Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Nya tag mot fosforläckaget

Traktorn lämnar ett vitt moln efter sig då den rullar fram över åkern. Men det är inte sedvanlig åkerkalkning som pågår utan spridning av gips. Den här lovande metoden kan bli ännu ett vapen i kampen mot fosforläckaget från åkrarna.

I sjöar, åar och hav är förhöjda fosforhalter en av de viktigaste faktorerna bakom algblomningar och andra övergödningssymtom. Det har länge varit känt att gips (kalciumsulfat) kan bidra till att fosfor binds hårdare till jordpartiklar och därigenom minskar fosforns benägenhet att transporteras bort från åkrar till vattendrag vid regn och snösmältning. Minskningen beror på att jordpartiklarna klumpar ihop sig till större aggregat i salters, såsom kalciumsulfats, närvaro. Större klumpar är tyngre och förs inte i lika hög grad bort med vattnet.
För några år sedan visade en studie vid dåvarande jordbrukets forskningscentral MTT att åkerjord som gipsbehandlats läcker kring 70 procent mindre partikulärt bunden fosfor än obehandlad jord. Motsvarande minskning för fosfor löst i vatten var 50 procent. Med tanke på jordens bördighet var det intressant att notera att gipsen även minskade läckaget av organiskt kol från jorden med 35 procent. Effekterna av gipsbehandlingen avtog med tiden, och en uppskattning är att gipsningen borde upprepas vart fjärde år för att ha önskad effekt.
De här lovande forskningsresultaten tände professor Markku Ollikainen på. Han är miljöekonom vid Helsingfors universitet och enligt hans beräkningar kunde gipsbehandling av åkrarna minska fosforbelastningen på Skärgårdshavet med en tredjedel. Det motsvarar 100 ton per år, förutsatt att all potentiell åkermark i Egentliga Finland behandlas med gips. Enligt Ollikainen skulle gipsbehandlingen vara en mycket kostnadseffektiv åtgärd mot övergödningen av Östersjön. Den skulle också gynna jordbrukarna eftersom behovet av kostsam fosforgödsling skulle minska om man fick bukt med åkrarnas fosforläckage.
Ollikainen föreslog att gipsbehandling kunde bli en åtgärd som omfattas av lantbrukets miljöstödsprogram. Men från jord- och skogsbruksministeriet kom en signal om att gipsbehandlingens effekter på miljön och växtodlingen först måste undersökas i grunden. Ministeriet ville också få information om hur genomförbar kalkspridningen är i praktiken.

Det här blev startskottet för ett omfattande forskningsprogram, SAVE, som nu framskridit till det viktiga skede då åkrarna som ska behandlas med gips. Det görs efter skörden strax före markberedningen, för att minimera risken att den snabblösliga gipsen sköljs bort från åkrarna vid regn.
Försöksområdet ligger i Lundo (Lieto) kommun nordost om Åbo, och omfattar 1 550 hektar åkermark kring Savijoki, som rinner ut i Aura å. Specialforskare Petri Ekholm vid Finlands miljöcentral berättar att man valt det här området eftersom miljömyndigheterna har bakgrundsdata långt tillbaka i tiden gällande åns vattenkvalitet.
Här finns från tidigare en fast mätstation och två nya har grundats så att vattenkvalitet, jordmånprover och växtligheten på åkrarna kan följas med både på gipsbehandlade åkrar och kontrollåkrar längre uppströms där ingen gipsbehandling ägt rum. På det här sättet kan man följa med hur gipsbehandlingen förändrar miljön både i tid och rum.

