Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Efter fasankriget

Mellan noll och 30 000 blyhagel per 100 kvadratmeter. Det har Riggert Munsterhjelm kommit fram till i sin analys av jorden på den åker som skulle förse hans familj med giftfria och möjligast ekologiska grödor.

I västra Snappertuna i Raseborg pågick för några år sedan något som i folkmun fick namnet Fasan-kriget. Det gick klart över nyhetströskeln i hela Svenskfinland men verkar nu vara över. Det är tre år sedan Riggert och Catherine Munsterhjelm senast fick ta emot blyhagelskurar på sin mark från granngårdens fasan-skyttar. En ny jaktföretagare har tagit över på granngården och situationen har lugnat sig.

Annat var det under åren efter att familjen Munsterhjelm år 2009 flyttat in i den gamla bondgården som rågranne till gården, där fasaner, rapphöns och gräsänder föddes upp för att släppas ut som blivande jaktbyten för betalande jägare. Riggert och Catherine märkte snart att jägarna inte – och speciellt inte deras hagelskurar – höll sig på rätt sida om gränsen mellan lägenheterna. Det var mer regel än undantag att blyhagel kom inflygande i skogen närmast gränsen och vidare in på den åker där Catherine med möda hade anlagt en stor odling av rotfrukter och grönsaker. I den bördiga jorden växte grödorna bra utan konstgödsel eller kemiska bekämpningsmedel.
Men efter odlingssäsongen 2015 såg sig Catherine och Riggert tvungna att avsluta odlingen på åkern. De bedömde att jorden var så kontaminerad av bly från haglen att deras dröm om giftfri föda från egna odlingar inte kunde förverkligas. 

I år har deras observationer och misstankar långt bekräftats. Riggert beslöt att själv undersöka mängden blyhagel i marken, efter att han inte lyckats anlita någon utomstående instans för arbetet. Han tog sammanlagt 54 prov på en standardyta från det yttersta jordskiktet både på åkern och i skogen intill. Av 50 hittills genomgångna prov innehöll 34 blyhagel. 
– Resultaten bekräftar våra misstankar om att marken är svårast kontaminerad där vi såg att det oftast föll ner hagel, säger Riggert och pekar på provpunkterna i åkerkanten vid skogen på den karta han ritat över området.
Utgående från antal blyhagel per provyta har Riggert beräknat att haglens koncentration per ar (100 kvadratmeter) varierar från 0 till nästan 30 000. Här ingår inte hagel som sjunkit djupare ned i jorden
Också skogen har fått sin beskärda del. Här har Riggert märkt ut de trädstammar som tydligt bär spår av hagel från skyttar som regelvidrigt skjutit rakt in i skogen vid gränsen. De är sammanlagt närmare 30 i en skog som i övrigt långt är i naturtillstånd. 
Tidvis föll också hagel ned över Munsterhjelms gårdsplan och hustak. Både Riggert och Catherine blev träffade. Det hände också flera gånger att jägare från granngården stod vid rån och sköt mot fåglar som flytt in på Munsterhjelms område. Ofta gick jägarna över rån och uppenbarade sig plötsligt på Munsterhjelms gårdsplan. Hagelsvärmar flög också ut över den allmänna väg som går förbi gårdarna. Flera bybor och bilar blev träffade.
Riggert, Catherine och grannen Henrik Wikholm förde bok över alla skott de hörde under jaktsäsongen 2014–2015. De kunde sedan utgående från en vikt på 28 gram per hagel-patron beräkna att under de sammanlagt 13 år jakten pågått, hade en totalmängd på 11 000–40 000 kilogram bly spridits ut i naturen. Av denna mängd hade uppskattningsvis mellan 100 och 1 000 kilogram landat på Munsterhjelms mark. Om man utgår från den skottfrekvens jaktföretagaren uppgett till myndigheterna skulle mängden vara endast 3 700-4 700 kg.

