Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.
61364.jpg

Låt skogsnaturen i din närhet frodas

Vägen till en rik natur i din närskog går via mossbelupna lågor på marken, ståtliga torrakor och ett stort inslag av lövträd.

– Det där är min närskog. Där bor flygekorren och sparvugglan och på våren blommar tibasten. Och det är framför allt en jättevacker skog att vandra i, säger Krister Welander.
Vi står på gården bredvid hans hus i norra Sjundeå och tittar ut mot skogen på andra sidan en åker, där får tidigare gick på bete. Redan på långt håll syns det att skogen är betydligt mer mångformig än vanlig ekonomiskog. Skogens silhuett mot himlen ser ”taggig” ut eftersom träd av alla storlekar tillåts växa här. Nu på senhösten lyser granna aspar och björkar kontrastrikt mot de mörka granarna. Det är något helt annat än de virkesåkrar med ett enda dominerande trädslag som är så vanliga.

Krister Welander var en av de första i hela landet som år 2005 lät skydda sin skog enligt det statliga skyddsprogram som senare kom att gå under namnet Metso. 
Welanders skog bjuder på många exempel på hur man enkelt kan bidra till att bevara skogsnaturens mångformighet i sin närmiljö, oberoende om man låtit freda sin skog eller inte. Det här kan gälla allt från artrika insektssamhällen till variationsrika skogslandskap kring ditt hus eller sommarstuga. 

En fjärdedel av skogens arter är i något skede av sin livscykel beroende av död ved. I ekonomiskogarna, där träden sällan tillåts självdö, är volymen död ved markant mindre än i äldre skogar, där naturen fått sköta sig själv. Enligt den senaste riksomfattande skogsinventeringen är mängden död ved nästan fyra gånger större i fredad skog än i ekonomiskog. Därför är också den biologiska mångfalden i regel klart större på områden med skyddad skog än i skog där träden alltid avverkas då de uppnått en viss ålder.
I Krister Welanders skog ligger rikligt med trädstammar i olika stadier av förmultning på marken. Här finns allt från klenare stammar till grovstammiga granar som stjälpt i stormar och dragit rejäla rotvältor med sig. De äldre lågorna har fått ett tjockt täcke av mossa, vilket skapar en stämning av trollskog – en skog med mycket död ved har definitivt också estetiska värden.

Att låta mängden död ved öka i sin skog är den viktigaste åtgärden man kan företa sig för att gynna skogsnaturens mångfald. Låt alltså vindfällen ligga kvar och gallra inte bort döda eller döende träd. Dessa blir förr eller senare hemvist för vedlevande insekter, tickor, lavar och mossor. Det är bland de här organismgrupperna man hittar de flesta rödlistade arter som lider av bristen på död ved i ekonomiskogarna.
Många av arterna är beroende av att det kontinuerligt finns tillgång på död ved. Dem kan man som skogsägare hjälpa genom att fälla enstaka träd och låta stammarna långsamt förmultna. Genom att kapa träd på någon meters höjd över marken skapas högstubbar som hackspettar gärna hackar ut sina bohål i. Högstubbarna blir i ett senare skede lätt bostäder för mesar och andra hålhäckande fåglar. Har du riktigt god tur kan du få en lappuggla att bygga sitt bo ovanpå en högstubbe.

I ekonomiskogarna gynnas i regel gran eller tall på bekostnad av lövträden. Det har lett till att lövskogs- och speciellt lundskogsarterna blivit lidande. Har du lundartade inslag i din skog, såsom lind, ek, alm och hassel, lönar det sig att hålla efter granarna, som annars
lätt tar över och genom sin beskuggning får lövträden att tyna bort. Om marken inte beskuggas av gran får också lundens örter en chans. Sådana är till exempel nästrot, myskmadra (se Finlands Natur nr 2/2016) och ramslök, som alla klassas som hotade i Finland. Även vanliga arter, såsom blåsippa och liljekonvalj, gynnas om granar avlägsnas så att solljuset bättre når marken.