Mycket tyder på att gipsbehandling av åkrar i större skala kan bli aktuell främst på lerjordarna längs sydkusten och i sydvästra Finland, det vill säga på just de områden där jordbrukets belastning på Östersjön är störst. Längre inne i landet där åkrarna i första hand belastar sjöar, är gipsbehandlingen sannolikt inte ett alternativ. Orsaken är sulfatet i gipsen.
Petri Ekholm berättar att sötvattenmiljöerna är känsligare för sulfat än brackvattenmiljön längs våra kuster. Det här beror på att sjöarnas och åarnas vatten naturligt innehåller små mängder sulfat, medan brackvattnets högre salthalt till en del beror på sulfaten (natriumklorid är den viktigaste saltkomponenten). Ekholm demonstrerar skillnaden med ett exempel.
– Utanför Helsingfors har vi kring 500 milligram sulfat per liter brackvatten, medan till exempel sjön Pielinen i östra Finland har en sulfathalt på 2,5 milligram per liter.
Djur- och växter sol lever i brackvatten är naturligt anpassade till högre salthalter, men det är inte sötvattensarterna. Därför finns det en del frågetecken kring hur förhöjda sulfathalter påverkar vattenmiljön som får ta emot avrinningen från gipsbehandlade åkrar.
– I Savijoki har vi i medeltal cirka 12 mg sulfat per liter. Jag uppskattar att koncentrationen kan stiga till 30–40 milligram i medeltal under de två första åren, säger Ekholm.
Enligt honom visar undersökningar utomlands att så höga halter inte påverkar sötvattenorganismer. Vid Jyväskylä universitet visar ett pågående pro gradu-arbete att näckmossan Fontinalis antipyretica påverkas av förhöjda sulfathalter först då dessa stiger klart över de nivåer som uppskattas bli aktuella i Savijoki.
– Jag förväntar mig att vi inte kommer att se några ekologiska effekter av gipsbehandlingen. Men osvuret är bäst – forskning kan ge överraskande resultat, konstaterar Ekholm.
Inom SAVE-projektet följer forskarna med de biologiska parametrar som föreskrivs i EU:s vattenramdirektiv. Sådana är bland annat bottendjur, fisk, vattenväxter och fastsittande kiselalger.
Ekholm nämner ytterligare en potentiell, men ännu icke konstaterad fördel med gipsen.
– Rester av bekämpningsmedlet glyfosat läcker även de ofta ut från åkrarna till vattendragen. Eftersom glyfosat liksom fosfat förekommer som anjoner (negativt laddade molekyler) är det möjligt att glyfosat reagerar kemiskt på samma sätt som fosfaten och binds fastare till lerpartiklarna som stannar kvar i åkerjorden. För att få en uppfattning om huruvida det här fungerar i praktiken tar vi regelbundet prov på glyfosat och andra bekämpningsmedel i Savijoki.

En viktig del av SAVE-projektet är att undersöka hur gipstransporten och spridningen på åkrarna fungerar i praktiken. I Finland är tillgången på gips närmast obegränsad eftersom enorma berg av gips vuxit upp vid apatitgruvan i Siilinjärvi i norra Savolax allt sedan 1960-talet. Gipsen är en biprodukt från framställningen av fosforsyra i Yaras konstgödselfabrik. Yara deltar i SAVE-projektet genom att donera hälften av gipsen som nu sprids ut på åkrarna i Lundo.
Gipsen transporteras till Lundå i långtradare, vilket innebär en viss utmaning. Med en dosering på 4 ton per hektar blir den totala mängden gips 6 200 ton för 1 550 hektar. Det torde innebära kring 200 långtradartransporter på den 600 kilometer långa sträckan mellan Siilinjärvi och Lundå, vilket utgör en inte helt försumbar miljöbelastning.
– Återvinningen av en industriell biprodukt, som det hittills inte funnits mycket användning för, är givetvis bra, men det är en nackdel att de områden som är mest aktuella för gipsbehandling ligger så långt från gipslagret, säger Ekholm.
Han nämner att det i framtiden kan finnas en möjlighet att använda gips som uppstått som biprodukt vid industriers och kraftverks rökgasrening på betydligt närmare håll än Siilinjärvi.
För jordbrukarna innebär gipsspridningen inte några större investeringar eftersom den kan utföras med den utrustning som redan används för kalkspridning eller torrgödselspridningen som redan finns på många gårdar.
Johan Åberg, verksamhetsledare för Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC, har goda erfarenheter av gipsspridning på sina åkrar i Nagu. Det skedde för några år sedan som en del av Yaras förbindelse att bidra till minskade utsläpp i Östersjön.
– Det var lätt att sprida gipsen och under några år efteråt kunde jag lämna bort fosforgödslingen utan att det inverkade på skörden, berättar Åberg.
Han noterade också att vattensamlingarna på åkrarna nu hade klart vatten och inte lergrumligt såsom tidigare. Åberg efterlyser ännu större satsningar på gips än de som nu görs i Lundå men betonar också att åtgärder som att bevara en god markstruktur och använda rätt växtföljd är viktiga för att hålla kvar näringsämnen på åkern.
På samma linje är professor Eila Turtola vid naturresursinstitutet LUKE. Hon var med om att utföra den ovannämnda studien av gipsens inverkan på avrinningsvattnet och ser gipsbehandling som en av flera åtgärder för att minska närsaltsläckaget. Att undvika att packa jorden genom att köra på våt mark, att anpassa gödslingen efter näringsnivåerna i jorden och att hålla åkerdräneringen i skick är minst lika viktigt.

