Svart kol uppstår runtom i världen till stor del vid hushållens förbränning av trä och kol, i trafiken och inom industrin. Utsläpp av svart kol sker också då man på oljefälten bränner restgaser genom så kallad fackling. De största utsläppen äger rum i Asien, och en del av dem förs med luftströmmar ända till det arktiska området.
Sotpartiklarna värmer atmosfären eftersom kolet absorberar solvärme. Utsläppens uppvärmande effekt är störst i norr där de får isen och snön att smälta snabbare.
Klimatuppvärmningen i det arktiska området är över två gånger snabbare än i resten av världen. Uppskattningsvis en fjärdedel av klimatuppvärmningen i norr förorsakas av svart kol. Omkring en tredjedel av den uppvärmning det svarta kolet står för i norr beror på de arktiska ländernas egna utsläpp.

Nu undersöks det svarta kolet på olika håll i världen.
– Uppskattningarna av hur stora utsläppen är och hur de sprids är ännu osäkra, berättar specialforskare Kaarle Kupiainen (bilden) vid Finlands miljöcentral, SYKE.
Han arbetar i en forskargrupp där man bland annat gör bedömningar av utsläppen av svart kol. I Finland är utsläppskällorna speciellt trafiken och arbetsmaskiner som används exempelvis inom byggnadssektorn och jordbruket.
– Vi gör upp scenarier för hur utsläppen i Finland kan komma att utvecklas. Beräkningarna grundar sig bland annat på antaganden om hur trafikvolymerna och energianvändningen kommer att utvecklas i framtiden. Beräkningarna görs med hjälp av en så kallad FRES-modell som utvecklats vid SYKE.
En annan betydande utsläppskälla i Finland är småskalig vedeldning i hushållen. 
– Mängden ved som bränns upp varierar från år till år beroende på uppvärmningsbehovet. Enlig de senaste uppgifterna ser det ut som om användningen inte just har ökat under de senaste åtta åren, berättar Kupiainen.
Även vedeldade bastur ger upphov till utsläpp. Vid Östra Finlands universitet pågår ett projekt, inom vilket man jämför utsläppen från olika bastuugnar och deras hälsoeffekter.
– Som samarbetspartner har jag fått bada i projektets bastu, som är inrymd i en container, säger Kupiainen med ett skratt.
– I våra egna utsläppsuppskattningar använder vi oss av utsläppskoefficienter som tagits fram utgående från mätningar av utsläppen från bastuugnar.
Intresset för det arktiska området ökar hela tiden. Forskargruppen vid SYKE deltar i ett projekt som undersöker hur den ökande ekonomiska aktiviteten i Eurasiens arktiska område påverkar det arktiska klimatet. Inom projektet, som leds av Meteorologiska institutet, analyseras de olika utsläppskällornas relativa andelar. Man gör också prognoser för hur situationen 50 år framåt i tiden kan se ut. SYKE gör modeller för hur utsläppskällornas geografiska läge utvecklas och hur utsläppen varierar tidsmässigt.
– Vi använder oss till exempel av den internationella energiorganisationens uppgifter om områdets energisystem. Vi samlar också in information om hur marken används, berättar Kaarle Kupiainen.
– För att bedöma facklingsutsläppens omfattning placerar vi oljeraffinaderierna och oljeborrningsområdena på kartan. Sedan samlade vi ihop observationer av facklingen från de färskaste satellitbilderna, där man ser ljusskenet från facklorna. Utsläppens storlek uppskattades i samarbete med det internationella institutet för tillämpad systemanalys IIASA.
Motsvarande analyser görs för alla de olika utsläppskällorna. Här används till exempel uppgifter om vägnät och trafikmängder.
– Den information vi tagit fram används som data i modellerna för hur atmosfärens uppvärmning utvecklas.

Det finns redan teknik med vilken man kan minska utsläppen av svart kol från trafiken och industrin. Om den här tekniken togs i bruk världen över skulle det svarta kolets uppvärmningseffekt kunna minskas med 10–15 procent fram till år 2050. Det här motsvarar 0,25 grader. 
Samma utsläpp där svart kol ingår innehåller också andra partiklar, såsom svavelföreningar som har en nedkylande effekt på klimatet. Detta måste beaktas då effekterna av det svarta kolet beräknas.
– Utsläppen av svart kol måste begränsas också för att de har negativa effekter på hälsan, såsom hjärt- och lungsjukdomar, säger Kaarle Kupiainen.
– När det gäller klimatuppvärmnigen är det på lång sikt  ändå viktigast att minska koldioxidutsläppen, eftersom dessa är den viktigaste orsaken till uppvärmningen.

Källa:
Mikael Hildén, Kaarle Kupiainen & Martin Forsius
Mustan hiilen päästöjä vähentämällä jarrutetaan arktista lämpenemistä
SYKE Policy Brief 6.11.2017, Suomen ympäristökeskus