Trots upprepade protester från Munsterhjelms och tiotals grannar vägrade granngårdens ägare och jaktföretagaren som hyrde gården att göra något åt missförhållandena. Ägaren skyllde på jaktföretagaren, som i sin tur skyllde på sina kunder eller beskyllde Munsterhjelms för att ljuga.
Munsterhjelm och grannarna polis-anmälde flera gånger de uppenbara brotten mot ett antal bestämmelser i jaktlagen, bland annat att det är förbjudet att skjuta mot boningshus eller jaga på mindre än 150 meters avstånd från bebodda hus. 
Enligt Riggert var den lokala polisen uppenbart ointresserad att ta sig an fallet, men en förundersökning gjordes i alla fall. Den omfattade märkligt nog endast två fall av misstänkta brott, ett jaktbrott och ett orsakande av fara, trots att Munsterhjelms anmält själva jaktverksamheten och lagt fram doku-mentation över att överträdelserna pågått kontinuerligt under ett antal år. Fallet gick till åtalsprövning, men åklagaren beslöt i mars i år att inga åtal väcks eftersom det inte gick att få fram vem som skjutit i de två fallen.
Raseborgs miljönämnd beslöt i juni 2014 att jaktföretagaren måste anhålla om miljötillstånd för sin verksamhet. Beslutet överklagades av jaktföretagaren, men 2016 kunde miljönämnden fatta beslut om starkt begränsande bestämmelser för jakten. Företagaren, som aldrig sökte om miljötillstånd, drog sig helt ur spelet.


Beslutet aktualiserar frågan om jakt av den här typen, som arrangeras kontinuerligt på ett begränsat område, borde jämställas med skjutbanor. För att få anlägga en skjutbana krävs miljötillstånd.
Från flera av landets cirka 800 skjutbanor finns analysresultat som visar på höjda blyhalter i mark och grundvatten. Det är ett resultat av att blyhaglen långsamt vittrar sönder och blyet läcker ut under lång tid. Som mest har halter på fyra kilogram bly per kvadratmeter uppmätts. 
Den blykontaminerade marken är koncentrerad till ett relativt litet område kring skjutbanorna, vilket kan göra det möjligt att restaurera den. I fallen med jakt på utsläppta uppfödda fåglar är haglen spridda över ett större område som knappast kan restaureras.
Riggert Munsterhjelm kommer att sammanställa sin dokumentation av blyhagelkontamineringen på sin mark till en rapport som myndigheterna får ta del av.
– Jag hoppas att vårt fall kan bidra
till att ett totalförbud mot blyhaltig jaktammunition småningom kan införas och till att lagstiftningen gällande kommersiell jakt i större skala förnyas.

Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2017
Kommentarer (0)
Spamfilter
Skriv siffran 6 med bokstäver:

Resultat för natur:

Bygg bo åt taggig vän

I augusti-september går de största igelkottshanarna i vinterdvala. Honorna och årets ungar gör det lite senare. Du kan enkelt hjälpa dem att klara vintern i din trädgård.

Stor skärgård, gamla skogar och lundar

Västra Nylands skärgård är vidsträckt och mångsidig. Hangö udds sandmarker har en speciell flora och insektsfauna. Lundar med hassel, ek och andra ädla lövträd finns på många håll. Inlandet bjuder på stora skogsområden och rikligt med sjöar och åar.

Närkontakt med vargfamiljen

Efter många och långa vandringar, tålmodigt väntande och smygande i kamouflagekläder fick naturfotografen Mats Bentmar vara med om oförglömliga möten med vargarna i Kölstareviret i mellersta Sverige på nära håll, ostörda. Följ med här på hans spännande vargmöten. Nu är denna vargfamilj utplånad i licensjakten – till sorg för fotografen och alla oss som gläds åt att uppleva vargarna levande.

Lövängar, sandrev och höga berg

Åbolands skärgård har inte utan orsak kallats för världens vackraste. Här finns oändliga möjligheter att paddlande eller seglande på egen hand utforska öar och stränder av alla slag. Naturtyperna varie­rar från kala kobbar och låga sandörar till höga berg, gamla skogar och artrika lövängar.

Bort med vresrosen

Vresrosen blommor och nypon är vacka, men dess förmåga att snabbt sprida sig på stränderna och konkurrera ut ursprungliga strandväxter gör den problematisk.

Låt skogsnaturen i din närhet frodas

Vägen till en rik natur i din närskog går via mossbelupna lågor på marken, ståtliga torrakor och ett stort inslag av lövträd.

Efter fasankriget

Mellan noll och 30 000 blyhagel per 100 kvadratmeter. Det har Riggert Munsterhjelm kommit fram till i sin analys av jorden på den åker som skulle förse hans familj med giftfria och möjligast ekologiska grödor.