I Sverige har man gått in för att motverka fosforläckaget med hjälp av strukturkalk. Här har inte funnits intresse för gipsbehandling. Strukturkalken skiljer sig från jordbrukskalken som används i Finland för pH-reglering, genom att den förutom kalciumkarbonat även innehåller kalciumoxid.
Kjell Weppling, affärsutvecklingsdirektör på kalkproducenten Nordkalk i Pargas, berättar att strukturkalken förbättrar jordens fosforbindande förmåga genom att öka jordens kornighet och genom att aktivt binda fosfor så att kalciumfosfat uppstår. I Litauen finns en studie som visar att strukturkalkens fosforbindande förmåga är märkbar ännu tio år efter kalkspridningen. Enligt undersökningar vid Sveriges lantbruksuniversitet ger jord som behandlats med strukturkalk mindre dragmotstånd vid bearbetningen, vilket sparar energi.
– I Finland är vi ännu bara i startgroparna när det gäller användningen av strukturkalk, säger Weppling, som efterlyser noggrannare jämförande studier av strukturkalkens och gipsens effekter.
MTT:s undersökning visade visserligen att gips är effektivare än kalk, men i den studien användes kalciumkarbonat och inte strukturkalk. Petri Ekholm vid SYKE avslöjar att det finns planer på jämförande undersökningar av strukturkalk och gips, men att finansieringen ännu är öppen.


SAVE

– projekt som drivs av Helsingfors universitet och Finlands miljöcentral
– ett av regeringen Sipiläs spetsprojekt
– finansieras av miljöministeriet 2016–2018
– del av det EU-finansierade NutriTrade-projektet som vill utveckla nya frivilliga åtgärder för att förbättra Östersjöns tillstånd
– omfattar 1 550 hektar åkermark vid Savijoki i Lundå
– 55 jordbrukare deltar frivillig


Gips i överflöd

– gipsen som används inom SAVE kommer från Siilinjärvi apatitgruva och är en biprodukt från Yaras framställning av fosforsyra
– gipsberget vid gruvan innehåller 1,3 miljoner ton gips
– de 6 200 ton som används inom SAVE produceras i Siilinjärvi på lite mer än ett och ett halvt dygn
– hittills har det inte hittats någon storskalig användning för gipset


 

 

 

Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2016.
Kommentarer (0)
Skriv siffran 4 med bokstäver:

Resultat för natur:

Från broccoli till biobränsle

Biogas som alternativt, miljövänligt drivmedel i bilar är starkt på kommande. Anläggningarna där gasen framställs ur organiskt avfall blir allt fler, liksom också tankstationerna där gasbilarna kan fylla sina tankar.

Karga klippor, djupa havsvikar och lövängar

Den åländska naturen bjuder på allt från kala klippor med rykande bränningar till lugna inomskärsvikar och klarvattensjöar. På land är frodiga lundar med rik flora på kalkmark vanligare än någon annanstans i Finland. Med landskapsfärjorna rör du dig enkelt i det åländska öriket.

Lapplands himmelrike

Utanför turistorterna och de mest frekventerade vandrings-lederna gömmer sig många okända pärlor i den lappländska naturen. Oratunturi i Sodankylä är ett lättillgängligt exempel.

Finländarna älskar sin natur – men inte utan förbehåll

En majoritet av finländarna anser att bevarande av naturens mångfald hör till samhällets viktiga uppgifter. Många vill se ett skogsbruk som bättre tar hänsyn till skogsnaturen. Hittills har detta ändå inte förverkligats genom politiska beslut.

Det ska börjas i tid

Eva och Thomas Ramstedt startar planeringen av sommaren tidigt. Som friluftsföretagare finns mycket att tänka på. De hoppas på en sommar full av upplevelser, också för den egna familjen.

Att flyga är inte nödvändigt

För allt fler framstår flygresor som något det går att avstå från – med hänsyn till klimatet. Många gör sitt val i tysthet, men det blir allt vanligare att gå med i någon form av nätverk där man kollektivt går in för att sluta eller kraftigt minska sitt flygande.

Klimatångest – intressant nytt forskningsområde

Klimatångest har under de senaste åren bubblat upp som ett fenomen som de flesta känner till och som många säger sig lida av. Men hur många? Bred samhällsvetenskaplig forskning gjord i Finland är svår att finna, säger teologen Panu Pihkala.

Ta ut det sista av vintern

Vårvinterdagarna blir längre. Använd det tilltagande ljuset till naturupplevelser för stora och små! Syskonen Markus och Frida motiverar och inspirerar till turer ut i minusgraderna.

Holkdags!

