Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.
55238.jpg

Sista chansen för Svartåns musslor

I Svartån lever Finlands sydligaste population av flodpärlmussla ännu segt kvar, men ingen föryngring har skett på många år. Nu ska musslorna få hjälp med att föröka sig.

Svartå ådal nedanför Åminnefors kraftverksdamm i början av november. Ån är ännu helt isfri, men stränderna lyser vackert vita av snö efter den tidiga starten på vintern. Anu Suonpää, forskare vid Västra Nylands vatten och miljö r.f., tvekar inte att dyka ned i det tvågradiga vattnet på jakt efter Svartåns specialitet som gömmer sig i åns botten-sediment.
Efter en stunds bökande i åbottnen kommer Suonpää upp till ytan igen. Hon räcker över en nätpåse till Ralf Holmberg som väntar i en roddbåt. Nätpåsen innehåller några drygt tio centimeter långa, robust byggda, mörkbruna musslor. De är flodpärlmusslor, en av Finlands mest hotade ryggrads-lösa djurarter.

Som på så många andra håll i södra och mellersta Finland går det dåligt för flodpärlmusslan. Den fångades tidigare i stora mängder av pärlfiskare, som ville få tag i de ytterst få exemplar som innehåller pärlor av ekonomiskt värde. Sedan 1955 är den fridlyst, men nya betydligt värre hot mot arten har dykt upp sedan dess.
Flodpärlmusslans larver, de så kallade glochidierna, är beroende av laxfiskar, vars gälar de sitter fästade vid under sitt första levnadsår. Eftersom öring och lax är förhindrade att stiga upp i vattendrag där det byggts kraftverksdammar har flodpärlmusslans förökning upphört i många åar och bäckar. Eftersom arten är mycket långlivad kan den finnas kvar länge trots att den inte förökar sig. Det är fallet i Svartån där de flesta musslor är i åldern 50–100 år. Yngre musslor saknas helt. Suonpää uppskattar att det i dag finns kvar högst 1 600 flodpärlmusslor i Svartån.
En annan faktor som slagit hårt mot flodpärlmusslan är försämrad vattenkvalitet. Skogsdikningar, intensivt jordbruk och industriutsläpp har lett till övergödning av många vattendrag. Det har inneburit mer finfördelade partiklar i vattnet och tjocka lager av sediment på bottnen. Äldre musslor överlever sådana förändringar, men små musslor som lämnat larvstadiet bakom sig för att fästa sig vid bottnen förkvävs lätt i bottensedimentet.
– Musslorna vi tagit upp från Svartån stänger sina skal och drar in foten långsamt och flegmatiskt då de blir störda. Det visar att de är i dålig kondition och har nedsatt förmåga att uppta näring på grund av den dåliga vattenkvaliteten, berättar Suonpää.

Nu vill forskarna göra en konkret insats för att om möjligt rädda Svartåmusslorna. De exemplar som Suonpää tar upp från bottnen tas om hand av Santtu Välilä och Hanna Suonia från Jyväskylä universitets forskningsstation i Konnevesi. Hit är musslorna på väg för att om möjligt föröka sig i stationens bassänger istället för i Svartåns dyiga botten.
– Det verkar som om musslorna i Svartån var i så dåligt skick att de inte försökte föröka sig alls denna höst, säger professor Jouni Taskinen, som leder uppfödningsprojektet vid Jyväskylä universitet.
Nu ska de omkring 110 musslornas kondition förhoppningsvis förbättras då de får leva i rent vatten och matas med föda av god kvalitet till nästa sommar. Om så sker kommer hanarna i bassängerna att avge sina spermier som sedan befruktar honornas äggceller i juli–augusti 2017, då musslornas naturliga förökningstid nästa gång infaller.
Om allt går väl utvecklas sedan glochidielarver, som sedan skickas till ett laboratorium i Austevoll i Norge, där man har stor erfarenhet av musseluppfödning. Här får larverna fästa sig på laxfiskars gälar. Efter 9–10 månader har glochidierna utvecklats till millimetersmå musslor som lossnar från gälarna och sedan får växa till sig i små akvarier i 2–4 år. Sedan är det dags för utplantering i samma vattendrag deras föräldrar kommit från. 