Låt ängen ta över gräsmattan

Att hålla efter ogräs, att sprida mängder av gödsel och att klippa sin gräsmatta i tid och otid tar tid och kan bli svettigt och dyrt. Varför inte istället låta naturens mångfald ta över en del av gräsmattan?

När skogen försvinner

Då man låtit sin skog sköta sig själv i naturtillstånd är det tungt att se hur kalavverkningar i grannens skog påverkar träden och bäcken i den egna skogen.

Vårflodsfärd på Götälven

Årets höjdpunkt är för mig att varje vår åka på en längre paddeltur. Den här gången blir det ett återbesök på Götälven på gränsen mellan södra Norge och Sverige. En paddeltur på elva dagar med start i mitten av maj.

Sista chansen för Svartåns musslor

I Svartån lever Finlands sydligaste population av flodpärlmussla ännu segt kvar, men ingen föryngring har skett på många år. Nu ska musslorna få hjälp med att föröka sig.

Bakom galler

Runda små äppel eller ärter, kottar eller konstiga färgfläckar på bladen. De kallas galler och förorsakas av diverse insekter och andra småkryp som mat åt organismernas larvstadier.

Att paddla är nödvändigt

Om du vill uppleva skärgården, naturen och djurlivet från första parkett finns det inget som går upp mot en kajak. Du kan praktiskt taget ljudlöst paddla nästan var som helst bara det finns minst tio centimeter vatten.

Med vargen som granne

Det går att leva med vargen som granne. Men det innebär utmaningar för jägare med hund och för boskapsuppfödare. Det visar erfarenheter nu även i norra Tenala.

När klimatet kräver flyttning

”Assisterad migration är än så länge mer en idé än en praktisk åtgärd. Men idén kan bli verklighet inom ett decennium om vi inte får bukt med klimatförändringen.”

Myror ger mersmak

De håller sig med husdjur, sköter om sin drottning i vått och torrt, försvarar stacken mot inkräktare och använder mediciner mot sjukdomar. Myrorna är mycket mer än besvärliga småkryp som planlöst springer omkring på köksbordet.

Sandtagen har betydande naturvärden

”Sandtag är fula sår i landskapet som borde motarbetas i naturskyddets namn”. Den här allmänna uppfattning är dags att åtminstone delvis överge.

Snöleoparden exempel – djurparker bidrar till artskyddet

Idag fångar djurparkerna inte längre nya snöleoparder i naturen. Istället har parkerna lyckats få sina snöleoparder att föröka sig väl och djuren bidrar nu till ökad kunskap, som används vid studier och skydd av viltlevande snöleoparder.

Flyktingcentral för orangutanger

Genom konfiskering, socialisering och återintroducering försöker rehabiliteringscentret för orangutanger på Sumatra bevara de akut hotade djuren – ett projekt för att motarbeta för­lusten av biodiversitet.

Ta en titt på knoppen

Det går att känna igen lövträd och buskar genom att studera bladknopparna på nära håll.

Naturen reagerar på förändrat klimat

Det varmare klimatet resulterar inte bara i smältande glaciärer och stigande hav. Växter och djur sprider sig norrut och försvinner i söder. Bergsarter klättrar högre upp på sluttningarna. Vårtecknen kommer tidigare.

Alger och annat skum(t) på ytan

Till de mest dramatiska fenomenen på vatten­ytan hör algblomningarna, som oftast orsakas av uppstigande cyanobakterier (blågrönalger). Vattenytan hyser också många andra organismer, partiklar och inte minst skum och slem.

Naturen har egenvärde

Vi lever i en virtuell värld som lätt kan tas ifrån oss, säger konstnären och biologen Riggert Munsterhjelm. Han tror konsten kan göra människan uppmärksam på naturens egenvärde.

Betydligt intressantare än sitt namn

Bakom det mindre tilltalande namnet slemsvampar gömmer sig en grupp organismer med spännande biologi, oanade skönhetsvärden och en hel del skrock och myter. I Finlands skogar finns över 200 arter av slemsvampar.

Tornfalken kommer igen

För några år sedan häckade tornfalken ytterst fåtaligt i östra Nyland. Men på bara två år har de häckande parens antal ökat till 67. Orsaken är att några ornitologer flitigt hängt upp tornfalksholkar ute på åkrarna.