Nu är det är hög tid att se till att fågelholkarna är i gott skick. Här får du tips om skötsel, bygge och uppsättning av bostäder för vårens fåglar.

Långa sandstränder och orörda myrar

Norra Österbottens natur bjuder på allt från långa obebyggda sandstränder, till forsar och vidsträckta myrar. I skogarna kan man med lite tur stöta på björn, varg, järv och skogsvildren.

Med snö i båten

Senhösten med snövita stränder och mörka vatten är en fin tid i skärgården. Så länge vattnen är isfria dröjer sig knipor, skrakar och svanar kvar, och vid högvatten vandrar sommarens fiskyngel ut ur fladorna.

Kökar – eldorado för naturturisten

Vindstilla dagar med jämngrå himmel. Flockar av stjärtmesar i björk­skogen och alfåglar i vinterdräkt på havet. Men också rytande bränningar mot grå klippor, piskande regn och snöglopp. Kökar har sin charm även under vinterhalvåret.

Varför köpa när man kan låna?

Delningsekonomin går ut på att produkter används effektivare av allt fler personer för att undvika onödiga köp av nya produkter. Idag ser vi allt fler exempel på innovativ utlåning, uthyrning och återanvändning.

Vidgade vyer för naturfotografer

Viltkameror och drönare med kamera är moderna hjälp­medel för den som vill följa med och dokumentera naturen.

Fåglarna behöver energirik mat

Om vintern äter fåglarna främst för att få energi så att de klarar att hålla uppe sin kroppstemperatur i kylan. Ju kallare det är desto mer energi behöver fågelkroppen för att kompen­sera för värmeförlusten.

Natur i österled

Östra Nylands skärgård är inte lika känd som de västliga skärgårdsområdena, men även här finns öar av alla storlekar, stora fjärdar och idylliska sund väl lämpade för skid- eller skridskoåkning. I Sibbo storskogs nationalpark är skogsnaturen ännu väl bevarad. Åmynningar och myrar hyser ett rikt fågelliv.

Datorn som biolog

Datorn lär sig snabbt att känna igen växt- och djurarter. Frågan är om den kommer att bli en bättre naturinventerare än mänskan?

Miljöaktiv unirektor

Jari Niemelä är nybliven rektor vid Helsingfors universitet. Han har en bakgrund som forskare i entomologi och stadsekologi. Han har också lett arbetet vid universitetets nygrundade institut för hållbar utveckling. Jari Niemelä är försiktigt optimistisk när det gäller samhällets utveckling i hållbar riktning.

Höststämning

Dimhöljda soluppgångar, sent sjungande småfåglar och glittrande trollsländor – september är en månad med många njutbara stunder i naturen.

Åländsk vildmark med spår av historien

Knotiga, vindpinade martallar utspridda på öppna bergsplatåer. Talrika raviner och tvärbranta stup. Bortom bergen skymtar Norrhavet som möter himlen i en horisont obruten av öar. Då nordanvinden ryter till vräker bränningarna skummet långt in över land.

Bygg bo åt taggig vän

I augusti-september går de största igelkottshanarna i vinterdvala. Honorna och årets ungar gör det lite senare. Du kan enkelt hjälpa dem att klara vintern i din trädgård.

Stor skärgård, gamla skogar och lundar

Västra Nylands skärgård är vidsträckt och mångsidig. Hangö udds sandmarker har en speciell flora och insektsfauna. Lundar med hassel, ek och andra ädla lövträd finns på många håll. Inlandet bjuder på stora skogsområden och rikligt med sjöar och åar.

Gör rent utan kemikalier

Med enkla medel går det att minimera städandets negativa effekter på miljö och hälsa. Man kommer långt med biologiskt nedbrytbara rengöringsmedel och mikrofiberdukar.

Dialog över Finska viken

Finland och Estland söker efter synergier i arbetet med att planera sina havsområden. Grannländerna gynnas av att känna till varandras planeringsprocesser och framtidsvisioner.

De vurmar för åländsk natur

Läraren, den pensionerade miljötjänstemannen och den unga biologen hyser alla ett brinnande intresse för Ålands natur.

Avverka träd – ha skogen kvar

”Det kalhyggesfria skogsbruket har en enorm potential. Nyttan för landskapet och skogsnaturen är obestridlig och dessutom gynnas markägaren ekonomiskt. Det är bara en tidsfråga innan det kalhyggesfria skogsbruket ökar kraftigt i popularitet.”

I baldersbråns rike

Utskären i juli bjuder på strålande blomsterprakt och talrika fågelungar som noga vaktas sina föräldrar.

