Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

När klimatet kräver flyttning

”Assisterad migration är än så länge mer en idé än en praktisk åtgärd. Men idén kan bli verklighet inom ett decennium om vi inte får bukt med klimatförändringen.”

Det säger Jessica Hellmann, professor vid University of Notre Dame i Indiana, USA. Hellmann är internationell ansedd expert på klimatförändringens ekologiska följder. Hon är också en av allt fler ekologer som forskar i den speciella form av naturrestaurering som går under namnet assisterad migration.
Idén med assisterad migration är att hjälpa arter att flytta norrut då klimatet i deras nuvarande utbredningsområden förändrats så mycket att arterna inte längre klarar av att leva där. Redan nu finns det många exempel på att arter på egen hand spritt sig norrut till följd av klimatförändringen. Genom assisterad migration skulle arter med dålig förmåga att själv sprida sig ges en möjlighet att etablera sig på områden där klimatet blivit gynnsamt för dem.

Bland ekologer finns en utbredd oro för hur speciellt de växter och djur som redan är hårt trängda av föroreningar, habitatförluster, jakt, fiske och annan mänsklig påverkan ska klara ytterligare stress i form av en omfattande klimatförändring. 
– Det är oansvarigt av oss att låta
klimatförändringen ödelägga livet på jorden då det är vi som ansvariga för att den äger rum, säger Hellmann.
Liksom en överväldigande majoritet av naturvetarna är Hellmann övertygad om att det pågår en global klimatförändring som mänskan bär skulden till. Hon hänvisar till att dagens klimat-modeller blir allt mer korrekta, speciellt då de jämförs med historiska data gällande atmosfärens koldioxidhalt. Dessutom ger modeller framtagna av olika instanser i grunden mycket samstämmiga resultat, vilket är ovanligt inom naturvetenskaplig forskning.

 

Varför är det då viktigt att bry sig om hur enskilda arter klarar sig i ett klimat som blir varmare och där extrem torka eller väta blir vanligare?
– Biodiversiteten har inte bara ett egenvärde utan är också livsviktig för oss mänskor. Jag brukar demonstrera detta genom att jämföra med hur det skulle vara för oss att försöka över-leva på månen. Det går inte därför att där inte finns organismer som producerar syre, ger rent vatten och föda.
Enligt Hellmann förutsätter samhället att forskarna tar fram mer kunskap om arter som är viktiga för jordbruket, för skogarna och ur naturskyddssynvinkel.
– Vi bör kunna ge prognoser för hur arterna reagerar på klimatförändringen. Det behövs för att anpassningsåtgärderna, av vilka assisterad migration är ett exempel, ska vara effektiva. Det är en mycket svår uppgift vi står inför!

 

Hittills har det inte gjorts speciellt många studier av hur arter klarar av att i praktiken flyttas norrut. Ett experiment med växten strandvivans nuvarande klimatanpassning och förmåga att klara sig i ett förändrat klimat pågår som bäst i Finland, Estland och Norge (se sid. 42). De flesta fall av arter som börjat sprida sig norrut har konstaterats i den tempererade zonen på norra halvklotet, och det är även här som klimatförändringen enligt modellerna förutspås bli störst. Kring ekvatorn är den förmodade temperaturstegringen mindre, vilket innebär att assisterad migration antagligen är mindre aktuell här. Å andra sidan är arterna här sannolikt mycket strikt anpassades till den nuvarande temperaturen, vilket innebär att de kan reagera starkt även på en liten förändring. Hellmann påpekar att det även kan bli aktuellt att flytta arter till högre höjder i bergstrakter.
Enligt vissa klimatmodeller kommer länderna kring ekvatorn, där de flesta u-länder är belägna, att drabbas av extrem torka. Det kan slå ut många växtarter som mänskan är direkt eller indirekt beroende av, för att inte tala om hur illa det kan gå med de tropiska skogarna och deras enorma biodiversitet.
– Det finns ingen som helst möjlighet att rädda dem genom förflyttning av arter, konstaterar Hellmann.

