Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.
44127.jpg

Myror ger mersmak

De håller sig med husdjur, sköter om sin drottning i vått och torrt, försvarar stacken mot inkräktare och använder mediciner mot sjukdomar. Myrorna är mycket mer än besvärliga småkryp som planlöst springer omkring på köksbordet.

Myrornas komplexa samhällsstrukturer och sociala beteende har länge fascinerat forskare. En av dem är Lotta Sundström, professor i evolutionsbiologi vid Helsingfors universitet.
– På öarna utanför Tvärminne zoologiska station finns det en population av hårig hedmyra, Formica exsecta, som vi följt med allt sedan mitten av 1990-talet, berättar Sundström.
Hennes forskargrupp har bland mycket annat undersökt hur myrorna använder giftiga substanser som läkemedel när det blivit sjuka. Forskarna har studerat effekterna av speciellt peroxid, som är en kraftig oxidant, det vill säga ämnen som leder till skador på DNA men som också sparkar igång immunförsvaret. Oxidanterna är i normala fall skadliga, med de kan hjälpa mer än det stjälper mot akuta infektioner.
Andra forskare har visat att myrornas kan skydda sig mot sjukdomsepidemier genom att ta in bollar av torkad kåda i myrstacken. Kådan är desinficerande och motverkar angrepp av skadliga bakterier och svampsjukdomar.
Att samhällets fördelar går före individens finns det otaliga belägg för i myrorna värld. Sundström ger ett spännande exempel:
– Myrorna kan lagra mat i sin kräva som fungerar som ”kommunal mage”. Maten som lagras där är till för hela samhället och då myran delar med sig av krävans innehåll till andra myror överför den också ämnen som ger motsåndskraft mot sjukdomsalstrande mikrober – lite som vid vaccinering. Myrans medsystrar får på så vis ökad motståndskraft mot hotande sjukdomar.

Myrorna är en av de få insektgrupper där samtliga arter lever socialt i samhällen som byggs upp av olika ”samhällsklasser”. Överlägset talrikast är arbetarna, som är sterila honor med uppgift att bygga upp boet, hålla det i skick och skaffa föda åt drottningen och hennes avkomma. Drottningens enda uppgift är att producera ägg, som via larv- och puppstadiet oftast utvecklas till sterila arbetare. En gång per sommar producerar kolonin dock fertila honor och hanar. De är de enda myror som har vingar och kan sprida sig längre sträckor genom att flyga.
”Flygmyrorna” brukar uppmärksammas stort då de plötsligt finns överallt, både utomhus och inomhus.
– Myrornas ”bröllopsflykt” sker hos många arter, såsom sockermyran (Lasius niger) mycket koncentrerat då väderleken är den rätta. Det ska vara fuktigt, varmt och vindstilla, säger Lotta Sundström.
Efter bröllopsflykten parar sig hanar och honor, hanarna dör och honorna börjar lägga ägg efter att först ha klippt av sig vingarna. Det är bara en mycket liten del av honorna som lyckas etablera nya kolonier. De flesta kolonier går under i ett tidigt skede och Sundström uppskattar att av alla befruktade honor är det bara någon promille som blir framgångsrika, långlivade drottningar.

 

Olika myror är har olika dieter, allt från egenhändigt fångade insekter till olika typer av växtföda.. Myrorna har en ytterst viktig ekologisk roll som reglerare av populationstillväxten hos andra arter, såsom  skadeinsekter på träd. I Finland är de flesta arters viktigaste föda den så kallade honungsdaggen, det vill säga bladlössens sockerhaltiga exkrementer. Myrornas förmåga att ”mjölka” bladlössen på honungsdagg är välkänd. Det går till så att myrorna stryker med sina antenner över bladlusens kropp, vilket stimulerar den att avge sina exkrementer.
– Stackmyrorna, av vilka det finns fem arter inom släktet Formica, håller sig till tre olika arter av bladlöss. Myrorna lär sig var bladluskolonierna håller till och besöker dem regelbundet för att samla in houngsdagg. Myrorna försvarar bladlössen mot attacker från rovlystna nyckelpigor, berättar Sundström. De finns också myrarter , såsom den gula tuvmyran Lasius flavus, som håller bladlöss som regelrätta husdjur i sina underjordiska bon. Bladlössen lever då på växtrötter.