Närkontakt med vargfamiljen

Efter många och långa vandringar, tålmodigt väntande och smygande i kamouflagekläder fick naturfotografen Mats Bentmar vara med om oförglömliga möten med vargarna i Kölstareviret i mellersta Sverige på nära håll, ostörda. Följ med här på hans spännande vargmöten. Nu är denna vargfamilj utplånad i licensjakten – till sorg för fotografen och alla oss som gläds åt att uppleva vargarna levande.

Lövängar, sandrev och höga berg

Åbolands skärgård har inte utan orsak kallats för världens vackraste. Här finns oändliga möjligheter att paddlande eller seglande på egen hand utforska öar och stränder av alla slag. Naturtyperna varie­rar från kala kobbar och låga sandörar till höga berg, gamla skogar och artrika lövängar.

Bort med vresrosen

Vresrosen blommor och nypon är vacka, men dess förmåga att snabbt sprida sig på stränderna och konkurrera ut ursprungliga strandväxter gör den problematisk.

Med hav och havtornssaft i blodet

Som barn följde de sina familjer till sjöss och till skogs. Som vuxna har båda valt en livsstil mer rik på tid och upplevelser än pengar. Kusinerna Jonas Sjöblom och Alexandra Sjöblom tar vara på varje årstid.

Järven – enstöring på vandring söderut

Vargen, björnen och lodjuret har vi småningom blivit bekanta med även i södra Finland, i takt med att bestånden vuxit. Nu finns tecken på att även järven – den minst kända av de fyra stora – sakta sprider sig söderut.

En utsikt värd en klättring

Höga berg och djupa dalar – så kunde man beskriva Höga Kusten, som tillsammans med ”Låga Kusten” på finska sidan av Kvarken bildar ett av UNESCO:s världsarv. Ett gäng naturfotografer från Biofoto Finland upplevde världsarvet i kyligt vårväder i fjol.

Två röster i skärgårdsvåren

Då orrtupparna spelar på stränderna och tranorna blåser fanfarer i den stilla aprilkvällen är vårstämningen i skärgården som finast.

Landhöjningsskärgård, skogar och myrar

Vår nya artikelserie om Svenskfinlands naturpärlor inleds i mellersta Österbotten. Tuija Warén, specialplanerare vid Forststyrelsens naturtjänster i Vasa, rekommenderar spännande utfärdsmål.

Kompostera mera

Matsvinnet i hushållen är ett allt mer uppmärksammat problem. Det kan motverkas genom gammal hederlig kompostering, som i slutändan ger prima mylla. En rätt skött kompost hålls igång hela vintern av egen kraft och om den ändå fryser går att få igång den igen på våren

Det svarta kolet på spåret

Svart kol, det vill säga luftburna sotpartiklar, påskyndar uppvärmningen av jordklotet och speciellt det arktiska området. Utsläppen av svart kol och dess spridning undersöks nu även i Finland.

Sarek i vinterskrud

Rejäl vinterkyla, hårda vindar och blötsnö, men också strålande sol över mäktiga fjälltoppar. Kämpigt, men alla gånger mödan värt, tyckte de blivande vildmarksguiderna efter sin vintertur i svenska fjällen.

Låt skogsnaturen i din närhet frodas

Vägen till en rik natur i din närskog går via mossbelupna lågor på marken, ståtliga torrakor och ett stort inslag av lövträd.

Efter fasankriget

Mellan noll och 30 000 blyhagel per 100 kvadratmeter. Det har Riggert Munsterhjelm kommit fram till i sin analys av jorden på den åker som skulle förse hans familj med giftfria och möjligast ekologiska grödor.

Bly fortfarande ett miljöhot

En färsk undersökning av svenska kungsörnar visar att bly från jaktammunition påverkar örnarnas beteende negativt. De nya rönen är högaktuella även i Svenskfinland.

Torskens återkomst dröjer

Saltpulserna 2014–2015 såg först ut att blåsa nytt liv i Östersjöns torskstammar, men syrebristen stör fortfarande fortplantningen och torskarna lider av brist på föda. Vi lär få vänta länge innan torskfångsterna i våra vatten når upp till rekordåren under 1980-talet.

Under Antarktis is

Antarktis är inte bara höga isberg, pingviner och sälar på iskanten. På havsbottnen under isen finns en enorm biologisk mångfald i form av marina djur anpassade till den iskalla miljön. Men även här börjar klimatförändringen göra sig påmind.

Djupt i Birkalands skogar

Riktig urskog är en bristvara i Svenskfinland, ja i hela södra Finland. Men i Seitseminen nationalpark, inte långt från södra Österbotten, kunde ett gäng naturfotografer uppleva den skogliga höstnaturen när den är som bäst.