 

Att plantera ut arter på områden där de inte naturligt hör hemma innebär också risker att de införda arterna konkurrerar ut den ursprungliga floran och fauna – det finns det många exempel på världen över. Inom traditionellt naturskydd har grundtanken varit att bevara naturen så orörd som möjlig. Assisterad migration innebär därför ett nytt sätt att se på naturskyddet som idé.
Hellmans forskargrupp har gjort en omfattande studie av invasiva, främmande arter i Nordamerika, och där visade sig att endast 14 procent av dessa hade sitt ursprung på samma kontinent. De flesta var importerade från Europa eller andra världsdelar. Det visar att de ekologiska riskerna med att flytta arter inom samma kontinent trots allt inte behöver vara så stora. Hellman avråder däremot från att flytta sötvattensarter till nya områden dit arterna på grund av landbarriärer inte kunnat sprida sig själva.

 

Hellman tror att assisterad migration om 50 år inte har blivit någon patentlösning för att rädda naturen undan klimatförändringen. Men för ett litet antal arter kan metoden ha visat sig vara en räddning. Andra metoder, såsom att gynna arternas naturliga spridning och att se till att populationerna är så friska som möjligt är minst lika viktiga.
I vilket fall som helst bör vi göra allt vi kan för att bromsa den pågående klimatförändringen, eftersom anpassningen till en liten förändring är lättare än till en stor. Och för dem som klagar på att det blir för dyrt att vidta åtgärder som motverkar klimatförändringen påpekar Hellmann att de hittills utförda studierna av assisterad migration visar att det blir minst lika dyrt och resurskrävande att vidta anpassningsåtgärder då skadan redan är skedd.

Artikeln har producerats med stöd (biståndsmedel) från utrikesministeriet

Trädflyttare i farten

Ett av de kändaste försöken med assisterad immigration kommer från östra USA. Här har en organisation, Torreya Guardians, bestående av naturskyddare och biologer, gått in för att rädda trädet Torreya taxifolia från att dö ut. Det är frågan om en släkting till vår idegran som numera finns kvar bara i ett litet tynande bestånd längs floden Apalachicola River i nordvästra Florida och sydvästra Georgia. Större träd finns kvar bara i botaniska trädgårdar. Man antar att Torreya kan försvinna helt om klimatet blir varmare. 

Det finns vissa belägg för att arten tidigare har haft en nordligare utbredning och att förekomsten i Florida är en relikt från en kallare tidsperiod. Exemplar som planterats i North Carolina för 60 år sedan har klarat sig bra. 

Sedan 2005 har Torreya Guardians planterat ut exemplar av Torreya taxifolia i delstaterna North Carolina, Tennessee, Ohio, Michigan och Illinois. Utplanteringarna har mestadels gjorts i gruppmedlemmarnas egna skogar. Deras insats har till en del väckt protester bland naturskyddsbiologer, men organisationen hävdar bestämt att deras verksamhet är laglig och nödvändig för att arten på sikt ska överleva.

Mera information på www.torreyaguardians.org.

 

Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2015
Kommentarer (0)
Spamfilter
Skriv siffran 2 med bokstäver:

Resultat för natur:

Bygg bo åt taggig vän

I augusti-september går de största igelkottshanarna i vinterdvala. Honorna och årets ungar gör det lite senare. Du kan enkelt hjälpa dem att klara vintern i din trädgård.

Stor skärgård, gamla skogar och lundar

Västra Nylands skärgård är vidsträckt och mångsidig. Hangö udds sandmarker har en speciell flora och insektsfauna. Lundar med hassel, ek och andra ädla lövträd finns på många håll. Inlandet bjuder på stora skogsområden och rikligt med sjöar och åar.

Närkontakt med vargfamiljen

Efter många och långa vandringar, tålmodigt väntande och smygande i kamouflagekläder fick naturfotografen Mats Bentmar vara med om oförglömliga möten med vargarna i Kölstareviret i mellersta Sverige på nära håll, ostörda. Följ med här på hans spännande vargmöten. Nu är denna vargfamilj utplånad i licensjakten – till sorg för fotografen och alla oss som gläds åt att uppleva vargarna levande.

Lövängar, sandrev och höga berg

Åbolands skärgård har inte utan orsak kallats för världens vackraste. Här finns oändliga möjligheter att paddlande eller seglande på egen hand utforska öar och stränder av alla slag. Naturtyperna varie­rar från kala kobbar och låga sandörar till höga berg, gamla skogar och artrika lövängar.

Bort med vresrosen

Vresrosen blommor och nypon är vacka, men dess förmåga att snabbt sprida sig på stränderna och konkurrera ut ursprungliga strandväxter gör den problematisk.

Låt skogsnaturen i din närhet frodas

Vägen till en rik natur i din närskog går via mossbelupna lågor på marken, ståtliga torrakor och ett stort inslag av lövträd.