 

En myrpopulation i skogen kan vara fördelad på flera olika stackar, alla med en eller flera drottningar. För att myrpopulationen skall hållas genetiskt frisk är det viktigt att myror med så olika genetiska egenskaper som möjligt möts och parar sig. Det här har blivit allt svårare eftersom myrsamhällen och enskilda stackar tenderar att bli isolerade då skogen fragmenteras av det moderna skogsbruket. Följden är att graden av inavel ökar, vilket leder till en genetiskt försvagad avkomma, som kan få svårt att överleva på längre sikt.
Långt ifrån alla myror bygger bon i form av myrstackar. Många har underjordiska bon, bland dem den gula tuvmyran. Dess bo kan täcka ett flera kvadratmeter ängsmark och på ytan märks boet bara i form av små tuvor.
Lotta Sundström berättar att stubbmyran Formica truncorum inte nöjer sig med ett bo, utan den har separata bon under sommaren och vintern. Hela kolonin flyttar vår och höst mellan bostäderna och arbetarna bär drottningen.

 

Olika arter av myror konkurrerar ofta om livsutrymme med varandra. I regel försvarar en myrstacks invånare sitt bo mot myror av andra arter som försöker invadera stacken.
En intressant form av parasitism står den vanliga stackmyran Formica rufa för. Den lyckas ibland placera ut en drottning av sin egen art i bon av svart slavmyra (Formica fusca). Slavmyrans arbetare börjar då sköta om drottningen som producerar nya arbetare av den egna arten. Småningom tar stackmyrans arbetare helt över stacken.
Slavmyrans bo råkar också ut för angrepp av blodröda rövarmyror (Formica sanguinea), som rövar bort slavmyrornas puppor. Dessa kläcks sedan i rövarmyrornas bo och arbetarna blir rövarmyrornas lydiga ”slavar”.

 

Myror som i mängder glatt springer omkring inomhus brukar sällan mötas av någon större entusiasm hos bostadens ägare. Vad kan man göra för att bli av med de objudna gästerna på ett skonsamt sätt?
Lotta Sundström brukar svara med att citera sin handledare, framlidna myrforskaren Rainer Rosengren:
– Städa bättre där hemma!
Det är helt enkelt så att myrorna lockas inomhus främst för att där finns tillgång på mat i form av brödsmulor, sockerkorn och matrester. Genom att ofta torka av alla ytor ordentligt i köket minskar myrinvasionen så småningom. Om man fuktar en trasa med lite sprit förstör man också myrornas doftspår och ”myrstigarna” försvinner.
I regel är det sockermyror man hittar inomhus. Deras bo finns i regel utomhus och de söker sig inomhus särskilt på våren då det råder brist på mat utomhus.
En annan art som kan söka sig in i hus är hästmyran, Campanotus herculeanus. Normalt bygger den sina bon i trädstammar, men ibland ger den sig på stockvirke i byggnader. Hästmyran äter inte av träet utan gnager ut gångar där den föder upp sin avkomma. Gångarna försvagar träkonstruktionerna och dessutom finns risk att gångsystemen infekteras av mögel. Att bli av med bofasta hästmyror kräver oftast kemisk bekämpning.
Hästmyran är en imponerande insekt som med sin storlek på över 10 millimeter är klart störst av våra myror. Drottningen är ännu större, ibland nästan 20 millimeter.
– Om en sådan dimper ned i ansiktet då man sover märker man det nog! konstaterar Lotta Sundström.

