Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.
 

Raesultat för skogar

65301_t.jpg

Stor skärgård, gamla skogar och lundar

Västra Nylands skärgård är vidsträckt och mångsidig. Hangö udds sandmarker har en speciell flora och insektsfauna. Lundar med hassel, ek och andra ädla lövträd finns på många håll. Inlandet bjuder på stora skogsområden och rikligt med sjöar och åar.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2018
64331_t.jpg

Avverka träd – ha skogen kvar

”Det kalhyggesfria skogsbruket har en enorm potential. Nyttan för landskapet och skogsnaturen är obestridlig och dessutom gynnas markägaren ekonomiskt. Det är bara en tidsfråga innan det kalhyggesfria skogsbruket ökar kraftigt i popularitet.”
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2018
61364_t.jpg

Låt skogsnaturen i din närhet frodas

Vägen till en rik natur i din närskog går via mossbelupna lågor på marken, ståtliga torrakor och ett stort inslag av lövträd.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2017
57098_t.jpg

När skogen försvinner

Då man låtit sin skog sköta sig själv i naturtillstånd är det tungt att se hur kalavverkningar i grannens skog påverkar träden och bäcken i den egna skogen.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 1/2017
47039_t.jpg

Ge oss skog vi kan bruka

Du kan visa ett foto av ditt ärvda, idag söndersuttna matsalsmöblemang och en duktig restauratör kan fixa till det. Men är det ett träd eller en skog som huggits ned hjälper inga foton.
Henrika Mercadante, Finlands Natur nr 4/2015
47034_t.jpg

Drömmen om en grön mur

Det har gått tio år sedan initiativet The Great Green Wall lanserades. Ett initiativ med syfte att stoppa ökenspridning i Sahara och Sahel och som dessutom ska förbättra levnadsvillkoren för miljoner människor.
Lina Laurent, Finlands Natur nr 4/2015
42461_t.jpg

Flyktingcentral för orangutanger

Genom konfiskering, socialisering och återintroducering försöker rehabiliteringscentret för orangutanger på Sumatra bevara de akut hotade djuren – ett projekt för att motarbeta för­lusten av biodiversitet.
Tobias Pettersson, Finlands Natur 1/2015
36539_t.jpg

Markägare dikterar fredningar

NTM-centralen i södra Österbotten har godkänt markägarkrav på att få jaga, fälla träd och muddra på naturskyddsområden. Har syftet med naturskyddet glömts bort?
Bernt Nordman & Magnus Östman. Finlands Natur 3/2014.
36535_t.jpg

FSC-skogscertifiering: Åland går före

I maj blev Ålands skogsvårdsförening som första skogsvårdsförening i Finland medlem i Finlands FSC-förening. Det är ett steg mot ökad naturhänsyn inom skogsbruket.
Magnus Östman. Finlands Natur 2/2014.
36521_t.jpg

Tillsammans är vi starka

– Det är bra att vi har olika miljöorganisationer med god sam­arbetskultur. Då vi har olika arbetsmetoder men jobbar med samma målsättningar får vi mer till stånd, säger Panu Kunttu, från WWF.
Magnus Östman. Finlands Natur 3/2013.
36526_t.jpg

Hög tid att agera för skogarna

En levande regnskog eller mat på bordet? Det här är ett val många människor i tredje världen står inför. Utfallet är klart. Globalt värdefulla skogar röjs för att ge utrymme för jordbruk.
Jessica Suni. Finlands Natur 3/2013.
36512_t.jpg

Fångad dimma bevattnar hotad skog

Byborna i ökenlandskapet Atiquipa på Perus västkust har kullarna, havet och dimman att tacka för sin växtlighet. Inom ett finländskt biståndsprojekt jobbar byborna för att plantera mer skog på de karga kullarna.
Luzilla Backa. Finlands Natur 1/2013.
36504_t.jpg

Åsmarker behöver skötsel

Backtimjan, kattfot, mosippa och ett stort antal hotade insekter är beroende av solexponerade bara ytor på torra sandmarker. Sådana kunde lätt skapas och upprätthållas även i ekonomiskogar.
Text: Magnus Östman. Finlands Natur 4/2012.

Skogscertifiering: Enighet om ny FSC-standard

En bra kompromiss, som ingendera parten är nöjd med. Så karaktäriserade Keijo Savola förslaget till ny FSC-standard, som den 8 oktober godkändes av Finlands FSC-arbetsgrupp.
Text: Bernt Nordman. Finlands Natur 5/2010.
36477_t.jpg

Finland gynnar skogsbruket framom klimatåtgärder

Köpenhamnkonferensen lämnade en bitter eftersmak när det gäller Finlands försök att sopa sågspånen av åratal av kalhyggen under mattan. Genom att räkna världens skogar som ”kolsänkor” kunde många länder, speciellt de rika, billigt köpa utsläppsrätter av länder med stora mängder skog. Men det är högst osäkert om den finländska ekonomiskogen i praktiken fungerar som kolsänka.
Text: Vivi Bolin. Finlands Natur 2/2010.