I Welanders skog finns ett antal ståtliga gamla aspar. Sådana lönar det sig att låta stå kvar eftersom de är hemvist för fler hotade arter än de flesta andra trädslag. Aspens bark avger ämnen som får regnvattnet som rinner längs stammen att bli basiskt, vilket gynnar förekomsten av vissa lavar. Enbart eller huvudsakligen på asp växer inte mindre än fem starkt hotade eller sårbara lavarter. På gamla aspstammars nedre del kan man med god tur hitta små spolsnäckor. Även bland dem finns flera hotade arter.
Äldre aspar angrips ofta av tickor och röta som gör nedre delen av stammen ihålig, medan trädet kan fortsätta att växa i toppen. I rötskadad asp-ved lever bland annat larver av 10 hotade skalbaggsarter. En grupp skalbaggar som har många aspspecialister är de ståtliga långhorningarna, 13 arter av dem lever helt eller delvis på asp som larv. 
Också gamla sälgar är värda att spara eftersom de hyser en rik insektsfauna. Om luftfuktighet och ljusförhållandena är de rätta kan den rödlistade lunglaven växa på stammen av gamla sälgar.

Welanders skog är starkt kuperad och omfattar bland annat ett mäktigt klippstup. Nedanför stupet rinner en skogsbäck. Båda är exempel på viktiga livsmiljöer som enligt skogslagen bör bevaras inom ekonomiskogsbruket. I naturskyddslagen finns ytterligare ett antal naturtyper vars särdrag inte får ändras. Det här gäller givetvis även då man inte i första hand utnyttjar sin skog för ekonomisk vinning. Också då man väljer att ta ut mindre mängder ved för husbehov bör de här ”lagobjektens” särdrag bevaras. 
Mer information om de viktiga livsmiljöerna enligt skogslagen finns (även på svenska) på Skogscentralens hemsida. De skyddsvärda naturtyperna enligt naturvårdslagen finns beskrivna på miljöförvaltningens hemsida.

 

 

 

Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2017
Kommentarer (0)
Spamfilter
Skriv siffran 9 med bokstäver:

Resultat för natur:

65308_t.jpg

Bygg bo åt taggig vän

I augusti-september går de största igelkottshanarna i vinterdvala. Honorna och årets ungar gör det lite senare. Du kan enkelt hjälpa dem att klara vintern i din trädgård.
65301_t.jpg

Stor skärgård, gamla skogar och lundar

Västra Nylands skärgård är vidsträckt och mångsidig. Hangö udds sandmarker har en speciell flora och insektsfauna. Lundar med hassel, ek och andra ädla lövträd finns på många håll. Inlandet bjuder på stora skogsområden och rikligt med sjöar och åar.
64359_t.jpg

Närkontakt med vargfamiljen

Efter många och långa vandringar, tålmodigt väntande och smygande i kamouflagekläder fick naturfotografen Mats Bentmar vara med om oförglömliga möten med vargarna i Kölstareviret i mellersta Sverige på nära håll, ostörda. Följ med här på hans spännande vargmöten. Nu är denna vargfamilj utplånad i licensjakten – till sorg för fotografen och alla oss som gläds åt att uppleva vargarna levande.
64389_t.jpg

Lövängar, sandrev och höga berg

Åbolands skärgård har inte utan orsak kallats för världens vackraste. Här finns oändliga möjligheter att paddlande eller seglande på egen hand utforska öar och stränder av alla slag. Naturtyperna varie­rar från kala kobbar och låga sandörar till höga berg, gamla skogar och artrika lövängar.
64376_t.jpg

Bort med vresrosen

Vresrosen blommor och nypon är vacka, men dess förmåga att snabbt sprida sig på stränderna och konkurrera ut ursprungliga strandväxter gör den problematisk.
61364_t.jpg

Låt skogsnaturen i din närhet frodas

Vägen till en rik natur i din närskog går via mossbelupna lågor på marken, ståtliga torrakor och ett stort inslag av lövträd.
61400_t.jpg

Efter fasankriget

Mellan noll och 30 000 blyhagel per 100 kvadratmeter. Det har Riggert Munsterhjelm kommit fram till i sin analys av jorden på den åker som skulle förse hans familj med giftfria och möjligast ekologiska grödor.
58826_t.jpg

Låt ängen ta över gräsmattan

Att hålla efter ogräs, att sprida mängder av gödsel och att klippa sin gräsmatta i tid och otid tar tid och kan bli svettigt och dyrt. Varför inte istället låta naturens mångfald ta över en del av gräsmattan?
57098_t.jpg

När skogen försvinner

Då man låtit sin skog sköta sig själv i naturtillstånd är det tungt att se hur kalavverkningar i grannens skog påverkar träden och bäcken i den egna skogen.
57000_t.jpg