Energisnålt med egen produktion

I Korpo har en ombyggd ladugård blivit ett energisnålt bostadshus där sol, vind och ved ger värme och el.

Gråsparvarnas by

Välbevarad kulturhistoria, ett ålderdomligt landskap genomkorsat av gärdsgårdar och en sällan skådad mångfald av växter och insekter – det är Stensjö by i ett nötskal.

Mot Finlands topp

Att vandra till Haldefjäll från Kilpisjärvi är populärt men inte så lite krävande. Det fick ett gäng nyländska killar erfara förra sommaren.

Låt ängen ta över gräsmattan

Att hålla efter ogräs, att sprida mängder av gödsel och att klippa sin gräsmatta i tid och otid tar tid och kan bli svettigt och dyrt. Varför inte istället låta naturens mångfald ta över en del av gräsmattan?

Starkt solsken får Christian att mysa

På ett tak i centrala Borgå blänker en rad vakuumrör i solen. Det är Christian Westerlunds och Sofia Luojukoskis solfångare som förser tomtens två hus med uppvärmning och varmvatten. Foto: Tina Nyfors.

När skogen försvinner

Då man låtit sin skog sköta sig själv i naturtillstånd är det tungt att se hur kalavverkningar i grannens skog påverkar träden och bäcken i den egna skogen.

Holkdags för fladdermöss

Fladdermössens bostadsbrist kan avhjälpas genom att sätta upp enkla holkar på en husvägg. Då hålls de bättre borta från husens vindar samtidigt som du får följa med de effektiva myggfångarna på nära håll.

Det behövs bättre klimatundervisning

Många unga anser fortfarande att de inte påverkas av klimatförändringen. De är inte heller villiga att göra några uppoffringar. Därför behövs det ett mer tvärvetenskapligt och handlingsorienterat tillvägagångssätt i våra skolor.

Vårflodsfärd på Görälven

Årets höjdpunkt är för mig att varje vår åka på en längre paddeltur. Den här gången blir det ett återbesök på Götälven på gränsen mellan södra Norge och Sverige. En paddeltur på elva dagar med start i mitten av maj.

På skidor tar du dig fram överallt

Om snödjupet bara tillåter är skidning i terrängen utanför motionsspårens breda gator ett utmärkt sätt att utforska vinternaturen.

Nu är de här: FSC-märkta julgranar

Utomlands har julgranar som odlats med hänsyn till miljön redan marknadsförts en tid. Nu är de på kommande även i Finland.

Sista chansen för Svartåns musslor

I Svartån lever Finlands sydligaste population av flodpärlmussla ännu segt kvar, men ingen föryngring har skett på många år. Nu ska musslorna få hjälp med att föröka sig.

Svagt samhällsansvar i eukalyptusskogen

Finländska skogsbolag är djupare involverade i den globala skogsavverkningen än de flesta finländare anar. Kraven på finländska företag verksamma utomlands borde vara högre, säger forskare.

Energismart i Syslilax

Då kylan börjar knäppa i knutarna ökar energiför­brukningen, vilket syns i plånboken för dem som har direkt elvärme. Stigande elöverföringspriser är ytterligare en orsak till att minska sitt beroende av elström. En modern vedpanna är ett miljövänligt alternativ.

Njut av skogen om hösten

En höstpromenad i skogen är aldrig fel. Både soliga dagar med hög klarblå himmel efter nattens frost och mulna dagar med milda sydliga vindar har sin charm. Lite duggregn är inte hela världen, det finns klädsel som skyddar mot väta.

Nya tag mot fosforläckaget

Traktorn lämnar ett vitt moln efter sig då den rullar fram över åkern. Men det är inte sedvanlig åkerkalkning som pågår utan spridning av gips. Den här lovande metoden kan bli ännu ett vapen i kampen mot fosforläckaget från åkrarna.

Bävern gynnar skogsnaturen

Den europeiska bävern klassas som nära hotad i Finland och finns upptagna i EU:s habitatdirektiv som strikt skyddad art. Ändå får den skjutas inom en kvot som fastställs av jord- och skogsbruksministeriet. För jaktåret 2016–2017 är kvoten 275 djur.

Planktonmatchning i Östersjön

Stigande havstemperatur ser ut att föra växtplanktonets och djurplanktonets säsonger närmare varandra i Östersjön. Forskare tror att det kan leda till minskad intern belastning i det övergödda innanhavet.

