Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.
51293.jpg

Att paddla är nödvändigt

Om du vill uppleva skärgården, naturen och djurlivet från första parkett finns det inget som går upp mot en kajak. Du kan praktiskt taget ljudlöst paddla nästan var som helst bara det finns minst tio centimeter vatten.

Med kajak kommer du mycket närmare fåglarna än med en bullrig motorbåt. Samtidigt är det lätt hänt att man utvecklar ett
intresse för fåglar. Ytterligare en fascinerande detalj är hur otroligt nära vattenytan man befinner sig. Det ger en alldeles speciell känsla av att inte bara befinna sig i naturen, utan själv vara en del av den.  
Själv har jag paddlat sedan jag var tio år gammal. Jag hade lyckan att växa upp i en skärgårdsby där kajaken var ett behändigare fortskaffningsmedel än cykeln. Då, på 1980–talet, var paddling en marginell sport som föranledde diverse höjda ögonbryn om den kom på tal. Runt millennieskiftet insåg plötsligt en stor del av Finlands befolkning det som vi paddlare alltid vetat: det är nödvändigt att paddla. Idag är paddling mycket populärt.

Hela Finlands kust med sitt gytter av öar och fjärdar är i princip en enda fortlöpande potentiell paddlingsrutt. Det är bara att välja och vraka. Åar ger paddlingen en ny dimension: möjlighet till nedförsbacke hela vägen. Om det finns forsar i ån kan man ägna sig åt forsränning. Det kräver dock kunskap och rätt utrustning. 
Vi har här med hjälp av lokala paddlares eller föreningars rekommendationer plockat ut ett antal intressanta paddlingsrutter. Beakta paddlarnas erfarenhet och vädret. Vindens riktning och styrka samt vågorna bestämmer långt vilket ruttval som lönar sig för dagen. Undvik livligt trafikerade farleder och hålls nära stranden då det är möjligt. Paddla inte ensam om du är oerfaren och berätta för någon vart du är på väg och hur länge du tänker vara borta. Kom ihåg flytväst och annan säkerhetsutrustning. OBS! Oerfarna paddlare ska inte ge sig långt ut till havs! 
Man kan bära sin kajak eller kana-densare förbi alla forsar i årutterna som presenteras här. Om man paddlar ner längs en å krävs att någon transporterar kajakerna till startplatsen och plockar upp dem vid målet. Många uthyrningsfirmor erbjuder dessa tjänster.
 

Paddlingsrutter

1. Kymmene älv
– Kouvola, Pyttis
– ca 55 km från Ingerois till havet
– fem rastplatser med bekvämligheter
– både tältningsmöjligheter och stugor
– fem fria forsar och två fördämningar, kan passeras på land (transportsträcka max. 100 m)
– Kuovinkallio utsiktsplats, Valkmusa nationalpark, Strömfors bruk, Rökhusforsens museibro, Struka sluss

2. Pellinge skärgård
– Borgå
– 40 km, start och mål vid Sondby strand
– flera caféer
– tältningsmöjligheter och eldstad på flera av öarna
– sandbankar, sandstränder, laguner
– fiskgjuse

3. Sommarö med omnejd
– Esbo, Kyrkslätt
– 50 km med start och mål vid Kägeludden
– Tre caféer, en butik
– Fascinerande sund och kanaler
– Tältningsmöjligheter, friluftsholmar med eldstäder
– Rikt sjöfågelliv, skräntärnor
– ön Pentala med sandstrand och insjö

4. Pickala och Sjundby åar
– Sjundeå
– 25 km från Pickalaviken, runt Tjusträsk och tillbaka
– handdriven sluss mellan havet och ån
– en fors som passeras på land
– Sjundby slott och café
– ålandskap med djungelkaraktär, sjöar och kulturlandskap
– utter, kungsfiskare, tjockskalig målarmussla

5. Ekenäs skärgård
– Raseborg, flera möjliga startpunkter
– 85 km hela vägen. Bara den östliga inre eller västliga yttre rundan ca 50 km.
– Från långa smala vasskanaler till karg ytterskärgård
– Ekenäs naturum, Raseborgs slottsruiner, Älgö fiskemuseum, historiska Jussarö 
– Flera caféer, tältningsmöjligheter, eldstäder
– Ekenäs skärgårds nationalpark
– Mycket rikt fågelliv, havsörnar, sälar

6. Kimito 
– Dalsbruk, Högsåra, Rosala
– 100 km med start och mål i Dalsbruk
– Idylliska caféer och skärgårdsbyar
– Fjordlika vikar, smala sund och fascinerande flador
– Tältningsmöjligheter, friluftsholmar med eldstäder
– Naturskyddsområden, naturstigar
– Sandöar, utsiktsklippor, lundar, gammelskog
– Fridlysta växter, havsörnar, hägerkoloni
– miltärön Örö nu öppen för allmänheten