 

Myror i siffror

– 40–50 arter av myror förekommer i Finland

– 10–15 procent av djurbiomassan i våra barrskogar utgörs av myror

– en miljon arbetare kan finnas i en större stack av vanlig stackmyra

– 500-3 000 flygmyror och 1 000-10 000 sterila arbetare kan produceras per år i en stack av hårig hedmyra

– minst 30 år gamla är vissa stackar av hårig hedmyra vid Tvärminne zoologiska station

– 30 år gammal kan en drottning av vanlig stackmyra bli, vilket är rekord för insekterna

– 20 kg honungsdagg och 5 kg djurprotein per år kan samlas av myrorna i en stack

 

Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2015
Kommentarer (0)
Spamfilter
Skriv siffran 3 med bokstäver:

Resultat för natur:

65308_t.jpg

Bygg bo åt taggig vän

I augusti-september går de största igelkottshanarna i vinterdvala. Honorna och årets ungar gör det lite senare. Du kan enkelt hjälpa dem att klara vintern i din trädgård.
65301_t.jpg

Stor skärgård, gamla skogar och lundar

Västra Nylands skärgård är vidsträckt och mångsidig. Hangö udds sandmarker har en speciell flora och insektsfauna. Lundar med hassel, ek och andra ädla lövträd finns på många håll. Inlandet bjuder på stora skogsområden och rikligt med sjöar och åar.
64359_t.jpg

Närkontakt med vargfamiljen

Efter många och långa vandringar, tålmodigt väntande och smygande i kamouflagekläder fick naturfotografen Mats Bentmar vara med om oförglömliga möten med vargarna i Kölstareviret i mellersta Sverige på nära håll, ostörda. Följ med här på hans spännande vargmöten. Nu är denna vargfamilj utplånad i licensjakten – till sorg för fotografen och alla oss som gläds åt att uppleva vargarna levande.
64389_t.jpg

Lövängar, sandrev och höga berg

Åbolands skärgård har inte utan orsak kallats för världens vackraste. Här finns oändliga möjligheter att paddlande eller seglande på egen hand utforska öar och stränder av alla slag. Naturtyperna varie­rar från kala kobbar och låga sandörar till höga berg, gamla skogar och artrika lövängar.
64376_t.jpg

Bort med vresrosen

Vresrosen blommor och nypon är vacka, men dess förmåga att snabbt sprida sig på stränderna och konkurrera ut ursprungliga strandväxter gör den problematisk.
61364_t.jpg

Låt skogsnaturen i din närhet frodas

Vägen till en rik natur i din närskog går via mossbelupna lågor på marken, ståtliga torrakor och ett stort inslag av lövträd.
61400_t.jpg

Efter fasankriget

Mellan noll och 30 000 blyhagel per 100 kvadratmeter. Det har Riggert Munsterhjelm kommit fram till i sin analys av jorden på den åker som skulle förse hans familj med giftfria och möjligast ekologiska grödor.
58826_t.jpg

Låt ängen ta över gräsmattan

Att hålla efter ogräs, att sprida mängder av gödsel och att klippa sin gräsmatta i tid och otid tar tid och kan bli svettigt och dyrt. Varför inte istället låta naturens mångfald ta över en del av gräsmattan?
57098_t.jpg

När skogen försvinner

Då man låtit sin skog sköta sig själv i naturtillstånd är det tungt att se hur kalavverkningar i grannens skog påverkar träden och bäcken i den egna skogen.
57000_t.jpg

Vårflodsfärd på Götälven

Årets höjdpunkt är för mig att varje vår åka på en längre paddeltur. Den här gången blir det ett återbesök på Görälven på gränsen mellan södra Norge och Sverige. En paddeltur på elva dagar med start i mitten av maj.
55238_t.jpg

Sista chansen för Svartåns musslor

I Svartån lever Finlands sydligaste population av flodpärlmussla ännu segt kvar, men ingen föryngring har skett på många år. Nu ska musslorna få hjälp med att föröka sig.
51294_t.jpg

Bakom galler

Runda små äppel eller ärter, kottar eller konstiga färgfläckar på bladen. De kallas galler och förorsakas av diverse insekter och andra småkryp som mat åt organismernas larvstadier.
51293_t.jpg