Jorden värmer

På ett år sparade Villa Elfvik 57 megawattimmar elström jämfört med föregående år. Det motsvarar elförbrukningen i ett egnahemshus med fyra invånare under tre år. Omräknat i koldioxid motsvarar inbesparingen utsläppen från en personbil som kör 75 000 kilometer.

Sandtagsidyll

Övergivna sandtag där naturen igen fått ta över har blivit små oaser för häckande fåglar.

Bakom galler

Runda små äppel eller ärter, kottar eller konstiga färgfläckar på bladen. De kallas galler och förorsakas av diverse insekter och andra småkryp som mat åt organismernas larvstadier.

Att paddla är nödvändigt

Om du vill uppleva skärgården, naturen och djurlivet från första parkett finns det inget som går upp mot en kajak. Du kan praktiskt taget ljudlöst paddla nästan var som helst bara det finns minst tio centimeter vatten.

Solja valde solen året runt

Behöver du tvättmaskin? Kylskåp? Eller är det någonting annat du söker efter för att få in solen i ditt liv?

Stenbrottsligt

Irriterande buller, hälsovådligt damm och vibrationer som skadar bostadshus är erfarenheter som många har av att bo nära stenbrott. Stenbrotten där materialet krossas till grus blir allt fler och större. Miljökonsekvensbedömningar och miljötillstånd verkar inte kunna minska olägenheterna.

Huset som aldrig ska bli sjukt

Kasta bort alla möbler, böcker, dockskåp och allt som inte går att tvätta i 90 grader. Blockera passagen mellan nedre och övre våningen hermetiskt med plast. Och lämna bostaden inom en vecka.

Fritt fram att inventera naturen?

Har markägare rätt att begränsa eller rentav förbjuda naturinventeringar på privatägda naturskyddsområden? Frågan är aktuell för bland annat fågelinventeringar i skärgården.

Miljöns öde ovisst i landskapsplaner

Hittills har miljöministeriet kunnat motverka stora köpcenter utanför tätorter, torvtäkt på skyddsvärda myrar och vindkraftverk vid flyttfågelstråk. Men nu har ministeriets inflytande över landskapsplanerna minskat och det är ovisst om landskapsförbunden beaktar miljövärden på samma sätt.

Se våren lite grann från ovan

Det är inte bara Ulf Lundell som trivs bäst i sina öppna landskap. Det gör vi lite envar då flyttfåglar, sol och klarblå himmel lockar oss upp på kullar och berg för att ta emot våren.

De guidar dig i naturen

Att bege sig ut i naturen helt ensam kan för många kännas mindre lockande. Då kan en guidad tur i grupp kännas tryggare. Vi presenterar här några kunniga guider verksamma på olika håll i Svenskfinland.

Med vargen som granne

Det går att leva med vargen som granne. Men det innebär utmaningar för jägare med hund och för boskapsuppfödare. Det visar erfarenheter nu även i norra Tenala.

Ge oss skog vi kan bruka

Du kan visa ett foto av ditt ärvda, idag söndersuttna matsalsmöblemang och en duktig restauratör kan fixa till det. Men är det ett träd eller en skog som huggits ned hjälper inga foton.

Sopor till salu

Vem vill bränna kommunala sopor? Billigt bränsle för finländska avfallskraftverk. Ge offerter. Aj, ni har inte kapacitet att bränna dem? Så tråkigt – nej trevligt. Då har vi en chans att få tillstånd att skicka dem till Sverige och förtjäna en slant.  

Bioekonomi på naturens bekostnad

Varken centern, samlingspartiet eller samfinländarna utmärkte sig med en stark miljöpolitisk profil inför riksdagsvalet. Regeringsprogrammet ger föga hopp om att partierna skulle ha ömsat skinn.

När klimatet kräver flyttning

”Assisterad migration är än så länge mer en idé än en praktisk åtgärd. Men idén kan bli verklighet inom ett decennium om vi inte får bukt med klimatförändringen.”

Kemikaliesanering – utmaning i u-länder

Minamata, Bhopal, Seveso, Chernobyl, Fukushima… Listan är lång över katastrofer vid industrianläggningar som lett till massdöd och enorma mänskliga lidanden.

Stigar i städer

Det finns härliga naturstigar också nära de stökigaste stadsmiljöerna. Ut och vandra i höstens friska luft!

Sommarhöst i havsbandet

Augustisommarens högtryck med sol och värme har obekymrad av tidens gång famnat septemberhösten. Högtrycket har ingen datumgräns och ingen årstidsgräns.

