Det strategiska regeringsprogrammet som publicerades den 27 maj av Juha Sipiläs (C) regering togs emot med bestörtning av de finländska miljöorganisation-erna. Miljövård och naturskydd ser ut att ha väldigt låg prioritet, medan en ökad ekonomisk tillväxt lyfts fram som det allt överskuggande målet.
Regeringen lovar upprepade gånger att inte höja kostnaderna för industrin under valperioden. Ett annat konkret löfte är att avveckla reglering och normer för att underlätta företagens verksamhetsförutsättningar. Regeringen vill också göra tillstånds- och besvärsprocesser smidigare.
I början av september publicerade regeringen de övergripande ramarna för så kallade spetsprojekt. Det är frågan om särskilda prioriterade frågor, som man även är beredd att satsa budgetmedel på, trots omfattande nedskärningar på andra håll.
”Industrins internationella
konkurrenskraft och bekämpningen
av kolläckage är centrala
utgångspunkter för klimatpolitiken.”
Den nya kommunikations-ministern Anne Berner (C) ansvarar för arbetet med att konkretisera spetsprojektet ”smidigare normer”. Miljö- och jordbruksminister Kimmo Tiilikainen (C) sitter däremot inte med i ministergruppen. Det kan antingen betyda att regeringen inte kommer att fokusera så mycket på miljölagstiftningen eller att man inte vill ha med någon som försvarar miljöskyddet i beredningen. Den politiska retoriken är bekant bland annat från EU, där konservativa krafter har drivit en nedmontering av miljö-lagstiftningen under sloganen ”Better regulation”.
I juni presenterade statsminister Sipilä regeringens strategi gällande avveckling av normer. Enligt Sipilä kommer regeringen att bedöma alla förslag gällande reglering på EU-nivå utgående från tre perspektiv; ekonomisk tillväxt, konkurrenskraft och arbetstillfällen. Vi kan alltså knappast vänta oss särskilt mycket finländskt stöd för ny miljölagstiftning på EU-nivå.
Tanken att Finland och finländarna skulle ha ett särskilt glob-alt ansvar verkar vara helt främmande för den nya regeringen. Finansieringen för biståndssamarbete skärs ner med 300 miljoner euro per år och industrins internationella konkurrenskraft – inte klimatkrisen i sig – ställs i fokus för klimatpolitiken.
– Omriktningen av utsläppshandelsinkomsterna från bistånd och klimatfinansiering förvärrar de redan katastrofala nedskärningarna i biståndsbudgeten och förstärker bilden av att regeringen tar av de fattiga och ger till industrin, tycker Jonas Biström, som är sakkunnig i klimatfrågor vid Kepa.
Bland spetsprojekten finns ändå vissa initiativ som kan minska utsläppen av klimat-störande gaser i Finland. Under rubriken bioekonomi och cleantech vill man bland annat främja användning av energi från förnyelsebara källor. Till regeringens nyckelmål hör att användningen av stenkol slopas i energibranschen (läs mera i artikel på sid. 38) och att den inhemska användningen av importerad olja halveras under 2020-talet.
Regeringen tänker begränsa den nuvarande inmatningstariffen för el som produceras med vindkraft, biogas och träbiomassa. I stället vill man införa ett nytt teknikneutralt stöd för förnyelsebar energi.
Centern förde starkt fram biogasen i sitt valprogram. Biogasanläggningar som utnyttjar restprodukter från jordbruket passar väl in i konceptet ”cirkulär ekonomi”, som blivit ett modeord i Europa. Det näringsrika restslammet från rötgasanläggningar kan förädlas till gödselmedel som sprids på åkrarna. Genom att sluta kretsloppet av näringsämnen vill regeringen också förebygga övergödning av vattendrag.
Skogen har en central roll i regeringens vision om bioekonomi. Målsättningen är att öka skogsavverkningar med 15 miljoner kubikmeter virke per år – en fjärdedel jämfört med nuläget – för att säkra bioförädlingsindustrins tillgång till råvara. Problemet är att regeringen inte är beredd att göra något för att säkerställa att skogsnaturens biologiska mångfald bevaras. Den förra miljöministern Sanni Grahn-Laasonen (Saml) satte stopp för myrskyddsprogrammet och regeringen tänker nu frysa alla nya naturskyddsinitiativ. Finansieringen för anskaffning av nya
naturskyddsområden skärs ner med 20 miljoner euro per år. Frivilligt naturskydd kvarstår som tomma ord.
”Regeringen tänker inte höja
kostnaderna för industrin
under valperioden.”
Flera ledande centerpolitiker flaggade före valet för en sammanslagning av jord- och skogsbruksministeriet och miljöministeriet. Det här förslaget ingår inte i regeringsprogrammet, men en gemensam minister kan ses som ett första steg i denna riktning. När det gäller den regionala statsförvaltningen är regeringsprogrammet vagt. Senaste centerledda regering genomförde ALKU-reformen, som innebar att de självständiga miljö-centralerna införlivades med NTM-centralerna. Centern har systematiskt arbetat för att stärka landskapen, som styrs av kommunerna, på bekostnad av den statliga regionförvaltningen.
