Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.
65308.jpg

Bygg bo åt taggig vän

I augusti-september går de största igelkottshanarna i vinterdvala. Honorna och årets ungar gör det lite senare. Du kan enkelt hjälpa dem att klara vintern i din trädgård.

Undersökningar har visat att igelkottarna helst själva bygger sina bon. De använder framförallt torra grässtrån, löv och kvistar för att konstruera en håla som är tillräckligt torr och varm för att de ska överleva vintern.
Du kan hjälpa igelkottarna genom att inte städa alltför pedantiskt i din trädgård inför vintern. Lämna kvar högar av löv och gräs på skyddade ställen, gärna invid husväggar. Beskär du lövträd och buskar kan du samla kvistarna i högar som blir potentiella vinterbon för igelkottarna.
 

Du kan dessutom underlätta igelkottens övervintring genom att snickra bon som placeras ut på en skyddad och torr plats. Anni Rautio, som doktorerat på igelkottarnas ekologi i östra Finland, rekommenderar att boet placeras på platser där mänskor rör sig så litet som möjlig, gärna i en skogskant. Hennes studier av igelkottarnas rörelser visade att de oftast söker sig till lugna platser i skogen där de bygger sina höst- och vinterbon.
Det finns ett antal olika modeller och rekommendationer på nätet för hur ett igelkottsbo ska vara konstruerat. Här följer en beskrivning som främst följer de råd och anvisningar som finns på den finska nätsajten siilikiikarissa.fi.
Det bästa materialet för ett igelkottsbo är ohyvlade omålade bräder, som gärna får vara gamla. Använder man färska bräder kan man minska den speciella lukt de avger genom att pensla dem med lervälling. Man kan förlänga livstiden för boet genom att måla det utvändigt med rödmylla.


Faner rekommenderas inte som material i väggarna eftersom den är så lufttät att det finns risk för mögelbildning. Vattenfast faner kan dock användas som takmaterial. Använder man bräder som tak är det bra att täcka dem med takfilt.
Boet har formen av en rektangulär låda med de inre måtten minst 40 x 40 centimeter. Takhöjden ska också vara minst 40 centimeter och taket får vara sluttande för att regnvattnet ska rinna av. Taket bör vara avtagbart för att man ska komma åt att lägga in bomaterial inför vintern och städa på våren.
I nedre kanten på en av väggarna bör det finnas ett hål som förses med en ingångstunnel med en diameter på 10–12 centimeter. Tunneln förhindrar katter, mårdhundar, rävar och andra rovdjur att komma åt igelkotten i boet. Den ger också ett visst vindskydd. Ingångstunneln kan vara ett plaströr eller en konstruktion av bräder. 
En viktig detalj är ventilationen. Man kan antingen borra ventilationshål i väggarnas övre kant eller lämna en ventilationsspringa mellan väggen och det överskjutande taket. 
Det rekommenderas inte att sätta in ett golv i igelkottsboet. Igelkottens urinerar flera gånger under vintern och ett golv samlar upp urinen som igelkotten i värsta fall kan frysa fast i. Urinen bör fritt få rinna ner i marken under boet genom ett tunt lager torv och grus som man placerar boet på. Boet bör fyllas med torra grässtrån och löv, som igelkotten själv inreder sin sovplats med. Man kan dessutom lägga lite löv utanför boet som igelkotten själv vid behov kan släpa in.

På våren efter att igelkotten flyttat ut är det viktigt att städa bort det gamla bomaterialet. Det innehåller sannolikt parasiter och det är därför viktigt att använda handskar då man avlägsnar bomaterialet. Ett andningsskydd kan också vara på sin plats, speciellt om skogssorkar huserat i boet. Då finns en viss risk att drabbas av sorkfeber som sprids med damm.