Det här är första gången man i Finland försöker sig på en räddningsaktion av den här typen. Projektet omfattar också uppfödning av 150 musslor från Esse å. I flera mellaneuropeiska länder har man satsat mycket på att rädda hotade stammar av musslor genom uppfödning och återutplantering i vattendrag. 
– Erfarenheterna är överlag goda av utplanteringarna. Då musslorna först vuxit till sig tillräckligt i laboratorieförhållanden klarar de sig i det fria, säger Taskinen.
Om de återstående populationerna av flodpärlmussla i södra Finland ska kunna räddas räcker det inte med att på konstgjord väg producera nya musslor i laboratorier. Ännu viktigare är att se till att lax och öring igen kunde stiga i åarna och att minska övergödningen av vattendragen. Här är skyddsplaner för vattendragen och deras tillrinningsområde ett viktigt redskap. En sådan plan för Svartån blir klar i mars 2017. Här ingår bland annat skyddszoner, anläggning av våtmarker och naturenliga torrläggningsprojekt som på sikt ska förbättra vattenkvaliteten i ån.
– Men Finland saknar ännu en nationell skyddsplan för flodpärlmusslan. Här ligger vi efter många andra länder, konstaterar Jouni Taskinen.

Flodpärlmusslan 
(Margaritifera margaritifera)

– finns enbart i rinnande vatten
– kan bli upp till 200 år gammal, är den djurart som blir äldst i Finland
– lever på växtplankton och organiska partiklar som den filtrerar ur vattnet
– en mussla kan filtrera upp till 50 liter vatten per dygn och fungerar därmed som ett litet vattenreningsverk
– i början av 1900-talet kände man till kring 200 vattendrag med flodpärlmussla, idag är de ca 120
– i södra Finland finns kvar bara 7–10 åar med flodpärlmussla
– numera är artens förökning på en säker nivå endast i ett tiotal små bäckar i norra Finlands ödemarker

FRESHABIT

 – projektet som ska rädda flodpärlmusslan är en del av FRESHABIT, som är det största program som fått finansiering ur EU:s LIFE-fond under Finlands tid i EU
– FRESHABIT pågår under åren 2016–2022 och har en budget på nästan 20 miljoner euro
– förutom uppfödning av flodpärlmusslor kommer man att bygga fiskvägar, restaurera bäckar, minska urlakningen av näringsämnen från avrinningsområden, främja hållbar användning av naturresurser i insjöarna och gynna en miljövänligare vattenkraft
– satsningar på att återuppliva stammen av flodpärlmussla görs förutom i Svartån även i Kisko å i Västra Nyland/Åboland och Esse å i Österbotten
– FRESHABIT omfattar också satsningar på naturnära turism i anslutning till sjöar och vattendrag
– 30 samarbetsparter deltar, bland dem Forststyrelsen, Miljöministeriet, Finlands miljöcentral, Naturresursinstitutet, flera NTM-centraler, flera vattenskyddsföreningar, universitet och miljöorganisationer

 

 

 

 

 

Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2016
Kommentarer (0)
Spamfilter
Skriv siffran 2 med bokstäver:

Resultat för natur:

65308_t.jpg

Bygg bo åt taggig vän

I augusti-september går de största igelkottshanarna i vinterdvala. Honorna och årets ungar gör det lite senare. Du kan enkelt hjälpa dem att klara vintern i din trädgård.
65301_t.jpg

Stor skärgård, gamla skogar och lundar

Västra Nylands skärgård är vidsträckt och mångsidig. Hangö udds sandmarker har en speciell flora och insektsfauna. Lundar med hassel, ek och andra ädla lövträd finns på många håll. Inlandet bjuder på stora skogsområden och rikligt med sjöar och åar.
64359_t.jpg

Närkontakt med vargfamiljen

Efter många och långa vandringar, tålmodigt väntande och smygande i kamouflagekläder fick naturfotografen Mats Bentmar vara med om oförglömliga möten med vargarna i Kölstareviret i mellersta Sverige på nära håll, ostörda. Följ med här på hans spännande vargmöten. Nu är denna vargfamilj utplånad i licensjakten – till sorg för fotografen och alla oss som gläds åt att uppleva vargarna levande.
64389_t.jpg

Lövängar, sandrev och höga berg

Åbolands skärgård har inte utan orsak kallats för världens vackraste. Här finns oändliga möjligheter att paddlande eller seglande på egen hand utforska öar och stränder av alla slag. Naturtyperna varie­rar från kala kobbar och låga sandörar till höga berg, gamla skogar och artrika lövängar.
64376_t.jpg

Bort med vresrosen

Vresrosen blommor och nypon är vacka, men dess förmåga att snabbt sprida sig på stränderna och konkurrera ut ursprungliga strandväxter gör den problematisk.
61364_t.jpg

Låt skogsnaturen i din närhet frodas

Vägen till en rik natur i din närskog går via mossbelupna lågor på marken, ståtliga torrakor och ett stort inslag av lövträd.
61400_t.jpg

Efter fasankriget

Mellan noll och 30 000 blyhagel per 100 kvadratmeter. Det har Riggert Munsterhjelm kommit fram till i sin analys av jorden på den åker som skulle förse hans familj med giftfria och möjligast ekologiska grödor.
58826_t.jpg

