Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Ljus som förorenar

Konstljus som sprids okontrollerat i höstmörkret är en miljö-olägenhet som uppmärksammas allt mer även i Finland. Det finns forskning som visar att både mänskor och djur kan ta skada av ljusförorening, speciellt om den naturliga dygnsrytmen blir störd. Men normer och gränsvärden för ljusförorening saknas helt i finländsk lagstiftning.

I Wattkast i Pargas har ett fall av ströljus från ett växthus väckt mycket uppmärksamhet under det senaste året. Växthusägaren har följt villkoren i sitt bygglov och avskärmat ströljuset från belysningen med hjälp av gardiner längs väggarna. Ströljuset genom taket är däremot bara delvis avskärmat, och stadens byggnadstillsyn och växthusodlaren har fört en dragkamp om huruvida den nuvarande avskärmningen är tillräcklig. 
Till saken hör att byns invånare inte motsatt sig den extra belysningen – tvärtom samlade man i våras in underskrifter av bybor som försäkrar att de inte störs av ljuset. Men en familj med ett vinterbonat fritidshus vände sig till Pargas stad med en förfrågan om det går att göra något åt växthusets ljusläckage som familjen upplever som störande. Det ledde till krav från stadens byggnadstillsyn på bättre ljusisolering, som skulle motsvara det som förutsattes i bygg-lovet. Det gick inte odlaren med på utan han besvärade sig till Åbo förvaltningsdomstol. I ett senare skede återtog ändå fritidshusägaren sitt skriftliga klagomål till kommunen och för närvarande ser det ut som om ljusläckaget från växthustaket inte kommer att begränsas.
Sture Österman, miljövårdschef i Pargas, har förståelse för att ljusförorening kan upplevas som ett verkligt problem av den som drabbas. 
– I fallet i Wattkast ligger det aktuella fritidshuset på ett berg betydligt högre upp än byn i övrigt. Fritidshuset är därmed mer utsatt för ljus som strömmar ut via växthustaket och reflekteras via molnen än de hus som ligger närmare växthuset.

 

Österman efterlyser lagstiftning med regler och gränser för ljusförorening.
– Det skulle absolut behövas både inom den kommunala planläggningen och miljötillsynen. Vi har gränsvärden för buller, luft- och vattenförorening, men ingenting motsvarande för ljusförorening, konstaterar Österman.
Det enda lagrum man nu kan hänvisa till är lagen om vissa grannelagsförhållanden från 1920. Här stadgas att en byggnad inte får användas så att grannarna orsakas oskäligt besvär av bland annat ljus. Detta lämnar utrymme för en mängd olika tolkningar.
I Svenskfinland är Sydösterbotten speciellt känt för sina omfattande växthusodlingar. Vid Västkustens miljöenhet berättar miljö- och hälsoskyddschef Harriet Perus-Marander att man beslutat att kräva miljö-tillstånd för nya växthus om det finns skäl att tro att ströljuset kan förorsaka sanitära olägenheter.
– Efter det har växthusodlarna har gått in för att begränsa ljusföroreningen med gardiner, säger hon.

 

Ljusförorening är framförallt ett urbant fenomen. På satellit-bilder av jorden tagna om natten syns befolkningscentra tydligt ut i rymden. Från marknivå ser himlen självlysande ut (sky glow) ovanför städer och från storstäderna kan ljusföroreningen sträcka sig 100 kilometer ut över den omgivande landsbygden.
Det finns en del studier som visar att mänskan inte är så okänslig för konstgjort ljus som man kanske tror. Ljusförorening, speciellt då den förorsakar störd naturlig dygnsrytm, misstänks vara en delorsak till så olika hälso-problem som sömnlöshet, depression, övervikt, hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och Parkinsons sjukdom. Flera oberoende undersökningar har visat att kvinnor som arbetar i nattskifte i konstgjord belysningen löper större risk att insjukna i bröstcancer än kvinnor som arbetar dagtid. Det här sambandet finns kvar även då man beaktar andra kända cancerorsaker. Dessa förklarar bara kring hälften av sjukdomsfallen.