Igelkotten 
under vintern

-lever på underhudsfett
-kan förlora upp till 20–30 procent av sin kroppsvikt
-kroppstemperaturen sjunker till 4 grader
-kan hålla andan upp till 2,5 timmar, tar efter det flera korta andetag
-vaknar tidvis för att urinera

Olika typer av bon

Enligt Anni Rautios doktorsavhandling vid Östra Finlands universitet vistades igelkottarna i Joensuu 85 procent av tiden varje år i ett bo. Avhandlingen visade att igelkotten har fyra olika typer av bon. Förutom övervintringsboet har honorna ett bo där de föder upp ungarna och båda könen ett bo där de vistas dagtid. Det finns ytterligare en fjärde typ av bo som igelkottarna utnyttjar då de förbereder sig inför vinterdvalan.
Igelkottarna byter ofta bo. I Anni Rautios studie utnyttjade hanarna i medeltal 24 och honorna 17 olika bon under sin aktiva tid. Typiskt var att igelkottarna till vintern sökte sig bort från de områden där de vistats under sommaren. Under sin aktiva tid rörde sig hanarna i medeltal på ett 100 hektar stort område, medan honorna nöjde sig med 55 hektar.
Bomaterialet var i de flesta fall löv, grässtrån och kvistar. Ju mer löv- och rishögar det finns i en trädgård desto mer sannolikt är det att en igelkott bygger sig ett bo där.

 

Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/3018
Kommentarer (0)
Spamfilter
Skriv siffran 8 med bokstäver:

Resultat för natur:

65308_t.jpg

Bygg bo åt taggig vän

I augusti-september går de största igelkottshanarna i vinterdvala. Honorna och årets ungar gör det lite senare. Du kan enkelt hjälpa dem att klara vintern i din trädgård.
65301_t.jpg

Stor skärgård, gamla skogar och lundar

Västra Nylands skärgård är vidsträckt och mångsidig. Hangö udds sandmarker har en speciell flora och insektsfauna. Lundar med hassel, ek och andra ädla lövträd finns på många håll. Inlandet bjuder på stora skogsområden och rikligt med sjöar och åar.
64359_t.jpg

Närkontakt med vargfamiljen

Efter många och långa vandringar, tålmodigt väntande och smygande i kamouflagekläder fick naturfotografen Mats Bentmar vara med om oförglömliga möten med vargarna i Kölstareviret i mellersta Sverige på nära håll, ostörda. Följ med här på hans spännande vargmöten. Nu är denna vargfamilj utplånad i licensjakten – till sorg för fotografen och alla oss som gläds åt att uppleva vargarna levande.
64389_t.jpg

Lövängar, sandrev och höga berg

Åbolands skärgård har inte utan orsak kallats för världens vackraste. Här finns oändliga möjligheter att paddlande eller seglande på egen hand utforska öar och stränder av alla slag. Naturtyperna varie­rar från kala kobbar och låga sandörar till höga berg, gamla skogar och artrika lövängar.
64376_t.jpg

Bort med vresrosen

Vresrosen blommor och nypon är vacka, men dess förmåga att snabbt sprida sig på stränderna och konkurrera ut ursprungliga strandväxter gör den problematisk.
61364_t.jpg

Låt skogsnaturen i din närhet frodas

Vägen till en rik natur i din närskog går via mossbelupna lågor på marken, ståtliga torrakor och ett stort inslag av lövträd.
61400_t.jpg

Efter fasankriget

Mellan noll och 30 000 blyhagel per 100 kvadratmeter. Det har Riggert Munsterhjelm kommit fram till i sin analys av jorden på den åker som skulle förse hans familj med giftfria och möjligast ekologiska grödor.
58826_t.jpg

Låt ängen ta över gräsmattan

Att hålla efter ogräs, att sprida mängder av gödsel och att klippa sin gräsmatta i tid och otid tar tid och kan bli svettigt och dyrt. Varför inte istället låta naturens mångfald ta över en del av gräsmattan?
57098_t.jpg

När skogen försvinner

Då man låtit sin skog sköta sig själv i naturtillstånd är det tungt att se hur kalavverkningar i grannens skog påverkar träden och bäcken i den egna skogen.
57000_t.jpg

Vårflodsfärd på Götälven

Årets höjdpunkt är för mig att varje vår åka på en längre paddeltur. Den här gången blir det ett återbesök på Görälven på gränsen mellan södra Norge och Sverige. En paddeltur på elva dagar med start i mitten av maj.
55238_t.jpg

Sista chansen för Svartåns musslor

I Svartån lever Finlands sydligaste population av flodpärlmussla ännu segt kvar, men ingen föryngring har skett på många år. Nu ska musslorna få hjälp med att föröka sig.
51294_t.jpg