Låt ängen ta över gräsmattan

Att hålla efter ogräs, att sprida mängder av gödsel och att klippa sin gräsmatta i tid och otid tar tid och kan bli svettigt och dyrt. Varför inte istället låta naturens mångfald ta över en del av gräsmattan?
57098_t.jpg

När skogen försvinner

Då man låtit sin skog sköta sig själv i naturtillstånd är det tungt att se hur kalavverkningar i grannens skog påverkar träden och bäcken i den egna skogen.
57000_t.jpg

Vårflodsfärd på Götälven

Årets höjdpunkt är för mig att varje vår åka på en längre paddeltur. Den här gången blir det ett återbesök på Görälven på gränsen mellan södra Norge och Sverige. En paddeltur på elva dagar med start i mitten av maj.
55238_t.jpg

Sista chansen för Svartåns musslor

I Svartån lever Finlands sydligaste population av flodpärlmussla ännu segt kvar, men ingen föryngring har skett på många år. Nu ska musslorna få hjälp med att föröka sig.
51294_t.jpg

Bakom galler

Runda små äppel eller ärter, kottar eller konstiga färgfläckar på bladen. De kallas galler och förorsakas av diverse insekter och andra småkryp som mat åt organismernas larvstadier.
51293_t.jpg

Att paddla är nödvändigt

Om du vill uppleva skärgården, naturen och djurlivet från första parkett finns det inget som går upp mot en kajak. Du kan praktiskt taget ljudlöst paddla nästan var som helst bara det finns minst tio centimeter vatten.
47046_t.jpg

Med vargen som granne

Det går att leva med vargen som granne. Men det innebär utmaningar för jägare med hund och för boskapsuppfödare. Det visar erfarenheter nu även i norra Tenala.
45566_t.jpg

När klimatet kräver flyttning

”Assisterad migration är än så länge mer en idé än en praktisk åtgärd. Men idén kan bli verklighet inom ett decennium om vi inte får bukt med klimatförändringen.”
44127_t.jpg

Myror ger mersmak

De håller sig med husdjur, sköter om sin drottning i vått och torrt, försvarar stacken mot inkräktare och använder mediciner mot sjukdomar. Myrorna är mycket mer än besvärliga småkryp som planlöst springer omkring på köksbordet.
42472_t.jpg

Sandtagen har betydande naturvärden

”Sandtag är fula sår i landskapet som borde motarbetas i naturskyddets namn”. Den här allmänna uppfattning är dags att åtminstone delvis överge.
42470_t.jpg

Snöleoparden exempel – djurparker bidrar till artskyddet

Idag fångar djurparkerna inte längre nya snöleoparder i naturen. Istället har parkerna lyckats få sina snöleoparder att föröka sig väl och djuren bidrar nu till ökad kunskap, som används vid studier och skydd av viltlevande snöleoparder.
42461_t.jpg

Flyktingcentral för orangutanger

Genom konfiskering, socialisering och återintroducering försöker rehabiliteringscentret för orangutanger på Sumatra bevara de akut hotade djuren – ett projekt för att motarbeta för­lusten av biodiversitet.
36534_t.jpg

Ta en titt på knoppen

Det går att känna igen lövträd och buskar genom att studera bladknopparna på nära håll.
36533_t.jpg

Naturen reagerar på förändrat klimat

Det varmare klimatet resulterar inte bara i smältande glaciärer och stigande hav. Växter och djur sprider sig norrut och försvinner i söder. Bergsarter klättrar högre upp på sluttningarna. Vårtecknen kommer tidigare.
36515_t.jpg

Alger och annat skum(t) på ytan

Till de mest dramatiska fenomenen på vatten­ytan hör algblomningarna, som oftast orsakas av uppstigande cyanobakterier (blågrönalger). Vattenytan hyser också många andra organismer, partiklar och inte minst skum och slem.
36513_t.jpg

Naturen har egenvärde

Vi lever i en virtuell värld som lätt kan tas ifrån oss, säger konstnären och biologen Riggert Munsterhjelm. Han tror konsten kan göra människan uppmärksam på naturens egenvärde.
36510_t.jpg

Betydligt intressantare än sitt namn

Bakom det mindre tilltalande namnet slemsvampar gömmer sig en grupp organismer med spännande biologi, oanade skönhetsvärden och en hel del skrock och myter. I Finlands skogar finns över 200 arter av slemsvampar.
36507_t.jpg

Tornfalken kommer igen

För några år sedan häckade tornfalken ytterst fåtaligt i östra Nyland. Men på bara två år har de häckande parens antal ökat till 67. Orsaken är att några ornitologer flitigt hängt upp tornfalksholkar ute på åkrarna.
36502_t.jpg