Plitvice – pärlan i Kroatiens natur

Mitt i Kroatien finns en plats där man ständigt hör dånet av vattenfall som störtar ner från den ena turkosa skogssjön till den andra. Det är Plitvice nationalpark, som Finlands Naturs utsände besökte i april i år.

Ny mask syrsätter havsbottnar

Marinbiologer har länge varnat för svåra ekologiska följder av introducerade arter i Östersjön. Men nu verkar en av nykomlingarna, havsborstmasken Marenzelleria, tvärtom ha en positiv effekt.

Naturen reagerar på förändrat klimat

Också i Finland är klimatförändringen ett faktum. Det är klimatforskarna så gott som eniga om. Det syns nu också i floran och faunan i vårt land. Det visar ett ökande antal uppföljningsstudier.

En rimfrostdag i december

December kan vara mörk och slaskig – men också gnistrande kall med rimfrost som täcker buskar och träd. Följ med Hans Hästbacka på hans vandring i det vita landskapet.

Nya namn på gamla arter

Tidigare exkurrerade jag ofta med en äldre kollega. En vanlig kommentar från honom när vi hittade en spännande växt var: ”är det inte en (namnet på latin) – eller heter den inte så längre?”

Familjeidyll hos hararna

Vuxna harar har vi alla sett någon gång. Men att ha en harmamma som diar sina ungar vid stugknuten kväll efter kväll hör nog till ovanligheterna.

Utterliv

Att få se en utter i levande livet är inte alla förunnat. En vacker vårkväll mötte Christa Granroth sin första levande utter i Fiskars.

Finlands rödlista under lupp

Finland gav som avslutning på biodiversitetsåret 2010 ut en uppdaterad version av den nationella rödlistan. Rödlistan bekräftade att vi trots goda föresatser inte lyckats stoppa minskningen av biodiversiteten.

Galapagos - de orädda djurens öar

Solen har just nått över horisonten i öster och gummibåten ligger med aktern mot den vita sandstranden. Vi stiger ut i det grunda strandvattnet.

Estland – eldorado för naturturisten

Vid det här laget bör Estland definitivt ha kunnat skaka av sig gångna decenniers skräckbilder av industriföroreningar, atomsopor och förfallna militäranläggningar.

Höst bland flyttblock och stenar

Nordostlig vind, plus tolv grader, mulet med blå himmelsrevor i det framglidande molntäcket. Så ser höstdagen ut, där jag står på hemgården i Kalax.

Miljödebatten förutsätter att kyrkan ser om sitt eget hus

Nytillträdda biskopen i Borgå stift, Björn Vikström, har en hel del järn i elden när det gäller miljöfrågor. Han har forskat i kristendomens förhållande till naturens bevarande och han har medverkat i ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt om miljö och hållbar utveckling vid Åbo Akademi. Han leder också Borgå stifts miljögrupp.

Höstlig färgprakt i Abisko

Det rinnande vattnet slipar och formar. Vattenslipade klippor strax ovanför det höga Silverfallet i Björkliden.

I fjällpiparens rike

Uppe på Tuolljehuhtputs sydöstra sluttning vilar vinden sällan. Som så ofta här i högfjällen kring Kilpisjärvi är det nordvästen som hämtar in kyla från det närbelägna Norra ishavet. En stund tidigare då jag stod nedanför Tuolljehuhtputs delvis snötäckta klippstup kom en skur med äkta snöslask drivande över fjället. Och nu skriver vi alltså den 17 juli…

Svarta huggormar och fiskande snokar

Få människor förhåller sig likgiltigt till ormar. De flesta har någon form av ormskräck och vill helst att ormarna inte blir närgångna. Om man tar sig tid att studera dem närmare finner man att de trots allt är ganska spännande varelser som liksom andra organismer uppvisar en del intressanta anpassningar till sin miljö.

Yrke: naturföretagare. Ett jobb i och med naturen!

Tänk dig att få jobba i och med naturen året om! Själv få bestämma över din arbetstid och jobba med det som är ditt stora intresse. Låter det som ett drömjobb? Då kanske naturföretagande är något för dig!

Naturupplevelser på isen

Vid trettondag var sjöarna och havsvikarna täckta av glasklar kärnis. Förutsättningarna för givande skridskofärder på isarna var de bästa på flera år, och som en extra krydda gick det att studera livet i vattnet genom isen.