7. Larsmo
– 40 km, start och mål vid Sonamo båthamn
– café
– rastplatser med eldstad, tältning
– skeppsvrak
– historiskt monument
– Olasören: tältning, fiskestuga, fåglar

8. Esse å
– Pedersöre, Evijärvi 
– 60 km från åmynningen till Evijärvi sjö
– ett tiotal rastplatser med vindskydd och eldstad
– sju kraftverksdammar som kan passeras på land (transportsträckta max. 100 m)
– utter, björn, flodpärlmussla, häckande svarttärna (Evijärvi)

 

ÅLAND

Åland är med sina 6 500 större och 20 000 mindre öar ett paradis för paddlare. Det finns något för envar oberoende av om man är nybörjare eller proffs. Man kan välja mellan skyddad innerskärgård, smala sund, labyrintisk mellanskärgård och vida vidder och små skär i ytterskärgården. Här några exempellrutter:
Upplev allt!

Vill man se hela Åland kan man paddla runt fasta Åland. Beroende på ruttval är sträckan ca 130–150 km.

9. Historiskt orienterad inomskärspaddling på Lumparn. 40 km
Start vid Bomarsunds fästning – Kastelholms slott – Lemböte kapell  – Pommern, Mariehamn. Man kan också starta uppe vid Sandösund i Vårdö, som är ett känt paddlingscenter.

10. Ytterskärgård, natur och kultur: Västra Kökar. 30 km.
Start vid Sandvikens gästhamn – Hamnö (ruiner av Franciskanerkloster) – Kalen (natur, utsikt, fornlämningar) – Källskär (bergsformationer, trädgård) – Karlby – Sandviken.

11. Havspaddling och fågelskär. 35 km.
Start vid Käringsund (fiskeläge, gästhamn) – runt arkipelagen till Signilskär (rikt fågelliv, fågelstation) – Käringsund. Ålands jakt– och fiskemuseum och ett vilthägn ligger vid Käringsund. 

Tack!
Botnia Canoe / Leif Lunabba (Österbotten), Wiking / Hans von Bagh (Sibbo), Panu Kunttu (Kimito) 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Camilla Ekblad, Finlands Natur nr 2/2016
Kommentarer (0)
Spamfilter
Skriv siffran 6 med bokstäver:

Resultat för natur:

65308_t.jpg

Bygg bo åt taggig vän

I augusti-september går de största igelkottshanarna i vinterdvala. Honorna och årets ungar gör det lite senare. Du kan enkelt hjälpa dem att klara vintern i din trädgård.
65301_t.jpg

Stor skärgård, gamla skogar och lundar

Västra Nylands skärgård är vidsträckt och mångsidig. Hangö udds sandmarker har en speciell flora och insektsfauna. Lundar med hassel, ek och andra ädla lövträd finns på många håll. Inlandet bjuder på stora skogsområden och rikligt med sjöar och åar.
64359_t.jpg

Närkontakt med vargfamiljen

Efter många och långa vandringar, tålmodigt väntande och smygande i kamouflagekläder fick naturfotografen Mats Bentmar vara med om oförglömliga möten med vargarna i Kölstareviret i mellersta Sverige på nära håll, ostörda. Följ med här på hans spännande vargmöten. Nu är denna vargfamilj utplånad i licensjakten – till sorg för fotografen och alla oss som gläds åt att uppleva vargarna levande.
64389_t.jpg

Lövängar, sandrev och höga berg

Åbolands skärgård har inte utan orsak kallats för världens vackraste. Här finns oändliga möjligheter att paddlande eller seglande på egen hand utforska öar och stränder av alla slag. Naturtyperna varie­rar från kala kobbar och låga sandörar till höga berg, gamla skogar och artrika lövängar.
64376_t.jpg

Bort med vresrosen

Vresrosen blommor och nypon är vacka, men dess förmåga att snabbt sprida sig på stränderna och konkurrera ut ursprungliga strandväxter gör den problematisk.
61364_t.jpg

Låt skogsnaturen i din närhet frodas

Vägen till en rik natur i din närskog går via mossbelupna lågor på marken, ståtliga torrakor och ett stort inslag av lövträd.
61400_t.jpg

Efter fasankriget

Mellan noll och 30 000 blyhagel per 100 kvadratmeter. Det har Riggert Munsterhjelm kommit fram till i sin analys av jorden på den åker som skulle förse hans familj med giftfria och möjligast ekologiska grödor.
58826_t.jpg