Plitvice – pärlan i Kroatiens natur

Mitt i Kroatien finns en plats där man ständigt hör dånet av vattenfall som störtar ner från den ena turkosa skogssjön till den andra. Det är Plitvice nationalpark, som Finlands Naturs utsände besökte i april i år.
36497_t.jpg

Ny mask syrsätter havsbottnar

Marinbiologer har länge varnat för svåra ekologiska följder av introducerade arter i Östersjön. Men nu verkar en av nykomlingarna, havsborstmasken Marenzelleria, tvärtom ha en positiv effekt.
36463_t.jpg

Naturen reagerar på förändrat klimat

Också i Finland är klimatförändringen ett faktum. Det är klimatforskarna så gott som eniga om. Det syns nu också i floran och faunan i vårt land. Det visar ett ökande antal uppföljningsstudier.
36462_t.jpg

En rimfrostdag i december

December kan vara mörk och slaskig – men också gnistrande kall med rimfrost som täcker buskar och träd. Följ med Hans Hästbacka på hans vandring i det vita landskapet.
36466_t.jpg

Nya namn på gamla arter

Tidigare exkurrerade jag ofta med en äldre kollega. En vanlig kommentar från honom när vi hittade en spännande växt var: ”är det inte en (namnet på latin) – eller heter den inte så längre?”
36470_t.jpg

Familjeidyll hos hararna

Vuxna harar har vi alla sett någon gång. Men att ha en harmamma som diar sina ungar vid stugknuten kväll efter kväll hör nog till ovanligheterna.
36467_t.jpg

Utterliv

Att få se en utter i levande livet är inte alla förunnat. En vacker vårkväll mötte Christa Granroth sin första levande utter i Fiskars.
36464_t.jpg

Finlands rödlista under lupp

Finland gav som avslutning på biodiversitetsåret 2010 ut en uppdaterad version av den nationella rödlistan. Rödlistan bekräftade att vi trots goda föresatser inte lyckats stoppa minskningen av biodiversiteten.
36473_t.jpg

Galapagos - de orädda djurens öar

Solen har just nått över horisonten i öster och gummibåten ligger med aktern mot den vita sandstranden. Vi stiger ut i det grunda strandvattnet.
36484_t.jpg

Estland – eldorado för naturturisten

Vid det här laget bör Estland definitivt ha kunnat skaka av sig gångna decenniers skräckbilder av industriföroreningar, atomsopor och förfallna militäranläggningar.
36482_t.jpg

Höst bland flyttblock och stenar

Nordostlig vind, plus tolv grader, mulet med blå himmelsrevor i det framglidande molntäcket. Så ser höstdagen ut, där jag står på hemgården i Kalax.
36496_t.jpg

Miljödebatten förutsätter att kyrkan ser om sitt eget hus

Nytillträdda biskopen i Borgå stift, Björn Vikström, har en hel del järn i elden när det gäller miljöfrågor. Han har forskat i kristendomens förhållande till naturens bevarande och han har medverkat i ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt om miljö och hållbar utveckling vid Åbo Akademi. Han leder också Borgå stifts miljögrupp.
36493_t.jpg

Höstlig färgprakt i Abisko

Det rinnande vattnet slipar och formar. Vattenslipade klippor strax ovanför det höga Silverfallet i Björkliden.
36491_t.jpg

I fjällpiparens rike

Uppe på Tuolljehuhtputs sydöstra sluttning vilar vinden sällan. Som så ofta här i högfjällen kring Kilpisjärvi är det nordvästen som hämtar in kyla från det närbelägna Norra ishavet. En stund tidigare då jag stod nedanför Tuolljehuhtputs delvis snötäckta klippstup kom en skur med äkta snöslask drivande över fjället. Och nu skriver vi alltså den 17 juli…
36490_t.jpg

Svarta huggormar och fiskande snokar

Få människor förhåller sig likgiltigt till ormar. De flesta har någon form av ormskräck och vill helst att ormarna inte blir närgångna. Om man tar sig tid att studera dem närmare finner man att de trots allt är ganska spännande varelser som liksom andra organismer uppvisar en del intressanta anpassningar till sin miljö.
36486_t.jpg

Yrke: naturföretagare. Ett jobb i och med naturen!

Tänk dig att få jobba i och med naturen året om! Själv få bestämma över din arbetstid och jobba med det som är ditt stora intresse. Låter det som ett drömjobb? Då kanske naturföretagande är något för dig!
36485_t.jpg

Naturupplevelser på isen

Vid trettondag var sjöarna och havsvikarna täckta av glasklar kärnis. Förutsättningarna för givande skridskofärder på isarna var de bästa på flera år, och som en extra krydda gick det att studera livet i vattnet genom isen.