Vårflodsfärd på Götälven

Årets höjdpunkt är för mig att varje vår åka på en längre paddeltur. Den här gången blir det ett återbesök på Görälven på gränsen mellan södra Norge och Sverige. En paddeltur på elva dagar med start i mitten av maj.
55238_t.jpg

Sista chansen för Svartåns musslor

I Svartån lever Finlands sydligaste population av flodpärlmussla ännu segt kvar, men ingen föryngring har skett på många år. Nu ska musslorna få hjälp med att föröka sig.
51294_t.jpg

Bakom galler

Runda små äppel eller ärter, kottar eller konstiga färgfläckar på bladen. De kallas galler och förorsakas av diverse insekter och andra småkryp som mat åt organismernas larvstadier.
51293_t.jpg

Att paddla är nödvändigt

Om du vill uppleva skärgården, naturen och djurlivet från första parkett finns det inget som går upp mot en kajak. Du kan praktiskt taget ljudlöst paddla nästan var som helst bara det finns minst tio centimeter vatten.
47046_t.jpg

Med vargen som granne

Det går att leva med vargen som granne. Men det innebär utmaningar för jägare med hund och för boskapsuppfödare. Det visar erfarenheter nu även i norra Tenala.
45566_t.jpg

När klimatet kräver flyttning

”Assisterad migration är än så länge mer en idé än en praktisk åtgärd. Men idén kan bli verklighet inom ett decennium om vi inte får bukt med klimatförändringen.”
44127_t.jpg

Myror ger mersmak

De håller sig med husdjur, sköter om sin drottning i vått och torrt, försvarar stacken mot inkräktare och använder mediciner mot sjukdomar. Myrorna är mycket mer än besvärliga småkryp som planlöst springer omkring på köksbordet.
42472_t.jpg

Sandtagen har betydande naturvärden

”Sandtag är fula sår i landskapet som borde motarbetas i naturskyddets namn”. Den här allmänna uppfattning är dags att åtminstone delvis överge.
42470_t.jpg

Snöleoparden exempel – djurparker bidrar till artskyddet

Idag fångar djurparkerna inte längre nya snöleoparder i naturen. Istället har parkerna lyckats få sina snöleoparder att föröka sig väl och djuren bidrar nu till ökad kunskap, som används vid studier och skydd av viltlevande snöleoparder.
42461_t.jpg

Flyktingcentral för orangutanger

Genom konfiskering, socialisering och återintroducering försöker rehabiliteringscentret för orangutanger på Sumatra bevara de akut hotade djuren – ett projekt för att motarbeta för­lusten av biodiversitet.
36534_t.jpg

Ta en titt på knoppen

Det går att känna igen lövträd och buskar genom att studera bladknopparna på nära håll.
36533_t.jpg

Naturen reagerar på förändrat klimat

Det varmare klimatet resulterar inte bara i smältande glaciärer och stigande hav. Växter och djur sprider sig norrut och försvinner i söder. Bergsarter klättrar högre upp på sluttningarna. Vårtecknen kommer tidigare.
36515_t.jpg

Alger och annat skum(t) på ytan

Till de mest dramatiska fenomenen på vatten­ytan hör algblomningarna, som oftast orsakas av uppstigande cyanobakterier (blågrönalger). Vattenytan hyser också många andra organismer, partiklar och inte minst skum och slem.
36513_t.jpg

Naturen har egenvärde

Vi lever i en virtuell värld som lätt kan tas ifrån oss, säger konstnären och biologen Riggert Munsterhjelm. Han tror konsten kan göra människan uppmärksam på naturens egenvärde.
36510_t.jpg

Betydligt intressantare än sitt namn

Bakom det mindre tilltalande namnet slemsvampar gömmer sig en grupp organismer med spännande biologi, oanade skönhetsvärden och en hel del skrock och myter. I Finlands skogar finns över 200 arter av slemsvampar.
36507_t.jpg

Tornfalken kommer igen

För några år sedan häckade tornfalken ytterst fåtaligt i östra Nyland. Men på bara två år har de häckande parens antal ökat till 67. Orsaken är att några ornitologer flitigt hängt upp tornfalksholkar ute på åkrarna.
36502_t.jpg

Plitvice – pärlan i Kroatiens natur

Mitt i Kroatien finns en plats där man ständigt hör dånet av vattenfall som störtar ner från den ena turkosa skogssjön till den andra. Det är Plitvice nationalpark, som Finlands Naturs utsände besökte i april i år.
36497_t.jpg