Att paddla är nödvändigt

Om du vill uppleva skärgården, naturen och djurlivet från första parkett finns det inget som går upp mot en kajak. Du kan praktiskt taget ljudlöst paddla nästan var som helst bara det finns minst tio centimeter vatten.
47046_t.jpg

Med vargen som granne

Det går att leva med vargen som granne. Men det innebär utmaningar för jägare med hund och för boskapsuppfödare. Det visar erfarenheter nu även i norra Tenala.
45566_t.jpg

När klimatet kräver flyttning

”Assisterad migration är än så länge mer en idé än en praktisk åtgärd. Men idén kan bli verklighet inom ett decennium om vi inte får bukt med klimatförändringen.”
44127_t.jpg

Myror ger mersmak

De håller sig med husdjur, sköter om sin drottning i vått och torrt, försvarar stacken mot inkräktare och använder mediciner mot sjukdomar. Myrorna är mycket mer än besvärliga småkryp som planlöst springer omkring på köksbordet.
42472_t.jpg

Sandtagen har betydande naturvärden

”Sandtag är fula sår i landskapet som borde motarbetas i naturskyddets namn”. Den här allmänna uppfattning är dags att åtminstone delvis överge.
42470_t.jpg

Snöleoparden exempel – djurparker bidrar till artskyddet

Idag fångar djurparkerna inte längre nya snöleoparder i naturen. Istället har parkerna lyckats få sina snöleoparder att föröka sig väl och djuren bidrar nu till ökad kunskap, som används vid studier och skydd av viltlevande snöleoparder.
42461_t.jpg

Flyktingcentral för orangutanger

Genom konfiskering, socialisering och återintroducering försöker rehabiliteringscentret för orangutanger på Sumatra bevara de akut hotade djuren – ett projekt för att motarbeta för­lusten av biodiversitet.
36534_t.jpg

Ta en titt på knoppen

Det går att känna igen lövträd och buskar genom att studera bladknopparna på nära håll.
36533_t.jpg

Naturen reagerar på förändrat klimat

Det varmare klimatet resulterar inte bara i smältande glaciärer och stigande hav. Växter och djur sprider sig norrut och försvinner i söder. Bergsarter klättrar högre upp på sluttningarna. Vårtecknen kommer tidigare.
36515_t.jpg

Alger och annat skum(t) på ytan

Till de mest dramatiska fenomenen på vatten­ytan hör algblomningarna, som oftast orsakas av uppstigande cyanobakterier (blågrönalger). Vattenytan hyser också många andra organismer, partiklar och inte minst skum och slem.
36513_t.jpg

Naturen har egenvärde

Vi lever i en virtuell värld som lätt kan tas ifrån oss, säger konstnären och biologen Riggert Munsterhjelm. Han tror konsten kan göra människan uppmärksam på naturens egenvärde.
36510_t.jpg

Betydligt intressantare än sitt namn

Bakom det mindre tilltalande namnet slemsvampar gömmer sig en grupp organismer med spännande biologi, oanade skönhetsvärden och en hel del skrock och myter. I Finlands skogar finns över 200 arter av slemsvampar.
36507_t.jpg

Tornfalken kommer igen

För några år sedan häckade tornfalken ytterst fåtaligt i östra Nyland. Men på bara två år har de häckande parens antal ökat till 67. Orsaken är att några ornitologer flitigt hängt upp tornfalksholkar ute på åkrarna.
36502_t.jpg

Plitvice – pärlan i Kroatiens natur

Mitt i Kroatien finns en plats där man ständigt hör dånet av vattenfall som störtar ner från den ena turkosa skogssjön till den andra. Det är Plitvice nationalpark, som Finlands Naturs utsände besökte i april i år.
36497_t.jpg

Ny mask syrsätter havsbottnar

Marinbiologer har länge varnat för svåra ekologiska följder av introducerade arter i Östersjön. Men nu verkar en av nykomlingarna, havsborstmasken Marenzelleria, tvärtom ha en positiv effekt.
36463_t.jpg