Bakom galler

Runda små äppel eller ärter, kottar eller konstiga färgfläckar på bladen. De kallas galler och förorsakas av diverse insekter och andra småkryp som mat åt organismernas larvstadier.
51293_t.jpg

Att paddla är nödvändigt

Om du vill uppleva skärgården, naturen och djurlivet från första parkett finns det inget som går upp mot en kajak. Du kan praktiskt taget ljudlöst paddla nästan var som helst bara det finns minst tio centimeter vatten.
47046_t.jpg

Med vargen som granne

Det går att leva med vargen som granne. Men det innebär utmaningar för jägare med hund och för boskapsuppfödare. Det visar erfarenheter nu även i norra Tenala.
45566_t.jpg

När klimatet kräver flyttning

”Assisterad migration är än så länge mer en idé än en praktisk åtgärd. Men idén kan bli verklighet inom ett decennium om vi inte får bukt med klimatförändringen.”
44127_t.jpg

Myror ger mersmak

De håller sig med husdjur, sköter om sin drottning i vått och torrt, försvarar stacken mot inkräktare och använder mediciner mot sjukdomar. Myrorna är mycket mer än besvärliga småkryp som planlöst springer omkring på köksbordet.
42472_t.jpg

Sandtagen har betydande naturvärden

”Sandtag är fula sår i landskapet som borde motarbetas i naturskyddets namn”. Den här allmänna uppfattning är dags att åtminstone delvis överge.
42470_t.jpg

Snöleoparden exempel – djurparker bidrar till artskyddet

Idag fångar djurparkerna inte längre nya snöleoparder i naturen. Istället har parkerna lyckats få sina snöleoparder att föröka sig väl och djuren bidrar nu till ökad kunskap, som används vid studier och skydd av viltlevande snöleoparder.
42461_t.jpg

Flyktingcentral för orangutanger

Genom konfiskering, socialisering och återintroducering försöker rehabiliteringscentret för orangutanger på Sumatra bevara de akut hotade djuren – ett projekt för att motarbeta för­lusten av biodiversitet.
36534_t.jpg

Ta en titt på knoppen

Det går att känna igen lövträd och buskar genom att studera bladknopparna på nära håll.
36533_t.jpg

Naturen reagerar på förändrat klimat

Det varmare klimatet resulterar inte bara i smältande glaciärer och stigande hav. Växter och djur sprider sig norrut och försvinner i söder. Bergsarter klättrar högre upp på sluttningarna. Vårtecknen kommer tidigare.
36515_t.jpg

Alger och annat skum(t) på ytan

Till de mest dramatiska fenomenen på vatten­ytan hör algblomningarna, som oftast orsakas av uppstigande cyanobakterier (blågrönalger). Vattenytan hyser också många andra organismer, partiklar och inte minst skum och slem.
36513_t.jpg

Naturen har egenvärde

Vi lever i en virtuell värld som lätt kan tas ifrån oss, säger konstnären och biologen Riggert Munsterhjelm. Han tror konsten kan göra människan uppmärksam på naturens egenvärde.
36510_t.jpg

Betydligt intressantare än sitt namn

Bakom det mindre tilltalande namnet slemsvampar gömmer sig en grupp organismer med spännande biologi, oanade skönhetsvärden och en hel del skrock och myter. I Finlands skogar finns över 200 arter av slemsvampar.
36507_t.jpg

Tornfalken kommer igen

För några år sedan häckade tornfalken ytterst fåtaligt i östra Nyland. Men på bara två år har de häckande parens antal ökat till 67. Orsaken är att några ornitologer flitigt hängt upp tornfalksholkar ute på åkrarna.
36502_t.jpg

Plitvice – pärlan i Kroatiens natur

Mitt i Kroatien finns en plats där man ständigt hör dånet av vattenfall som störtar ner från den ena turkosa skogssjön till den andra. Det är Plitvice nationalpark, som Finlands Naturs utsände besökte i april i år.
36497_t.jpg

Ny mask syrsätter havsbottnar

Marinbiologer har länge varnat för svåra ekologiska följder av introducerade arter i Östersjön. Men nu verkar en av nykomlingarna, havsborstmasken Marenzelleria, tvärtom ha en positiv effekt.
36463_t.jpg