 

Hittills är det främst astronomiska föreningar, såsom URSA här i Finland, som lyft fram behovet att skydda områden från konstgjort ljus. Organisationen International Dark-Sky Association (IDA) har ett program för certi-fiering av områden som skyddas
mot ljusförorening (Dark Sky Places). I slutet av 2014 fanns 42 sådana mörka platser fördelade på nio länder. Många av dem är nationalparker.
Ute i världen finns exempel på hur forskning, undervisning och ”astronomisk turism” ansetts vara så viktiga, även ekonomiskt, att ljusspridning mot himlen förbjudits i lag. Det här gäller bland annat i USA-delstaten Arizona, där många viktiga astronomiska observatorier är belägna. I Italien är reklamljus som riktas upp mot himlen förbjudna enligt lag i hälften av landets provinser.
I Finland har vi inte kommit så långt, även om miljöskydds-lagen från 2014 nämner strålning och ljus förorsakad av mänskan
nämns som en potentiell förorening av miljö. Vid två tillfällen har riksdagsledamöter riktat skriftliga spörsmål till miljöministrar (Jan-Erik Enestam och Paula Lehtomäki) där bristerna i lagstiftningen gällande ljusförorening påtalats. Spörsmålen har inte lett till vidare åtgärder. 
I regeringsprogrammet år 2011 ingick en skrivelse om att regeringen skulle utreda behovet av att utveckla ett regelverk för att minska ljusföroreningen. Resultatet av detta var en rapport från Finlands miljöcentral 2014. Den visar på ett uppenbart behov att bättre beakta och minska de hälso- och miljörisker konstgjort ljus nattetid medför.

Skadar insekter och fåglar

Nattaktiva insekter av flera tusen arter bara i Finland dras oemotståndligt mot ljuskällor såsom gårdslampor, vägbelysning och upplysta fönster. Många arter är kortlivade och hinner inte söka näring, para sig eller lägga ägg om de kretsar kring ljuskällor eller blir passivt sittande bredvid dessa natt efter natt. Det konstgjorda ljusets inverkan på insektpopulationer antas vara betydande; enligt en uppskattning gjord i Kiel i Tyskland dödar stadens ljus tre miljoner insekter varje natt.

Enligt en uppskattning från 2004 förorsakar fyrar och strålkastare riktade mot himlen kring 10 000 flyttfåglars död i Finland varje år. Detta kan jämföras med att mängden fåglar som dör i kollisioner med vindkraftverk uppskattas till någon procent av detta, medan till exempel trafiken beräknas döda flera miljoner fåglar årligen. 


 

 

Magnus Östman, Finlands Natur 3/2015
Kommentarer (0)
Skriv siffran 9 med bokstäver:

Resultat för trafik

God stadsplanering minskar bilberoendet

Alla yrkesgrupper behöver verktyg, också stadsplanerarna. I Finland heter ett av verktygen BEMINE - en rapport där forskare i samarbete med tjänstemän synat statistiken med målet att göra planeringen av städerna mer hållbar och inkluderande i framtiden.
Marcus Floman, Finlands Natur nr 4/2019

Från broccoli till biobränsle

Biogas som alternativt, miljövänligt drivmedel i bilar är starkt på kommande. Anläggningarna där gasen framställs ur organiskt avfall blir allt fler, liksom också tankstationerna där gasbilarna kan fylla sina tankar.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2019

Elbilar: batterierna inga stora miljöbovar

En ny studie visar att elbilarnas koldioxidutsläpp är klart mindre än dieselbilarnas, även då energiåtgången vid batteritillverkningen beaktas.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2017

Ljus som förorenar

Konstljus som sprids okontrollerat i höstmörkret är en miljö-olägenhet som uppmärksammas allt mer även i Finland. Det finns forskning som visar att både mänskor och djur kan ta skada av ljusförorening, speciellt om den naturliga dygnsrytmen blir störd. Men normer och gränsvärden för ljusförorening saknas helt i finländsk lagstiftning.
Magnus Östman, Finlands Natur 3/2015

Han tror på elbilens framtid

Trafiken står för en femtedel av Finlands koldioxidutsläpp. Av denna andel bidrar vägtrafiken med 90 procent. Att ersätta bensin- och dieseldrivna bilar med elbilar vore ett sätt att minska utsläppen.
Magnus Östman. Finlands Natur 1/2014.

Res över Östersjön på naturgas

I januari börjar världens mest miljövänliga kryssningsfartyg – åtminstone enligt Viking Line – trafikera mellan Åbo och Stockholm. Viking Grace är framtidssäkrad, säger projektchef Kari Granberg.
Tina Nyfors. Finlands Natur 6/2012.

Med etanol mår miljön bättre

”Överväg först om du alls ska köra bil, sedan om du kan ta i bruk en energieffektiv bil och till sist om du kan utnyttja ett miljövänligt bränsle”. Det säger Mika Aho, chef för St1 Biofuels Oy.
Text och foto: Magnus Östman. Finlands Natur 2/2012.

Alla dessa överkörda djur

Trafiken gallrar hårt bland sommarens ungar av mårdhund och andra mindre däggdjur. Hur många miljoner däggdjur och fåglar som dör i trafiken är okänt men sorligt många rör det sig om.
Text & Foto: Hans Hästbacka. Finlands Natur 4/2010.