Kalk skapar mångfald

”Vårt land är fattigt, skall så bli, För den, som kalk begär”

I tärnornas sällskap

Om de är någon fågel man speciellt förknippar med solglitter och sommarskärgård så är det tärnan. Alla har vi noterat deras fjäderlätta flykt och pigga rop över kobbar och skär, men hur många av oss kan skilja på fisktärna, silvertärna och skräntärna?

Stefans alternativa stuglösningar

– Varför svarade du inte på min offertförfrågan? – För du har inga råd. – Det är väl jag som avgör om jag har råd? – Vad skulle det kosta att få el till ön? – 330 000 euro.

För hårda krav på eko-odlingen?

Allt fler finländska åkrar odlas ekologiskt och försäljningen av ekologiska produkter ökar. Trots det är den ekologiska matens marknadsandel mindre än två procent av livsmedelsförsörjningen. I år förnyades villkoren för jordbruksstöden. Som bäst diskuterar EU-rådet förnyade krav på ekologiska jordbruksprodukter och livsmedel. Trots goda målsättningar är det inte säkert att de nya villkoren ger ökad ekologisk produktion.

Myror ger mersmak

De håller sig med husdjur, sköter om sin drottning i vått och torrt, försvarar stacken mot inkräktare och använder mediciner mot sjukdomar. Myrorna är mycket mer än besvärliga småkryp som planlöst springer omkring på köksbordet.

Fördömda dammar

Inga byggen varar för evigt, inte ens kraftverksdammar. Tack vare tidernas största dammrivningsprojekt i USA har fem laxarter och ett indianfolk fått tillbaka sin otyglade älv.

Se och hör fåglarna bättre från tornen

Var du än bor i Svenskfinland är det aldrig speciellt långt till närmaste fågeltorn.

Tidig vår på Öland

Då vårens slutliga genombrott låter vänta på sig hos oss är flyttfåglarna och vårprimörerna redan i full gång på Öland.

Datageniets smarta noll-energihus

Te? Var så god! 98-gradigt vatten ur kökskranen. Bastun varm? Någon på toa? Spjället öppet? Kolla dataskärmen i ditt rum. Välkommen in längs rutschbanan!

Vilket parti kämpar för miljön?

Inför riksdagsvalet i mitten av april kämpar partierna och de enskilda kandidaterna om väljarnas gunst. Det är dag att bestämma vem vi vill att ska styra samhällsutvecklingen under de kommande fyra åren. Finlands Natur har analyserat partiernas åsikter om centrala miljöpolitiska frågor.

Sandtagen har betydande naturvärden

”Sandtag är fula sår i landskapet som borde motarbetas i naturskyddets namn”. Den här allmänna uppfattning är dags att åtminstone delvis överge.

Snöleoparden exempel – djurparker bidrar till artskyddet

Idag fångar djurparkerna inte längre nya snöleoparder i naturen. Istället har parkerna lyckats få sina snöleoparder att föröka sig väl och djuren bidrar nu till ökad kunskap, som används vid studier och skydd av viltlevande snöleoparder.

Flyktingcentral för orangutanger

Genom konfiskering, socialisering och återintroducering försöker rehabiliteringscentret för orangutanger på Sumatra bevara de akut hotade djuren – ett projekt för att motarbeta för­lusten av biodiversitet.

Dags att ro klimatavtalet i hamn

Berlin, Geneve, Kyoto, Buenos Aires, Bonn, Haag, Bonn, Marrakesh, New Delhi, Milano, Buenos Aires, Montreal, Nairobi, Bali, Poznan, Köpenhamn, Cancun, Durban, Doha...

Stoppa klimatorättvisan

Samtidigt som de internationella förhandlingarna om ett klimatavtal tar ny fart i Lima fortsätter klimataktivisterna sin kamp mot klimathotet. Finlands Natur har intervjuat klimataktivister i Finland och Zambia.

Klimatförändringen tas på allvar i Bhutan

"Klimatförändringen är en realitet som vi måste acceptera." Det säger den miljöansvariga ministern i Bhutan, det lilla kungariket uppe i östra Himalaya där klimatförändringen blir allt mer påtaglig.

Kommunala avlopp under lupp

Idag kan reningsverken effektivt rena vårt avloppsvatten. De stora gör det. Men trots mildare krav på mindre reningsverk släppte till exempel omkring 40 procent av reningsverken i Nyland under fjolåret ut mer än de hade lov till.

Så beräknas belastningen

Vem är det som smutsar ned våra vatten? Det här bråkas det fortfarande en hel del om, trots att vi länge haft en god uppfattning om hur stora de olika belastningskällorna är. Forskare Katri Rankinen reder ut begreppen.