Naturen reagerar på förändrat klimat

Också i Finland är klimatförändringen ett faktum. Det är klimatforskarna så gott som eniga om. Det syns nu också i floran och faunan i vårt land. Det visar ett ökande antal uppföljningsstudier.
36462_t.jpg

En rimfrostdag i december

December kan vara mörk och slaskig – men också gnistrande kall med rimfrost som täcker buskar och träd. Följ med Hans Hästbacka på hans vandring i det vita landskapet.
36466_t.jpg

Nya namn på gamla arter

Tidigare exkurrerade jag ofta med en äldre kollega. En vanlig kommentar från honom när vi hittade en spännande växt var: ”är det inte en (namnet på latin) – eller heter den inte så längre?”
36470_t.jpg

Familjeidyll hos hararna

Vuxna harar har vi alla sett någon gång. Men att ha en harmamma som diar sina ungar vid stugknuten kväll efter kväll hör nog till ovanligheterna.
36467_t.jpg

Utterliv

Att få se en utter i levande livet är inte alla förunnat. En vacker vårkväll mötte Christa Granroth sin första levande utter i Fiskars.
36464_t.jpg

Finlands rödlista under lupp

Finland gav som avslutning på biodiversitetsåret 2010 ut en uppdaterad version av den nationella rödlistan. Rödlistan bekräftade att vi trots goda föresatser inte lyckats stoppa minskningen av biodiversiteten.
36473_t.jpg

Galapagos - de orädda djurens öar

Solen har just nått över horisonten i öster och gummibåten ligger med aktern mot den vita sandstranden. Vi stiger ut i det grunda strandvattnet.
36484_t.jpg

Estland – eldorado för naturturisten

Vid det här laget bör Estland definitivt ha kunnat skaka av sig gångna decenniers skräckbilder av industriföroreningar, atomsopor och förfallna militäranläggningar.
36482_t.jpg

Höst bland flyttblock och stenar

Nordostlig vind, plus tolv grader, mulet med blå himmelsrevor i det framglidande molntäcket. Så ser höstdagen ut, där jag står på hemgården i Kalax.
36496_t.jpg

Miljödebatten förutsätter att kyrkan ser om sitt eget hus

Nytillträdda biskopen i Borgå stift, Björn Vikström, har en hel del järn i elden när det gäller miljöfrågor. Han har forskat i kristendomens förhållande till naturens bevarande och han har medverkat i ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt om miljö och hållbar utveckling vid Åbo Akademi. Han leder också Borgå stifts miljögrupp.
36493_t.jpg

Höstlig färgprakt i Abisko

Det rinnande vattnet slipar och formar. Vattenslipade klippor strax ovanför det höga Silverfallet i Björkliden.
36491_t.jpg

I fjällpiparens rike

Uppe på Tuolljehuhtputs sydöstra sluttning vilar vinden sällan. Som så ofta här i högfjällen kring Kilpisjärvi är det nordvästen som hämtar in kyla från det närbelägna Norra ishavet. En stund tidigare då jag stod nedanför Tuolljehuhtputs delvis snötäckta klippstup kom en skur med äkta snöslask drivande över fjället. Och nu skriver vi alltså den 17 juli…
36490_t.jpg

Svarta huggormar och fiskande snokar

Få människor förhåller sig likgiltigt till ormar. De flesta har någon form av ormskräck och vill helst att ormarna inte blir närgångna. Om man tar sig tid att studera dem närmare finner man att de trots allt är ganska spännande varelser som liksom andra organismer uppvisar en del intressanta anpassningar till sin miljö.
36486_t.jpg

Yrke: naturföretagare. Ett jobb i och med naturen!

Tänk dig att få jobba i och med naturen året om! Själv få bestämma över din arbetstid och jobba med det som är ditt stora intresse. Låter det som ett drömjobb? Då kanske naturföretagande är något för dig!
36485_t.jpg

Naturupplevelser på isen

Vid trettondag var sjöarna och havsvikarna täckta av glasklar kärnis. Förutsättningarna för givande skridskofärder på isarna var de bästa på flera år, och som en extra krydda gick det att studera livet i vattnet genom isen.