar. Myrorna är mycket mer än besvärliga småkryp som planlöst springer omkring på köksbordet.
42472_t.jpg

Sandtagen har betydande naturvärden

”Sandtag är fula sår i landskapet som borde motarbetas i naturskyddets namn”. Den här allmänna uppfattning är dags att åtminstone delvis överge.
42470_t.jpg

Snöleoparden exempel – djurparker bidrar till artskyddet

Idag fångar djurparkerna inte längre nya snöleoparder i naturen. Istället har parkerna lyckats få sina snöleoparder att föröka sig väl och djuren bidrar nu till ökad kunskap, som används vid studier och skydd av viltlevande snöleoparder.
42461_t.jpg

Flyktingcentral för orangutanger

Genom konfiskering, socialisering och återintroducering försöker rehabiliteringscentret för orangutanger på Sumatra bevara de akut hotade djuren – ett projekt för att motarbeta för­lusten av biodiversitet.
36534_t.jpg

Ta en titt på knoppen

Det går att känna igen lövträd och buskar genom att studera bladknopparna på nära håll.
36533_t.jpg

Naturen reagerar på förändrat klimat

Det varmare klimatet resulterar inte bara i smältande glaciärer och stigande hav. Växter och djur sprider sig norrut och försvinner i söder. Bergsarter klättrar högre upp på sluttningarna. Vårtecknen kommer tidigare.
36515_t.jpg

Alger och annat skum(t) på ytan

Till de mest dramatiska fenomenen på vatten­ytan hör algblomningarna, som oftast orsakas av uppstigande cyanobakterier (blågrönalger). Vattenytan hyser också många andra organismer, partiklar och inte minst skum och slem.
36513_t.jpg

Naturen har egenvärde

Vi lever i en virtuell värld som lätt kan tas ifrån oss, säger konstnären och biologen Riggert Munsterhjelm. Han tror konsten kan göra människan uppmärksam på naturens egenvärde.
36510_t.jpg

Betydligt intressantare än sitt namn

Bakom det mindre tilltalande namnet slemsvampar gömmer sig en grupp organismer med spännande biologi, oanade skönhetsvärden och en hel del skrock och myter. I Finlands skogar finns över 200 arter av slemsvampar.
36507_t.jpg

Tornfalken kommer igen

För några år sedan häckade tornfalken ytterst fåtaligt i östra Nyland. Men på bara två år har de häckande parens antal ökat till 67. Orsaken är att några ornitologer flitigt hängt upp tornfalksholkar ute på åkrarna.
36502_t.jpg

Plitvice – pärlan i Kroatiens natur

Mitt i Kroatien finns en plats där man ständigt hör dånet av vattenfall som störtar ner från den ena turkosa skogssjön till den andra. Det är Plitvice nationalpark, som Finlands Naturs utsände besökte i april i år.
36497_t.jpg

Ny mask syrsätter havsbottnar

Marinbiologer har länge varnat för svåra ekologiska följder av introducerade arter i Östersjön. Men nu verkar en av nykomlingarna, havsborstmasken Marenzelleria, tvärtom ha en positiv effekt.
36463_t.jpg

Naturen reagerar på förändrat klimat

Också i Finland är klimatförändringen ett faktum. Det är klimatforskarna så gott som eniga om. Det syns nu också i floran och faunan i vårt land. Det visar ett ökande antal uppföljningsstudier.
36462_t.jpg

En rimfrostdag i december

December kan vara mörk och slaskig – men också gnistrande kall med rimfrost som täcker buskar och träd. Följ med Hans Hästbacka på hans vandring i det vita landskapet.
36466_t.jpg

Nya namn på gamla arter

Tidigare exkurrerade jag ofta med en äldre kollega. En vanlig kommentar från honom när vi hittade en spännande växt var: ”är det inte en (namnet på latin) – eller heter den inte så längre?”
36470_t.jpg

Familjeidyll hos hararna

Vuxna harar har vi alla sett någon gång. Men att ha en harmamma som diar sina ungar vid stugknuten kväll efter kväll hör nog till ovanligheterna.
36467_t.jpg

Utterliv

Att få se en utter i levande livet är inte alla förunnat. En vacker vårkväll mötte Christa Granroth sin första levande utter i Fiskars.
36464_t.jpg

Finlands rödlista under lupp

Finland gav som avslutning på biodiversitetsåret 2010 ut en uppdaterad version av den nationella rödlistan. Rödlistan bekräftade att vi trots goda föresatser inte lyckats stoppa minskningen av biodiversiteten.
36473_t.jpg

Galapagos - de orädda djurens öar

Solen har just nått över horisonten i öster och gummibåten ligger med aktern mot den vita sandstranden. Vi stiger ut i det grunda strandvattnet.
36484_t.jpg

Estland – eldorado för naturturisten

Vid det här laget bör Estland definitivt ha kunnat skaka av sig gångna decenniers skräckbilder av industriföroreningar, atomsopor och förfallna militäranläggningar.
36482_t.jpg

Höst bland flyttblock och stenar

Nordostlig vind, plus tolv grader, mulet med blå himmelsrevor i det framglidande molntäcket. Så ser höstdagen ut, där jag står på hemgården i Kalax.
36496_t.jpg

Miljödebatten förutsätter att kyrkan ser om sitt eget hus

Nytillträdda biskopen i Borgå stift, Björn Vikström, har en hel del järn i elden när det gäller miljöfrågor. Han har forskat i kristendomens förhållande till naturens bevarande och han har medverkat i ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt om miljö och hållbar utveckling vid Åbo Akademi. Han leder också Borgå stifts miljögrupp.
36493_t.jpg

Höstlig färgprakt i Abisko

Det rinnande vattnet slipar och formar. Vattenslipade klippor strax ovanför det höga Silverfallet i Björkliden.
36491_t.jpg

I fjällpiparens rike

Uppe på Tuolljehuhtputs sydöstra sluttning vilar vinden sällan. Som så ofta här i högfjällen kring Kilpisjärvi är det nordvästen som hämtar in kyla från det närbelägna Norra ishavet. En stund tidigare då jag stod nedanför Tuolljehuhtputs delvis snötäckta klippstup kom en skur med äkta snöslask drivande över fjället. Och nu skriver vi alltså den 17 juli…
36490_t.jpg

Svarta huggormar och fiskande snokar

Få människor förhåller sig likgiltigt till ormar. De flesta har någon form av ormskräck och vill helst att ormarna inte blir närgångna. Om man tar sig tid att studera dem närmare finner man att de trots allt är ganska spännande varelser som liksom andra organismer uppvisar en del intressanta anpassningar till sin miljö.
36486_t.jpg

Yrke: naturföretagare. Ett jobb i och med naturen!

Tänk dig att få jobba i och med naturen året om! Själv få bestämma över din arbetstid och jobba med det som är ditt stora intresse. Låter det som ett drömjobb? Då kanske naturföretagande är något för dig!
36485_t.jpg

Naturupplevelser på isen

Vid trettondag var sjöarna och havsvikarna täckta av glasklar kärnis. Förutsättningarna för givande skridskofärder på isarna var de bästa på flera år, och som en extra krydda gick det att studera livet i vattnet genom isen.