Ny mask syrsätter havsbottnar

Marinbiologer har länge varnat för svåra ekologiska följder av introducerade arter i Östersjön. Men nu verkar en av nykomlingarna, havsborstmasken Marenzelleria, tvärtom ha en positiv effekt.
36463_t.jpg

Naturen reagerar på förändrat klimat

Också i Finland är klimatförändringen ett faktum. Det är klimatforskarna så gott som eniga om. Det syns nu också i floran och faunan i vårt land. Det visar ett ökande antal uppföljningsstudier.
36462_t.jpg

En rimfrostdag i december

December kan vara mörk och slaskig – men också gnistrande kall med rimfrost som täcker buskar och träd. Följ med Hans Hästbacka på hans vandring i det vita landskapet.
36466_t.jpg

Nya namn på gamla arter

Tidigare exkurrerade jag ofta med en äldre kollega. En vanlig kommentar från honom när vi hittade en spännande växt var: ”är det inte en (namnet på latin) – eller heter den inte så längre?”
36470_t.jpg

Familjeidyll hos hararna

Vuxna harar har vi alla sett någon gång. Men att ha en harmamma som diar sina ungar vid stugknuten kväll efter kväll hör nog till ovanligheterna.
36467_t.jpg

Utterliv

Att få se en utter i levande livet är inte alla förunnat. En vacker vårkväll mötte Christa Granroth sin första levande utter i Fiskars.
36464_t.jpg

Finlands rödlista under lupp

Finland gav som avslutning på biodiversitetsåret 2010 ut en uppdaterad version av den nationella rödlistan. Rödlistan bekräftade att vi trots goda föresatser inte lyckats stoppa minskningen av biodiversiteten.
36473_t.jpg

Galapagos - de orädda djurens öar

Solen har just nått över horisonten i öster och gummibåten ligger med aktern mot den vita sandstranden. Vi stiger ut i det grunda strandvattnet.
36484_t.jpg

Estland – eldorado för naturturisten

Vid det här laget bör Estland definitivt ha kunnat skaka av sig gångna decenniers skräckbilder av industriföroreningar, atomsopor och förfallna militäranläggningar.
36482_t.jpg

Höst bland flyttblock och stenar

Nordostlig vind, plus tolv grader, mulet med blå himmelsrevor i det framglidande molntäcket. Så ser höstdagen ut, där jag står på hemgården i Kalax.
36496_t.jpg

Miljödebatten förutsätter att kyrkan ser om sitt eget hus

Nytillträdda biskopen i Borgå stift, Björn Vikström, har en hel del järn i elden när det gäller miljöfrågor. Han har forskat i kristendomens förhållande till naturens bevarande och han har medverkat i ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt om miljö och hållbar utveckling vid Åbo Akademi. Han leder också Borgå stifts miljögrupp.
36493_t.jpg

Höstlig färgprakt i Abisko

Det rinnande vattnet slipar och formar. Vattenslipade klippor strax ovanför det höga Silverfallet i Björkliden.
36491_t.jpg

I fjällpiparens rike

Uppe på Tuolljehuhtputs sydöstra sluttning vilar vinden sällan. Som så ofta här i högfjällen kring Kilpisjärvi är det nordvästen som hämtar in kyla från det närbelägna Norra ishavet. En stund tidigare då jag stod nedanför Tuolljehuhtputs delvis snötäckta klippstup kom en skur med äkta snöslask drivande över fjället. Och nu skriver vi alltså den 17 juli…
36490_t.jpg

Svarta huggormar och fiskande snokar

Få människor förhåller sig likgiltigt till ormar. De flesta har någon form av ormskräck och vill helst att ormarna inte blir närgångna. Om man tar sig tid att studera dem närmare finner man att de trots allt är ganska spännande varelser som liksom andra organismer uppvisar en del intressanta anpassningar till sin miljö.
36486_t.jpg

Yrke: naturföretagare. Ett jobb i och med naturen!

Tänk dig att få jobba i och med naturen året om! Själv få bestämma över din arbetstid och jobba med det som är ditt stora intresse. Låter det som ett drömjobb? Då kanske naturföretagande är något för dig!
36485_t.jpg

Naturupplevelser på isen

Vid trettondag var sjöarna och havsvikarna täckta av glasklar kärnis. Förutsättningarna för givande skridskofärder på isarna var de bästa på flera år, och som en extra krydda gick det att studera livet i vattnet genom isen.