Naturen reagerar på förändrat klimat

Också i Finland är klimatförändringen ett faktum. Det är klimatforskarna så gott som eniga om. Det syns nu också i floran och faunan i vårt land. Det visar ett ökande antal uppföljningsstudier.
36462_t.jpg

En rimfrostdag i december

December kan vara mörk och slaskig – men också gnistrande kall med rimfrost som täcker buskar och träd. Följ med Hans Hästbacka på hans vandring i det vita landskapet.
36466_t.jpg

Nya namn på gamla arter

Tidigare exkurrerade jag ofta med en äldre kollega. En vanlig kommentar från honom när vi hittade en spännande växt var: ”är det inte en (namnet på latin) – eller heter den inte så längre?”
36470_t.jpg

Familjeidyll hos hararna

Vuxna harar har vi alla sett någon gång. Men att ha en harmamma som diar sina ungar vid stugknuten kväll efter kväll hör nog till ovanligheterna.
36467_t.jpg

Utterliv

Att få se en utter i levande livet är inte alla förunnat. En vacker vårkväll mötte Christa Granroth sin första levande utter i Fiskars.
36464_t.jpg

Finlands rödlista under lupp

Finland gav som avslutning på biodiversitetsåret 2010 ut en uppdaterad version av den nationella rödlistan. Rödlistan bekräftade att vi trots goda föresatser inte lyckats stoppa minskningen av biodiversiteten.
36473_t.jpg

Galapagos - de orädda djurens öar

Solen har just nått över horisonten i öster och gummibåten ligger med aktern mot den vita sandstranden. Vi stiger ut i det grunda strandvattnet.
36484_t.jpg

Estland – eldorado för naturturisten

Vid det här laget bör Estland definitivt ha kunnat skaka av sig gångna decenniers skräckbilder av industriföroreningar, atomsopor och förfallna militäranläggningar.
36482_t.jpg

Höst bland flyttblock och stenar

Nordostlig vind, plus tolv grader, mulet med blå himmelsrevor i det framglidande molntäcket. Så ser höstdagen ut, där jag står på hemgården i Kalax.
36496_t.jpg

Miljödebatten förutsätter att kyrkan ser om sitt eget hus

Nytillträdda biskopen i Borgå stift, Björn Vikström, har en hel del järn i elden när det gäller miljöfrågor. Han har forskat i kristendomens förhållande till naturens bevarande och han har medverkat i ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt om miljö och hållbar utveckling vid Åbo Akademi. Han leder också Borgå stifts miljögrupp.
36493_t.jpg

Höstlig färgprakt i Abisko

Det rinnande vattnet slipar och formar. Vattenslipade klippor strax ovanför det höga Silverfallet i Björkliden.
36491_t.jpg

I fjällpiparens rike

Uppe på Tuolljehuhtputs sydöstra sluttning vilar vinden sällan. Som så ofta här i högfjällen kring Kilpisjärvi är det nordvästen som hämtar in kyla från det närbelägna Norra ishavet. En stund tidigare då jag stod nedanför Tuolljehuhtputs delvis snötäckta klippstup kom en skur med äkta snöslask drivande över fjället. Och nu skriver vi alltså den 17 juli…
36490_t.jpg

Svarta huggormar och fiskande snokar

Få människor förhåller sig likgiltigt till ormar. De flesta har någon form av ormskräck och vill helst att ormarna inte blir närgångna. Om man tar sig tid att studera dem närmare finner man att de trots allt är ganska spännande varelser som liksom andra organismer uppvisar en del intressanta anpassningar till sin miljö.
36486_t.jpg

Yrke: naturföretagare. Ett jobb i och med naturen!

Tänk dig att få jobba i och med naturen året om! Själv få bestämma över din arbetstid och jobba med det som är ditt stora intresse. Låter det som ett drömjobb? Då kanske naturföretagande är något för dig!
36485_t.jpg

Naturupplevelser på isen

Vid trettondag var sjöarna och havsvikarna täckta av glasklar kärnis. Förutsättningarna för givande skridskofärder på isarna var de bästa på flera år, och som en extra krydda gick det att studera livet i vattnet genom isen.