– En kompost behöver inte ha inbyggd termometer och andra tekniska finesser för att fungera. En enkel konstruktion duger bra, naturen sköter resten om vi bara ser till att komposten inte blir för våt eller torr.
Det säger Eeva-Stiina Lönnemo, hemma i Salo. Kompostering hör till hennes favoritsysselsättningar. Hon har nu i 17 år använt en enkel fab-rikstillverkad kompost för nedbrytning av hushållsavfall. 
– Den har fungerat mycket väl och vi har varit så nöjda med den att vi döpt den till Onni!
På marknaden finns sedan länge ett stort antal kompostmodeller av olika märken och storlekar. Enligt Tessa Turtonen, tidigare ekorådgivare vid Marthaförbundet, är det inte alltid den dyraste modellen som är den bästa. Det lönar sig att ta del av resultaten från tester och utnyttja egna och bekantas erfarenheter.
– Man kan enkelt bygga sin egen kompost. Det viktiga är att den är välisolerad med till exempel styrox och att den är rätt dimensionerad för den mängd avfall man producerar, säger Lönnemo.

Komposten måste också vara så tät att råttor och andra gnagare inte kommer åt avfallet. I bottnen ska finnas lufthål för ventilationens skull. Gör man sin kompost själv kan man bygga den från scratch av bräder och fordra den invändigt med 5–6 centimeter tjock styrox. Det går också att utnyttja till exempel isolerade plasttunnor, kasserade kylskåp eller frysar. Freongaserna måste först avlägsnas ur kylanläggningar av sakkunniga innan man kan ta dem i bruk som kompostkärl.
Isoleringen är viktig för att mikroberna i en hushållskompost ska kunna vara verksamma under vinterhalvåret, liksom också kompostkärlets storlek i förhållande till mängden avfall. För lite avfall i en stor kompost kan leda till att komposten fryser, hur väl isolerad den än är. Eeva-Stiina Lönnemos kompost har ett inre lock som kan sänkas och höjas beroende på hur stor avfallsmängden är. En tumregel är att ett 200 liters kompostkärl är lämpligt för ett hushåll med fyra personer.
– En hög och smal kompost är bättre än en som är lägre och bred, säger Lönnemo. 
Man märker redan på hösten att komposten fungerar om den blir varm. Mikrobernas aktivitet kan få temperaturen att stiga upp till 70 grader inne i komposten även mitt i vintern. Det yttersta lagret kan frysa, men det isolerar ändå och håller kylan borta från de inre delarna av komposten där nedbrytningen kan fortgå.
Om komposten trots allt fryser allt igenom och nedbrytningen stannar upp gäller det att få igång den igen när vårsolen börjar värma.
– Det lönar sig att ha sin kompost placerad så att solen lyser på den så länge som möjligt. Man kan också ta av locket för att släppa in värmen, säger Tessa Turtonen. 
Hon tipsar om att man kan fylla en 1,5 liters PET-flaska med hett vatten, och låta den ligga i komposten tills vattnet svalnat. Proceduren kan med fördel upprepas några gånger. Ännu bättre är varm urin, som både tinar upp det frusna avfallet och ger det ett extra tillskott av kväve som gynnar nedbrytningen.
Lönnemo betonar att det är viktigt att hålla en optimal fuktighet i sin kompost för att den ska fungera. Fuktigheten reglerar man enklast med hjälp av strö, gjort av halm eller torv. Ströet suger i sig överlopps vatten ur kompostinnehållet. Man varvar kompostavfall med strö i lämpliga proportioner och rör om.
– En tumregel är att kompostmassan har rätt fuktighet om den avger bara några få vattendroppar då man kramar den i sin näve. Om det rinner vatten ur den är den för blöt och om den inte avger vatten alls är den för torr.
Hon säger att matrester av så olika typ som möjligt gynnar komposteringen. Under sommarhalv-året är det också bra att lägga till ogräs och annat trädgårdsavfall.
På våren är det dags att ta ut den nedersta delen av kompostmassan. Det går enklast om man har en kompost med en lucka nedtill genom vilken man kommer åt det material som legat längst underst i komposten och som nu är till hälften nedbrutet. 
Lönnemo brukar efterkompostera det halvt nedbrutna materialet genom att helt enkelt lagra det i en hög i sin trädgård. I det här skedet är matresterna så långt nedbrutna att de inte längre lockar råttor. För att den slutliga nedbrytningen ska fortgå optimalt är det bra att blanda en del trädgårdsavfall och ren mylla i kompostmaterialet. Man får räkna med totalt två år av kompost-ering innan matresterna förvandlats till högklassig, näringsrik mylla som är utmärkt att använda i odling.