Efter fasankriget

Mellan noll och 30 000 blyhagel per 100 kvadratmeter. Det har Riggert Munsterhjelm kommit fram till i sin analys av jorden på den åker som skulle förse hans familj med giftfria och möjligast ekologiska grödor.

Låt ängen ta över gräsmattan

Att hålla efter ogräs, att sprida mängder av gödsel och att klippa sin gräsmatta i tid och otid tar tid och kan bli svettigt och dyrt. Varför inte istället låta naturens mångfald ta över en del av gräsmattan?

När skogen försvinner

Då man låtit sin skog sköta sig själv i naturtillstånd är det tungt att se hur kalavverkningar i grannens skog påverkar träden och bäcken i den egna skogen.

Vårflodsfärd på Götälven

Årets höjdpunkt är för mig att varje vår åka på en längre paddeltur. Den här gången blir det ett återbesök på Götälven på gränsen mellan södra Norge och Sverige. En paddeltur på elva dagar med start i mitten av maj.

Sista chansen för Svartåns musslor

I Svartån lever Finlands sydligaste population av flodpärlmussla ännu segt kvar, men ingen föryngring har skett på många år. Nu ska musslorna få hjälp med att föröka sig.

Bakom galler

Runda små äppel eller ärter, kottar eller konstiga färgfläckar på bladen. De kallas galler och förorsakas av diverse insekter och andra småkryp som mat åt organismernas larvstadier.

Att paddla är nödvändigt

Om du vill uppleva skärgården, naturen och djurlivet från första parkett finns det inget som går upp mot en kajak. Du kan praktiskt taget ljudlöst paddla nästan var som helst bara det finns minst tio centimeter vatten.

Med vargen som granne

Det går att leva med vargen som granne. Men det innebär utmaningar för jägare med hund och för boskapsuppfödare. Det visar erfarenheter nu även i norra Tenala.

När klimatet kräver flyttning

”Assisterad migration är än så länge mer en idé än en praktisk åtgärd. Men idén kan bli verklighet inom ett decennium om vi inte får bukt med klimatförändringen.”

Myror ger mersmak

De håller sig med husdjur, sköter om sin drottning i vått och torrt, försvarar stacken mot inkräktare och använder mediciner mot sjukdomar. Myrorna är mycket mer än besvärliga småkryp som planlöst springer omkring på köksbordet.

Sandtagen har betydande naturvärden

”Sandtag är fula sår i landskapet som borde motarbetas i naturskyddets namn”. Den här allmänna uppfattning är dags att åtminstone delvis överge.

Snöleoparden exempel – djurparker bidrar till artskyddet

Idag fångar djurparkerna inte längre nya snöleoparder i naturen. Istället har parkerna lyckats få sina snöleoparder att föröka sig väl och djuren bidrar nu till ökad kunskap, som används vid studier och skydd av viltlevande snöleoparder.

Flyktingcentral för orangutanger

Genom konfiskering, socialisering och återintroducering försöker rehabiliteringscentret för orangutanger på Sumatra bevara de akut hotade djuren – ett projekt för att motarbeta för­lusten av biodiversitet.

Ta en titt på knoppen

Det går att känna igen lövträd och buskar genom att studera bladknopparna på nära håll.

Naturen reagerar på förändrat klimat

Det varmare klimatet resulterar inte bara i smältande glaciärer och stigande hav. Växter och djur sprider sig norrut och försvinner i söder. Bergsarter klättrar högre upp på sluttningarna. Vårtecknen kommer tidigare.

Alger och annat skum(t) på ytan

Till de mest dramatiska fenomenen på vatten­ytan hör algblomningarna, som oftast orsakas av uppstigande cyanobakterier (blågrönalger). Vattenytan hyser också många andra organismer, partiklar och inte minst skum och slem.

Naturen har egenvärde

Vi lever i en virtuell värld som lätt kan tas ifrån oss, säger konstnären och biologen Riggert Munsterhjelm. Han tror konsten kan göra människan uppmärksam på naturens egenvärde.

Betydligt intressantare än sitt namn

Bakom det mindre tilltalande namnet slemsvampar gömmer sig en grupp organismer med spännande biologi, oanade skönhetsvärden och en hel del skrock och myter. I Finlands skogar finns över 200 arter av slemsvampar.

Tornfalken kommer igen

För några år sedan häckade tornfalken ytterst fåtaligt i östra Nyland. Men på bara två år har de häckande parens antal ökat till 67. Orsaken är att några ornitologer flitigt hängt upp tornfalksholkar ute på åkrarna.