Låt ängen ta över gräsmattan

Att hålla efter ogräs, att sprida mängder av gödsel och att klippa sin gräsmatta i tid och otid tar tid och kan bli svettigt och dyrt. Varför inte istället låta naturens mångfald ta över en del av gräsmattan?
57098_t.jpg

När skogen försvinner

Då man låtit sin skog sköta sig själv i naturtillstånd är det tungt att se hur kalavverkningar i grannens skog påverkar träden och bäcken i den egna skogen.
57000_t.jpg

Vårflodsfärd på Götälven

Årets höjdpunkt är för mig att varje vår åka på en längre paddeltur. Den här gången blir det ett återbesök på Görälven på gränsen mellan södra Norge och Sverige. En paddeltur på elva dagar med start i mitten av maj.
55238_t.jpg

Sista chansen för Svartåns musslor

I Svartån lever Finlands sydligaste population av flodpärlmussla ännu segt kvar, men ingen föryngring har skett på många år. Nu ska musslorna få hjälp med att föröka sig.
51294_t.jpg

Bakom galler

Runda små äppel eller ärter, kottar eller konstiga färgfläckar på bladen. De kallas galler och förorsakas av diverse insekter och andra småkryp som mat åt organismernas larvstadier.
51293_t.jpg

Att paddla är nödvändigt

Om du vill uppleva skärgården, naturen och djurlivet från första parkett finns det inget som går upp mot en kajak. Du kan praktiskt taget ljudlöst paddla nästan var som helst bara det finns minst tio centimeter vatten.
47046_t.jpg

Med vargen som granne

Det går att leva med vargen som granne. Men det innebär utmaningar för jägare med hund och för boskapsuppfödare. Det visar erfarenheter nu även i norra Tenala.
45566_t.jpg

När klimatet kräver flyttning

”Assisterad migration är än så länge mer en idé än en praktisk åtgärd. Men idén kan bli verklighet inom ett decennium om vi inte får bukt med klimatförändringen.”
44127_t.jpg

Myror ger mersmak

De håller sig med husdjur, sköter om sin drottning i vått och torrt, försvarar stacken mot inkräktare och använder mediciner mot sjukdomar. Myrorna är mycket mer än besvärliga småkryp som planlöst springer omkring på köksbordet.
42472_t.jpg

Sandtagen har betydande naturvärden

”Sandtag är fula sår i landskapet som borde motarbetas i naturskyddets namn”. Den här allmänna uppfattning är dags att åtminstone delvis överge.
42470_t.jpg

Snöleoparden exempel – djurparker bidrar till artskyddet

Idag fångar djurparkerna inte längre nya snöleoparder i naturen. Istället har parkerna lyckats få sina snöleoparder att föröka sig väl och djuren bidrar nu till ökad kunskap, som används vid studier och skydd av viltlevande snöleoparder.
42461_t.jpg

Flyktingcentral för orangutanger

Genom konfiskering, socialisering och återintroducering försöker rehabiliteringscentret för orangutanger på Sumatra bevara de akut hotade djuren – ett projekt för att motarbeta för­lusten av biodiversitet.
36534_t.jpg

Ta en titt på knoppen

Det går att känna igen lövträd och buskar genom att studera bladknopparna på nära håll.
36533_t.jpg

Naturen reagerar på förändrat klimat

Det varmare klimatet resulterar inte bara i smältande glaciärer och stigande hav. Växter och djur sprider sig norrut och försvinner i söder. Bergsarter klättrar högre upp på sluttningarna. Vårtecknen kommer tidigare.
36515_t.jpg

Alger och annat skum(t) på ytan

Till de mest dramatiska fenomenen på vatten­ytan hör algblomningarna, som oftast orsakas av uppstigande cyanobakterier (blågrönalger). Vattenytan hyser också många andra organismer, partiklar och inte minst skum och slem.
36513_t.jpg

Naturen har egenvärde

Vi lever i en virtuell värld som lätt kan tas ifrån oss, säger konstnären och biologen Riggert Munsterhjelm. Han tror konsten kan göra människan uppmärksam på naturens egenvärde.
36510_t.jpg

Betydligt intressantare än sitt namn

Bakom det mindre tilltalande namnet slemsvampar gömmer sig en grupp organismer med spännande biologi, oanade skönhetsvärden och en hel del skrock och myter. I Finlands skogar finns över 200 arter av slemsvampar.
36507_t.jpg

Tornfalken kommer igen

För några år sedan häckade tornfalken ytterst fåtaligt i östra Nyland. Men på bara två år har de häckande parens antal ökat till 67. Orsaken är att några ornitologer flitigt hängt upp tornfalksholkar ute på åkrarna.
36502_t.jpg