Plitvice – pärlan i Kroatiens natur

Mitt i Kroatien finns en plats där man ständigt hör dånet av vattenfall som störtar ner från den ena turkosa skogssjön till den andra. Det är Plitvice nationalpark, som Finlands Naturs utsände besökte i april i år.

Ny mask syrsätter havsbottnar

Marinbiologer har länge varnat för svåra ekologiska följder av introducerade arter i Östersjön. Men nu verkar en av nykomlingarna, havsborstmasken Marenzelleria, tvärtom ha en positiv effekt.

Naturen reagerar på förändrat klimat

Också i Finland är klimatförändringen ett faktum. Det är klimatforskarna så gott som eniga om. Det syns nu också i floran och faunan i vårt land. Det visar ett ökande antal uppföljningsstudier.

En rimfrostdag i december

December kan vara mörk och slaskig – men också gnistrande kall med rimfrost som täcker buskar och träd. Följ med Hans Hästbacka på hans vandring i det vita landskapet.

Nya namn på gamla arter

Tidigare exkurrerade jag ofta med en äldre kollega. En vanlig kommentar från honom när vi hittade en spännande växt var: ”är det inte en (namnet på latin) – eller heter den inte så längre?”

Familjeidyll hos hararna

Vuxna harar har vi alla sett någon gång. Men att ha en harmamma som diar sina ungar vid stugknuten kväll efter kväll hör nog till ovanligheterna.

Utterliv

Att få se en utter i levande livet är inte alla förunnat. En vacker vårkväll mötte Christa Granroth sin första levande utter i Fiskars.

Finlands rödlista under lupp

Finland gav som avslutning på biodiversitetsåret 2010 ut en uppdaterad version av den nationella rödlistan. Rödlistan bekräftade att vi trots goda föresatser inte lyckats stoppa minskningen av biodiversiteten.

Galapagos - de orädda djurens öar

Solen har just nått över horisonten i öster och gummibåten ligger med aktern mot den vita sandstranden. Vi stiger ut i det grunda strandvattnet.

Estland – eldorado för naturturisten

Vid det här laget bör Estland definitivt ha kunnat skaka av sig gångna decenniers skräckbilder av industriföroreningar, atomsopor och förfallna militäranläggningar.

Höst bland flyttblock och stenar

Nordostlig vind, plus tolv grader, mulet med blå himmelsrevor i det framglidande molntäcket. Så ser höstdagen ut, där jag står på hemgården i Kalax.

Miljödebatten förutsätter att kyrkan ser om sitt eget hus

Nytillträdda biskopen i Borgå stift, Björn Vikström, har en hel del järn i elden när det gäller miljöfrågor. Han har forskat i kristendomens förhållande till naturens bevarande och han har medverkat i ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt om miljö och hållbar utveckling vid Åbo Akademi. Han leder också Borgå stifts miljögrupp.

Höstlig färgprakt i Abisko

Det rinnande vattnet slipar och formar. Vattenslipade klippor strax ovanför det höga Silverfallet i Björkliden.

I fjällpiparens rike

Uppe på Tuolljehuhtputs sydöstra sluttning vilar vinden sällan. Som så ofta här i högfjällen kring Kilpisjärvi är det nordvästen som hämtar in kyla från det närbelägna Norra ishavet. En stund tidigare då jag stod nedanför Tuolljehuhtputs delvis snötäckta klippstup kom en skur med äkta snöslask drivande över fjället. Och nu skriver vi alltså den 17 juli…

Svarta huggormar och fiskande snokar

Få människor förhåller sig likgiltigt till ormar. De flesta har någon form av ormskräck och vill helst att ormarna inte blir närgångna. Om man tar sig tid att studera dem närmare finner man att de trots allt är ganska spännande varelser som liksom andra organismer uppvisar en del intressanta anpassningar till sin miljö.

Yrke: naturföretagare. Ett jobb i och med naturen!

Tänk dig att få jobba i och med naturen året om! Själv få bestämma över din arbetstid och jobba med det som är ditt stora intresse. Låter det som ett drömjobb? Då kanske naturföretagande är något för dig!

Naturupplevelser på isen

Vid trettondag var sjöarna och havsvikarna täckta av glasklar kärnis. Förutsättningarna för givande skridskofärder på isarna var de bästa på flera år, och som en extra krydda gick det att studera livet i vattnet genom isen.