Plitvice – pärlan i Kroatiens natur

Mitt i Kroatien finns en plats där man ständigt hör dånet av vattenfall som störtar ner från den ena turkosa skogssjön till den andra. Det är Plitvice nationalpark, som Finlands Naturs utsände besökte i april i år.
36497_t.jpg

Ny mask syrsätter havsbottnar

Marinbiologer har länge varnat för svåra ekologiska följder av introducerade arter i Östersjön. Men nu verkar en av nykomlingarna, havsborstmasken Marenzelleria, tvärtom ha en positiv effekt.
36463_t.jpg

Naturen reagerar på förändrat klimat

Också i Finland är klimatförändringen ett faktum. Det är klimatforskarna så gott som eniga om. Det syns nu också i floran och faunan i vårt land. Det visar ett ökande antal uppföljningsstudier.
36462_t.jpg

En rimfrostdag i december

December kan vara mörk och slaskig – men också gnistrande kall med rimfrost som täcker buskar och träd. Följ med Hans Hästbacka på hans vandring i det vita landskapet.
36466_t.jpg

Nya namn på gamla arter

Tidigare exkurrerade jag ofta med en äldre kollega. En vanlig kommentar från honom när vi hittade en spännande växt var: ”är det inte en (namnet på latin) – eller heter den inte så längre?”
36470_t.jpg

Familjeidyll hos hararna

Vuxna harar har vi alla sett någon gång. Men att ha en harmamma som diar sina ungar vid stugknuten kväll efter kväll hör nog till ovanligheterna.
36467_t.jpg

Utterliv

Att få se en utter i levande livet är inte alla förunnat. En vacker vårkväll mötte Christa Granroth sin första levande utter i Fiskars.
36464_t.jpg

Finlands rödlista under lupp

Finland gav som avslutning på biodiversitetsåret 2010 ut en uppdaterad version av den nationella rödlistan. Rödlistan bekräftade att vi trots goda föresatser inte lyckats stoppa minskningen av biodiversiteten.
36473_t.jpg

Galapagos - de orädda djurens öar

Solen har just nått över horisonten i öster och gummibåten ligger med aktern mot den vita sandstranden. Vi stiger ut i det grunda strandvattnet.
36484_t.jpg

Estland – eldorado för naturturisten

Vid det här laget bör Estland definitivt ha kunnat skaka av sig gångna decenniers skräckbilder av industriföroreningar, atomsopor och förfallna militäranläggningar.
36482_t.jpg

Höst bland flyttblock och stenar

Nordostlig vind, plus tolv grader, mulet med blå himmelsrevor i det framglidande molntäcket. Så ser höstdagen ut, där jag står på hemgården i Kalax.
36496_t.jpg

Miljödebatten förutsätter att kyrkan ser om sitt eget hus

Nytillträdda biskopen i Borgå stift, Björn Vikström, har en hel del järn i elden när det gäller miljöfrågor. Han har forskat i kristendomens förhållande till naturens bevarande och han har medverkat i ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt om miljö och hållbar utveckling vid Åbo Akademi. Han leder också Borgå stifts miljögrupp.
36493_t.jpg

Höstlig färgprakt i Abisko

Det rinnande vattnet slipar och formar. Vattenslipade klippor strax ovanför det höga Silverfallet i Björkliden.
36491_t.jpg

I fjällpiparens rike

Uppe på Tuolljehuhtputs sydöstra sluttning vilar vinden sällan. Som så ofta här i högfjällen kring Kilpisjärvi är det nordvästen som hämtar in kyla från det närbelägna Norra ishavet. En stund tidigare då jag stod nedanför Tuolljehuhtputs delvis snötäckta klippstup kom en skur med äkta snöslask drivande över fjället. Och nu skriver vi alltså den 17 juli…
36490_t.jpg

Svarta huggormar och fiskande snokar

Få människor förhåller sig likgiltigt till ormar. De flesta har någon form av ormskräck och vill helst att ormarna inte blir närgångna. Om man tar sig tid att studera dem närmare finner man att de trots allt är ganska spännande varelser som liksom andra organismer uppvisar en del intressanta anpassningar till sin miljö.
36486_t.jpg

Yrke: naturföretagare. Ett jobb i och med naturen!

Tänk dig att få jobba i och med naturen året om! Själv få bestämma över din arbetstid och jobba med det som är ditt stora intresse. Låter det som ett drömjobb? Då kanske naturföretagande är något för dig!
36485_t.jpg

Naturupplevelser på isen

Vid trettondag var sjöarna och havsvikarna täckta av glasklar kärnis. Förutsättningarna för givande skridskofärder på isarna var de bästa på flera år, och som en extra krydda gick det att studera livet i vattnet genom isen.